1 - Lunds universitet

en
EXAMENSARBETE VT 2011
MAGISTER I ÖVERSÄTTNING
DEL 2: ANALYS
Språk- och litteraturcentrum
Översättarutbildningen
Nos amies les bactéries
Översättning av medicinskt språk och metaforer
i journalistisk text
Författare:
Handledare:
Marie Flink
Jonas Granfeldt, franska
[email protected]
Mari Mossberg, svenska
Sammandrag:
Utgångspunkt för denna uppsats har varit en fransk journalistisk text som handlar om
tarmflorans betydelse för människans hälsa. Uppsatsen består av två delar: en översättning av
källtexten och en analys. Den sistnämnda delen inleds av en källtextanalys som utgår från
Hellspong & Ledins handbok i brukstextanalys Vägar genom texten. Efter en diskussion av
lämpliga översättningsstrategier baserad på Lita Lundquists teorier går uppsatsen över i en
översättningskommentar. Denna fokuserar på två av källtextens specifika drag: det
medicinska språket och metaforerna.
Uppsatsens engelska titel:
Our Friends the Bacteria - The Translation of Medical Language and Metaphors in a
Journalistic Text
Nyckelord:
franska – översättning – textanalys – metaforer – medicinskt språk
2
Innehåll
1 Inledning ……………………………………………………………….………... 4
1.1 Bakgrund och syfte ……………………………………………………..……. 4
1.2 Uppsatsens disposition ……………………………………………………….. 4
2 Analys av källtexten ……………………………………………………………... 4
2.1 Kontext ……………………………………………………………………….. 4
2.2 Textuell struktur ……………………………………………………………… 6
2.2.1 Lexikogrammatik ………………………………………………………. 6
2.2.2 Textbindning……………………………………………………………. 9
2.2.3 Komposition ……………………………………………………………. 9
2.3 Ideationell struktur ……………………………………………………………10
2.4 Interpersonell struktur ………………………………………………….……..11
3 Inför översättningen …………………………………………………………….12
3.1 Överväganden inför översättningen ……………………...…………………...12
3.2 Översättningsstrategi ………………………………………………………….12
4 Översättningskommentar ……………………………………………………….13
4.1 Medicinskt språk ……………...………………………………………………13
4.1.1 Hjälpmedel som använts vid arbetet med de medicinska termerna …….14
4.1.2 En fransk term motsvaras av flera termer på svenska …………………..15
4.1.3 Transformation av franska substantiv till svenska infinitivfraser ………18
4.2 Metaforer ………………………………………………………………...….....18
4.2.1 Källtextens metafor översätts med samma metafor i målspråket …….....21
4.2.2 Källtextens metafor översätts med en annan metafor i målspråket …......23
4.2.3 Källspråkets metafor ersätts av en liknelse som bevarar bilden ……...…24
4.2.4 Betydelsen hos källspråkets metafor överförs men uttrycks inte …….....24
metaforiskt i målspråket
4.2.5 Källtextens metaforer utelämnas i översättningen ………………...……26
5 Sammanfattning …………………………………………………………………27
Litteraturförteckning …………………………………………………………..….29
3
1 Inledning
1.1 Bakgrund och syfte
Denna uppsats ingår i översättarutbildningen vid Lunds universitet och omfattar en större
översättningsuppgift samt en vetenskapligt baserad analys. Uppsatsen innebär att studenterna
får befästa och fördjupa teoretiska kunskaper de tidigare tillägnat sig under utbildningen.
Källtexten som ligger till grund för min uppsats är hämtad ur boken Tout vient du ventre
(Allt beror på magen) som är skriven av farmaceuten Danièle Festy och handlar om
tarmflorans betydelse för människans välbefinnande. Tout vient du ventre publicerades 2010
på förlaget LEDUC. S Éditions i Frankrike och är en omarbetad och utökad upplaga av en bok
som gavs ut för första gången 2006.
1.2 Uppsatsens disposition
Efter en inledande analys av källtexten redovisas de överväganden jag gjort inför
översättningen och de översättningsstrategier som jag kommit fram till kan vara lämpliga att
tillämpa. Uppsatsen avslutas med en översättningskommentar som fokuserar på två aspekter
som krävt särskild uppmärksamhet vid översättningsarbetet, nämligen det medicinska språket
och metaforerna.
2 Analys av källtexten
Vid analysen av källtexten har jag utgått från Hellspong & Ledins handbok i brukstextanalys
Vägar genom texten (1997). Analysmodellen bygger på att texten analyseras ur följande
aspekter: sammanhang (kontext), form (textuell struktur), innehåll (ideationell struktur) och
relation (interpersonell struktur). Inom varje aspekt har jag lyft fram textens specifika drag.
2.1 Kontext
LEDUC. S Éditions, det förlag som gett ut Tout vient du ventre, marknadsför sig på den egna
hemsidan1 som utgivare av des livres pour mieux vivre, d.v.s. böcker som höjer livskvaliteten.
Förlaget ger ut böcker inom ämnesområden som personlig utveckling, samlevnad och
1
www.leduc-s.com
4
alternativmedicin. Därmed skulle förlagets inriktning kunna benämnas livsstilsjournalistik
vilken tillsammans med konsumentjournalistik ingår i begreppet servicejournalistik som
sedan 1980- och 1990-talet utgör en viktig tendens i journalistikens utveckling (From
2007:35). Livsstilsjournalistikens uppgift är att ge råd och hjälp till människor som lever i det
moderna välfärdssamhället och har helt andra valmöjligheter än man hade förr. Den moderna
människan behöver vägledning för att kunna välja rätt produkter och för att kunna förverkliga
sig själv. Utöver den rena nyttofunktionen har livsstilsjournalistiken även funktionen att
erbjuda njutning. (From 2007:43).
Men Tout vient du ventre har även populärvetenskapliga inslag. Bokens författare är en
naturvetenskapligt utbildad farmaceut som berättar om forskningsresultat på ett förenklat och
underhållande sätt och som vädjar till både läsarens förnuft och känsla. Att hon känner
entusiasm för ämnet råder det ingen tvekan om. Danièle Festy har mer än 40 års erfarenhet av
farmaceutyrket och säger sig vara fascinerad av hur mycket som kan åstadkommas med hjälp
av rätt kost, essentiella oljor, probiotika och andra kosttillskott. Hon har gett ut ett tiotal
böcker om dessa ämnen på LEDUC. S Éditions och har en internetsida2 där vem som helst
kan ställa frågor om sin hälsa. Danièle Festy vill göra människor uppmärksamma på att
problem som manifesterar sig på olika sätt i olika delar av kroppen kan ha en och samma
orsak, nämligen obalans i tarmfloran, och hon vill visa att hälsan ofta enkelt och effektivt kan
återställas med naturliga medel. Hon är dock noga med att påpeka att de råd hon ger inte kan
ersätta den diagnos och behandling en läkare kan ge. Hennes råd ska betraktas som ett
komplement till traditionell sjukvård.
Vem är boken skriven för? Man kan säga att den riktar sig till människor som intresserar
sig för sin hälsa, men som själva inte har någon medicinsk utbildning. Det kan vara
människor som på egen hand vill försöka bota olika smärre åkommor. Kanske är det en bok
som kan tilltala dem som tycker att de inte har mötts av tillräcklig förståelse inom den
traditionella sjukvården och som letar efter naturliga alternativ.
2
www.danielefesty.com
5
2.2 Textuell struktur
En texts textuella struktur eller formella uppbyggnad kan beskrivas på tre nivåer.
Inledningsvis analyseras lexikogrammatiken, d.v.s. orden och meningarna, där bl.a.
lixberäkningar och textens medicinska språk tas upp. Därefter följer ett avsnitt om
textbindningen, d.v.s. hur satserna och meningarna är sammanlänkade. Den tredje nivån
utgörs av kompositionen som beskriver hur texten är indelad i olika stycken och hur den är
uppbyggd av olika texttyper.
2.2.1 Lexikogrammatik
För att försöka bilda mig en uppfattning om hur lättillgänglig min källtext är i fråga om
lexikogrammatik har jag beräknat läsbarhetsindex3. LIX-värdet räknas fram genom att
medeltalet ord per mening adderas med andelen långa ord (ord med fler än sex bokstäver)
uttryckt i procent. Vid beräkningen utgick jag från texten på s. 19–44, d.v.s. den text jag har
översatt. Jag räknade bort rubrikerna, punktuppställningarna, informationsrutorna samt
fallbeskrivningen och delade in resterande text i två kategorier: brödtext och farmaceutens
svar på frågor. De resultat jag fick fram har jag jämfört med resultat som presenterades i en
magisteruppsats vid Stockholms universitet 2004 Att översätta medicinsk facktext från
franska till svenska (Säll 2004:8). Sälls uppsats är baserad på fyra artiklar hämtade ur den
franska medicinska tidskriften La Revue du Praticien som riktar sig till läkare. Jag har även
gjort jämförelser med Björnsson & Hård af Segerstads beräkningar av läsbarhetsmått för
franska dagstidningar (1979:38).
Tabell 1 visar att brödtexten i min källtext har ett läsbarhetsindex som ligger strax under
läsbarhetsindex för franska dagstidningar. Av siffrorna framgår också att brödtexten har en
meningslängd som är betydligt kortare än meningslängden i franska dagstidningar medan den
har fler långa ord än franska dagstidningar. Man kan också konstatera att läsbarhetsindex för
Tout vient du ventre är betydligt lägre än läsbarhetsindex för texterna i Sälls korpus avsedda
för läkare.
3
www.lix.se
6
Tabell 1. Läsbarhetsindex
artiklar ur La
franska
Tout vient du Tout vient du
Revue du
dagstidningar
ventre
ventre
brödtext
svar på
Praticien
frågor
genomsnittlig
meningslängd
(antal ord per
28,5
23
17
16,5
36 %
32 %
35 %
32,5 %
64,5
55
52
49
mening)
andel långa ord
(fler än 6
bokstäver)
läsbarhetsindex
Det händer att värdet av lixberäkningar ifrågasätts. Man kan t.ex. ställa sig frågan om
franskans många ord med apostrof och bindestreck ska räknas som ett eller två ord. Björnsson
& Hård af Segerstad har dock visat att det inte blir några stora resultatskillnader oavsett vilken
av dessa två metoder som används (1979:14). Även den franska ordlängden har väckt frågor.
Enligt Björnsson & Hård af Segerstads beräkningar är de 50 vanligaste orden i franskan och
svenskan lika långa, medan franskans ord därefter verkar vara ungefär en bokstav längre
(1979:18). Björnsson & Hård af Segerstad har dragit slutsatsen att definitionen av långa ord
vid beräkning av läsbarhetsindex även för franskan bör vara ord med fler än sex bokstäver. De
har kommit fram till att lixbegreppet är relevant även för franska texter och de har gjort en
lixtabell (1979:20) baserad på en läsbarhetsprövning av 100 franska texter:
Lix
Mycket lätt text
30
Lätt text
38
Genomsnittlig text
45
Svår text
53
Mycket svår text
60
Enligt denna skala ligger brödtexten i Tout vient du ventre nära lixvärdet för svår text.
7
Den grafiska meningslängden i Tout vient du ventre uppvisar stor variation. Den längsta
meningen är extremt lång, 155 ord (rad 181). Den består av femton huvudsatser som är
uppradade efter varandra och skiljs åt med semikolon eller i enstaka fall parentes. Bortsett
från denna ovanliga mening varierar meningslängden mellan ca 60 ord och ett enda ord.
Texten präglas av informationstäthet. Den innehåller många samordningar och uppräkningar
med långa nominalfraser. Framställningen kan därför till stor del sägas vara nominal. Flera
centrala påståenden finns i korta meningar vilket förefaller vara ett medvetet retoriskt grepp
från författarens sida. Budskapet blir tydligt och den talspråksnära stilen skapar en närhet
mellan författare och läsare:
(1)
KT rad 3: Notre intestin est un authentique génie. Un vrai cerveau.
MT: Vårt tarmsystem är ett riktigt geni, ett snille ...
(2)
KT rad 423: Des bactéries pour prévenir l’allergie? Eh oui ! Ça marche !
MT: Kan bakterier förebygga allergi? Javisst! Det fungerar!
I texten finns många medicinska ord och uttryck. Vinay & Darbelnet skriver om doublets
savants et populaires (1977 § 56) och pekar på skillnader mellan engelskan och franskan.
Engelskan, och även svenskan, föredrar ofta enkla, vardagliga ord av germanskt ursprung
medan franskan har en förkärlek för komplicerade vetenskapliga termer. Den här tendensen
märks till viss del i Tout vient du ventre och kommer fram i ord som rectocolite hémorragique
(blödande tarm), gastroentérite (magtarminflammation) och mycoses cutanées, buccales
(hudsvamp, svamp i munhålan). Men Danièle Festy verkar ofta tänka lite extra på läsarna och
förklarar knepiga ord. Så gör hon t.ex. när hon använder termerna somatopsychique och
psychosomatique:
(3)
KT rad 94: Mieux vaut alors parler de troubles somatopsychiques (la tête tombe malade à
cause du corps) plutôt que de maladies psychosomatiques (le corps tombe malade à cause de
la tête)
MT: Det vore alltså bättre att tala om somatopsykiska besvär (att själen blir sjuk p.g.a.
kroppen) än psykosomatiska sjukdomar (att kroppen blir sjuk p.g.a. själen)
Författaren använder sig också ofta av det medicinska allmänspråket: gentilles bactéries
(snälla bakterier), saignements intestinaux (tarmblödningar), troubles du sommeil
(sömnproblem) och maux de tête (huvudvärk).
8
2.2.2 Textbindning
När det gäller textbindningen förtjänar den retoriska bindningen att nämnas. Retoriska
bindningar innebär att man upprepar element i den textuella strukturen för att skapa en
speciell effekt. Det kan röra sig om fonetiska, lexikala eller syntaktiska element (Hellspong &
Ledin 1997:94) som ger ett eko av en annan text, som fungerar som utsmyckning eller
används för att väcka känslor hos läsarna. Danièle Festy använder retoriska bindningar för att
visa sin starka övertygelse att probiotika och ett tarmsystem i balans har en mycket stor
betydelse för människors hälsa. Detta kan man se redan i inledningen till bokens första
kapitel:
(4)
KT rad 3:Notre intestin est un authentique génie. Un vrai cerveau. En plus, il est doté de
multiples (1) talents, gère un nombre incalculable (2) d’actions simultanées, abrite et nourrit
une quantité faramineuse (3) de bactéries ...
MT: Vårt tarmsystem är ett riktigt geni, ett snille med flera talanger. Den utför ett oräkneligt
antal uppgifter samtidigt. Den hyser och försörjer ett oändligt stort antal bakterier …
Här läggs tre led till varandra i form av en stegring, en klimax: multiples, incalculables och
faramineuse. Längre ned på samma sida använder Danièle Festy en anafor för att framhäva
hur viktigt hennes budskap är:
(5)
KT rad 26: On l’a dit, on le répète, on le redira.
MT: Man har sagt det många gånger men det tål att upprepas
På ett annat ställe räknar Danièle Festy upp vad de goda bakterierna uträttar och använder sig
då elva gånger av ordet elles syftande på bakterierna. Med hjälp av den här upprepningen av
elles som en anafor hamrar författaren in bakteriernas betydelse hos läsaren.
2.2.3 Komposition
Journalistiska texter, även populärvetenskapliga, har oftast en emfatisk disposition (Pelger
m.fl. 2010:8). Det viktigaste framhävs genom att det placeras först. Ofta finns en
sammanfattning av huvudbudskapet i rubriken och det första stycket. Boken Tout vient du
ventre följer detta textmönster. Redan boktiteln och det första kapitlets rubrik Quand la flore
intestinale tombe malade (När tarmfloran blir sjuk) ger läsaren en god uppfattning om vad
boken handlar om. Kapitel ett är centralt för hela boken, medan vart och ett av de resterande
nio kapitlen tar upp en viss aspekt av ohälsa i tarmen: matsmältningsproblem, problem med
levern,
diarré,
förstoppning,
tarminflammation,
9
uppblåst
mage,
allergier,
matsmältningsproblem specifika för idrottsmän samt smärtsam menstruation. Kapitel 2–10
kan därför sägas ha en additiv temadisposition (Hellspong & Ledin 1997:99).
Retoriska grepp är viktiga i populärvetenskaplig text. Det är lämpligt att texten redan i det
första stycket knyter an till något som är välkänt för läsaren, något som läsaren kan relatera
till (Pelger m.fl. 2010:11). I Tout vient du ventre åstadkoms detta genom att tarmen
personifieras. Tarmen kan precis som människan bli sjuk. Den är smart och har många
talanger.
Det är viktigt att texten verkligen inbjuder till läsning. Danièle Festy har bemödat sig om
att variera kompositionen och har fogat samman flera olika texttyper. Brödtexten har delats in
i relativt korta avsnitt med hjälp av underrubriker. Ibland används punktuppställningar, t.ex.
för att räkna upp de orsaker en rubbad tarmflora kan ha och de följder den kan få, för att räkna
upp olika egenskaper hos probiotika eller olika symptom på en svampinfektion. Det
förekommer även att information presenteras pedagogiskt i små rutor. I en del av rutorna
upprepas och sammanfattas information som finns i brödtexten. De här rutorna fungerar som
stöd för minnet. I en liten ruta räknas t.ex. upp vad man måste dra in på för att undvika
angrepp på tarmfloran. I andra rutor finns ny information, bl.a. forskningsresultat. I en ruta
berättas t.ex. att forskare för första gången kommit fram till att bisfenol A i plast påverkar
tarmen. Författaren återger även konkreta patientfall som hon har stött på i sitt arbete som
farmaceut. Det är detaljerade berättelser som ger ett autentiskt intryck. De här berättelserna
kan lätt lokaliseras i övrig text genom att de är skrivna med kursiv stil. Ett annat
återkommande tema som tar upp en stor del av boken är patientfrågor som besvaras av
författaren – farmaceuten. Varje fråga är formulerad som en kortfattad rubrik.
2.3 Ideationell struktur
Textens ideationella struktur är dess innehållsmönster och kan analyseras ur olika aspekter:
teman, propositioner om olika teman samt perspektiv. Jag väljer här att lägga tyngdpunkten
vid jämförelseperspektiv som är särskilt intressant när det gäller min källtext.
Just för populärvetenskaplig text med en bred målgrupp kan jämförelseperspektiv vara ett
sätt att göra texten intressant och lättillgänglig (Pelger m.fl. 2010:20). Hellspong och Ledin
uttrycker det som att ”man ser en företeelse med blickar som samtidigt vilar på en annan”
(1997:140). En text kan förmedla ett jämförelseperspektiv på olika sätt. Något abstrakt eller
10
okänt kan liknas vid något konkret eller välbekant. En företeelse kan också ersättas av en
annan så att en metafor bildas. Metaforer är ett av de viktigaste retoriska greppen som Danièle
Festy använder sig av. Tarmarna kallas t.ex. tuyaterie interne (inre rörsystem). En del av
tarmbakterierna är des leaders (ledare), andra är des suiveurs (efterföljare) eller des
agitateurs (agitatorer). Magen, tarmen och tarmbakterierna personifieras och utför handlingar
som människan normalt utför.
2.4 Interpersonell struktur
Att analysera en texts interpersonella struktur är att se efter hur texten vill verka mot sin
omgivning (Hellspong & Ledin 1997: 158). I det här sammanhanget är de attityder som visas
upp viktiga. Källtexten innehåller många värdeord som vittnar om författarens attityd till sitt
ämne. Att Danièle Festy känner entusiasm för tarmhälsa kommer fram redan i inledningen till
kapitel ett där hon gör allt för att fånga läsarens intresse med plusord som authentique génie
(riktigt geni), doté de multiples talents (med flera talanger), parvient … à tout faire (lyckas
göra allt), exploit (bedrift), le nom poétique (det poetiska namnet) och écosystème interne
harmonieux (inre ekosystem i balans). En negativ hållning till den moderna etablerade
medicinen kommer fram i minusord som diagnostic … imprécis (vag diagnos) och résultats
… médiocres voire nuls (måttliga eller rent av skrala resultat). Danièle Festy talar om
mediciner som riskerar att skapa un véritable cercle vicieux (en verkligt ond cirkel).
Under rubriken interpersonell struktur tar Hellspong och Ledin (1997:173) även upp hur
texten utvecklar sitt samspel med läsarna. I Tout vient du ventre finns det flera exempel på att
Danièle Festy skapar en närhet till läsarna genom att tilltala dem direkt. Hon talar lugnande
till läsarna och hon ger dem råd. När hon t.ex. tagit upp ischemi (dålig genomblödning),
skriver hon: rassurez-vous (bli inte orolig)! och berättar att ischemi inte är något man får av
att spela någon enstaka tennismatch. Hon skriver också listor med symptom som man ska
vara uppmärksam på och inleder då med: si vous cumulez les signes listés ci-dessous (om du
har flera av följande symtom).
Till den interpersonella strukturen hör även sociala figurer (Hellspong & Ledin 1997:183)
som hänger ihop med attityder eftersom de markerar en hållning till det som sägs. Bokens titel
Tout vient du ventre är ett exempel på en slags social figur, en hyperbol eller överdrift. För
säkerhets skull, för att inte kunna bli beskylld för att överdriva alltför mycket, tar Danièle
11
Festy delvis tillbaka sitt tvärsäkra påstående genom att lägga till ou presque (eller nästan)
inom parentes.
3 Inför översättningen
3.1 Överväganden inför översättningen
Den översatta texten riktar sig till samma målgrupp som källtexten, d.v.s. människor som har
intresse för sin hälsa men som saknar medicinsk utbildning. Måltexten ska alltså fungera i
samma typ av kommunikationssituation som källtexten. Terminologin behöver ägnas särskild
uppmärksamhet. Det gäller att hitta svenska ord som är lättillgängliga, men som ändå täcker
in betydelsen hos motsvarande franska ord. Bildspråket och personifieringen är ett speciellt
problem. I många fall fungerar de franska bilderna på svenska, men ibland finns det kanske
anledning att tona ner bildspråket för att inte förlora i trovärdighet. Översättaren behöver
tänka på att läsaren av måltexten inte har samma kulturella bagage som den som läser
källtexten. När Danièle Festy t.ex. hittar på rubriken Le fabuleux destin de nos intestins som i
själva verket är en allusion på filmen Le Fabuleux Destin d’Amélie Poulain så förstår en
fransk läsare kopplingen, medan en svensk läsare kanske inte har hört talas om filmen. Här
måste översättaren anpassa texten efter svenska förhållanden.
3.2 Översättningsstrategi
När Lita Lundquist tar upp den överordnade s.k. globala översättningsstrategin (2007:36)
skiljer hon på imitativ och funktionell översättning. Den imitativa översättningen syftar till att
återge källtextens ton och stil så troget som möjligt för att målspråkstextens läsare ska få
samma upplevelse som den som läser källtexten. Den funktionella översättningen däremot
fokuserar på vilken funktion den översatta texten ska ha i sin nya kontext. Det kan vara
samma funktion eller en annan. Funktionell översättning är den strategi som är vanligast vid
översättning av facktexter.
Tout vient du ventre är både en faktabok och en bok för upplevelseläsning. Översättaren
måste därför på något sätt navigera mellan de två ytterlighetsstrategierna. Många avsnitt är
informationstäta och här är det viktigt att innehållet förs över medan formen kan stå tillbaka
12
enligt den funktionella översättningsstrategin. I andra avsnitt leker Danièle Festy mer med
tankar och ord och då gör översättaren klokt i att i högre grad försöka imitera källtexten.
4 Översättningskommentar
Vid översättningen av Tout vient du ventre är det några områden som krävt särskild
uppmärksamhet. Det gäller dels det medicinska språket och dels de metaforer som författaren
använt. Det är dessa två aspekter som jag kommer att diskutera i översättningskommentaren.
4.1 Medicinskt språk
I Medicinens språk, en handbok om språk, kommunikation och information inom medicinoch vårdområdet, urskiljer Clausén tre varianter inom det medicinska fackspråket (2006:22):
1) det vetenskapliga medicinska språket som används av fackfolk i t.ex. vetenskapliga
artiklar och som ska vara exakt, enhetligt och entydigt
2) det medicinska allmänspråket som används vid patientkontakter och som ska vara
klart, enkelt och begripligt för patienter och anhöriga
3) det medicinska arbetsspråket som används internt hälso- och sjukvårdspersonal
emellan och som innehåller jargongord som bara denna personal förstår
Det medicinska allmänspråkets ordförråd är relativt begränsat vilket innebär att vissa ord kan
vara dubbeltydiga. Det vetenskapliga medicinska språket måste däremot vara exakt och man
eftersträvar att varje begrepp motsvaras av en enda term.
Det finns inga vattentäta skott mellan det vetenskapliga medicinska språket och det
medicinska allmänspråket. Ibland tas vetenskapliga medicinska termer upp i allmänspråket.
Det kan t.ex. hända när nya forskningsresultat presenteras för allmänheten. Ett exempel är
ordet bacill som i det vetenskapliga medicinska språket har innebörden stavformig bakterie
medan bacill i det medicinska allmänspråket används om bakterie i allmänhet (Clausén
2006:21). Det medicinska språket genomgår ständigt förändringar. Latinets ställning som
medicinens första språk har försvagats och tendenser till försvenskning av det medicinska
allmänspråket har spridit sig till det vetenskapliga medicinska språket (Clausén 2006:24).
Samtidigt behövs fortfarande vissa latinska och även grekiska termer p.g.a. att de är precisa
och nyanserade (Nyman 2006:42). De här termerna sprider sig från det vetenskapliga språket
13
till allmänspråket. Ordet hjärtinfarkt som idag tillhör det medicinska allmänspråket var t.ex.
för 50 år sedan en del av det medicinska fackspråket. I allmänspråket användes ord som
hjärtattack eller hjärtslag (Nyman 2006:42).
I följande avsnitt kommer jag att redovisa hur jag har arbetat med källtextens medicinska
ord och uttryck.
4.1.1 Hjälpmedel som använts vid arbetet med de medicinska termerna
Jag har i första hand använt mig av Norstedts stora frank-svenska ordbok och Le Petit Robert,
men har också haft nytta av Medicinska Ord och Nationalencyklopedins ordbok. En bra resurs
på nätet är Le Trésor de la Langue Française Informatisé4
En hel del av källtextens medicinska ord går att slå upp i Norstedts stora fransk-svenska
ordbok. Det gäller ord som la moelle épinière (ryggmärgen), la muqueuse (slemhinnan),
l’intestin grêle (tunntarmen) och l’anesthésie (narkosen).
Det har också i vissa fall gått lätt att översätta den franska termens olika delar var för sig
och sätta ihop dem till ett svenskt uttryck. Några exempel på detta är: le tissu nerveux
intestinal (tarmens nervvävnad), l’intolérance alimentaire (matintoleransen), la paroi
cellulaire (cellväggen) och rectocolite hémorragique (blödande tarm).
Ibland ger inte Norstedts stora fransk-svenska ordbok någon bra svensk motsvarighet till de
franska facktermer man vill översätta. Ett exempel är dépistage som i Norstedts stora fransksvenska ordbok översätts med upptäckt, uppspårande. Ordet förekommer i följande
sammanhang i texten:
(6)
KT rad 930: On connaît des cancers qui évoluent sans qu’on le sache (d’où l’importance des
dépistages).
MT: Vi känner till cancerformer som utvecklas utan att man vet om det. (Det är därför det är så
viktigt med screening.)
Av sammanhanget drar jag slutsatsen att ordet jag söker kan vara screening som i SAOL
definieras: (med.) undersökning med en speciell metod av en grupp människor för att
upptäcka en sjukdom (2007:802). Jag testar därför kombinationen +dépistage+screening på
Google och hamnar på Reverso online dictionary där franskans dépistage du cancer översätts
med cancer screening. På det här sättet kommer jag fram till att dépistage bör översättas med
screening i min text.
4
http://atilf.atilf.fr
14
I något fall fick jag god hjälp av Medicinskt fackspråk i skrift, Råd och riktlinjer som ges ut
av Läkartidningen, Socialstyrelsen, Svenska Läkaresällskapet och Terminologicentrum TNC.
Där hittade jag t.ex. att Candida-infektion kan användas som benämning på en infektion med
jästsvampen Candida albicans. Eftersom det i olika källor finns olika former av det här ordet,
bl.a. candidiasis och candidos, var det svårt att veta vilken term jag skulle välja.
4.1.2 En fransk term motsvaras av flera termer på svenska
Vid översättning av medicinska termer från franska till svenska är det viktigt att tänka på att
det i svenskan finns tre olika varianter av medicinskt fackspråk och att latintraditionen är
starkare i Frankrike än i Sverige (Nyman 2006:45). Man kan som översättare råka ut för att en
fransk term motsvaras av flera olika termer på svenska, dels sådana som tillhör det
vetenskapliga språket och dels sådana som tillhör allmänspråket. För att göra det lättare att
välja det ord eller uttryck som passar bäst i den aktuella kontexten kan det vara lämpligt att
använda sig av parallelltexter.
I tabell 2 redovisas några exempel på franska medicinska termer som har flera svenska
motsvarigheter. Jag har undersökt de svenska ordens frekvens på tre olika ställen på internet:
(1) = Landstingens och regionernas gemensamma webbplats för råd och vård (1177)5
(2) = Läkartidningen 1996–20096
(3) = Googles svenska sidor7
Vid översättningen av Tout vient du ventre är Landstingens och regionernas gemensamma
webbplats för råd och vård (1177) speciellt relevant. Här finns texter med fakta och praktiska
råd om olika sjukdomar och besvär skrivna av läkare, sjuksköterskor och annan
sjukvårdspersonal som riktar sig till människor utan medicinsk utbildning. På denna
webbplats föredrar man ofta det medicinska allmänspråkets termer framför det vetenskapliga
språket. Detta har varit vägledande för mig vid översättningen av min källtext.
5
www.1177.se
www.medicinskkorpus.se
7
www.google.se
6
15
Tabell 2. En fransk term motsvaras av flera svenska
Franskt ord
Svenska varianter
Kommentarer
chimiothérapie
kemoterapi
(1) 3
(2) 250
(3) 88 600
cytostatikabehandling
(1) 90
(2) 350
(3) 20 700
cellgiftsbehandling
(1) 3
(2) 33
(3) 22 700
kortikoider
(1) 0
(2) 4
(3) 1 560
kortikosteroider
(1) 1
(2) 200
(3) 21 700
binjurebarkhormoner
(1) 0
(2) 2
(3) 1 310
binjurebarkshormoner
(1) 2
(2) 1
(3) 824
Enligt Medicinska ord
(2001:49) är cellgift en
äldre, olämplig
benämning på
cytostatikum. Jag väljer
att använda
cytostatikabehandling
som är det ord som får
flest träffar på 1177.
corticoïdes
cystite
cystit
(1) 3
(2) 79
(3) 17 300
blåskatarr
(1) 14
(2) 10
(3) 14 600
urinvägsinfektion
(1) 87
16
I svenskan skiljer man
på kortikoider som är
syntetiskt framställda
binjurebarkhormoner
och kortikosteroider
som är hormoner som
kroppen själv
producerar. Enligt Le
Petit Robert gör man
inte denna distinktion i
franskan utan använder
corticoïdes i båda
betydelserna. I Tout
vient du ventre är det
kortikoider som avses.
Jag väljer det enklare
ordet
binjurebarkhormoner.
Ordet skrivs utan
bokstaven s enligt
Medicinska Ord
(2001:35).
Cystit är inflammation i
urinblåsan medan
urinvägsinfektion är en
hyperonym till cystit
och kan inkludera även
njurarna. Jag väljer att
använda blåskatarr som
trots allt får ganska
många träffar på 1177.
dermatite
(2) 370
(3) 137 000
dermatit
(1) 2
(2) 80
(3) 42 000
eksem
(1) 162
(2) 438
(3) 345 000
Siffrorna är entydiga.
Ordet eksem är att
föredra framför
dermatit.
libido
libido
(1) 0
(2) 56
(3) 160 000
sexlust
(1) 35
(2) 2
(3) 129 000
Här väljer jag att rätta
mig efter 1177 som
använder ordet sexlust.
ménopause
menopausen
(1) 3
(2) 67
(3) 14 000
klimakteriet
(1) 88
(2) 252
(3) 252 000
övergångsåldern
(1) 19
(2) 30
(3) 17 400
neurotransmittorer
(1) 0
(2) 76
(3) 17 800
signalsubstanser
(1) 43
(2) 83
(3) 24 300
Ordet klimakteriet får
flest träffar på alla de tre
internetsidor som jag
har undersökt och blir
därför det ord jag väljer.
neuromédiateurs
17
Siffrorna tyder på att
signalsubstanser bör
väljas.
tendinit
tendinit
(1) 1
(2) 20
(3) 4 580
seninflammation
(1) 0
(2) 3
(3) 3 390
Jag väljer det enklare
ordet seninflammation
som trots allt får ganska
många träffar på
Google.
4.1.3 Transformation av franska substantiv till svenska infinitivfraser
För att åstadkomma en god översättning är det ibland nödvändigt att genomföra
satsgradsändringar (Ekerot 2011:213–214), d.v.s. att arbeta med inbäddningar på olika nivåer:
bisatser, infinitivfraser, nominaliseringar o.s.v. När jag översatt de medicinska orden i min
källtext har jag ibland funnit det lämpligt att ändra satsgraden för att skapa en bättre svensk
mening.
(7)
KT rad 50: On a longtemps assigné à l’intestin un simple rôle d’assimilation – digestion. Ce qui
était déjà une lourde tâche !
MT: Man antog länge att tarmens enda uppgift var att spjälka och ta upp näring, vilket i och
för sig var en viktig uppgift.
(8)
KT rad 181: Ces bactéries sont en grande majorité « amies » : [...] elles améliorent la
digestibilité des protéines et du lait
MT: Det här är till största delen « snälla » bakterier. […] De gör det lättare att smälta proteiner
och mjölk.
I exemplen ovan har det skett satsgradshöjningar genom att franska substantiv har
transformerats till svenska infinitivfraser. Det händer ofta att franskan på det här sättet
föredrar substantiv när det på svenska är naturligare att använda ett verb (Ingo 2007:209).
Skillnaden i uttryckssätt kan sägas bero på att verkligheten betraktas på olika sätt (Vinay &
Darbelnet 1977 § 86). Franskan betonar tillståndet medan svenskan fokuserar på
händelseförloppet.
4.2 Metaforer
En metafor är en bild som grundar sig på en jämförelse. Det finns en sak man talar om och en
sak man jämför med. Dessa båda har en gemensam egenskap som är utgångspunkt för
18
jämförelsen (Ingo 2009:118–119). Att kalla kamelen för öknens skepp är ett klassiskt
exempel.
Peter Newmark beskriver två grundläggande syften med metaforer (1988:104).
Metaforerna har för det första ett kognitivt, referentiellt syfte, vilket innebär att de på ett
kortfattat men ändå uttrycksfullt sätt ska beskriva en mental process, ett tillstånd, ett begrepp,
en person, ett föremål, en egenskap eller en handling. För det andra har metaforerna ett
estetiskt, pragmatiskt syfte, vilket innebär att de ska vädja till läsarens känslor och väcka
intresse.
Vinay & Darbelnet (1977: § 181) delar in metaforer i vivantes (levande) och usées
(stelnade). De framhåller vikten av att översättaren håller isär de här olika typerna av
metaforer och inte översätter en stelnad metafor med en levande, vilket skulle bli en
surtraduction, en överdrift med helt felaktiga konnotationer. Vinay & Darbelnet menar att
metaforen är ett medel, inte ett syfte i sig (1977: § 182). Översättaren bör först och främst
sträva efter att återge betydelsen och sedan själva metaforen också om det är möjligt.
Thurén, som har skrivit om retoriska grepp inom populärvetenskap, menar att metaforer är
bra redskap när man vill förklara något komplicerat för någon som inte är särskilt insatt i ett
ämne. Med hjälp av metaforer kopplar man samman det okända och främmande med något
som är känt och förtroligt (Thurén 2000:42). Metaforerna kan få läsaren att se nya samband
mellan olika företeelser. Att använda metaforer kan vara ett effektivt sätt att få läsaren att
tänka i nya banor. Metaforerna påverkar inte bara människors tankar utan även deras känslor
(Thurén 2000:77).
Det finns dock risker med metaforer. Det kan finnas bibetydelser som skribenten inte tänkt
på och läsarens tankar kan komma att ledas i en riktning som inte var den avsedda. Ibland är
det kanske inte helt klart om ett ord eller uttryck ska tolkas metaforiskt eller bokstavligt.
Metaforer kan också vara mer eller mindre adekvata (Thurén 2000:72). Om skribenten
blandar många olika metaforer kan sammanhanget bli svårt att överblicka och läsarnas tankar
kan fara iväg åt olika håll. Metaforer får inte heller vara för komplicerade. Läsaren ska inte
behöva anstränga sig för att förstå metaforen (Thurén 2000:73).
En vanlig typ av metaforer i populärvetenskap är förmänskligande av naturfenomen
(Thurén 2000:49–50). Olika kroppsorgan kan t.ex. sägas utföra handlingar som en människa
normalt utför. Att använda denna typ av metaforer kan vara ett sätt för skribenten att göra
något komplicerat lättare att förstå, att göra ämnet intressantare och få läsarna att engagera
19
sig. Genom att de svåra begreppen utför mänskliga handlingar kommer de närmare läsarna. I
texten jag översatt förekommer det många metaforer av den här typen. Tarmen och
tarmbakterierna personifieras genom att tarmen blir ett talangfullt geni och tarmbakterierna
blir människans vänner. Det finns också olika typer av tarmbakterier: ledare, efterföljare och
agitatorer:
(9)
KT rad 3: Notre intestin est un authentique génie. Un vrai cerveau. En plus, il est doté de multiples
talents
MT: Vårt tarmsystem är ett riktigt geni, ett snille med flera talanger.
(10)
KT rad 176: la flore intestinale – une surpopulation amie
MT: tarmfloran – en massa vänner
(11)
KT rad 243: Comme dans tout groupe, on distingue des leaders, des suiveurs et des agitateurs.
MT: Som i alla grupper kan man urskilja ledare, efterföljare och agitatorer.
Metaforer kan användas för att skapa ett sammanhängande tema i en text. I sin avhandling
Un miroir aux alouettes? Stratégies pour la traduction des métaphors (En lärkspegel?
Strategier för översättning av metaforer) från 2002 uppehåller sig Anne-Christine Hagström
just vid metaforer som skapar tematiska samband i en text, som fångar läsarens
uppmärksamhet och gör texten lättare att tolka (2002:66). I Tout vient du ventre är det
militäriska metaforer som skapar en tematisk länk. Onda och goda bakterier utkämpar ett krig
mot varandra:
(12)
KT rad 107: C’est aussi un véritable théâtre d’opérations qui permet à notre organisme de se
défendre contre des agressions extérieures
MT: Det är också en kroppsdel som gör det möjligt för kroppen att försvara sig mot angrepp utifrån
(13)
KT rad 1174: Or, comme dans toute guerre, l’ennemi qui prend la place pille et colonise au sens
propre.
MT: Men det blir som i alla krig. Fienden som övertar makten skövlar och koloniserar i bokstavlig
bemärkelse.
De strategier som kan användas vid översättning kan klassificeras på olika sätt. I den fortsatta
genomgången av metaforerna i Tout vient du ventre kommer jag att utgå från Peter Newmarks
indelning i följande sju kategorier (1981:88–91):
1.
Källspråkets metafor översätts med samma metafor i målspråket.
2.
Metaforen översätts med en annan metafor.
20
3.
Metaforen översätts med en liknelse som bevarar bilden.
4.
Metaforen översätts med en liknelse med förklarande tillägg.
5.
Metaforens betydelse överförs, men uttrycks inte metaforiskt i målspråket.
6.
Metaforen utelämnas.
7.
Den ursprungliga metaforen används, men ett förklarande tillägg ges.
Antalet exempel under respektive rubrik är representativt för frekvensen av respektive
kategori i källtexten. Det saknas exempel på kategorierna 4 och 7.
4.2.1 Källtextens metafor översätts med samma metafor i målspråket
På relativt många ställen i texten kan källtextens metaforer överföras till målspråket utan
större problem. En förutsättning är naturligtvis att bilderna ger samma konnotationer och
väcker samma associationer i de båda språken och kulturerna. Det gäller t.ex. ofta när olika
delar av kroppen personifieras. Man kan även på svenska låta bakterierna få mänskliga
egenskaper och tala om t.ex. snälla bakterier. Även på svenska kan vi låta de vita
blodkropparna och Candidan (jästsvampen) utföra handlingar som en människa normalt
utför:
(14)
KT rad 176: La flore intestinale – une surpopulation amie. Nos intestins ne sont pas stériles. Ils sont
habités par 100 000 milliards de bactéries, c’est-à-dire 10 fois plus que de cellules dans tout
l’organisme! Ces bactéries sont en grande majorité « amies »
MT: Tarmfloran – en massa vänner. Våra tarmar är inte sterila. Det bor 100 000 miljarder bakterier i
dem, d.v.s. tio gånger fler än det finns celler i hela kroppen! Det här är till största delen ”snälla”
bakterier.
(15)
KT rad 606: On parle de déséquilibre de la flore intestinale lorsqu’une souche bactérienne prend le
dessus sur d’autres souches qui devraient rester « leaders ».
MT: Man talar om rubbad tarmflora när en bakteriestam får övertaget över de stammar som normalt
dominerar.
(16)
KT rad 1071: Le Candida « mange » certains nutriments à notre place, afin de croître et de multiplier
MT: För att kunna växa och förökas ”äter” Candidan upp” en del av den näring som vi skulle ha.
(17)
KT rad 217: […] cette même paroi active les globules blancs qui « avalent » les cellules cancéreuses.
MT: [...] samma cellvägg aktiverar de vita blodkropparna som ”sväljer” cancercellerna.
Genom metaforerna gör Danièle Festy det främmande mänskligt och gripbart. Att metaforer
är ett utmärkt pedagogiskt redskap blir särskilt påtagligt när Festy använder dem för att
förklara vad barriäreffekten är för något. Fientliga bakterier blir människor som kan tänkas
21
sitta på stolar och öppningarna i tarmväggen beskrivs med hjälp av tegelstenar. Även dessa
metaforer går bra att överföra direkt till svenska. Det är också eftersträvansvärt att skapa en
måltext som är lika pedagogiskt tydlig som källtexten:
(18)
KT rad 251: Les sous-dominantes assurent le fameux effet barrière ; grâce à elles, il n’y a pas de
« chaise libre » sur laquelle pourraient s’installer des bactéries « ennemies ».
MT: De stammar som är näst viktigast åstadkommer den fantastiska barriäreffekten. Tack vare dem
finns det inte någon ”ledig stol” som fientliga bakterier skulle kunna slå sig ner på.
(19)
KT rad 470: Facile: la barrière intestinale possède des jonctions serrées, sortes de petites briques qui
s’écartent faiblement pour laisser passer de minuscules particules (vitamines, etc.) et se referment
aussitôt.
MT: Det är enkelt. Tarmbarriären har tättsittande skarvar, ett slags små ”tegelstenar” som glider isär
lite grand för att släppa igenom pyttesmå partiklar (vitaminer o.s.v.) och som sedan genast stängs
igen.
Ett viktigt budskap i texten är att lokala behandlingar ibland inte är tillräckliga. Danièle Festy
tar till en metafor för att vara pedagogisk och tydlig:
(20)
KT rad 1107: En revanche, si les épisodes se répètent et/ou s’additionnent à d’autres symptômes,
peut-être votre problème est-il plus préoccupant : le muguet ou la mycose peuvent être alors la partie
émergente de l’iceberg, et ce n’est pas en traitant seulement localement que vous arriverez à quelque
chose.
MT: Om det här däremot upprepas och/eller det finns andra symptom då är kanske ditt problem mer
bekymmersamt. Svampinfektionen kan vara toppen på ett isberg och då räcker det inte att behandla
lokalt.
Även de militära metaforerna har ett pedagogiskt syfte. De ska hjälpa läsarna att förstå hur
tarmen fungerar. Här måste dock översättaren vara selektiv. Det är bara en del av de här
metaforerna som går att överföra direkt till svenska:
(21)
KT rad 1174: Or, comme dans toute guerre, l’ennemi qui prend la place pille et colonise au sens
propre.
MT: Men det blir som i alla krig. Fienden som övertar makten skövlar och koloniserar i bokstavlig
bemärkelse.
(22)
KT rad 1249: […] si vous affamez l’ennemi, il se replie à la recherche de nourriture à l’intérieur
MT: Om du svälter ut fienden drar den sig inåt på jakt efter föda
I något fall är det inte lämpligt att översätta hela metaforen utan översättaren får nöja sig med
att överföra en del till svenska. På franska aktar sig bakterierna t.ex. för regnbyarna medan
de på svenska får nöja sig med att vara vaksamma. Vi har inte på svenska någon direkt
motsvarighet till det franska uttrycket.
22
(23)
KT rad 690: Cependant, heureusement que nos bactéries amies veillent au grain, car sous ses aspects
débonnaires, le Candida ne demande qu’à coloniser l’ensemble de la bouche
MT: Det är emellertid tur att våra ”snälla” bakterier är vaksamma för trots att Candidan ser så
sympatisk ut vill den inget hellre än att invadera hela munnen
4.2.2 Källtextens metafor översätts med en annan metafor i målspråket
För att visa att det finns en koppling mellan matsmältningen och känslorna använder Danièle
Festy några uttryck där de franska orden för mage (estomac), galla (bile) och inälvor (tripes)
ingår:
avoir de l’estomac = våga, visa mod
se faire de la bile = oroa sig, jaga upp sig
avoir des tripes = ha is i magen
Att ha is i magen är det enda av de svenska uttrycken som är användbart i sammanhanget,
eftersom de andra uttrycken inte innehåller namnet på någon kroppsdel. Det är inte uttryckens
betydelse i sig utan det faktum att de innehåller ord som har med magens anatomi att göra
som är det viktiga. Problemet kan därför lösas genom användning av svenska uttryck som har
med magen att göra men som saknar motsvarighet i den franska texten:
(24)
KT rad 33: Avoir de l’estomac, se faire de la bile, avoir des tripes…: les expressions populaires
montrent à quel point digestion et emotions sont liées, pour le meilleur et parfois, pour le pire.
MT: Reta gallfeber på någon, ha fjärilar i magen, ha is i magen: dessa vardagliga uttryck visar i
vilken utsträckning matsmältningen, på gott och ont, är förknippad med känslor.
Det finns i källtexten fler exempel på uttryck som saknar motsvarighet i svenskan. I något fall
har svenskan andra metaforer som förmedlar ungefär samma betydelse:
(25)
KT rad 1122: Il est indispensable de traiter la candidose interne. Il faut traquer la levure dans sa
« maison ». (eg. Man måste förfölja svampen in i dess hus.)
MT: Det är absolut nödvändigt att behandla Candida-infektionen invärtes. Man måste hitta roten till
det onda.
Ibland är det lämpligt att tona ner de starka franska militära metaforerna för att inte göra ett
oseriöst intryck på svenska. I följande exempel har det gått att hitta en något mer dämpad
svensk metafor som bibringar en näraliggande betydelse och som dessutom är tydligare än det
franska originalet:
(26)
KT rad 725: Une vraie guerre écologique qui n’a qu’une seule issue possible: le rétablissement des
forces de paix.
MT: Det blir en ekologisk kamp som måste sluta med att de goda bakterierna avgår med segern
23
4.2.3 Källspråkets metafor ersätts av en liknelse som bevarar bilden
Det finns en del ställen i texten där både källtext och måltext använder sig av liknelser, d.v.s.
uttryck där ordet som ingår. Mindre vanligt är det att en metafor i källtexten ersätts av en
liknelse i måltexten. Ett av de få exemplen är när svampen Candida albicans jämförs med en
hyresgäst. Det blir en illustrativ och faktiskt ganska underhållande beskrivning:
(27)
KT rad 688: Un genre de locataire qui payerait correctement son loyer et ne serait pas bruyant.
MT: Den är som en skötsam hyresgäst som betalar hyran i tid och som inte är högljudd.
4.2.4 Betydelsen hos källspråkets metafor överförs men uttrycks inte metaforiskt i
målspråket
I något enstaka fall saknar svenskan direkt motsvarighet till den franska metaforen samtidigt
som det är svårt att hitta någon annan svensk metafor som skulle kunna bära upp betydelsen.
Eftersom det i följande fall är viktigt att betydelsen hos den franska metaforen kommer fram
blir det nödvändigt att använda ett icke-metaforiskt uttryck:
(28)
KT rad 408: Grace à leurs multiples casquettes*, ils pénètrent au plus intime de notre corps et leurs
effets bénéfiques prennent de nombreux visages.
MT: Probiotikan har många olika funktioner. Tack vare detta kan den påverka kroppen på ett
djupare plan och dess välgörande effekter tar sig olika uttryck.
*casquettes = kepsar
Det händer att betydelsen hos den franska metaforen uttrycks icke-metaforiskt på svenska
utan att det finns en tydlig anledning till det:
(29)
KT rad 610: le Candida se développe de façon anarchique. [...] Certaines femmes expérimentent
parfois régulièrement l’un de ses multiples visages, communément appelé « mycose vaginale ».
MT: svampen Candida utvecklar sig okontrollerat. […] En del kvinnor upplever regelbundet en av de
många olika slags former av Candida-infektioner som finns, nämligen svampinfektion i slidan.
Metaforen visages skulle kunna översättas med ansikten. I det här exemplet är det möjligen
verbet upplever som styr. Det känns naturligare att säga att man upplever en form av
Candida-infektion än att man upplever ett av Candida-infektionens ansikten. Man skulle
kunna säga att Candida-infektionen visar upp ett av sina många ansikten, men då skulle man
också behöva göra mer omfattande förändringar i meningen.
24
Ne porte pas ses fruits skulle kunna översätts med bär inte frukt. Att jag inte väljer denna
översättning i följande exempel beror på att den svenska metaforen nog skulle kunna upplevas
som något högtravande:
(30)
KT rad 1246: Des chercheurs ont montré qu’une diète anti-Candida seule ne porte pas ses fruits.
MT: Det finns forskare som har visat att det inte räcker att bara hålla diet.
I den franska källtexten finns det en relativt stor grupp metaforer med anknytning till militär
verksamhet. I flera fall finns motsvarande metaforer på svenska, men det är ändå ibland
nödvändigt att göra omskrivningar p.g.a. att metaforerna skulle göra ett alltför kraftfullt och
nästan komiskt intryck på svenska:
(31)
KT rad 1218: Il est nécessaire de changer d’alimentation + de créer des conditions néfastes à la
croissance du Candida + de prendre des probiotiques sous forme de suppléments alimentaires pour
réensemencer la flore + de réparer la barrière intestinale agressée. Qu’une seule arme manque à cet
arsenal thérapeutique* et c’est la rechute assurée, avec un Candida qui reviendra plus fort qu’avant.
MT: Det är nödvändigt att lägga om kosten + att skapa en miljö som inte är gynnsam för Candidans
tillväxt + att ta probiotika i form av kosttillskott för att återställa tarmfloran + att reparera den skadade
tarmbarriären. Det räcker att en enda del av den här behandlingen saknas för att det ska bli
återfall med en Candida som kommer tillbaka starkare än någonsin.
*om ett enda vapen saknas i denna arsenal av behandlingsformer
(32)
KT rad 802: C’est que ces médicaments tuent tout sur leur passage : germes « amies » et « ennemis »,
et qu’après ce génocide au bazooka*, les « ennemis » sont les premiers à se réapproprier le
terrain**.
MT: De här medicinerna dödar allt som kommer i deras väg: både ”snälla ” och ”elaka” bakterier. Och
när alla bakterierna har utrotats är det de ”elaka” bakterierna som är de första som breder ut sig i
tarmen igen.
*efter detta folkmord med raketgevär
**åter ta terrängen i besittning
(33)
KT rad 609: C’est le cas lors d’une candidose: le Candida se développe de façon anarchique*.
MT: Det är detta som inträffar vid en Candida-infektion då svampen Candida utvecklar sig
okontrollerat.
*Candidan utvecklar sig på ett anarkistiskt sätt
(34)
KT rad 439: C’est pourquoi, après la bataille*, il est nécessaire de réintroduire ces dernières, sinon
gare aux mycoses et autres ennuis...
MT: Det är därför som det efter en antibiotikabehandling är nödvändigt att återinföra de ”snälla”
bakterierna för att undvika svampinfektioner och andra problem.
*efter slaget
25
(35)
KT rad 181: Ces bactéries sont en grande majorité « amies » [...] elles transforment certains
médicaments afin de les rendre opérationnels* (on compte sur une flore en bonne santé pour
effectuer cette délicate opération)
MT: Det här är till största delen « snälla » bakterier. […] De omvandlar vissa mediciner och gör dem
klara att tas upp, vilket förutsätter att tarmfloran är frisk.
*göra dem klara för strid
4.2.5 Källtextens metaforer utelämnas i översättningen
Bland de ord och uttryck i den franska texten som skulle upplevas som överdrivna om de
överfördes direkt till svenska finns det en del som faktiskt kan utelämnas:
(36)
KT rad 104: C’est que notre système digestif n’est pas seulement l’organe où transite notre
alimentation quotidienne. C’est aussi un véritable théâtre d’opérations* qui permet à notre
organisme de se défendre contre des agressions extérieures
MT: Vårt matsmältningssystem är inte bara det organ som maten vi äter varje dag passerar igenom.
Det är också en kroppsdel som gör det möjligt för kroppen att försvara sig mot angrepp utifrån
*ett riktigt stridsområde
(37)
KT rad 1154: En cas de traitement antibiotique, le génocide est terrible* : toutes les bactéries sont
décimées, les gentilles comme les méchantes.
MT: Vid antibiotikabehandling dödas emellertid alla bakterier, både goda och onda.
*folkmordet är hemskt
(38)
KT rad 1165: Hélas, l’environnement de l’intestin grêle, modifié par les médicaments, est devenu un
terrain favorable à la croissance de micro-organismes nocifs, tels que le streptocoque des selles, le
Candida, etc. Et le pire c’est que ces malfaiteurs* s’associent entre eux.
MT: Tyvärr har miljön i tunntarmen förändrats av medicinerna och blivit gynnsam för tillväxt av
skadliga mikroorganismer som streptokocker och Candida. Det värsta är att dessa samarbetar.
*dessa missdådare, gärningsmän
(39)
KT rad 1178: Puisque nous parlons du Candida, rappelons que ce bandit de grand chemin* capte
nos sucres alimentaires et, en bonne levure, fermente le tout pour créer d’une part de l’alcool, d’autre
part des gaz
MT: Apropå Candidan så fångar den upp sockret som finns i vår mat. Som den goda jästsvamp den är
jäser den sedan alltihop för att skapa å ena sidan alkohol, å andra sidan gaser.
*denne stråtrövare
26
5 Sammanfattning
Utgångspunkt för uppsatsen är en livsstilsjournalistisk text med populärvetenskapliga inslag
hämtad ur boken Tout vient du ventre som är skriven av farmaceuten Danièle Festy och
handlar om tarmflorans betydelse för välbefinnandet. Uppsatsen består av en översättning, en
textanalys samt en översättningskommentar.
Analysen visade att källtexten har den för journalistiska och populärvetenskapliga texter
typiska emfatiska dispositionen som innebär att det viktigaste framhävs genom att det
placeras först. Redan bokens titel Tout vient du ventre (Allt beror på magen) och första
kapitlets rubrik Quand la flore intestinale tombe malade (När tarmfloran blir sjuk) ger läsaren
en god uppfattning om bokens innehåll. Texten inbjuder till läsning genom en varierad
komposition som består av olika texttyper sammanfogade på ett pedagogiskt sätt.
Vid analysen av lexikogrammatiken tog jag hjälp av läsbarhetsindex på www.lix.se som
visade att källtexten ligger nära lixvärdet för svår fransk text. Det höga värdet beror på att
texten har en relativt hög andel långa ord. Meningslängden varierar från i extremfallet ca 60
ord ned till mycket korta och ofullständiga meningar. Framställningen är ofta informationstät
och innehåller många samordningar och uppräkningar med långa nominalfraser.
I de överväganden jag gjorde före översättningen kom jag fram till att måltexten ska
fungera i samma typ av kommunikationssituation som källtexten. Tout vient du ventre är både
en faktabok och en bok för upplevelseläsning vilket innebär att man som översättare måste
växla mellan olika strategier. För de informationstäta avsnitten gäller att det är viktigt att
innehållet
förs
över
medan
formen
kan
stå
tillbaka
enligt
den
funktionella
översättningsstrategin. I andra avsnitt känns det däremot angeläget att återge källtextens ton
och stil så troget som möjligt genom att med en imitativ översättning försöka ge läsaren av
måltexten samma upplevelse som den får som läser källtexten.
I översättningskommentaren valde jag att lyfta fram två aspekter som är speciella för just
min text och som krävde särskild uppmärksamhet från mig som översättare. Det är dels det
medicinska språket och dels metaforerna.
När man översätter medicinska texter från franska till svenska är det viktigt att komma ihåg
att det i svenskan finns tre olika varianter av medicinskt språk och att latintraditionen är
starkare i Frankrike än i Sverige. Man kan som översättare råka ut för att en fransk medicinsk
term motsvaras av flera olika termer på svenska. För att hitta rätt variant är det lämpligt att ta
27
hjälp av svenska parallelltexter. I mitt fall handlade det om att inrikta sig mot det medicinska
allmänspråket d.v.s. det språk som sjukvårdspersonal använder vid patientkontakter.
Den andra aspekten som är specifik för min källtext är de talrika metaforerna. Danièle
Festy använder metaforer som ett retoriskt grepp och har flera syften med detta. Metaforerna
gör läsningen spännande och väcker känslor. Med hjälp av metaforer går det lättare att
förklara komplicerade sammanhang genom att något okänt och främmande kopplas samman
med något känt och förtroligt. Vid översättningen av min källtext var det ibland nödvändigt
att tona ner det starka franska bildspråket för att inte förlora i trovärdighet.
28
Litteraturförteckning
Primärlitteratur
Festy, Danièle, 2010 : Tout vient du ventre (ou presque). 2 uppl. Paris : LEDUC.S Éditions.
Sekundärlitteratur
Björnsson, Carl-Hugo & Hård af Segerstad, Birgit, 1979: Lix på franska och tio andra språk.
Stockholm: Pedagogiskt centrum.
Clausén, Ulla, 2006: Fackspråk och allmänspråk. I: Medicinens språk. Stockholm: Liber.
Darbelnet, J. & Vinay, J.P., 1977: Stylistique comparée du français et de l’anglais. Paris : Les
Éditions Didier.
Ekerot, Lars-Johan, 2011: Ordföljd, tempus, bestämdhet. Föreläsningar om svenska som
andraspråk. 2. uppl. Malmö: Gleerups.
From, Unni, 2007: Forbruger- og livsstilsjournalistik. En analyse af nytte og nydelse i
journalistikken. I: Mediekultur 42/43. Journal of media and communication research.
(13.05.2011) http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/mediekultur/article/viewFile/319/270
Hagström, Anne-Christine, 2002: Un miroir aux alouettes? Stratégies pour la traduction des
métaphores. Uppsala universitet: Romanska institutionen.
Hellspong, Lennart & Ledin, Per, 1997: Vägar genom texten. Lund: Studentlitteratur.
Ingo, Rune, 2007: Konsten att översätta. Lund: Studentlitteratur.
Le Nouveau Petit Robert. Dictionnaire de la langue française, 2003. Paris: Dictionnaires le
Robert.
Le Trésor de la Langue Française Informatisé. (18.05.2011) http://atilf.atilf.fr
Lundh, Bengt & Malmquist, Jörgen, 2001: Medicinska Ord. Det medicinska språket: begrepp,
definitioner, termer. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lundquist, Lita, 2007: Oversættelse. Problemer og strategier set i tekstlingvistisk og
pragmatisk perspektiv. 4 uppl. Frederiksberg: Samfundslitteratur.
Läkartidningen, 1996–2006. (23.05.2011) www.medicinskkorpus.se
Medicinskt fackspråk i skrift. Råd och riktlinjer. (22.05.2011) www.tnc.se/medicinsktfacksprak-i-skrift.html
Nationalencyklopedins ordbok, 1995–1996. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker.
29
Newmark, Peter, 1981: Approaches to Translation. Oxford: Pergamon Press Ltd.
Newmark, Peter, 1987: A Textbook of Translation. Shanghai Foreign Language Education
Press. (13.05.2011) www.scribd.com/doc/49868303/70
Norstedts stora fransk-svenska ordbok, 1998. Stockholm: Norstedts.
Nyman, Hans, 2006: Latinet och svenskan. I: Medicinens språk. Stockholm: Liber.
Pelger, Susanne, Santesson, Sara & Josefsson, Gunlög, 2010: Naturvetare skriver
populärvetenskap. Lunds universitet: Naturvetenskapliga fakulteten. Nordiska språk, Språkoch litteraturcentrum.
Reverso online dictionary. (17.05.2011) http://dictionary.reverso.net/computer-french-english
Landstingens och regionernas gemensamma webbplats för råd och vård. (23.05.2011)
www.1177.se
Svenska Akademiens ordlista. (17.05.2011) www.svenskaakademien.se/web/Ordlista
Säll, Annika, 2004: Att översätta medicinsk facktext från franska till svenska. D-uppsats.
Stockholms universitet: Tolk och översättarinstitutet (TÖI).
Thurén, Torsten, 2000: Populärvetenskapens retorik. Inte bara att förenkla. Stockholm:
Liber.
30