VINSTER OCH RISKER
MED TÄTARE STÄDER
Samhällsbyggnadsdagen 2015 Den goda kompakta staden
Meta Berghauser Pont
For s k nings gr upp SMoG
Utveckling täthet i Amsterdam 1400-2000
Täthet
inhabitants per hectare
Urban Footprint
m2 per inhabitant
Average occupation rate (inhabitants per dwelling unit) (G.W.B.)
1876:
30 m 2
1926:
50 m 2
Relative growth of land uses in Amsterdam, 1931-1981
1958:
80 m 2
1998:
120 m 2
The Jordaan, Amsterdam at the end
of the 19th century (Gemeentearchief)
Argument för en tätare stad (citat ur ÖP Göteborg, Malmö, Stockholm)
•
En ökad täthet ger möjlighet för fler att gå och cykla.
•
Bebyggelsen ska utformas med en tillräcklig täthet för att skapa underlag för
service och god kollektivtrafik.
•
En omsorgsfull förtätning där stadsdelarna blir mer sammanhängande, där
ödsliga gångstråk och hållplatser blir bebyggda och därmed mer befolkade,
ökar tryggheten.
•
En mer tättbebyggd stad ger möjlighet att åstadkomma ett bredare utbud av
olika bostadstyper och boendeformer i befintliga områden.
Vetenskapliga argument för en tätare stad?
Kompakta städer minskar dagliga transporter och CO2 utsläpp
(Ferreira, 2011 and Kenworthy & Newman, 1989).
PRO
CON
8
NUMBER OF PAPERS
7
I kompakta städer ökar transporter för rekreation
(Holden & Linnerud, 2010).
6
5
4
3
2
1
0
Mobility
Air quality
Biodiversity Micro climate
Health
Resource
efficiency
ENVIRONMENTAL ARGUMENT
Mindre grönytor på grund av “infill densification”
(Pauleit et al, 2005 and Alex et al, 2012).
Bygga staden utåt, “sprawl”, fragmenterar det
öppna landskapet (Salvati et al, 2012).
density
land cover
urban form
accessibility
10
NUMBER OF PAPERS
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Mobility
Air quality
Biodiversity
Micro climate
ENVIRONMENTAL ARGUMENT
Health
Resource
efficiency
TÄTHET
Vi n s t e r o c h r i s k e r m e d t ä t a r e s t ä d e r
TÄTHET
75 bo/ha
Invånare per ha
Bostäder per ha
Brutoarea per ha (E)
E =
1.90
E=
1.90
E=
1.90
N
40
200
E
1
1
2
2
3
3
N
40
200
TÄTHET OCH NÄRHET
Vi n s t e r o c h r i s k e r m e d t ä t a r e s t ä d e r
pavilion
street
court
Martin and March, 1972
TÄTT OCH GRÖNT
Vi n s t e r o c h r i s k e r m e d t ä t a r e s t ä d e r
En grön stad
”…stärka ekosystem, motverka ”heat island-effekter”
och samtidigt forma attraktiva gårdar och utemiljöer.”
(Norra Djurgårdsstaden Grönytefaktor, 2011 [online],
sid. 6)
”För att städer ska vara en attraktiv plats för boende
och besökare och fungera som ett ekonomiskt nav i
kommunen, måste grönskans roll räknas in i städers
strategiska investeringar.” (Boverket, 2010)
EKOSYSTEMTJÄNSTER
• dagvattenhantering
• rekreation
• urban heat island
• pollinering
• vattenkretslopp
• matproduktion
Differentiering av en ekosystemtjänst:
U = uppkomst = området där ekosystemtjänst skapas
E = effekt = området där ekosystemtjänst nyttjas
Sofia Lindgren (inspiration hämtad från Fisher et al 2009, s. 650)
Stadsbyggnad strukturerar andra urbana system genom stadsform
Stadsbyggnad strukturerar alla urbana system genom stadsform
Sociala system
Ekonomiska system
Ekologiska system
Dela(d) Stad projekt, Göteborg
(Ann Legeby, Meta Berghauser Pont, Lars Marcus, KTH/Mistra Urban Futures)
Pollinering i Norra Djurgårdsstaden, Stockholm
(Meta Berghauser Pont, Lars Marcus, C/O City)
TILLGÄNGLIGA RESURSER INOM KVARTER/PARK
TILLGÄNGLIGA RESURSER INOM 500 meter
(Norra 2)
SAMANFATNINGSVIS
Förtätning är ett bra medel för att:
•
minska klimatpåverkan genom att
• möjliggöra hållbara transporter (gå/cykla och kollektiv trafik)
• skapa förutsättningar för service (kommunal och kommersiell)
•
skapa urbanitet
•
öka hälsa genom att kunna gå/cykla mer
Men det finns negativa aspekter som bör tas på allvar men kan hanteras så som bullerminskning genom
gröna eller perforerade fasader.
Förtätning leder inte på automatik till de positiva effekter. Det krävs kunskap hur vi förtätar så att den stödjer:
• integration
• hälsa
• ekosystem tjänster
Täthet borde ses i samband med närhet och detta kräver en kontinuerlig förståelse av kontexten.
TACK
Samhällsbyggnadsdagen 2015 Den goda kompakta staden
Meta Berghauser Pont
For s k nings gr upp SMoG
