Åtta sidor om sekretess inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten 1 sekretesslagen. Sekretess gäller för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till honom lider men. För hälso- och sjukvårdens del nämns uppgift om enskilds hälsotillstånd som ett sådant personligt förhållande som omfattas av huvudregeln. Sekretessen omfattar såväl skriftliga som muntliga uppgifter. För uppgifter i allmänna handlingar inom dessa områden gäller sekretess så länge som risken för men kvarstår – dock högst i 70 år. Offentlighet och sekretess Sekretesslagen Sekretesslagen (1980:100) och sekretessförordningen (1980:657) innehåller bestämmelser om vad som skall hållas hemligt i statens och kommunernas verksamhet. Sekretesslagen gäller bara sådan verksamhet som bedrivs av det offentliga. För den som arbetar i enskild (privat) tjänst inom hälso- och sjukvården eller inom socialtjänsten gäller särskilda regler. Innebörden av dessa bestämmelser är dock i huvudsak densamma som inom offentlig verksamhet. Inom hälso- och sjukvården Sekretess inom hälso- och sjukvården gäller också: Offentlighetsprincipen m.m. • annan medicinsk verksamhet som t.ex. rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, insemination, fastställande av könstillhörighet, abort, sterilisering, kastrering, åtgärder mot smittsamma sjukdomar och ärenden hos nämnd med uppgift att bedriva patientnämndsverksamhet • verksamhet hos myndighet som innefattar omprövning av beslut i eller särskild tillsyn över allmän eller enskild hälso- och sjukvård • verksamhet som avser omhändertagande av en patientjournal inom enskild hälso- och sjukvård. Varje svensk medborgare har enligt offentlighetsprincipen rätt att ta del av allmänna handlingar (2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen). Riksdagen har dock ansett det nödvändigt att i vissa fall göra inskränkningar i denna rätt, t.ex. för att skydda enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Inskränkningarna finns i sekretesslagen. De skall tolkas restriktivt. Vilka verksamheter omfattas av sekretesslagstiftningen? Huvudregeln För hälso- och sjukvården och tandvården samt socialtjänsten gäller enligt huvudregeln i 7 kap. 1 och 4 §§ 2 Inom socialtjänsten Sekretessen omfattar Med socialtjänst förstås • uppgifter som enskilda har lämnat i förtroende till familjerådgivaren och • uppgifter som familjerådgivaren har inhämtat i samband med rådgivningen. • verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst samt den särskilda lagstiftningen om vård av unga och av missbrukare utan samtycke samt verksamhet som i annat fall enligt lag handhas av socialnämnd eller Statens institutionsstyrelse • verksamhet hos annan myndighet som innefattar omprövning av socialnämnds beslut eller särskild tillsyn över nämndens verksamhet • verksamhet hos kommunala invandrarbyråer. Vilka är skyldiga att iaktta sekretess? Berörda Skyldiga att iaktta sekretess är alla som deltar eller har deltagit i en myndighets verksamhet: anställda (fast anställda, vikarier) och uppdragstagare (även tolkar och översättare) m.fl. Myndigheten har ansvar för att såväl anställda som uppdragstagare och motsvarande uppmärksammas – helst skriftligen – på att de är underkastade sekretess. Det kan vara lämpligt att då använda sekretessbevis eller sekretessförbindelser. Den som skall skriva under en sekretessförbindelse bör informeras om förbindelsens innebörd. Skyldigheten att iaktta sekretess och tystnadsplikt gäller emellertid oberoende av om man har skrivit på en sådan förbindelse eller inte. Med socialtjänst jämställs ärenden om bistånd åt asylsökande och andra utlänningar, ärenden om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar, ärenden om tillstånd till parkering för rörelsehindrade, ärenden om allmän omvårdnad hos nämnd med uppgift att bedriva patientnämndsverksamhet samt verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vidare inbegrips verksamhet som avser omhändertagande av personakt enligt socialtjänstlagen. Inom kommunal familjerådgivning gäller en mycket starkare sekretess än inom socialtjänsten. Det är här inte tillåtet att lämna ut en uppgift om enskilda personer, om inte den till vars förmån sekretessen gäller gett sitt samtycke. Sekretess inom en myndighet Olika befattningshavare inom en myndighet kan utan hinder av sekretess få ta del av sekretessbelagda uppgifter i den mån det behövs för vården och behandlingen av en patient/klient eller för handläggningen av ett ärende. Uppgifterna får dock inte lämnas ut till någon hos myndig- 3 heten som inte har med dessa uppgifter att göra (s.k. inre sekret-ess). Självständiga verksamhetsgrenar inom en och samma myndighet skall i sekretesslagens mening betraktas som skilda myndigheter. att uppgiften lämnas ut är starkare än det intresse som sekretessen skall skydda. Dock får en myndighet lämna ut sekretesskyddade uppgifter, om det är nödvändigt för att myndigheten skall kunna fullgöra sin verksamhet (1 kap. 5 §). En myndighet kan t.ex. vara skyldig att se till att misstankar om förmögenhetsbrott blir utredda, om brottet riktar sig till den del av den offentliga verksamheten som företräds av myndigheten. Likaså får vården lämna ut vissa uppgifter beträffande en patient i samband med remisser. Sekretesslagen medger även att sekretessbelagda uppgifter får lämnas ut till en myndighet som behöver Myndigheter emellan En uppgift får lämnas ut till en annan myndighet bara om det står klart att den som uppgiften rör inte kommer att lida men av det. Inom hälso- och sjukvården samt inom socialtjänsten gäller inte den s.k. generalklausulen (14 kap. 3 § sekretesslagen) som innebär att en sekretessbelagd uppgift får lämnas ut till en annan myndighet, om det är uppenbart att intresset av Undantag från sekretessen (7 kap. 1, 2 och 4 §§) Vissa beslut, särskilt om frihetsberövande åtgärder, är offentliga, t.ex. • beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om beslutet angår frihetsberövande åtgärd • vissa beslut enligt smittskyddslagen • beslut i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården • beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av patientjournal • beslut inom socialtjänsten om omhändertagande, beslut om vård utan samtycke eller beslut om sluten ungdomsvård • beslut i ärenden om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård • beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av personakt Utan hinder av sekretess får vidare uppgifter lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagen om insemination, lagen om undersökning beträffande HIV-smitta i brottmål, lagen om rättspsykiatrisk vård och smittskyddslagen samt till enskild som uppnått myndig ålder om förhållande av betydelse för att denne skall få vetskap om vilka hans biologiska föräldrar är. 4 ständigheten att vissa personer känner till en ömtålig uppgift kan vara tillräckligt för att medföra men. Utgångspunkten för bedömningen är den enskildes egen upplevelse. I princip bör hänsyn tas till allt som den enskilde upplever som mer påtagligt obehagligt. Enbart det förhållandet att en person i största allmänhet känner obehag av att andra vet, t.ex. var han bor, anses däremot inte medföra men. Det krävs vidare att uppgifterna kan hänföras till en viss bestämd individ. Det innebär att i allmänhet kan uppgifter lämnas ut om de har avidentifierats på ett sådant sätt att sambandet mellan individen och uppgifterna inte kan spåras. uppgifterna för omprövning av ett beslut som fattats av den utlämnande myndigheten eller för sin tillsynsverksamhet. Slutligen kan uppgiftsskyldighet följa av lag eller förordning. Begränsad meddelarfrihet Meddelarfrihet innebär att den som lämnat ut uppgifter för publicering i en tryckt skrift eller i radio eller tv är fri från ansvar, även om uppgifterna i sig är sekretesskyddade. Meddelarfriheten gäller emellertid i princip inte inom hälso- och sjukvården eller inom socialtjänsten. Vilka uppgifter får inte röjas? Sekretess i förhållande till patienten själv (7 kap. 3 §) Personliga förhållanden I vissa fall gäller sekretessen inom hälso- och sjukvården också gentemot patienten själv. Sekretessen gäller dock bara uppgifter om patientens hälsotillstånd. Sådant hemlighållande får ske enbart om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgifterna inte lämnas ut till patienten. En sådan situation kan vara att det finns grundad anledning att anta att ändamålet med vården skulle motverkas om denne fick ta del av uppgifterna. Bestämmelsen skall tillämpas restriktivt. Det bör alltså bara i undantagsfall förekomma att en patient vägras upplysningar om sitt hälsotillstånd och då närmast när han får psykiatrisk vård. Vad som menas med personliga förhållanden får bestämmas med ledning av vanligt språkbruk. Hit hör t.ex. det som gäller en persons karaktär, sinnestillstånd, familjeförhållanden, ekonomi, hälsotillstånd och arbetsförmåga. Uppgifter som kan medföra ”men” Ordet ”men” har i detta sammanhang en mycket vid innebörd och omfattar främst allt som kan kränka den enskildes integritet. ”Men” kan t.ex. uppstå om en enskild utsätts för andras ringaktning på grund av att hans personliga förhållanden blivit kända. Redan den om- 5 Underårig och vårdnadshavare Sekretesskydd för anmälare (7 kap. 6 §) Normalt har vårdnadshavare rätt att ta del av sekretesskyddade uppgifter (t.ex. en patientjournal) som rör hans eller hennes underåriga barn. Under vissa förutsättningar, vilka anges i 14 kap. 4 § andra stycket sekretesslagen, bortfaller denna rätt. Sekretess för uppgift till skydd för en underårig gäller även i förhållande till vårdnadshavaren, och får inte efterges av denne, om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren. De situationer som framför allt avses är de där barn och vårdnadshavare står i motsatsförhållande till varandra och där det oavsett barnets ålder är till skada för barnet att sekretesskyddade uppgifter lämnas till vårdnadshavaren. Det ska röra sig om särskilt integritetskänsliga uppgifter eller andra uppgifter som kan missbrukas av vårdnadshavaren på ett sätt som allvarligt skadar den underårige. Denna bestämmelse är endast tillämplig i de fall där vårdnadshavaren i princip har dispositionsrätt över den unges sekretesskydd. I de fall där den underårige uppnått sådan ålder och mognad att den unge självständigt förfogar över sekretessen, skall sekretessprövningen i stället göras som om vårdnadshavaren är en utomstående, dvs. enligt 7 kap. 1 § respektive 4 § sekretesslagen. Sekretess gäller i vissa fall inom såväl hälso- och sjukvården och annan medicinsk verksamhet som socialtjänsten om en enskild person har gjort anmälan eller på annat sätt uttalat sig om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Denna sekretess är till för anmälarens skull och gäller endast om anmälaren eller någon närstående till honom kan antas bli utsatt för våld eller annat allvarligt men om uppgifterna röjs. Underårigs vistelseort (7 kap. 5 §) Uppgifter inom socialtjänsten om en underårigs vistelseort får i vissa fall hemlighållas för föräldrarna eller andra vårdnadshavare om den underårige har tagits om hand eller vårdas enligt den särskilda lagstiftningen om vård av unga utan samtycke. Denna möjlighet skall användas restriktivt och bara när det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med omhändertagandet eller vården. Det bör alltså bara i undantagsfall förekomma att en förälder eller annan vårdnadshavare vägras upplysning om den underåriges vistelseort. 6 Utlämnande av uppgifter Utlämnande av allmän handling Uppgifter som inte kan medföra ”men” Frågan om en allmän handling skall lämnas ut prövas av den myndighet där handlingen förvaras. En framställning om att få ta del av en allmän handling skall prövas skyndsamt av den person som enligt arbetsordning eller särskilt beslut svarar för vården av handlingen. Den som ansvarar för handlingen kan vägra att lämna ut den eller lämna ut den med förbehåll. För att ett avslag eller förbehåll skall kunna överklagas måste beslutet emellertid ha fattats av myndigheten. I förekommande fall skall därför frågan hänskjutas till myndigheten för beslut. Detsamma gäller om sökanden begär det. Även i tveksamma fall skall frågan hänskjutas till myndigheten om det kan ske utan tidsutdräkt. Den som önskar ta del av en allmän handling skall därför vid behov underrättas om detta och att det krävs ett beslut av myndigheten för att beslutet skall kunna överklagas. Sekretess gäller inte om det står klart att en uppgift kan lämnas utan att den enskilde eller någon närstående till honom lider men. Som närstående räknas t.ex. make/samboende, barn/ fosterbarn, föräldrar och syskon. Den som har att ta ställning till om en uppgift får lämnas ut, behöver många gånger ta reda på vad uppgiften skall användas till för att han därefter skall kunna bedöma om det kan medföra men för den berörde. Det måste stå klart att utlämnandet inte medför ett men. Är man tveksam skall uppgiften inte röjas. Om den enskilde samtycker till det, skall uppgiften lämnas ut. Förbehåll vid utlämnande av allmän handling En uppgift får lämnas ut om risken för men kan undanröjas genom att en enskild som begär uppgiften får den med förbehåll som begränsar hans rätt att använda uppgiften. På så sätt kan t.ex. en forskare få tillgång till sekretessbelagda uppgifter. Den som då får uppgiften är skyldig att beakta förbehållet. Ett förbehåll får emellertid inte ställas upp när uppgifter lämnas ut till en annan myndighet. Överklagande Om en myndighet har avslagit en enskilds begäran om att få ta del av en handling eller lämnat ut en allmän handling med förbehåll får sökanden överklaga beslutet hos kammarrätten. 7 Viktigt att känna till: • Sekretessreglerna omfattar både muntliga och skriftliga uppgifter. • Hälso- och sjukvården samt socialtjänsten har i stort likatydande sekretessbestämmelser. • Inom kommunal familjerådgivning finns dessutom förtroendesekretess. • Det finns bestämmelser om sekretess myndigheter emellan. • För att ett avslag på en begäran om att få ta del av en allmän handling skall kunna överklagas måste beslutet ha fattats av en myndighet. • Förhållandet mellan sekretessen och meddelandefriheten till press, radio och tv regleras särskilt. Broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Webbutik: www.socialstyrelsen.se/Publicerat Fax: 08-779 96 67 Artikelnummer: 2002-114-6 8 Grafisk form: Kajsa Mulder. Tryck: Ale Tryckteam AB, Bohus. Andra upplagan, andra tryckningen, maj 2005. • Begäran om att få ta del av en allmän handling som får lämnas ut skall behandlas skyndsamt.