KULTURDRIVEN TILLVÄXT
EXEMPLET
UMEÅ/VÄSTERBOTTEN
Lars Westin CERUM
Umeå universitet
VÄSTERBOTTEN
BEFOLKNINGSREKORD 2014
265 000
260 000
255 000
250 000
245 000
240 000
235 000
230 000
225 000
1968
1973
1978
1983
1988
1993
1998
2003
2008
Norrlands städer
UMEÅ: NORRLANDS VÄXANDE TÄTORT
90 000
80 000
70 000
Lund
60 000
Umeå
50 000
Sundsvall
Luleå
40 000
Östersund
30 000
Skellefteå
20 000
10 000
0
1960 1965 1970 1975 1980 1990 1995 2000 2005 2010
VAD ÄR HÅLLBAR
REGIONAL UTVECKLING?
Välfärd skapas med tillgångar :
Medborgarnas kunskap och hälsa
Socialt och kulturellt kapital
Artefakter(byggnader, maskiner, infrastruktur,
offentliga miljöer m.fl. reala värden)
Naturtillgångar (skog, mineraler, myrar,
naturmiljöer, fauna)
Hållbar regional utveckling:
Tillväxt av tillgångar/förmögenheter
BEFOLKNING I NORRLAND
Invånare
350 000
300 000
250 000
Västernorrland
Jämtland
Västerbotten
200 000
Norrbotten
150 000
100 000
50 000
0
1805 1825 1845 1865 1885 1905 1925 1945 1965 1985
ÅR
NATURRESURSER, SPÅRBEROENDE OCH
SJÄLVDESTRUKTIVA REGIONER
• Naturresursernas ”förbannelse”
• Stapelfällan/Holländska sjukan
• Eliter låser in regioner i
självdestruktiva processer
(s.k. spårberoende)
• Vägen ur förbannelsen:
Lärande kreativa städer!
NORRLAND SKA INTE HA STÄDER!
FÖR SENT FÖR STÄDER I NORRLAND!
STADEN ÄR NORRLANDS FRAMTID!
KULTURDRIVEN TILLVÄXT
• Kultur kan få TILLGÅNGAR att växa – investering för
tillväxt
– Människor utvecklas
– Utmana, synliggör och roa
• Stadens image kan stärkas för attraktiv målgrupp
• Besöksnäringen kan utvecklas – genomströmning
• Ny bransch/näring kan träda fram
– Efterfrågan: Hög inkomstelasticitet, invest. i kulturellt kapital
– Utbud: Specialisering och Export
(Informations/K-samhälle, 3T, Nätverksekonomi)
KAN? - RISKER!
• Konkurrens från andra städer – reducerad
avkastning
• Globala vinster - Lokala kostnader
- Offentliga och privata underskott
• Utbudet växer inte - Fast i ett skattefinansierat
patronage i en isolerad kultursektor
• Eliter (även kultureliter!) hämmar adaptivitet och
förnyelse
• Policy: Svårt ”plocka vinnare” bland kulturaktörer
• Upplöser uppdelningen konsument – producent investerare Individen investerar i sig
själv: Etik och kommunikation viktigt
Kultur som drivkraft:
Välfärdsstadens fester
• Kräver långsiktighet
• Del av en allsidig stadsutveckling – fastigheter,
infrastruktur, kunskap m.fl. tillgångar
• Utdragen otydlig process – Säkra lokalt
värdeskapande!
• Kultur och kreativitet centrala i all produktion
• Den moderna stadsledningen deltar i, uppmuntrar och
orkestrerar ”välfärdsstadens fester”!
• Kommunens personal ska involveras
• Skapande och konflikter ger en instabilitet som kan
utmana, möjliggöra och förnya staden
CERUM CITIES CULTURE
