11-­‐06-­‐15 Studien Strider om hållbarhet I diskursteore8sk belysning FOT Uppsala juni 2011 Anna Wallberg Gustafsson SOL-­‐centrum Diskursteore8sk ram La Clau & Mouffe • Socialkonstruk8vis8sk diskursanalys – Kri8sk – Historisk och kulturspecifik diskurs – Samband kunskap – sociala processer (kunskap frambringas i social interak8on • Också kunskap och sanning är sociala konstruk8oner • Betydelser kan aldrig slutgil8gt fixeras: språket är i grunden instabilt • Diskurs = fixering av betydelser inom en viss domän • När diskursen etableras reduceras och undertrycks andra möjligheter Flytande signifikanter • Nodalpunkter som är föremål för kamp om betydelse – är tomma tecken som fylls med olika betydelser av olika aktörer • Genom ekvivalenskedjor sä_s de i förbindelse med andra tecken som ger dem innehåll • Hållbarhet – en flytande signifikant? • Ekvivalenskedjor – t.ex. stödjande metaforer, förklaringar etc. • Tillväxtdiskursen kontra hållbarhetsdiskursen • Metaforer: kogni8v metaforteori (Lakoff & Johnsson), kri8sk metaforanalys (Charteris Black), korpuslingvis8k • Seman&sk/lexikografisk analys av hållbarhetsbegreppet • Diskursteore8sk ram: förklaringsmodell Element, moment och nodalpunkter • Element = De tecken som inte få_ sin mening definierad – tecken som är mångtydiga • Kontrasteras mot moment som innebär a_ diskursen försöker reducera mångtydigheten 8ll entydighet (genom ar8kula8on) • Nodalpunkter = Privilegierade tecken kring vilket de andra tecknen ordnas Hegemoni • Organisering av samtycke • Processer varigenom underordnade medvetandeformer konstrueras utan a_ våld eller tvång 8llgrips (Winther-­‐Jørgensen & Philips) • Hegemoni uppstår i fält som består av ar8kulatoriska prak8ker – e_ fält där elementen ännu inte har kristalliserats 8ll moment (La Clau & Mouffe) 1 11-­‐06-­‐15 Diskursiv kamp – kampen om betydelsebildning • Olika diskurser kämpar om hegemoni för a_ låsa fast språkets betydelse • Fast etablerade diskurser som upplevs som naturliga betraktas som objek8va – men det objek8va kan problema8seras i nya ar8kula8oner • Hegemonisk interven8on: när alterna8va verklighetsuppfa_ningar undertrycks i en ar8kula8on, upplöser antagonism och återupprä_ar entydigheten – fixering av elementen tvärs över diskurser som kolliderar • Brundtlandrapporten – som (försök &ll) hegemonisk interven&on Bakgrund hur vi talar om ekonomisk utveckling • Svårt a_ tala om ekonomisk utveckling utan a_ tala om 8llväxt som något edersträvansvärt • Trots kri8k av 8llväxt sedan 70-­‐talet – e_ slags 8llväxtens ra8onalitet i det kapitalis8ska samhället Frågeställningar • Hur formuleras alterna8ven 8ll 8llväxt i poli8sk/ekonomisk diskurs? • Hur ser betydelsebildningen om hållbarhetsbegreppet ut? – Vilka metaforer används? – I vilka slags texter används begreppet – Vilka betydelser tycks begreppet användas för i olika texter? Metaforanalys: 8llväxtmetaforik • Produk8v, systema8sk och genomsyrar hela vårt språk. • Tillväxt konceptualiseras som något naturligt go_ (icke-­‐8llväxt som något dåligt) – Ekonomisk &llväxt är miljön bästa vän – Oljan kommer aM bli glödhet när &llväxten i världen tar fart • Synen på ständig &llväxt som e_ axiom i det kapitalis8ska samhället u_ryck för hegemonisk diskurs Hållbarhet och hållbar utveckling -­‐ Vik8g term i motdiskursen -­‐ Precis som 8llväxt en metafor (översä_ning av sustainability/sustainable development) -­‐ Betonar samspel natur – människa – ekonomi (och rä_vis fördelning) -­‐ Mest inflytelserik formulering: FN-­‐rapporten Our Common Future Our Common Future (1987) (s.k. ”Brundtlandrapporten”) • Economical sustainability • Social sustainability • Ecological sustainability • Brundtlandrapporten som försök 8ll hegemonisk interven&on – försök a_ ena motstridiga diskurser med olika intressen 2 11-­‐06-­‐15 Korpusstudie Korpus • Syde: a_ undersöka hur orden 8llväxt och hållbarhet och metaforer som kan kopplas 8ll dessa begrepp används i e_ antal olika genrer • Texter som använder orden: &llväxt, hållbar, hållbarhet och finanskris Kolloka8oner och kluster: hållbar* Fallstudie hållbar utveckling • Samvarierar med 8llväxt bara i poli8ska texter • Hållbar* vanligast i poli8sk deba_ • Dock förhållandevis vanligt i ekonomiska analyser före krisen • Jämförelse ekonomiska analyser och poli8ska deba_ar8klar • I ekonomiska analyser oda behandlat som instrumentellt: för a_ stärka 8llväxten och göra Sverige konkurrenskradigt • I poli8sk deba_ odast aktörer från (ideella) organisa8oner som arbetar för global utveckling, miljö, fred, innova8on etc. Betonar olika aspekter av hållbarhetsbegreppet beroende på organisa8on. I något fall räknas hållbar utveckling upp som e_ grundläggande värde. Exempel: • ... den egna organisa8onen, Näringslivets interna8onella råd för hållbar utveckling: -­‐ Vi ska vara näringslivets progressiva röst i den globala deba_en. Om företagen inte kan hantera frågorna om uthållig utveckling, riskerar vi a_ få inskränkningar i friheten a_ driva affärsverksamhet. (Ekonomisk analys, DN 080428) • ”A_ u-­‐länderna lyckas komma ur fangdom på e_ klimatsmart sä_ ligger i vårt egenintresse. -­‐-­‐-­‐ E_ kradfullt klimatavtal är bra för ekonomin och affärerna” (Deba_, GP 091010: Naturskyddsföreningen) Tillväxt och hållbarhet som metaforer: Obalans/skilda förutsä_ningar • Kogni8v metaforteori: – Tillväxt en ontologisk metafor – bygger på våra erfarenheter som människor – även om olika aktörer möjligen har olika defini8oner så tror vi alla aM vi förstår det – Hållbarhet en strukturell metafor och bygger alltså inte på våra fysiska erfarenheter (möjligen också en abstrakt diskursmetafor ( jfr Nerlich & James 2007) som förhandlas i diskursen. Abstrak8onsnivå och komplexitet gör det svårare aM skapa entydighet/
upplevelsen av entydighet 3 11-­‐06-­‐15 Hur ska hållbarhetsdiskursen bli entydig? (Ska den?) E_ retoriskt perspek8v: metaforernas poten8al a_ påverka tolkningen (och i förlängningen världsbilden) Stödjande metaforer för aM skapa entydighet (kogni8v metaforanalys) • Begränsning: Det mest ra&onella är aM sä#a e# tak för utsläppen och resursförbrukningen, och sedan utveckla en ekonomi under deMa tak. • Apokalyp8sk diskurs: klimatkaos, rovdri3 etc. • Negerad 8llväxt: noll-­‐6llväxt, nerväxt • Omställning: Det offentliga kan vara drivkraWen och det som skapar e# vridmoment i omställningsarbetet. • Diskursmetaforer: växthuseffekt, ekologiskt fotavtryck Diskursteore8sk förklaringsram Diskursteori i prak8ken • Hållbarhetsdiskurs(erna) e_ diskursivt fält som präglas av diskursiv kamp • Hållbarhet som flytande signifikant • Brundtlandrapporten som (misslyckad) hegemonisk interven8on • Teori om betydelsebildning i samhället – strävan eder a_ etablera entydighet • Kogni8v metaforteori bidrar med metaforers poten8al a_ påverka tolkningen genom a_ betona vissa betydelsefält och undertrycka andra – olika typer av metaforer, olika poten8al • Korpusanalys bidrar med a_ belysa den diskursiva realiseringen på e_ kvan8ta8vt plan och 8llhandahålla en ingång för kvalita8va näranalyser, möjliggöra jämförelser mellan olika aktörer och olika diskurser A_ diskutera Referenser • La Clau & Mouffe – vad kan de bidra med? • Diskursiv kamp om flytande signifikanter – hur kan man diskutera metaforernas roll? ( jfr Joseph Grady’s Cultural Logic) • Charteris-­‐Black, Jonathan (2004). Corpus approaches to cri&cal metaphor analysis. Houndmills, Basingstoke, Hampshire: Palgrave Macmillan • Laclau, Ernesto & Mouffe, Chantal (2008). Hegemonin och den socialis&ska strategin. Göteborg: Glänta • Lakoff, George & Johnson, Mark (1980). Metaphors we live by. Chicago: Univ. of Chicago Press • Nerlich, Brigi_e & James, Richard (2009). ”The post-­‐an8bio8c apocalypse and the war on superbugs”: catastrophe discourser in microbiology, its rhetorical form and poli8cal func8on. Public Understanding of Science 2009 18:574–590 • Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentli_eratur 4
