Åtta sidor om
sekretess
inom hälso- och sjukvården
och socialtjänsten
1
sekretesslagen. Sekretess gäller för
uppgifter om en enskilds personliga
förhållanden om det inte står klart att
uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till honom lider men. För hälso- och sjukvårdens del nämns uppgift om enskilds hälsotillstånd som ett sådant
personligt förhållande som omfattas
av huvudregeln.
Sekretessen omfattar såväl skriftliga som muntliga uppgifter. För uppgifter i allmänna handlingar inom
dessa områden gäller sekretess så
länge som risken för men kvarstår –
dock högst i 70 år.
Offentlighet
och sekretess
Sekretesslagen
Sekretesslagen (1980:100) och sekretessförordningen (1980:657) innehåller bestämmelser om vad som skall
hållas hemligt i statens och kommunernas verksamhet.
Sekretesslagen gäller bara sådan
verksamhet som bedrivs av det offentliga. För den som arbetar i enskild
(privat) tjänst inom hälso- och sjukvården eller inom socialtjänsten gäller
särskilda regler. Innebörden av dessa
bestämmelser är dock i huvudsak
densamma som inom offentlig verksamhet.
Inom hälso- och sjukvården
Sekretess inom hälso- och sjukvården
gäller också:
Offentlighetsprincipen m.m.
• annan medicinsk verksamhet som
t.ex. rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, insemination,
fastställande av könstillhörighet,
abort, sterilisering, kastrering, åtgärder mot smittsamma sjukdomar
och ärenden hos nämnd med uppgift att bedriva patientnämndsverksamhet
• verksamhet hos myndighet som
innefattar omprövning av beslut i
eller särskild tillsyn över allmän eller enskild hälso- och sjukvård
• verksamhet som avser omhändertagande av en patientjournal inom
enskild hälso- och sjukvård.
Varje svensk medborgare har enligt
offentlighetsprincipen rätt att ta del av
allmänna handlingar (2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen). Riksdagen har
dock ansett det nödvändigt att i vissa
fall göra inskränkningar i denna rätt,
t.ex. för att skydda enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Inskränkningarna finns i sekretesslagen. De skall tolkas restriktivt.
Vilka verksamheter
omfattas av sekretesslagstiftningen?
Huvudregeln
För hälso- och sjukvården och tandvården samt socialtjänsten gäller enligt huvudregeln i 7 kap. 1 och 4 §§
2
Inom socialtjänsten
Sekretessen omfattar
Med socialtjänst förstås
• uppgifter som enskilda har lämnat i
förtroende till familjerådgivaren
och
• uppgifter som familjerådgivaren
har inhämtat i samband med rådgivningen.
• verksamhet enligt lagstiftningen
om socialtjänst samt den särskilda
lagstiftningen om vård av unga och
av missbrukare utan samtycke
samt verksamhet som i annat fall
enligt lag handhas av socialnämnd
eller Statens institutionsstyrelse
• verksamhet hos annan myndighet
som innefattar omprövning av socialnämnds beslut eller särskild
tillsyn över nämndens verksamhet
• verksamhet hos kommunala invandrarbyråer.
Vilka är skyldiga att
iaktta sekretess?
Berörda
Skyldiga att iaktta sekretess är alla
som deltar eller har deltagit i en myndighets verksamhet: anställda (fast
anställda, vikarier) och uppdragstagare (även tolkar och översättare) m.fl.
Myndigheten har ansvar för att såväl anställda som uppdragstagare och
motsvarande uppmärksammas – helst
skriftligen – på att de är underkastade
sekretess. Det kan vara lämpligt att
då använda sekretessbevis eller sekretessförbindelser. Den som skall
skriva under en sekretessförbindelse
bör informeras om förbindelsens
innebörd. Skyldigheten att iaktta sekretess och tystnadsplikt gäller emellertid oberoende av om man har skrivit på en sådan förbindelse eller inte.
Med socialtjänst jämställs ärenden
om bistånd åt asylsökande och andra
utlänningar, ärenden om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar, ärenden om tillstånd till parkering för rörelsehindrade, ärenden om allmän omvårdnad
hos nämnd med uppgift att bedriva
patientnämndsverksamhet samt verksamhet enligt lagstiftningen om stöd
och service till vissa funktionshindrade.
Vidare inbegrips verksamhet som
avser omhändertagande av personakt
enligt socialtjänstlagen.
Inom kommunal familjerådgivning gäller en mycket starkare sekretess än inom socialtjänsten. Det är här
inte tillåtet att lämna ut en uppgift om
enskilda personer, om inte den till vars
förmån sekretessen gäller gett sitt
samtycke.
Sekretess inom en myndighet
Olika befattningshavare inom en
myndighet kan utan hinder av sekretess få ta del av sekretessbelagda
uppgifter i den mån det behövs för
vården och behandlingen av en patient/klient eller för handläggningen
av ett ärende. Uppgifterna får dock
inte lämnas ut till någon hos myndig-
3
heten som inte har med dessa uppgifter att göra (s.k. inre sekret-ess).
Självständiga verksamhetsgrenar
inom en och samma myndighet skall i
sekretesslagens mening betraktas
som skilda myndigheter.
att uppgiften lämnas ut är starkare än
det intresse som sekretessen skall
skydda.
Dock får en myndighet lämna ut
sekretesskyddade uppgifter, om det
är nödvändigt för att myndigheten
skall kunna fullgöra sin verksamhet (1
kap. 5 §). En myndighet kan t.ex.
vara skyldig att se till att misstankar
om förmögenhetsbrott blir utredda,
om brottet riktar sig till den del av den
offentliga verksamheten som företräds av myndigheten. Likaså får vården lämna ut vissa uppgifter beträffande en patient i samband med remisser.
Sekretesslagen medger även att
sekretessbelagda uppgifter får lämnas ut till en myndighet som behöver
Myndigheter emellan
En uppgift får lämnas ut till en annan
myndighet bara om det står klart att
den som uppgiften rör inte kommer
att lida men av det. Inom hälso- och
sjukvården samt inom socialtjänsten
gäller inte den s.k. generalklausulen
(14 kap. 3 § sekretesslagen) som
innebär att en sekretessbelagd uppgift
får lämnas ut till en annan myndighet,
om det är uppenbart att intresset av
Undantag från sekretessen
(7 kap. 1, 2 och 4 §§)
Vissa beslut, särskilt om frihetsberövande åtgärder, är offentliga, t.ex.
• beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om beslutet angår frihetsberövande åtgärd
• vissa beslut enligt smittskyddslagen
• beslut i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården
• beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av patientjournal
• beslut inom socialtjänsten om omhändertagande, beslut om vård utan samtycke eller beslut om sluten ungdomsvård
• beslut i ärenden om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal
hälso- och sjukvård
• beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av personakt
Utan hinder av sekretess får vidare uppgifter lämnas till enskild enligt vad
som föreskrivs i lagen om insemination, lagen om undersökning beträffande
HIV-smitta i brottmål, lagen om rättspsykiatrisk vård och smittskyddslagen
samt till enskild som uppnått myndig ålder om förhållande av betydelse för
att denne skall få vetskap om vilka hans biologiska föräldrar är.
4
ständigheten att vissa personer känner till en ömtålig uppgift kan vara tillräckligt för att medföra men.
Utgångspunkten för bedömningen
är den enskildes egen upplevelse. I
princip bör hänsyn tas till allt som den
enskilde upplever som mer påtagligt
obehagligt. Enbart det förhållandet att
en person i största allmänhet känner
obehag av att andra vet, t.ex. var han
bor, anses däremot inte medföra men.
Det krävs vidare att uppgifterna
kan hänföras till en viss bestämd individ. Det innebär att i allmänhet kan
uppgifter lämnas ut om de har avidentifierats på ett sådant sätt att sambandet mellan individen och uppgifterna
inte kan spåras.
uppgifterna för omprövning av ett beslut som fattats av den utlämnande
myndigheten eller för sin tillsynsverksamhet.
Slutligen kan uppgiftsskyldighet
följa av lag eller förordning.
Begränsad meddelarfrihet
Meddelarfrihet innebär att den som
lämnat ut uppgifter för publicering i en
tryckt skrift eller i radio eller tv är fri
från ansvar, även om uppgifterna i sig
är sekretesskyddade. Meddelarfriheten gäller emellertid i princip inte inom
hälso- och sjukvården eller inom socialtjänsten.
Vilka uppgifter får inte
röjas?
Sekretess i förhållande till
patienten själv (7 kap. 3 §)
Personliga förhållanden
I vissa fall gäller sekretessen inom
hälso- och sjukvården också gentemot patienten själv. Sekretessen gäller dock bara uppgifter om patientens
hälsotillstånd. Sådant hemlighållande
får ske enbart om det med hänsyn till
ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgifterna inte lämnas ut till patienten. En
sådan situation kan vara att det finns
grundad anledning att anta att ändamålet med vården skulle motverkas
om denne fick ta del av uppgifterna.
Bestämmelsen skall tillämpas restriktivt. Det bör alltså bara i undantagsfall förekomma att en patient
vägras upplysningar om sitt hälsotillstånd och då närmast när han får psykiatrisk vård.
Vad som menas med personliga förhållanden får bestämmas med ledning
av vanligt språkbruk. Hit hör t.ex. det
som gäller en persons karaktär, sinnestillstånd, familjeförhållanden, ekonomi, hälsotillstånd och arbetsförmåga.
Uppgifter som kan medföra
”men”
Ordet ”men” har i detta sammanhang
en mycket vid innebörd och omfattar
främst allt som kan kränka den enskildes integritet.
”Men” kan t.ex. uppstå om en enskild utsätts för andras ringaktning på
grund av att hans personliga förhållanden blivit kända. Redan den om-
5
Underårig och
vårdnadshavare
Sekretesskydd för anmälare
(7 kap. 6 §)
Normalt har vårdnadshavare rätt att
ta del av sekretesskyddade uppgifter
(t.ex. en patientjournal) som rör hans
eller hennes underåriga barn. Under
vissa förutsättningar, vilka anges i 14
kap. 4 § andra stycket sekretesslagen, bortfaller denna rätt. Sekretess
för uppgift till skydd för en underårig
gäller även i förhållande till vårdnadshavaren, och får inte efterges av denne, om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften
röjs för vårdnadshavaren. De situationer som framför allt avses är de
där barn och vårdnadshavare står i
motsatsförhållande till varandra och
där det oavsett barnets ålder är till
skada för barnet att sekretesskyddade uppgifter lämnas till vårdnadshavaren. Det ska röra sig om särskilt integritetskänsliga uppgifter eller andra
uppgifter som kan missbrukas av
vårdnadshavaren på ett sätt som allvarligt skadar den underårige.
Denna bestämmelse är endast tillämplig i de fall där vårdnadshavaren i
princip har dispositionsrätt över den
unges sekretesskydd. I de fall där den
underårige uppnått sådan ålder och
mognad att den unge självständigt
förfogar över sekretessen, skall sekretessprövningen i stället göras som
om vårdnadshavaren är en utomstående, dvs. enligt 7 kap. 1 § respektive
4 § sekretesslagen.
Sekretess gäller i vissa fall inom såväl
hälso- och sjukvården och annan
medicinsk verksamhet som socialtjänsten om en enskild person har
gjort anmälan eller på annat sätt uttalat sig om någons hälsotillstånd eller
andra personliga förhållanden. Denna
sekretess är till för anmälarens skull
och gäller endast om anmälaren eller
någon närstående till honom kan antas bli utsatt för våld eller annat allvarligt men om uppgifterna röjs.
Underårigs vistelseort
(7 kap. 5 §)
Uppgifter inom socialtjänsten om en
underårigs vistelseort får i vissa fall
hemlighållas för föräldrarna eller andra vårdnadshavare om den underårige har tagits om hand eller vårdas enligt den särskilda lagstiftningen om
vård av unga utan samtycke. Denna
möjlighet skall användas restriktivt
och bara när det är nödvändigt med
hänsyn till ändamålet med omhändertagandet eller vården. Det bör alltså
bara i undantagsfall förekomma att en
förälder eller annan vårdnadshavare
vägras upplysning om den underåriges vistelseort.
6
Utlämnande av
uppgifter
Utlämnande av allmän
handling
Uppgifter som inte kan
medföra ”men”
Frågan om en allmän handling skall
lämnas ut prövas av den myndighet
där handlingen förvaras. En framställning om att få ta del av en allmän
handling skall prövas skyndsamt av
den person som enligt arbetsordning
eller särskilt beslut svarar för vården
av handlingen.
Den som ansvarar för handlingen
kan vägra att lämna ut den eller lämna
ut den med förbehåll. För att ett avslag eller förbehåll skall kunna överklagas måste beslutet emellertid ha
fattats av myndigheten. I förekommande fall skall därför frågan hänskjutas till myndigheten för beslut.
Detsamma gäller om sökanden begär
det. Även i tveksamma fall skall frågan hänskjutas till myndigheten om
det kan ske utan tidsutdräkt.
Den som önskar ta del av en allmän handling skall därför vid behov
underrättas om detta och att det krävs
ett beslut av myndigheten för att beslutet skall kunna överklagas.
Sekretess gäller inte om det står klart
att en uppgift kan lämnas utan att den
enskilde eller någon närstående till
honom lider men. Som närstående
räknas t.ex. make/samboende, barn/
fosterbarn, föräldrar och syskon.
Den som har att ta ställning till om
en uppgift får lämnas ut, behöver
många gånger ta reda på vad uppgiften skall användas till för att han därefter skall kunna bedöma om det kan
medföra men för den berörde. Det
måste stå klart att utlämnandet inte
medför ett men. Är man tveksam
skall uppgiften inte röjas.
Om den enskilde samtycker till det,
skall uppgiften lämnas ut.
Förbehåll vid utlämnande
av allmän handling
En uppgift får lämnas ut om risken för
men kan undanröjas genom att en enskild som begär uppgiften får den
med förbehåll som begränsar hans
rätt att använda uppgiften. På så sätt
kan t.ex. en forskare få tillgång till sekretessbelagda uppgifter. Den som då
får uppgiften är skyldig att beakta förbehållet.
Ett förbehåll får emellertid inte
ställas upp när uppgifter lämnas ut till
en annan myndighet.
Överklagande
Om en myndighet har avslagit en enskilds begäran om att få ta del av en
handling eller lämnat ut en allmän
handling med förbehåll får sökanden
överklaga beslutet hos kammarrätten.
7
Viktigt att känna till:
• Sekretessreglerna omfattar både muntliga och skriftliga uppgifter.
• Hälso- och sjukvården samt socialtjänsten har i stort likatydande sekretessbestämmelser.
• Inom kommunal familjerådgivning finns dessutom förtroendesekretess.
• Det finns bestämmelser om sekretess myndigheter emellan.
• För att ett avslag på en begäran om att få ta del av en allmän
handling skall kunna överklagas måste beslutet ha fattats av en
myndighet.
• Förhållandet mellan sekretessen och meddelandefriheten till
press, radio och tv regleras särskilt.
Broschyren kan beställas från
Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm
Webbutik: www.socialstyrelsen.se/Publicerat
Fax: 08-779 96 67
Artikelnummer: 2002-114-6
8
Grafisk form: Kajsa Mulder. Tryck: Ale Tryckteam AB, Bohus. Andra upplagan, andra tryckningen, maj 2005.
• Begäran om att få ta del av en allmän handling som får lämnas
ut skall behandlas skyndsamt.
