Miljöeffekter vid torvbrytning
- effekter på vattendragen
Tommy Olsson, EMG, Umeå universitet
Naturvårds- och Miljöproblem
Torvtäktsverksamhet har prövats i domstol (Claes
Borgström) för att se om ett planerat objekt kan
stoppas pga de miljöproblem som uppstår
Naturvårdsproblem – växt och djurliv utplånas inom
täktytan
Dammproblem – främst vid frästorv
Bullerproblem (24 h juni-början augusti)
Trafikproblem – transporter från stackplatser till
värmeverk
Påverkan av dräneringsvatten på
recipientvattendrag
Torvbrytningens omfattning i Sverige
2 milj m3
≈ 2 TWh
(0,7 %)
Brytningsmetoder - Frästorv
2 cm torv/skörd –
torkas 2-3 dagar
10 skördar (juni
början augusti
50 % vattenhalt
Brytningsmetoder - Stycketorv
Torven skruvas upp genom munstycke
2 – 3 skördar/år
Torkning mindre väderberoende
Dikning av myr innan torvtäkt
Tegdike
Täktyta
Myr
Primärdike
Sedimentationsbassäng
Bäck
Dikning av torvtäkter
Primärdike –
avskärande dike
Tegdike – 20 m
mellanrum
Vattenkemiska data från Holån, Hälsingland
1 km nedstr.
50 m uppstr. myren myren
Period
med. min.
5.5
max.
med.
min.
max.
6.8
6.1
5.2
7.1
pH
dec 82 - sep 83 6.0
Alk (mekv/l)
dec 82 - sep 83 0.139 0.038
0.230 0.360 0.169 0.500
Part. kol (mg/l)
dec 82 - juli 83 0.45
0.26
0.64
15.75 0.89
40.25
Susp. mat. (mg/l) aug 82 - okt 83 4.8
3.9
5.6
24.6
41.6
15.5
Torvtäkter ligger i stora myrområden – ett
provtagningsproblem
Uppströms – nedströms studier
(myrpåverkan vs torvtäktspåverkan)
Före – efter studier (4 år?)
Jämföra påverkade med icke påverkade
vattendrag (likartade vattendrag?)
Experimentella studier för att förstå
orsakssamband
Myrpåverkan – referensvattendrag utan
torvtäktspåverkan
n
MnO4
420 nm
NO3-N
<250 möh
39
0,480**
0,411**
-0,405*
>250 möh
22
0,174
0,046
-0,420
Myrpåverkan – referensmaterial utan
torvtäktspåverkan
n
<250 möh
Stensimpa
(täthet)
39
-0,370*
Öring
(täthet)
-0,321*
Dagsländor
(täthet)
-0,370*
>250 möh
22
-0,051
-0,203
-0,360
Myrmarkers påverkan på vattendrag innan
torvtäktsdikning
Myrmark i avrinningsområdet gör vattendrag:
Brunfärgade
Surare
Lägre kvävehalter
Lägre artantal och täthet av de flesta bottendjur
Högre täthet av knott
Lägre täthet av öring och stensimpa
Fördelning av provtagningslokaler,
jämförande studie
En lokal i ett vattendrag – ett objekt med
mätpunkter
Variabler som beskriver vattendrag och lokal
Beskrivning av fysisk miljö
Karaktärisering av avrinningsområde
Karaktärisering av lokal
Vattenkemi
11 variabler
14 -” 8 -”-
Beskrivning av biota
Vattenmossa
Bottenfauna
Fisk
1
12
4
-”-”-”-
Summa: 50 -”-
Går det att skilja torvtäktslokaler från referenslokaler?
Vad skiljer lokalerna?
Närsalter och pH i recipientvatten
Bottenfauna i recipientvatten
Fiskar i recipientvattendragen
Öringens reproduktion störs om bottnarna
belastas med finsediment
Optimal kornstorlek i öringens lekbädd?
Kornstorlek (mm) Överlevande (%)
32
87
18
95
9.6
77
4.8
53
1.5
33
Outvecklade (%)
0
0
25
75
97
(Olsson & Persson, 1986)
Problemen börjar vid ca 20 % finmaterial
(Olsson & Persson, 1988)
Torvmaterial som föda för detritusätare?
Björk
N%
0.97
C/N
53
Fenoler 3.4
(mg/kg)
Torv
1.80
29
12.0
Torvtäktsdikningens påverkan på
recipientvattendrag
Ökad belastning av minerogent och organiskt
material
Ökad belastning av närsalter – främst kväve
pH och alkalinitetsökning i de flesta fall
Inga stora förändringar i vattenavrinning från
dikad myr
Ökad täthet och artrikedom av bottendjur
Minskad täthet och reproduktion hos öring
och stensimpa på lägre höjd över havet
Sedimentationsbassänger anläggs för att
minska materialtransporten till vattendragen
Dåligt fungerande!!
Sedimenteringsbassängers effekt –
procentuell reduktion
Q (l/s)
Partikulärt kol
(Ändring i %)
Susp. material
(Ändring i %)
Ringmyran 15/9
20
1
-40
Ringmyran 26/10
8
13
-19
Skrottmyran 15/9
74
27
-27
Skrottmyran 26/10
15
12
-2
Näsmyran 15/9
69
-9
-6
Näsmyran 26/10
68
-37
-15
(Johansson, 1984)
Sedimentationseffektivitet
(Johansson, 1984)
Fall 1: 0.1l/s*ha
Fall 2: 3 l/s*ha
Hur skall en fungerande bassäng
utformas?
Yta > 5 m2/ha (yta relaterad till täktytan)
Djup > 2 m (för att inte vinden skall virvla upp
sedimenterat material
Bräddavlopp (för att minska strömhastigheten
vid botten)
Tömning (fungerar bassängen måste den
tömmas)
Översilning av myrmark, ett effektivt sätt att
begränsa främst den minerogena belastningen
Efterbehandling av torvtäkt
Ca 0,5 m torv lämnas
Anläggning av ”viltvatten”
Beskogning
Energiskog
Skall ytan beskogas blandas kvarvarande torv
med underliggande mineraljord. Dikessystemet
måste hållas öppet. Gödsling med framför allt
fosfor krävs. Läckaget av fosfor är påtagligt från
myrmark.
