Skolan i Malmö
2010
Angående det obligatoriska skolväsendet
Attitydundersökning
Hösten 2010
Normer och värden
Kunskap och lärande
Elever födda
1995, 1997 och 1999
Innehållsförteckning
Sammanfattning............................................................................................................2
Bakgrund och syfte .......................................................................................................4
Bakgrund .........................................................................................................................................4
Syfte..................................................................................................................................................4
Uppföljning av mål ........................................................................................................................4
Tillvägagångssätt och teknik........................................................................................5
Omfattning......................................................................................................................................5
Enkätformulär och rapportmodell ..............................................................................................5
Datainsamling .................................................................................................................................7
Svarsandel........................................................................................................................................7
Bortfall .............................................................................................................................................8
Tidigare genomförda attitydundersökningar..............................................................................9
Attitydundersökningens resultat ................................................................................ 10
Kommunnivå................................................................................................................................10
Normer och värden i skolan.......................................................................................................14
Kunskap och lärande i skolan ....................................................................................................15
Miljö i skolan.................................................................................................................................17
Maten i skolan...............................................................................................................................17
Detta är särskilt viktigt, elevernas prioritering .........................................................................18
De enskilda påståendena och deras inbördes relation ............................................................20
Attitydundersökningen på stadsdelsnivå ...................................................................26
Svarsandel per stadsdel................................................................................................................26
Elevernas bedömning per målområde på stadsdelsnivå.........................................................28
De enskilda påståendena och deras inbördes relation på stadsdelsnivå...............................31
Bedömning och analys ...............................................................................................42
Attityd till skolan ..........................................................................................................................42
Ansvarsfördelning, att arbeta vidare med uppföljningens resultat .......................................42
Jämförelse mot andra undersökningar ......................................................................................44
Bilagor
1. Enkätformulär……………...……………………………………………………….. 45
2. Rapport attitydundersökning skolan hösten 2010 alla respondenter………………….52
3. Påstående 26 ”Jag tycker att min skola är bra” med svarsfördelningen
för pojkar och flickor………………………………………………………………...69
4. Påstående 26 ”Jag tycker att min skola är bra” med svarsfördelningen
för respektive åldersgrupp………………………………………………………… 70
5 - Påstående 26 ”Jag tycker att min skola är bra” med svarsfördelningen
för respektive stadsdel……………………………………………………………….72
Sammanfattning
Kommunstyrelsen har särskilt beslutat om att elevernas upplevelse av sin skola ska följas
upp med stöd av årliga attitydundersökningar. Inom den obligatoriska skolan har
attitydundersökningar genomförts med målgruppen elever i skolår 5, 7 och 9 sedan våren
2005. Inför attitydundersökningen 2010 beslutade kommunstyrelsens barn och
ungdomsberedning om att genomförandet skulle ske efter en reviderad modell. Den nya
modellen har en tydligare koppling mot de nationella styrdokumenten och perioden för
genomförandet har förändrats från vår till höst.
Resultatet av attitydundersökningarna visar hur eleverna upplever sin skola och vad som
uppfattas som särskilt viktigt. Eleverna i målgruppen födda 1995, 1997 och 1999 ger i
attitydundersökningen hösten 2010 skolan i Malmö ett samlat medelvärde på 3,87 på en
femgradig skala. Detta medelvärde är något högre än vid tidigare attitydundersökningar men
då måste samtidigt beaktas att påståendena inte är exakt lika i den nu genomförda
undersökningen som i dessa tidigare undersökningar. Påståendet att min skola är bra ges
av elevgruppen ett samlat medelvärde på 3,90. Inom målgruppen finns stora skillnader
för detta påstående. Skillnaden är särskilt tydlig när det gäller kopplingen mellan upplevelse
och åldersgrupp men det är också en viss skillnad mellan hur pojkar och flickor upplever sin
skola. Elevernas bedömningar visar att skolan i Malmö i stort uppfattas positivt men
samtidigt finns det elever som har en annan uppfattning om kvaliteten i skolan. Det finns
alltså enskilda påståenden i undersökningen som måste utvecklas för att skolan i Malmö
som helhet ska uppfattas som en bra skola med hög kvalitet.
Det eleverna anser vara det viktigaste är att hinna med sitt skolarbete, att lära sig i skolan
och att behandlas bra av sina skolkamrater vilket också ges ett högt betyg i undersökningen.
Andra delar som också anses viktiga och som bedöms fungera bra är att få hjälp som
behövs i skolan och att ha någon att vara med på rasterna. Uppföljningen ger en indikation
om att skolorna lyckas väl med arbetet kring dessa påståenden. I undersökningen lyfter
eleverna speciellt fram två olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som
samtidigt anses vara viktiga. Detta handlar om ”att ha den arbetsro som behövs i skolan”
och ”att pojkar och flickor behandlas lika i skolan”. Verksamheten bör alltså omgående
fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras.
Även ytterligare några påståenden ligger på ett gränsvärde mot ”åtgärda genast” och bör
därför också uppmärksammas. Dessa påståenden är att lärare förklarar på ett bra sätt, att
lära sig samarbeta i skolan, att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa på skolan samt
att bli rättvist bedömd i skolan. Påstående som också upplevs fungera mindre bra i relation
till övriga men som eleverna upplever som mindre viktiga handlar om miljön, maten och att
vara med och bestämma vad man ska arbeta med i skolan.
Attitydundersökningen hösten 2010 kan nu på samma sätt som vid tidigare undersökningar
utgöra en av flera källor i arbetet med att utveckla skolan i Malmö. Rapporter ur verktyget
Query & Report har på skolnivå och stadsdelsnivå efter avslutad datainsamling skickats ut
till samtliga barn och ungdomschefer för fortsatta analyser. Tabeller och diagram som
hämtas direkt från dessa rapporter kan med fördel användas i en fortsatt dialog mellan
politiker, personal, elever och föräldrar i ansträngningarna att förklara resultatet (varför detta
utfall?) och att utveckla verksamheten (förändring/utveckling?).
Bakgrund och syfte
Bakgrund
Stadskontoret ansvarar för att göra kommunövergripande kvalitetsuppföljningar inom den
pedagogiska verksamheten i Malmö Stad.
Den aktuella attitydundersökningen är genomförd utifrån nationella styrdokument och mål
som kommunfullmäktige beslutat om i budget och skolplan för den pedagogiska
verksamheten.
De nationella målen formuleras i läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Detta styrdokument uttrycker mål att sträva mot som
anger inriktningen på skolans arbete och anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i
skolan. Dokumentet innehåller också mål att uppnå som uttrycker vad eleverna minst ska
ha uppnått när de lämnar skolan. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna
ges möjlighet att uppnå dessa mål.
Kommunfullmäktiges mål i budget 2010 är uppdelade på olika verksamhetsområde. Under
rubriken barn och ungdomars livsvillkor anges de mål som är riktade mot den
obligatoriska skolan. I texten står det bl.a.:
”Alla elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola”.
Kommunstyrelsen har sedan tidigare särskilt beslutat att elevernas upplevelse av sin skola
ska följas upp med hjälp av årliga attitydundersökningar. Attitydundersökningar inom den
obligatoriska skolan har, i enlighet med detta beslut, genomförts sedan 2005. Modellen för
genomförandet har förändrats inför attitydundersökningen 2010 bl.a. med syftet att ha en
tydligare koppling mot de nationella styrdokumenten.
Syfte
En attitydundersökning syftar till att ge en samlad bild av hur eleverna upplever kvaliteten i
sin skola. Undersökningen syftar också till att visa hur eleverna värderar de olika delarna i
det pedagogiska arbetet i skolan samt att visa vilka delar inom skolans verksamhet som
eleverna anser vara särskilt viktiga.
Attitydundersökningen ska också utgöra en del i den årliga kvalitetsredovisningen
tillsammans med andra uppföljningar som riktar sig mot elevernas kunskapsutveckling.
Uppföljning av mål
Undersökningen ska ge stöd till de förtroendevalda när de ska bedöma måluppfyllelsen och
fatta beslut om nya mål och prioriteringar. Undersökningen vill också ge de
verksamhetsansvariga på olika nivåer information om hur eleverna upplever kvaliteten på
sin skola. Denna kunskap utgör då ett av flera underlag för utveckling av verksamheten.
Hur väl verksamheten lever upp till de nationella målen analyseras mer ingående i de
kvalitetsredovisningar som årligen upprättas på olika nivåer för Malmö stads pedagogiska
verksamheter.
Tillvägagångssätt och teknik
Omfattning
Den här aktuella attitydundersökningen har riktat sig till alla elever födda 1995, 1997 och
1999 i de kommunala skolorna. Denna målgrupp motsvarar därmed i huvudsak elever
tillhörande skolåren 5, 7 och 9.
I undersökningen har 6 867 elever erbjudits möjlighet att lämna synpunkter på sin skola.
Antalet elever för de olika åldersgrupperna i den här aktuella undersökningen fördelades på
följande sätt:
Födda 1995: 2 452 elever
Födda 1997: 2 211 elever
Födda 1999: 2 204 elever
Av eleverna i undersökningen var 52 % pojkar och 48 % flickor
Flest elever i urvalet finns i stadsdelarna Fosie (1 315) och Limhamn-Bunkeflo (1 110)
medan det är minst antal elever i stadsdelarna Oxie (396)och Kirseberg (329).
Eleverna i undersökningen representerar totalt 61 olika kommunala skolenheter.
Enkätformulär och rapportmodell
En arbetsgrupp under ledning av medarbetare på stadskontoret, avd barn och ungdom, har
tagit fram det enkätformulär som använts i undersökningen. De olika påståendena är
formulerade utifrån skolans uppdrag vilket regleras såväl i nationella styrdokument som i
Malmö skolplan och budgetdokument.
De första 10 påståendena behandlar skolans uppdrag om normer och värden därefter
följer 12 påståenden som handlar om kunskap och lärande. Enkätformuläret innehåller
också påståenden om skollokalerna, om skolgården och om skolmaten och avslutas med ett
samlande påstående om eleven upplever sin skola som en bra skola.
Enkätformuläret är uppbyggt i två avdelningar. I den första avdelningen har eleverna
värderat (betygsatt) 26 positiva påståenden genom att kryssa i en av fem rutor i enkäten. De
svarsalternativ som eleverna kunde välja mellan var:
□ Nej, aldrig
□ Nej, sällan
□ Ibland
□ Ja, ofta
□ Ja, alltid
Svarsalternativen har därefter vid bearbetningen omräknats i en skala från ett till fem.
Värdet fem (5) innebär att eleven alltid håller med om vad som uttrycks i påståendet och
värdet ett (1) innebär att eleven aldrig upplever det som påstås.
Sista påståendet i den första avdelningen är ett generellt påstående som visar om eleven
upplever sin skola som en bra skola med god kvalitet och kan ses som en avstämning mot
utfallet för de övriga 25 påståendena.
I den andra avdelningen har eleverna markerat de åtta viktigaste påståendena för att de ska
uppleva sin skola som en bra skola med god kvalitet. Andelen markeringar för varje
påstående omräknas till ett procenttal som visar hur stor andel av eleverna som tyckt att just
att detta påstående har varit extra viktigt i förhållande till de övriga påståendena.
Modellen i enkätformuläret, med två avdelningar, ger möjlighet att visa hur eleverna
bedömer (betygssätter) påståendena men också hur viktiga de olika påståendena upplevs i
förhållande till varandra. Dessa båda värden kan sedan kombineras så att de kan ge ett stöd
i arbetet med att prioritera mellan olika utvecklingsinsatser.
Metoden att mäta vad som upplevs som viktigt får dock aldrig tolkas som att eleverna väljer
bort någon del av verksamheten, tvärtom. Alla påståendena i enkäten finns med därför att
de är viktiga delar i skolans uppdrag.
Viktningen kan användas i ett prioriteringsarbete då det tydligt framgår om det som upplevs
som extra viktigt fungerar väl eller inte. En hög värdering på ett påstående som bedöms
viktigt ger signalen att verksamheten bedrivs på rätt sätt. En låg värdering och en hög
viktning visar däremot på ett missnöje som omgående måste åtgärdas.
Rapporten redovisar denna relation mellan betyg och viktning i form av en fyrfältsmatris
som ger ett visuellt stöd för det fortsatta arbetet med att förklara resultat och förändra
verksamheten i önskvärd riktning.
Datainsamling
Ett webbaserat enkätverktyg, Query & Report finns etablerat som ett stödinstrument för
uppföljning av den pedagogiska verksamheten inom Malmö stad. Detta verktyg har använts
vid genomförandet av den nu aktuella undersökningen.
Elevförteckningar har hämtats från Malmö stads elevsystem ELIT, där samtliga elever i
Malmös kommunala skolor finns registrerade med för undersökningen aktuella uppgifter
om skoltillhörighet och ålder. Denna förteckning har kompletterats med elevernas E-post
adress i det pedagogiska nätet, PedNet.
Personuppgiftslagens (PUL) krav om behandling av elevuppgifter är uppfyllt genom en
tidigare generell anmälan om att upprätta en respondentdatabas inom den pedagogiska
verksamheten.
Via det pedagogiska nätet skickades ett E-post meddelande till eleverna i målgruppen där de
uppmanades att svara på ett enkätformulär om hur de upplever sin skola. Den enskilde
eleven har därefter antingen själv direkt, via PedNet, besvarat enkäten eller alternativt har
lärarna på skolorna aktivt intresserat sina undervisningsgrupper för enkätundersökningen
och fått hela undervisningsgruppen att besvara enkäten vid ett gemensamt tillfälle.
Information och kommunikation kring undersökningen har skett genom de reguljära
kanaler som finns i Malmös stads organisation för skolan.
Påminnelse har också skickats ut direkt till respondenterna vid slutet av den aktuella
tidsperioden för undersökningen.
Barn och ungdomscheferna har också haft möjlighet att kontinuerligt följa andelen svarande
på nämnds och skolnivå löpande under hela undersökningsperioden.
Svarsandel
Av de 6 867 elever som ingick i målgruppen var det 4 942 som skickade in svar på enkäten
för vidare bearbetning. Detta innebär alltså att svarsfrekvensen för undersökningen hösten
2010 blev 72 %. En viss minskning mot föregående års attitydundersökning där 75 % av
respondenterna svarade.
Antalet pojkar som besvarade enkäten var 2 485 och antalet flickor var 2 457 alltså nästan
exakt samma antal. Andelen flickor som svarade, i förhållande till utskicket, var dock något
högre än andelen pojkar, 74 % flickor mot 70 % pojkar.
Svarsandelen beroende på ålder visar på samma sätt som vid tidigare undersökningar att
eleverna blir mindre svarsbenägna och svårare att intressera för denna typ av aktiviteter i
takt med stigande ålder.
Tabell 1: Svarsfördelningen per åldersgrupp
Åldersgrupp
Utskickade
Inkomna svar
Frekvens
Födda 1995
2 452
1 651
67 %
Födda 1997
2 211
1 542
70 %
Födda 1999
2 204
1 749
79 %
Svarsandelen på nämndsnivå varierar också ganska kraftigt. Stadsdelen Husie har högst
andel elever (86 %) som svarat på enkäten. De flesta stadsdelarna ligger på en svarsfrekvens
motsvarande 70 - 80 %. Lägst andel svar har stadsdelen Rosengård där endast 52 % av
eleverna har lämnat synpunkter på sin skola.
Andelen svar från de olika enheterna varierar mycket kraftigt allt ifrån 100 % till de lägsta
noteringarna på omkring 30 % och i något fall ännu lägre. Mer än hälften av enheterna har
dock nått upp till en svarsnivå på 75 % eller högre.
Bortfall
Någon särskild fördjupad bortfallsanalys har inte gjorts för denna undersökning men några
generella förklaringar till att elever i målgruppen inte har lämnat något svar på enkäten är
att:
- E-post skickades ut till alla elever i de aktuella åldersgrupperna och därmed har också
elever som inte har haft rimlig möjlighet att ta ställning till och besvara frågorna ingått i
elevunderlaget. Detta kan t.ex. vara nyanlända elever med kort vistelsetid i Sverige.
- Ett visst bortfall sammanhänger också med att urvalet för undersökningen görs på
elever födda vissa utvalda år och att elever i dessa åldersgrupper kan vara placerade i en
annan åldersgrupp än målgruppen och därmed kan ”missa” deltagandet om de är
ensamma i sin grupp om att vara berörda av undersökningen.
- Dessutom finns det alltid elever som av olika skäl inte vill delta i denna typ av
undersökningar och dessa kan då inte tvingas till ett deltagande. Ett deltagande i en
attitydundersökning måste baseras på frivillighet.
Tidigare genomförda attitydundersökningar
Denna rapport innehåller begränsade jämförelser mot tidigare genomförda undersökningar
med målgruppen elever i skolåren 5, 7 och 9. Den här presenterade undersökningen är inte
helt jämförbar då frågeformulär och upplägget med genomförande under hösten är nytt för
året.
Rapporter från tidigare års attitydundersökningar finns däremot tillgängliga på Malmö stads
hemsida (www.malmo.se) och kan, med nämnda reservation, utgöra ytterligare underlag för
jämförelser och utvecklingsarbete.
Attitydundersökningens resultat
Kommunnivå
Syftet med attitydundersökningen är att ge en samlad bild av hur eleverna upplever
kvaliteten i sin skola. Resultatet av undersökningen visar hur eleverna upplever det
pedagogiska arbetet i skolan och vilka delar inom skolans verksamhet som eleverna anser
vara särskilt viktiga.
Eleverna i målgruppen födda 1995, 1997 och 1999 ger i attitydundersökningen hösten 2010
skolan i Malmö de 25 enskilda påståendena ett samlat medelvärde på 3,87 på en
femgradig skala. Detta medelvärde är något högre än vid tidigare attitydundersökningar men
då måste samtidigt beaktas att påståendena inte är exakt lika i den nu genomförda
undersökningen som i dessa tidigare undersökningar.
Påståendet att min skola är bra ges av elevgruppen ett samlat medelvärde på 3,90.
Inom målgruppen finns stora skillnader för detta påstående som visas i diagram 1.
Skillnaden är särskilt tydlig när det gäller kopplingen mellan upplevelse och åldersgrupp
men det är också en tydlig skillnad mellan hur pojkar och flickor upplever sin skola.
Denna spridning kring upplevelsen av en bra skola bör observeras och bli föremål för
djupare analys av skolledarna.
Diagram 1: Medelvärde ”Min skola är bra”
5
4,24
4
3,9
3,85
3,95
3,89
3,56
3
2
1
Alla elever
Alla pojkar
Alla flickor
Alla födda 1995 Alla födda 1997 Alla födda 1999
De fem påståenden som den samlade målgruppen värderar (betygsätter) högst i
attitydundersökningen framgår av tabell 2. Redovisningen innehåller ett medelvärde för
dessa påståenden samt hur andelen svar är fördelade på låg värdering (nej aldrig och nej
sällan), medel värdering (ibland) samt hög värdering (ja ofta och ja alltid). Denna fördelning
av svaren är viktig för bedömningen av utfallet.
Tabell 2: De högst värderade påståendena
Påstående
Medel-
Låg
Mellan
Hög
värde
värdering
värdering
värdering
4,75
1,5 %
3,7 %
94,8 %
4,39
2,4 %
8,5 %
89,1 %
Jag känner att det är okej att
vara så som jag är på min
skola
4,36
4,2 %
10,5 %
85,3 %
Jag tycker att jag lär mig i
skolan
4,34
2,1 %
9,4 %
88,5 %
Jag tycker att vi i
utvecklingssamtalet pratar om
mina möjligheter att bli bättre
i olika ämnen
4,25
5,4 %
13,2 %
81,4 %
Jag har någon att vara med på
rasterna om jag vill
Jag behandlas bra av mina
skolkamrater
De tre påståendena som får absolut högst värdering av eleverna omfattar målområdet
normer och värden och de påståenden som värderas som fjärde och femte påstående i
skalan omfattar målområdet kunskap och lärande.
De fem påståenden som den samlade målgruppen värderar (betygsätter) lägst i
attitydundersökningen framgår på motsvarande sätt av tabell 3.
Tabell 3: De lägst värderade påståendena
Påstående
Medel-
Låg
Mellan
Hög
värde
värdering
värdering
värdering
Jag är nöjd med skolmaten
2,75
43,0 %
30,3 %
26,8 %
Jag är med och bestämmer
vad vi ska arbeta med i skolan
2,93
35,1 %
34,6 %
30,3 %
Jag blir så intresserad av
skolarbetet att jag får lust att
lära mig mer
3,31
21,0 %
36,1 %
42,9 %
Jag pratar med mina lärare om
hur jag kan lära mig mer i
skolan
3,36
21,3 %
32,8 %
45,9 %
Jag har den arbetsro jag
behöver i skolan
3,43
13,8 %
39,1 %
47,1 %
De påståendena som får lägst värdering av eleverna omfattar dels upplevelsen av skolmaten
men framförallt påståenden som kan kopplas till målområdet kunskap och lärande.
Eleverna uppmanades också att i enkätformuläret markera de åtta påståenden som de tyckte
var de viktigaste för att de skulle uppleva sin skola som en bra skola med god kvalitet.
Denna del i undersökningen är avsedd att fungera som ett stöd för det fortsatta
analysarbetet då det som eleverna upplever som ”extra viktigt” lyfts fram på ett tydligt sätt.
Det som upplevs som extra viktigt kan sedan direkt kopplas ihop med elevernas värdering
för de enskilda påståendena. I de fall viktiga påståenden får en låg värdering erhålls en signal
om att åtgärder omedelbart bör sättas in för att förbättra elevernas upplevelse av sin skola. I
detta sammanhang ska betonas att alla påståenden i undersökningen har sitt ursprung i de
styrdokument som gäller för den pedagogiska verksamheten och därför är självklart alla
påståenden viktiga för en fullt ut väl fungerande pedagogisk verksamhet.
Tabell 4: De viktigaste påståendena
Påstående
Elevernas viktning
Medelvärde
Jag hinner med mitt skolarbete
59,8 %
4,02
Jag tycker att jag lär mig i skolan
58,2 %
4,34
Jag behandlas bra av mina skolkamrater
55,9 %
4,39
Jag har den arbetsro jag behöver i skolan
54,3 %
3,43
Jag får den hjälp jag behöver i skolan
53,8 %
4,11
De viktigaste påståendena handlar i huvudsak om målområdet normer och värden men det
finns också inslag från målområdet kunskap och lärande. Ett av dessa viktiga påståenden
har ett lägre medelvärde än de övriga, ”jag har den arbetsro jag behöver i skolan”, detta påstående
bör därför särskilt lyftas fram i ett fortsatt arbete med resultatet från undersökningen.
Tabell 5: De minst viktigaste påståendena
Påstående
Elevernas viktning
Medelvärde
Jag är med och bestämmer vad vi ska arbeta
med i skolan
19,9 %
2,93
Jag tycker att miljön på vår skolgård är bra
23,0 %
3,54
Jag lär mig i skolan att klara av konflikter
23,7 %
3,75
Jag tycker att miljön i våra skollokaler är bra
24,9 %
3,53
Jag pratar med mina lärare om hur jag kan
lära mig mer i skolan
25,2 %
3,36
De minst viktiga påståendena handlar om målområdet kunskap och lärande samt hur
eleverna upplever sina skollokaler och skolgårdar.
Normer och värden i skolan
Attitydundersökningens olika påståenden kan delas in i olika huvudområden som kan
kopplas till styrdokumenten för den pedagogiska verksamheten. Målområdet normer och
värden är ett av dessa.
Inom detta målområde har eleverna lämnat sina synpunkter på följande påståenden:
-
Jag lär mig att samarbeta i skolan
-
Jag hinner med mitt skolarbete
-
Jag har den arbetsro jag behöver i skolan
-
Jag tycker att pojkar och flickor behandlas lika i skolan
-
Jag har någon att vara med på rasterna om jag vill
-
Jag känner att det är okej att vara så som jag är på min skola
-
Jag behandlas bra av mina skolkamrater
-
Jag tycker att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa på min skola
-
Jag lär mig i skolan att själv tänka ut vad jag tycker är rätt och fel
-
Jag lär mig i skolan att klara av konflikter.
Påståendena inom målområdet normer och värden ges av elevgruppen ett samlat
medelvärde på 4,05.
Inom målgruppen finns skillnader för detta påstående som visas i diagram 2. Skillnaden kan
tydligt härledas till kopplingen mellan upplevelse och åldersgrupp. Pojkar och flickor har
däremot samma upplevelse av målområdet.
Spridningen mellan åldersgruppernas värderingar bör observeras och bli föremål för djupare
analys.
Diagram 2: Medelvärde ”Normer och värden”
5
4,05
4,05
4,04
Alla elever
Alla pojkar
Alla flickor
3,87
4
4,05
4,22
3
2
1
Alla födda 1995 Alla födda 1997 Alla födda 1999
Elevernas värdering på påståendena kring normer och värden är genomgående mycket hög.
Påståendena om ”att vara med någon på rasterna, att det är okej att vara som man är och att
behandlas bra av sina kamrater återfinns också bland de påståenden som totalt i
undersökningen har värderats högst. Inom målområdet är det påståendena om arbetsro,
konflikter och att pojkar och flickor behandlas lika som får en något lägre värdering än de
övriga.
Kunskap och lärande i skolan
Inom målområdet kunskap och lärande har eleverna lämnat sina synpunkter på följande
påståenden:
-
Jag tycker att jag lär mig i skolan
-
Jag får veta vad jag ska lära mig i skolan
-
Jag får den hjälp jag behöver i skolan
-
Jag pratar med mina lärare om hur jag kan lära mig mer i skolan
-
Jag har möjlighet att utveckla mitt språk i skolan
-
Jag blir så intresserad av skolarbetet att jag får lust att lära mig mer
-
Jag får möjlighet att lära mig på flera olika sätt i skolan
-
Jag tycker att mina lärare förklarar på ett bra sätt
-
Jag får arbeta med uppgifter som jag har möjlighet att klara av.
-
Jag är med och bestämmer vad vi ska arbeta med i skolan
-
Jag tycker att vi i utvecklingssamtalet pratar om mina möjligheter att bli bättre i olika
ämnen
-
Jag tycker att jag blir rättvist bedömd i skolan.
Påståendena inom målområdet kunskap och lärande ges av elevgruppen ett samlat
medelvärde på 3,88.
Inom målgruppen finns skillnader för detta påstående som visas i diagram 3. Skillnaden kan
även här tydligt härledas till kopplingen mellan upplevelse och åldersgrupp vilket bör
analyseras vidare. Skillnaden mellan pojkar och flickor är marginell.
Diagram 3: Medelvärde ”Kunskap och lärande”
5
4,14
4
3,88
3,87
3,88
3,83
3,64
3
2
1
Alla elever
Alla pojkar
Alla flickor
Alla födda 1995 Alla födda 1997 Alla födda 1999
Elevernas värdering på påståendena kring kunskap och lärande är hög även om några
påståenden avviker. Påståendena om att lära sig i skolan, att veta vad man ska lära sig och
om utvecklingssamtalet återfinns också bland de påståenden som totalt i undersökningen
har värderats högst. Inom målområdet är det påståendena som handlar om inflytande som
får en lägre värdering än de övriga.
Miljö i skolan
Inom målområdet miljö har eleverna lämnat sina synpunkter på följande påståenden:
-
Jag tycker att miljön i våra skollokaler är bra
-
Jag tycker att miljön på vår skolgård är bra.
Påståendena inom målområdet miljö ges av elevgruppen ett samlat medelvärde på 3,54.
Inom målgruppen finns skillnader för detta påstående som visas i diagram 4. Skillnaden kan
även här tydligt härledas till åldersgrupperna. En något större skillnad mellan pojkar och
flickor kan dock noteras för detta målområde.
Diagram 4: Medelvärde ”Miljö”
5
3,84
4
3,54
3,50
3,57
3,49
3,26
3
2
1
Alla elever
Alla pojkar
Alla flickor
Alla födda 1995 Alla födda 1997 Alla födda 1999
Det är ingen skillnad i elevernas upplevelse för påståendena kring skollokaler och skolgård,
både värde och vikt bedöms likvärdigt i undersökningen.
Maten i skolan
Eleverna har lämnat sina synpunkter på följande påstående:
-
Jag är nöjd med skolmaten
Påståendet om maten ges av elevgruppen ett medelvärde på 2,75.
Inom målgruppen finns skillnader för detta påstående som visas i diagram 5. Skillnaden kan
även här tydligt härledas till åldersgrupperna medan pojkar och flickor i stort har samma
upplevelse av detta påstående.
Diagram 5: Medelvärde ”Maten”
5
4
3,02
3
2,75
2,76
2,75
2,72
2,51
2
1
Alla elever
Alla pojkar
Alla flickor
Alla födda 1995 Alla födda 1997 Alla födda 1999
Påståendet om maten är det påstående som för alla elever liksom i alla grupper ges lägst
omdöme i undersökningen. Utfallet för detta påstående bör observeras och bli föremål för
djupare analys av ansvariga för skolmåltidsverksamheten.
Detta är särskilt viktigt, elevernas prioritering
I enkätformulärets andra avdelning uppmanades eleverna i undersökningen att markera
vilka påståenden som är de 8 viktigaste för att de skall uppleva att deras skola är bra.
Denna del i attitydundersökningen är avsedd att vara ett stöd i analysarbetet då det som
upplevs ”extra viktigt” lyfts fram på ett tydligt sätt och att detta direkt kan kopplas till
hur eleverna har värderat påståendet.
I de fall dessa ”extra viktiga” påståenden värderas lågt ger det en signal om att åtgärder
omgående måste sättas in för att förbättra elevernas upplevelse av skolan.
I detta sammanhang skall än en gång betonas att alla påståenden i attitydundersökningen
självklart är viktiga för en fullt ut väl fungerande skolverksamhet.
Diagrammet nedan visar viktningen med andelen markeringar för respektive påstående
fördelat på de olika grupperingarna; alla elever, alla pojkar, alla flickor, alla födda 1995, alla
födda 1997 och alla födda 1999.
Diagram 6: Andel av eleverna som prioriterat påståendena
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
1
2
3
4
5
Alla elever
6
7
8
Alla pojkar
9
10
11 12
Alla flickor
13 14 15
Alla födda 1995
16 17 18
19 20 21
Alla födda 1997
22 23 24
25
Alla födda 1999
De allra viktigaste påståendena i denna undersökning är enligt eleverna ”att hinna med sitt
skolarbete (2) och att uppfatta att man lär sig i skolan (11)”. Diagrammet visar dessutom att
eleverna anser att påståendena som handlar om normer och värden (3, 5, 7) tillhör de allra
viktigaste för att uppleva att skolan är bra och håller en god kvalitet. Påståendet om att få
hjälp som man behöver i skolan (13) tillhör också ett av de viktigaste i undersökningen.
Det som upplevs som mindre viktigt i jämförelse med de andra påståendena är ”att lära sig
klara av konflikter (10), att prata med lärare om hur man ska lära sig mer i skolan (14), att
vara med och bestämma vad man ska arbeta med i skolan (20)” samt att ha bra skollokaler
(23) och skolgårdar (24).
Av diagram 6 framgår också att det är de inledande påståendena i attitydundersökningen
som upplevs som viktigast. Trivsel och trygghet upplevs alltså det som det allra viktigaste av
eleverna även vid en jämförelse mot de påståenden som handlar om kunskaper och lärande.
Detta kan tolkas som om att tryggheten på skolan ses som en förutsättning, ett måste, för
kunskapsinhämtande.
De enskilda påståendena och deras inbördes relation
I en djupare analys måste självklart varje enskilt påstående relation till de övriga påståendena
studeras. Hur de enskilda påståendena förhåller sig till varandra kan med stöd av modellens
uppdelning för varje påstående med bedömning och viktning presenteras i en fyrfältsmatris.
Nedan redovisas samtliga påståenden i uppföljningen om skolan hösten 2010 i en
fyrfältsmatris baserad på alla elevernas svar. I fyrfältsmatrisen har påståendena markerats
med de siffror som motsvarar den ordning som påståendet har i enkätformuläret, dvs.:
1. motsvarar påståendet ” Jag lär mig att samarbeta i skolan ”,
2. motsvarar påståendet ” Jag hinner med mitt skolarbete ”,
3. motsvarar påståendet ” Jag har den arbetsro jag behöver i skolan ”
4. motsvarar påståendet ” Jag tycker att pojkar och flickor behandlas lika i skolan ”
5. ….
osv
Siffrorna för samtliga påstående framgår av bilagorna till denna rapport.
Nedan redovisas kvalitetsmatriser för de olika grupperingarna ”alla respondenter”, ”alla
pojkar”, ”alla flickor”, ”alla födda 1995”, ”alla födda 1997” och ”alla födda 1997”.
Om dessa olika kvalitetsmatriser studeras kan skillnader mellan de olika grupperna
identifieras och analyseras vidare.
Diagram 7: De enskilda påståendenas inbördes relation - ”alla respondenter”
Åtgärda genast
Malm ö stad
Bevara/Utveckla
2
11
7
3
5
13
4
18
6
1
8
22
9
25
16
23
17
12
19
21
15
14
20
Åtgärda på sikt
Värde
24
10
Bevaka
Av matrisen framgår att eleverna speciellt lyfter fram två olika påståenden som kan anses
fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Detta handlar om ”att ha den
arbetsro som behövs i skolan” (3) och ”att pojkar och flickor behandlas lika i skolan” (4).
Verksamheten bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas
upplevelse av skolan skall förbättras. Även ytterligare några påståenden ligger på ett
gränsvärde mot ”åtgärda genast” vilka därför också bör uppmärksammas. Dessa påståenden
är att lärare förklarar på ett bra sätt (18), att lära sig samarbeta i skolan (1), att vuxna ger
stöd när någon har behandlats illa på skolan (8) samt att bli rättvist bedömd i skolan (22).
Påstående som också upplevs fungera mindre bra i relation till övriga men som eleverna
upplever som mindre viktiga handlar om miljö och maten (23, 24 och 25) och att vara med
och bestämma vad man ska arbeta med i skolan(20). Verksamheten bör alltså fortsatt
överväga olika insatser inom dessa områden för att förbättra den upplevda kvaliteten, men
kan då ha ett längre tidsperspektiv.
Det eleverna med all tydlighet anser vara det viktigaste är att hinna med sitt skolarbete (2),
att lära sig i skolan (11) och att behandlas bra av sina skolkamrater (7) vilket också ges ett
högt betyg i undersökningen. Andra delar som också anses viktiga och som bedöms fungera
bra är att få hjälp som behövs i skolan (13) och att ha någon att vara med på rasterna (5).
Uppföljningen ger här en indikation om att skolorna lyckas väl med arbetet kring dessa
påståenden. Inom dessa områden bör skolorna därför bevara och planera för en utveckling
av de insatser som redan genomförs idag.
Diagram 8: De enskilda påståendenas inbördes relation - ”alla pojkar”
Åtgär da genas t
Bev ar a/U tv ec k la
SDF Alla pojk ar
2
11
7
5
3
Vi kt
1
13
6
4
8
18
22
9
17
25
16
20
23
14 24
12
19
15
21
10
Vär de
Åtgär da på s ik t
Bev ak a
Diagram 9: De enskilda påståendenas inbördes relation - ”alla flickor”
Åtgärda genas t
Bev ara/U tv ec k la
SDF Alla flick or
2
13 11
3
7
5
Vi kt
6
4
8
18
22
1
25
16
14
20
17
23
24
9
19
12
21
15
10
Vär de
Åtgärda på s ik t
Bev ak a
Av kvalitetsmatriserna för pojkar respektive flickor kan vi se att det speciellt är relationen
för två av påståendena som avviker mellan grupperna. Det är att få den hjälp som behövs i
skolan (13) som flickorna upplever som viktigare än pojkarna och påståendet om att bli
rättvist bedömd i skolan (22) som flickorna både värderar och viktar högre än pojkarna. Ett
påstående som pojkarna viktar högre än flickorna är att lära sig att samarbeta i skolan (1).
En samlad bedömning är dock att pojkar och flickor bedömer och viktar de olika
påståendena i undersökningen på ett likartat sätt.
Diagram 10-12: De enskilda påståendenas inbördes relation - ”per åldersgrupp”
Åtgärda genas t
SDF Alla födda 1995
Bev ara/Utv ec k la
2
11
13
3
Vi kt
7
4
6
18
5
22
8
25
16
12
1
14
19
17
23
21
15
9
10
20
24
Vär de
Åtgärda på s ik t
Åtgärda genas t
Bev ak a
SDF Alla födda 1997
Bev ara/U tv ec k la
2
11
3
7
13
4
Vi kt
6
8
25
23
20
16
14
24
22 18
1
17
9
12
21
19
15
10
Vär de
Åtgärda på s ik t
Bev ak a
5
Åtgärda genas t
SDF Alla födda 1999
Bev ara/Utv ec k la
7
11
5
2
13
4
3
Vi kt
8
6
1
9 18
22
12
19
10
25
16
14
17
21
15
23
24
20
Åtgärda på s ik t
Vär de
Bev ak a
Skillnaden mellan de olika åldersgrupperna är som mest tydlig med att ju äldre eleverna
är desto lägre bedömning och vikt ger de för de olika påståendena.
De äldre eleverna tycker att det är viktigast att hinna med sitt skolarbete (2) något som
inte upplevs lika viktigt av eleverna födda 1999. De yngre eleverna lägger istället stor
vikt vid att de lär sig i skolan (11) liksom att behandlas bra av sina skolkamrater (7) och
att ha någon att vara med på rasterna (5). Genomgående upplever eleverna att dessa
påståenden fungerar bra.
De äldre grupperna tycker också att det är viktigt att bli rättvist bedömd i skolan (22).
Detta ger de äldre eleverna samtidigt en bedömning som innebär att påståendet hamnar
bland det som bör uppmärksammas och åtgärdas genast.
Det som de yngre eleverna upplever som viktigt är också att vuxna ger stöd när någon
har behandlats illa på skolan (8). Detta påstående bedömer de yngre eleverna på ett sätt
så att påståendet hamnar bland det som bör uppmärksammas och åtgärdas genast.
Samtliga åldersgrupper tycker att maten (25) är det påstående som får lägst bedömning
dessutom upplever samtliga åldersgrupper att inflytande och miljö påståendena inte är
särskilt viktiga i förhållande till de övriga påståendena.
Attitydundersökningen på stadsdelsnivå
Attitydundersökningens resultat för de olika stadsdelarna finns också framtaget med
rapporter ur enkätverktyget Query & Report på nämnds och skolnivå.
Rapportmaterialet är utsänt till barn och ungdomschef på respektive stadsdelsförvaltning.
I följande avsnitt presenteras översiktligt jämförelser av hur eleverna i de olika stadsdelarna
upplever sin skola. Dessa jämförelser kan nu utgöra en del i ett fördjupat analys- och
utvecklingsarbete om hur eleverna upplever sin skola.
Svarsandel per stadsdel
Andelen deltagande elever varierar något mellan stadsdelarna. Antal utskickade enkäter och
antal svar per stadsdel framgår av tabell 6.
Tabell 6: Svarsfördelning per stadsdel
Stadsdel
Utskickade
Inkomna svar
Frekvens
Centrum
608
512
84 %
Södra Innerstaden
564
396
70 %
Västra Innerstaden
627
497
79 %
Limhamn-Bunkeflo
1 110
811
73 %
Hyllie
548
439
80 %
Fosie
1 315
899
68 %
Oxie
396
266
67 %
Rosengård
730
377
52 %
Husie
640
550
86 %
Kirseberg
329
195
59 %
Malmö
6 867
4 942
72 %
Av eleverna i målgruppen har alltså 72 % passat på att lämna synpunkter om hur skolan
upplevs fungera. I stadsdelarna Centrum, Husie och Hyllie har en stor andel, 80 % eller
mer, av eleverna deltagit i undersökningen. Lägst deltagande har stadsdelarna Rosengård
och Kirseberg med drygt 50 %.
Svarsandelen på skolnivå varierar på samma sätt, det finns skolor med mycket högt
deltagande. De flesta skolor har ett mycket högt deltagande, 100 % eller näst intill, men det
finns också skolor med ett deltagande som stannar kring 30% eller ännu lägre. De skolor
som har ett lågt deltagande måste vara noga med att använda informationen som
rapporteringen ger med viss försiktighet inom den egna enheten. Underlaget kan i dessa fall
användas för en fortsatt dialog om skolans kvalitet men några långtgående slutsatser utifrån
resultatet på skolan bör undvikas.
Elevernas bedömning per målområde på stadsdelsnivå
Attitydundersökningens olika påståenden kan delas in i olika huvudområden som också kan
kopplas till styrdokumenten för den pedagogiska verksamheten. Hur eleverna i de olika
stadsdelarna har bedömt dessa målområden framgår av följande diagram.
Diagram 13: Normer och värden
Nor m e r och vär de n
VI
4,01
SI
4,01
4,14
RO
4,12
OX
LB
4,03
KI
4,03
4,04
HY
4,01
HU
4,03
FO
CE
4,10
Mal mö
4,05
0
1
2
3
4
5
Målområdet Normer och värden omfattar 10 olika påståenden för vilka ett medelvärde har
beräknats på stadsdelsnivå.
Utfallet för området visar inga stora skillnader inom staden. Eleverna i stadsdelarna
Rosengård, Oxie och Centrum har bedömt området något högre än eleverna i de övriga
stadsdelarna.
Diagram 14: Kunskap och lärande
Kuns k ap och lär ande
VI
3,77
SI
3,86
RO
4,09
OX
3,91
LB
3,83
KI
3,83
HY
3,91
HU
3,84
FO
3,86
CE
3,95
Mal mö
3,88
0
1
2
3
4
5
Målområdet Kunskap och lärande omfattar 12 olika påståenden för vilka ett medelvärde har
beräknats på stadsdelsnivå.
Utfallet för området visar på en del skillnader inom staden. Högst bedömning för de
ingående påståendena ger eleverna i stadsdelen Rosengård. Högre bedömning än Malmö
stads medelvärde ger också eleverna i Centrum, Oxie och Hyllie. Lägst bedömning för
området ger eleverna i stadsdelen Västra Innerstaden.
Diagram 15: Miljön
M iljö
VI
3,57
SI
3,55
3,44
RO
OX
3,64
LB
3,54
KI
3,36
3,57
HY
HU
3,47
FO
3,47
CE
3,73
Mal mö
3,54
0
1
2
3
4
5
Målområdet omfattar ett påstående om skollokalerna och ett påstående om skolgården.
Högst bedömning för dessa påståenden ger eleverna i stadsdelen Centrum och eleverna i
stadsdelen Oxie. Sämst omdöme ger eleverna i stadsdelarna Kirseberg och Rosengård.
Eleverna i stadsdelarna Husie och Fosie ger också ett omdöme som ligger under
medelvärdet för Malmö stad.
Diagram 16: Maten
M ate n
VI
2,50
SI
2,90
RO
3,23
OX
2,97
LB
2,43
KI
2,75
HY
3,04
HU
2,65
FO
2,74
CE
2,85
Mal mö
2,75
0
1
2
3
4
5
Målområdet omfattar påståendet om att vara nöjd med skolmaten. Det är stora skillnader
mellan elevernas upplevelse av skolmaten i de olika stadsdelarna. Eleverna i Rosengård och
Hylie är de som är mest nöjda med skolmaten. I stadsdelarna Limhamn-Bunkeflo och
Västra Innerstaden är bedömningen mycket låg när det gäller att vara nöjd med skolmaten.
Diagram 16: Bra skola
Br a s k ola
VI
3,90
SI
3,94
RO
4,06
OX
4,00
LB
3,87
KI
3,72
HY
3,84
HU
3,68
FO
3,96
CE
4,00
Mal mö
3,90
0
1
2
3
4
5
Hur eleverna upplever sin skola varierar också över staden. Högst värde ger eleverna i
stadsdelen Rosengård. Höga värden finns också för stadsdelarna Oxie, Centrum, Fosie och
Södra Innerstaden. Eleverna i stadsdelarna Husie och Kirseberg ger lägst värde på hur de
bedömer sin skola som helhet. De övriga tre stadsdelarna pendlar kring ett medelvärde för
staden.
De enskilda påståendena och deras inbördes relation på
stadsdelsnivå
I en djupare analys måste självklart varje enskilt påstående relation till de övriga påståendena
studeras. Hur de enskilda påståendena förhåller sig till varandra kan för varje stadsdel
presenteras i en fyrfältsmatris.
I dessa fyrfältsmatriser har påståendena markerats med de siffror som motsvarar den
ordning som påståendet har i enkätformuläret, dvs.:
1. motsvarar påståendet ” Jag lär mig att samarbeta i skolan ”,
2. motsvarar påståendet ” Jag hinner med mitt skolarbete ”,
3. motsvarar påståendet ” Jag har den arbetsro jag behöver i skolan ”
4. motsvarar påståendet ” Jag tycker att pojkar och flickor behandlas lika i skolan ”
5. ….
Osv.
Siffrorna för samtliga påstående framgår av bilagorna till denna rapport.
Nedan redovisas kvalitetsmatriser för de olika stadsdelarna. Om dessa olika kvalitetsmatriser
studeras djupare kan skillnader mellan de olika stadsdelarna identifieras och ligga till grund
för fortsatta analyser.
Åtgär da genast
Bevar a/ Utveckl a
SDF Centrum
2
7
Vik t
11
13
3
4
18
8
22
1
17
25
24
16
14 23
5
6
12
15
19
21
9
10
20
Värde
Åtgär da på si kt
Bevaka
Kommentar:
Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram två olika påståenden som kan anses fungera
mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga.
Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3) och att vuxna ger stöd när
någon har behandlats illa i skolan (8). Dessutom ligger två påståenden precis på ett
gränsvärde mot ”åtgärda genast” rutan. Det handlar om att pojkar och flickor behandlas lika
i skolan (4) och att lärarna förklarar bra (18). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen
Centrum bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas
upplevelse av skolan skall förbättras.
Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme
samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på
raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater.
Åtgär da genast
SDF Södra Innerstaden
Bevar a/ Utveckl a
2
Vi kt
11
3
1
7
5
13
4
6
8
9
16
18
22
19
14
24
15
25
20
Åtgär da på si kt
Vär de
12
21
17
23 10
Bevaka
Kommentar:
Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram tre olika påståenden som kan anses fungera
mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga.
Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3), att pojkar och flickor
behandlas lika i skolan (4) och att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8).
Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot ”åtgärda genast” rutan. Det
handlar t.ex. om att lärarna förklarar bra (18). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen
Södra Innerstaden bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att
elevernas upplevelse av skolan skall förbättras.
Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme
samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på
raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater.
Eleverna ger också påståendet om att man lär sig i skolan ett gott omdöme.
Åtgärda genas t
SDF Västra Innerstaden
2
Bev ara/Utv ec k la
11
7
3
13
5
4
Vi kt
6
8
18
25
1
17
16
24
9
15
23
14
20
22
19
12
21
10
Vär de
Åtgärda på s ik t
Bev ak a
Kommentar:
Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram två olika påståenden som kan anses fungera
mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga.
Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3) och att vara nöjda med
skolmaten (25). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot ”åtgärda
genast” rutan. Det handlar om att lärarna förklarar bra (18), att vuxna ger stöd när någon
har behandlats illa i skolan (8) och att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4). Den
pedagogiska verksamheten i stadsdelen Västra Innerstaden bör alltså omgående fokusera på
åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras.
Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme
samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på
raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater.
Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i
skolan (13) ett gott omdöme.
Åtgär da genast
Bevar a/ Utveckl a
SDF Lim ham n-Bunkeflo
11
2
3
Vikt
5
4
18
22
25
1
16
20
Åtgär da på si kt
7
13
Vär de
23
14
17
6
8
19
12
21
9 15
24
10
Bevaka
Kommentar:
Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram ett påstående som kan anses fungera mindre bra
men som samtidigt anses vara viktigt.
Detta påstående är att ha arbetsro som behövs i skolan (3). Dessutom ligger flera
påståenden precis på ett gränsvärde mot ”åtgärda genast” rutan. Det handlar om att lärarna
förklarar bra (18), att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4), att bli rättvist bedömd i
skolan (22) och att vara nöjda med skolmaten (25). Den pedagogiska verksamheten i
stadsdelen Limhamn-Bunkeflo bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor
för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras.
Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme
samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på
raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater.
Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i
skolan (13) ett gott omdöme.
Åtgär da genas
Bevar a/ Utveckl a
SDF Hyllie
2
11
7
3
5
13
Vi kt
4
6
1
8
18
9
22
25
16
14
17
15
23
24
12
21
19
10
20
Åtgär da på si kt
Vär de
Bevaka
Kommentar:
Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram tre olika påståenden som kan anses fungera
mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga.
Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3), att pojkar och flickor
behandlas lika i skolan (4) och att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8).
Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot ”åtgärda genast” rutan. Det
handlar t.ex. om att få den hjälp man behöver i skolan (13). Den pedagogiska verksamheten
i stadsdelen Hyllie bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att
elevernas upplevelse av skolan skall förbättras.
Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme
samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på
raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater.
Eleverna ger också påståendet om att man lär sig i skolan ett gott omdöme.
Åtgär da genast
Bevar a/ Utveckl a
SDF Fosie
2
3
11
13
Vi kt
7
5
1
6
4
18
8
22
16
25
14
24
9
12
21
17
19 15
23
10
20
Vär de
Åtgär da på si kt
Bevaka
Kommentar:
Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram ett påstående som kan anses fungera mindre bra
men som samtidigt anses vara viktigt.
Detta påstående är att ha arbetsro som behövs i skolan (3). Dessutom ligger flera
påståenden precis på ett gränsvärde mot ”åtgärda genast” rutan. Det handlar om att lärarna
förklarar bra (18), att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4)och att vuxna ger stöd när
någon behandlats illa i skolan (8). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Fosie bör
alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan
skall förbättras.
Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme
samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på
raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater.
Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i
skolan (13) ett gott omdöme.
Åtgär da genast
Bevar a/ Utveckl a
SDF Oxie
2
7
11
13
3
6
4
Vi kt
5
8
1
25
14
16
18
17
23
22
9
12
19
15
21
24
10
20
Åtgär da på si kt
Vär de
Bevaka
Kommentar:
Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram ett påstående som kan anses fungera mindre bra
men som samtidigt anses vara viktigt.
Detta påstående är att ha arbetsro som behövs i skolan (3). Dessutom ligger flera
påståenden precis på ett gränsvärde mot ”åtgärda genast” rutan. Det handlar om att lärarna
förklarar bra (18), att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4)och att man lär sig att
samarbeta i skolan (1). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Oxie bör alltså
omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall
förbättras.
Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme
samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på
raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater.
Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i
skolan (13) ett gott omdöme.
Åtgär da genast
SDF Rosengård
Bevar a/ Utveckl a
1
11
2
5
7
3
Vi kt
13
6
4
9
18
8
15
12
22
25
20
Åtgär da på si kt
Vär de
16
14
17
23
24
10
21
19
Bevaka
Kommentar:
Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram tre olika påståenden som kan anses fungera
mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga.
Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3), att pojkar och flickor
behandlas lika i skolan (4) och att man hinner med sitt skolarbete (2). Dessutom ligger flera
påståenden precis på ett gränsvärde mot ”åtgärda genast” rutan. Det handlar t.ex. om att
vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8). Den pedagogiska verksamheten i
stadsdelen Rosengård bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att
elevernas upplevelse av skolan skall förbättras.
Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme
samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på
raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater.
Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man lär sig att
samarbeta i skolan (1) goda omdömen.
Åtgär da genast
Bevar a/ Utveckl a
SDF Husie
2
3
13
Vi kt
11
7
5
4
6
8
18
25
17
14
16
22
1
12
21
9
15 19
10
24
20
23
Vär de
Åtgär da på si kt
Bevaka
Kommentar:
Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram två olika påståenden som kan anses fungera
mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga.
Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3) och att pojkar och flickor
behandlas lika i skolan (4). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot
”åtgärda genast” rutan. Det handlar om att lärarna förklarar bra (18), att vuxna ger stöd när
någon har behandlats illa i skolan (8) och att bli rättvist bedömd i skolan (22). Den
pedagogiska verksamheten i stadsdelen Husie bör alltså omgående fokusera på åtgärder för
dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras.
Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme
samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på
raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater.
Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i
skolan (13) ett gott omdöme.
Åtgär da genast
Bevar a/ Utveckl a
SDF Kirseberg
2
3
11
13
Vi kt
5
4
18
1
8
25
24
17
16
14
Vär de
12
6
22
21
9
15
19
23
20
Åtgär da på si kt
7
10
Bevaka
Kommentar:
Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram två olika påståenden som kan anses fungera
mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga.
Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3) och att pojkar och flickor
behandlas lika i skolan (4). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot
”åtgärda genast” rutan. Det handlar om att lärarna förklarar bra (18) och att vuxna ger stöd
när någon har behandlats illa i skolan (8). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen
Kirseberg bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas
upplevelse av skolan skall förbättras.
Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme
samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på
raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater.
Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i
skolan (13) ett gott omdöme.
Bedömning och analys
Attityd till skolan
Eleverna ger i sin värdering av de enskilda påståendena ett mycket gott betyg åt skolan i
Malmö stad. Det är ingen större skillnad i hur eleverna upplever sin skola beroende på kön
men däremot påverkar åldern i stor utsträckning omdömet. Elever i de yngre åldrarna
upplever att skolan fungerar bättre än eleverna i de äldre åldersgrupperna. Orsakerna till
denna förändring i attityd bör uppmärksammas för att skapa en skola med nöjda elever
under hela deras skolgång. En orsak till att bilden av skolan förändras med stigande ålder
kan vara att eleverna i skolan tränas till ett kritiskt tänkande och att de därför ges
förutsättningar för att se eventuella brister och samtidigt uttrycka detta i denna typ av
uppföljningar. Andra orsaker till att bilden av skolan förändras kan sannolikt härledas till att
elevernas motivation att lära sig förändras över tid, att deras relationer till skolans personal
förändras med en personligutveckling och att elever i olika åldrar ges möjlighet till
inflytande motsvarande deras mognadsgrad.
Det är framförallt påståenden inom området normer och värden som eleverna tycker ofta
eller alltid är bra. Inom detta område finns också påståenden som eleverna anser vara
särskilt viktiga. Inom området finns begrepp som trygghet och trivsel, vilket kan tolkas som
att eleverna upplever detta som en förutsättning för kunskapsinhämtande.
När det gäller området kunskap och lärande så är det framförallt att man lär sig i skolan och
att utvecklingssamtalet fungerar bra som ges höga omdömen. Särskilt glädjande kan det då
upplevas att eleverna faktiskt upplever att man lär sig i skolan även om elevernas omdöme
kring påståendet att man blir så intresserad av skolarbetet att man får lust att lära mer är
lägre.
Den övervägande delen av elevernas omdöme om skollokalerna och skolgårdarna är att
dessa ibland eller ofta är bra. I jämförelse med övriga påståenden i undersökningen upplever
eleverna inte att detta med sin närmiljö som särskilt viktigt.
Skolmaten bedöms av majoriteten av eleverna som sällan eller ibland bra. Detta är ett
omdöme som bör få mer uppmärksamhet och utvärderas djupare av ansvariga för
skolmåltidsverksamheten.
Ansvarsfördelning, att arbeta vidare med uppföljningens resultat
Huvudmannen ska skapa förutsättningar för att verksamheterna ska kunna nå de nationella
målen och avgör vilka resurser som ska tilldelas dem.
Ledningen för skolan har ett motsvarande ansvar för att skapa förutsättningar för barns
lärande och utveckling, resursanvändning, kvaliteten i arbetet och resultatet.
Läraren har ansvar att utifrån mål och riktlinjer samt varje elevs förutsättning och behov
stödja elevens utveckling och lärande mot målen.
Huvudsyftet med denna typ av undersökning är att ge en bild av elevernas upplevelse av
sin skola samt att uppföljningen skall vara ett stöd för en fortsatt utveckling.
Bedömningen av resultatet i attitydundersökningen bör sättas i relation till det ansvar för
skolan som kommunen, respektive nämnd samt skolans personal har. Detta innebär att var
och en, oavsett nivåtillhörighet, måste bedöma och analysera i vilken utsträckning och inom
vilka områden förbättringar kan göras.
Attitydundersökningen måste därför, för att uppnå sitt huvudsyfte, analyseras vidare på
stadsdelsnivå och enhetsnivå. Ansvariga kan med hjälp av resultaten från denna
undersökning bedöma om gjorda insatser fått väntade effekter. För detta ändamål har
samtliga barn och ungdomschefer fått rapportering för sitt ansvarsområde med grafiska
presentationer fråga för fråga ur enkätverktyget samt särskilda diagram och kvalitetsmatriser
som tydligt visar hur just deras elever har bedömt och viktat påståendena. Genom att
återkoppla detta material i olika samtalsforum, föräldramöten osv. öppnas möjligheter för
en fortsatt dialog om skolan i Malmö.
Attitydundersökningen kan användas av personalen i en dialog med elever och föräldrar för
att hitta nya vägar för att ytterligare förbättra just sin skola. Denna återkoppling är av största
vikt för att eleverna skall se värdet av att delta i attitydundersökningar liksom att deras
synpunkter och upplevelser tas med i det fortlöpande utvecklingsarbetet.
I ett fortsatt arbete med uppföljningsresultatet bör ansvariga beakta:
1. att studera påståendenas inbördes relation och prioritera insatser för det påstående
som har högst vikt och lägst bedömning
2. att studera de ingående påståendenas spridning i en kvalitetsmatris
3. att prioritera påstående som har hög vikt och låg bedömning, dvs de som ligger i
kvalitetsmatrisens övre vänstra del.
4. att bevaka och minst behålla nivån för påståenden som har låg vikt.
5. att också studera svarsfördelningen för varje enskilt påstående, det kan finnas en
mindre andel elever som flaggar för avvikande uppfattning även om medelvärdet är
högt.
6. att inte känna sig bunden av påståendena i den genomförda uppföljningen då det
självklart i den enskilda stadsdelen eller skolan kan finnas kunskap om eller
anledning till att förändra något som inte har lyfts fram vid just denna uppföljning.
Jämförelse mot andra undersökningar
Resultatet ska i första hand bedömas utifrån de mål som finns för skolverksamheten.
För att värdera hur långt verksamheten har kommit i sitt löpande förbättringsarbete kan det
vara intressant att jämföra med tidigare undersökningar, Skolverkets mätningar av attityder
till skolan och med mätningar i andra kommuner.
Stadskontoret har mätt elevernas upplevelse av sin skola i Malmö med hjälp av denna form
av kommunövergripande attitydundersökningar för elever i skolåren 5, 7 och 9 sedan 2005.
Vid en jämförelse med tidigare elevundersökningar måste dock uppmärksammas att dessa
inte är identiskt genomförda mot den ovan redovisade undersökningen från hösten 2010.
Frågeformuläret har inför 2010 års attitydundersökning omarbetats med fokus på de
nationella styrdokumenten och tidpunkten för genomförandet har också ändrats från vår till
höst.
2 (70)
Innehållsförteckning
Sammanfattning……………………………………….…….sida 3
Bakgrund och syfte…………………….……………………sida 4
Bakgrund
Syfte
Uppföljning av mål
Tillvägagångssätt och teknik………………………………..sida 5
Omfattning
Enkätformulär och rapportmodell
Datainsamling
Svarsandel
Bortfall
Tidigare genomförda attitydundersökningar
Attitydundersökningens resultat…………………………….sida 9
Kommunnivå
Normer och värden i skolan
Kunskap och lärande i skolan
Miljö i skolan
Maten i skolan
Detta är särskilt viktigt, elevernas prioriteringar
De enskilda påståendena och deras inbördes relation
Attitydundersökningen på stadsdelsnivå……………..…….sida 22
Svarsandel per stadsdel
Elevernas bedömning per målområde på stadsdelsnivå
De enskilda påståendena och deras inbördes relation på stadsdelsnivå
Bedömning och analys……………….…….……………….sida 36
Attityd till skolan
Ansvarsfördelning, att arbeta vidare med uppföljningens resultat
Jämförelse mot andra undersökningar
Bilagor
1 - Enkätformulär
2 - Rapport attitydundersökning skolan hösten 2010 alla respondenter
3 - Påstående 26 ”Jag tycker att min skola är bra” med svarsfördelningen för pojkar och
flickor
4 - Påstående 26 ”Jag tycker att min skola är bra” med svarsfördelningen för respektive
åldersgrupp
5 - Påstående 26 ”Jag tycker att min skola är bra” med svarsfördelningen för respektive
stadsdel
3 (70)
Sammanfattning
Kommunstyrelsen har särskilt beslutat om att elevernas upplevelse av sin skola ska
följas upp med stöd av årliga attitydundersökningar. Inom den obligatoriska skolan har
attitydundersökningar genomförts med målgruppen elever i skolår 5, 7 och 9 sedan
våren 2005. Inför attitydundersökningen 2010 beslutade kommunstyrelsens barn och
ungdomsberedning om att genomförandet skulle ske efter en reviderad modell. Den nya
modellen har en tydligare koppling mot de nationella styrdokumenten och perioden för
genomförandet har förändrats från vår till höst.
Resultatet av attitydundersökningarna visar hur eleverna upplever sin skola och vad som
uppfattas som särskilt viktigt. Eleverna i målgruppen födda 1995, 1997 och 1999 ger i
attitydundersökningen hösten 2010 skolan i Malmö ett samlat medelvärde på 3,87 på en
femgradig skala. Detta medelvärde är något högre än vid tidigare attitydundersökningar
men då måste samtidigt beaktas att påståendena inte är exakt lika i den nu genomförda
undersökningen som i dessa tidigare undersökningar. Påståendet att min skola är bra
ges av elevgruppen ett samlat medelvärde på 3,90. Inom målgruppen finns stora
skillnader för detta påstående. Skillnaden är särskilt tydlig när det gäller kopplingen
mellan upplevelse och åldersgrupp men det är också en viss skillnad mellan hur pojkar
och flickor upplever sin skola. Elevernas bedömningar visar att skolan i Malmö i stort
uppfattas positivt men samtidigt finns det elever som har en annan uppfattning om
kvaliteten i skolan. Det finns alltså enskilda påståenden i undersökningen som måste
utvecklas för att skolan i Malmö som helhet ska uppfattas som en bra skola med hög
kvalitet.
Det eleverna anser vara det viktigaste är att hinna med sitt skolarbete, att lära sig i skolan
och att behandlas bra av sina skolkamrater vilket också ges ett högt betyg i undersökningen.
Andra delar som också anses viktiga och som bedöms fungera bra är att få hjälp som
behövs i skolan och att ha någon att vara med på rasterna. Uppföljningen ger en indikation
om att skolorna lyckas väl med arbetet kring dessa påståenden. I undersökningen lyfter
eleverna speciellt fram två olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som
samtidigt anses vara viktiga. Detta handlar om ”att ha den arbetsro som behövs i skolan”
och ”att pojkar och flickor behandlas lika i skolan”. Verksamheten bör alltså omgående
fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras.
Även ytterligare några påståenden ligger på ett gränsvärde mot ”åtgärda genast” och bör
därför också uppmärksammas. Dessa påståenden är att lärare förklarar på ett bra sätt, att
lära sig samarbeta i skolan, att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa på skolan samt
att bli rättvist bedömd i skolan. Påstående som också upplevs fungera mindre bra i relation
till övriga men som eleverna upplever som mindre viktiga handlar om miljön, maten och att
vara med och bestämma vad man ska arbeta med i skolan.
Attitydundersökningen hösten 2010 kan nu på samma sätt som vid tidigare undersökningar
utgöra en av flera källor i arbetet med att utveckla skolan i Malmö. Rapporter ur verktyget
Query & Report har på skolnivå och stadsdelsnivå efter avslutad datainsamling skickats ut
till samtliga barn och ungdomschefer för fortsatta analyser. Tabeller och diagram som
hämtas direkt från dessa rapporter kan med fördel användas i en fortsatt dialog mellan
politiker, personal, elever och föräldrar i ansträngningarna att förklara resultatet (varför detta
utfall?) och att utveckla verksamheten (förändring/utveckling?).
4 (70)
Bakgrund och syfte
Bakgrund
Stadskontoret ansvarar för att göra kommunövergripande kvalitetsuppföljningar inom
den pedagogiska verksamheten i Malmö Stad.
Den aktuella attitydundersökningen är genomförd utifrån nationella styrdokument och
mål som kommunfullmäktige beslutat om i budget och skolplan för den pedagogiska
verksamheten.
De nationella målen formuleras i läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Detta styrdokument uttrycker mål att sträva mot
som anger inriktningen på skolans arbete och anger därmed en önskad
kvalitetsutveckling i skolan. Dokumentet innehåller också mål att uppnå som uttrycker
vad eleverna minst ska ha uppnått när de lämnar skolan. Skolan och skolhuvudmannen
ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå dessa mål.
Kommunfullmäktiges mål i budget 2010 är uppdelade på olika verksamhetsområde.
Under rubriken barn och ungdomars livsvillkor anges de mål som är riktade mot den
obligatoriska skolan. I texten står det bl.a.:
”Alla elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola”.
Kommunstyrelsen har sedan tidigare särskilt beslutat att elevernas upplevelse av sin
skola ska följas upp med hjälp av årliga attitydundersökningar. Attitydundersökningar
inom den obligatoriska skolan har, i enlighet med detta beslut, genomförts sedan 2005.
Modellen för genomförandet har förändrats inför attitydundersökningen 2010 bl.a. med
syftet att ha en tydligare koppling mot de nationella styrdokumenten.
Syfte
En attitydundersökning syftar till att ge en samlad bild av hur eleverna upplever
kvaliteten i sin skola. Undersökningen syftar också till att visa hur eleverna värderar de
olika delarna i det pedagogiska arbetet i skolan samt att visa vilka delar inom skolans
verksamhet som eleverna anser vara särskilt viktiga.
Attitydundersökningen ska också utgöra en del i den årliga kvalitetsredovisningen
tillsammans med andra uppföljningar som riktar sig mot elevernas kunskapsutveckling.
Uppföljning av mål
Undersökningen ska ge stöd till de förtroendevalda när de ska bedöma måluppfyllelsen och
fatta beslut om nya mål och prioriteringar. Undersökningen vill också ge de
verksamhetsansvariga på olika nivåer information om hur eleverna upplever kvaliteten på
sin skola. Denna kunskap utgör då ett av flera underlag för utveckling av verksamheten.
Hur väl verksamheten lever upp till de nationella målen analyseras mer ingående i de
kvalitetsredovisningar som årligen upprättas på olika nivåer för Malmö stads pedagogiska
verksamheter.
5 (70)
Tillvägagångssätt och teknik
Omfattning
Den här aktuella attitydundersökningen har riktat sig till alla elever födda 1995, 1997 och
1999 i de kommunala skolorna. Denna målgrupp motsvarar därmed i huvudsak elever
tillhörande skolåren 5, 7 och 9.
I undersökningen har 6 867 elever erbjudits möjlighet att lämna synpunkter på sin skola.
Antalet elever för de olika åldersgrupperna i den här aktuella undersökningen fördelades
på följande sätt:
Födda 1995: 2 452 elever
Födda 1997: 2 211 elever
Födda 1999: 2 204 elever
Av eleverna i undersökningen var 52 % pojkar och 48 % flickor
Flest elever i urvalet finns i stadsdelarna Fosie (1 315) och Limhamn-Bunkeflo (1 110)
medan det är minst antal elever i stadsdelarna Oxie (396)och Kirseberg (329).
Eleverna i undersökningen representerar totalt 61 olika kommunala skolenheter.
Enkätformulär och rapportmodell
En arbetsgrupp under ledning av medarbetare på stadskontoret, avd barn och ungdom, har
tagit fram det enkätformulär som använts i undersökningen. De olika påståendena är
formulerade utifrån skolans uppdrag vilket regleras såväl i nationella styrdokument som i
Malmö skolplan och budgetdokument.
De första 10 påståendena behandlar skolans uppdrag om normer och värden därefter
följer 12 påståenden som handlar om kunskap och lärande. Enkätformuläret innehåller
också påståenden om skollokalerna, om skolgården och om skolmaten och avslutas med
ett samlande påstående om eleven upplever sin skola som en bra skola.
Enkätformuläret är uppbyggt i två avdelningar. I den första avdelningen har eleverna
värderat (betygsatt) 26 positiva påståenden genom att kryssa i en av fem rutor i enkäten.
De svarsalternativ som eleverna kunde välja mellan var:
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Svarsalternativen har därefter vid bearbetningen omräknats i en skala från ett till fem.
Värdet fem (5) innebär att eleven alltid håller med om vad som uttrycks i påståendet och
värdet ett (1) innebär att eleven aldrig upplever det som påstås.
6 (70)
Sista påståendet i den första avdelningen är ett generellt påstående som visar om eleven
upplever sin skola som en bra skola med god kvalitet och kan ses som en avstämning
mot utfallet för de övriga 25 påståendena.
I den andra avdelningen har eleverna markerat de åtta viktigaste påståendena för att de
ska uppleva sin skola som en bra skola med god kvalitet. Andelen markeringar för varje
påstående omräknas till ett procenttal som visar hur stor andel av eleverna som tyckt att
just att detta påstående har varit extra viktigt i förhållande till de övriga påståendena.
Modellen i enkätformuläret, med två avdelningar, ger möjlighet att visa hur eleverna
bedömer (betygssätter) påståendena men också hur viktiga de olika påståendena upplevs
i förhållande till varandra. Dessa båda värden kan sedan kombineras så att de kan ge ett
stöd i arbetet med att prioritera mellan olika utvecklingsinsatser.
Metoden att mäta vad som upplevs som viktigt får dock aldrig tolkas som att eleverna
väljer bort någon del av verksamheten, tvärtom. Alla påståendena i enkäten finns med
därför att de är viktiga delar i skolans uppdrag.
Viktningen kan användas i ett prioriteringsarbete då det tydligt framgår om det som
upplevs som extra viktigt fungerar väl eller inte. En hög värdering på ett påstående som
bedöms viktigt ger signalen att verksamheten bedrivs på rätt sätt. En låg värdering och
en hög viktning visar däremot på ett missnöje som omgående måste åtgärdas.
Rapporten redovisar denna relation mellan betyg och viktning i form av en fyrfältsmatris
som ger ett visuellt stöd för det fortsatta arbetet med att förklara resultat och förändra
verksamheten i önskvärd riktning.
Datainsamling
Ett webbaserat enkätverktyg, Query & Report finns etablerat som ett stödinstrument för
uppföljning av den pedagogiska verksamheten inom Malmö stad. Detta verktyg har
använts vid genomförandet av den nu aktuella undersökningen.
Elevförteckningar har hämtats från Malmö stads elevsystem ELIT, där samtliga elever i
Malmös kommunala skolor finns registrerade med för undersökningen aktuella uppgifter
om skoltillhörighet och ålder. Denna förteckning har kompletterats med elevernas E-post
adress i det pedagogiska nätet, PedNet.
Personuppgiftslagens (PUL) krav om behandling av elevuppgifter är uppfyllt genom en
tidigare generell anmälan om att upprätta en respondentdatabas inom den pedagogiska
verksamheten.
Via det pedagogiska nätet skickades ett E-post meddelande till eleverna i målgruppen
där de uppmanades att svara på ett enkätformulär om hur de upplever sin skola. Den
enskilde eleven har därefter antingen själv direkt, via PedNet, besvarat enkäten eller
alternativt har lärarna på skolorna aktivt intresserat sina undervisningsgrupper för
enkätundersökningen och fått hela undervisningsgruppen att besvara enkäten vid ett
gemensamt tillfälle.
7 (70)
Information och kommunikation kring undersökningen har skett genom de reguljära
kanaler som finns i Malmös stads organisation för skolan.
Påminnelse har också skickats ut direkt till respondenterna vid slutet av den aktuella
tidsperioden för undersökningen.
Barn och ungdomscheferna har också haft möjlighet att kontinuerligt följa andelen
svarande på nämnds och skolnivå löpande under hela undersökningsperioden.
Svarsandel
Av de 6 867 elever som ingick i målgruppen var det 4 942 som skickade in svar på enkäten
för vidare bearbetning. Detta innebär alltså att svarsfrekvensen för undersökningen hösten
2010 blev 72 %. En viss minskning mot föregående års attitydundersökning där 75 % av
respondenterna svarade.
Antalet pojkar som besvarade enkäten var 2 485 och antalet flickor var 2 457 alltså nästan
exakt samma antal. Andelen flickor som svarade, i förhållande till utskicket, var dock något
högre än andelen pojkar, 74 % flickor mot 70 % pojkar.
Svarsandelen beroende på ålder visar på samma sätt som vid tidigare undersökningar att
eleverna blir mindre svarsbenägna och svårare att intressera för denna typ av aktiviteter i
takt med stigande ålder.
Tabell 1: Svarsfördelningen per åldersgrupp
Åldersgrupp
Födda 1995
Födda 1997
Födda 1999
Utskickade
2 452
2 211
2 204
Inkomna svar
1 651
1 542
1 749
Frekvens
67 %
70 %
79 %
Svarsandelen på nämndsnivå varierar också ganska kraftigt. Stadsdelen Husie har högst
andel elever (86 %) som svarat på enkäten. De flesta stadsdelarna ligger på en svarsfrekvens
motsvarande 70 - 80 %. Lägst andel svar har stadsdelen Rosengård där endast 52 % av
eleverna har lämnat synpunkter på sin skola.
Andelen svar från de olika enheterna varierar mycket kraftigt allt ifrån 100 % till de lägsta
noteringarna på omkring 30 % och i något fall ännu lägre. Mer än hälften av enheterna har
dock nått upp till en svarsnivå på 75 % eller högre.
Bortfall
Någon särskild fördjupad bortfallsanalys har inte gjorts för denna undersökning men några
generella förklaringar till att elever i målgruppen inte har lämnat något svar på enkäten är
att:
-
E-post skickades ut till alla elever i de aktuella åldersgrupperna och därmed har
också elever som inte har haft rimlig möjlighet att ta ställning till och besvara
frågorna ingått i elevunderlaget. Detta kan t.ex. vara nyanlända elever med kort
vistelsetid i Sverige.
8 (70)
-
-
Ett visst bortfall sammanhänger också med att urvalet för undersökningen görs på
elever födda vissa utvalda år och att elever i dessa åldersgrupper kan vara placerade i
en annan åldersgrupp än målgruppen och därmed kan ”missa” deltagandet om de är
ensamma i sin grupp om att vara berörda av undersökningen.
Dessutom finns det alltid elever som av olika skäl inte vill delta i denna typ av
undersökningar och dessa kan då inte tvingas till ett deltagande. Ett deltagande i en
attitydundersökning måste baseras på frivillighet.
Tidigare genomförda attitydundersökningar
Denna rapport innehåller begränsade jämförelser mot tidigare genomförda undersökningar
med målgruppen elever i skolåren 5, 7 och 9. Den här presenterade undersökningen är inte
helt jämförbar då frågeformulär och upplägget med genomförande under hösten är nytt för
året.
Rapporter från tidigare års attitydundersökningar finns däremot tillgängliga på Malmö stads
hemsida (www.malmo.se) och kan, med nämnda reservation, utgöra ytterligare underlag för
jämförelser och utvecklingsarbete.
9 (70)
Attitydundersökningens resultat
Kommunnivå
Syftet med attitydundersökningen är att ge en samlad bild av hur eleverna upplever
kvaliteten i sin skola. Resultatet av undersökningen visar hur eleverna upplever det
pedagogiska arbetet i skolan och vilka delar inom skolans verksamhet som eleverna
anser vara särskilt viktiga.
Eleverna i målgruppen födda 1995, 1997 och 1999 ger i attitydundersökningen hösten
2010 skolan i Malmö de 25 enskilda påståendena ett samlat medelvärde på 3,87 på en
femgradig skala. Detta medelvärde är något högre än vid tidigare attitydundersökningar
men då måste samtidigt beaktas att påståendena inte är exakt lika i den nu genomförda
undersökningen som i dessa tidigare undersökningar.
Påståendet att min skola är bra ges av elevgruppen ett samlat medelvärde på 3,90.
Inom målgruppen finns stora skillnader för detta påstående som visas i diagram 1.
Skillnaden är särskilt tydlig när det gäller kopplingen mellan upplevelse och åldersgrupp
men det är också en tydlig skillnad mellan hur pojkar och flickor upplever sin skola.
Denna spridning kring upplevelsen av en bra skola bör observeras och bli föremål för
djupare analys av skolledarna.
Diagram 1: Medelvärde ”Min skola är bra”
5
4,24
4
3,9
3,85
3,95
3,89
3,56
3
2
1
Alla elever
Alla pojkar
Alla flickor
Alla födda 1995 Alla födda 1997 Alla födda 1999
De fem påståenden som den samlade målgruppen värderar (betygsätter) högst i
attitydundersökningen framgår av tabell 2. Redovisningen innehåller ett medelvärde för
10 (70)
dessa påståenden samt hur andelen svar är fördelade på låg värdering (nej aldrig och nej
sällan), medel värdering (ibland) samt hög värdering (ja ofta och ja alltid). Denna
fördelning av svaren är viktig för bedömningen av utfallet.
Tabell 2: De högst värderade påståendena
Påstående
Jag har någon att vara med på
rasterna om jag vill
Jag behandlas bra av mina
skolkamrater
Jag känner att det är okej att
vara så som jag är på min skola
Jag tycker att jag lär mig i
skolan
Jag tycker att vi i
utvecklingssamtalet pratar om
mina möjligheter att bli bättre i
olika ämnen
Medelvärde
4,75
Låg
värdering
1,5 %
Mellan
värdering
3,7 %
Hög
värdering
94,8 %
4,39
2,4 %
8,5 %
89,1 %
4,36
4,2 %
10,5 %
85,3 %
4,34
2,1 %
9,4 %
88,5 %
4,25
5,4 %
13,2 %
81,4 %
De tre påståendena som får absolut högst värdering av eleverna omfattar målområdet
normer och värden och de påståenden som värderas som fjärde och femte påstående i
skalan omfattar målområdet kunskap och lärande.
De fem påståenden som den samlade målgruppen värderar (betygsätter) lägst i
attitydundersökningen framgår på motsvarande sätt av tabell 3.
Tabell 3: De lägst värderade påståendena
Påstående
Jag är nöjd med skolmaten
Jag är med och bestämmer vad
vi ska arbeta med i skolan
Jag blir så intresserad av
skolarbetet att jag får lust att
lära mig mer
Jag pratar med mina lärare om
hur jag kan lära mig mer i
skolan
Jag har den arbetsro jag behöver
i skolan
Medelvärde
2,75
2,93
Låg
värdering
43,0 %
35,1 %
Mellan
värdering
30,3 %
34,6 %
Hög
värdering
26,8 %
30,3 %
3,31
21,0 %
36,1 %
42,9 %
3,36
21,3 %
32,8 %
45,9 %
3,43
13,8 %
39,1 %
47,1 %
De påståendena som får lägst värdering av eleverna omfattar dels upplevelsen av
skolmaten men framförallt påståenden som kan kopplas till målområdet kunskap och
lärande.
Eleverna uppmanades också att i enkätformuläret markera de åtta påståenden som de
tyckte var de viktigaste för att de skulle uppleva sin skola som en bra skola med god
11 (70)
kvalitet. Denna del i undersökningen är avsedd att fungera som ett stöd för det fortsatta
analysarbetet då det som eleverna upplever som ”extra viktigt” lyfts fram på ett tydligt
sätt. Det som upplevs som extra viktigt kan sedan direkt kopplas ihop med elevernas
värdering för de enskilda påståendena. I de fall viktiga påståenden får en låg värdering
erhålls en signal om att åtgärder omedelbart bör sättas in för att förbättra elevernas
upplevelse av sin skola. I detta sammanhang ska betonas att alla påståenden i
undersökningen har sitt ursprung i de styrdokument som gäller för den pedagogiska
verksamheten och därför är självklart alla påståenden viktiga för en fullt ut väl
fungerande pedagogisk verksamhet.
Tabell 4: De viktigaste påståendena
Påstående
Jag hinner med mitt skolarbete
Elevernas
viktning
59,8 %
Medelvärde
4,02
Jag tycker att jag lär mig i skolan
58,2 %
4,34
Jag behandlas bra av mina skolkamrater
55,9 %
4,39
Jag har den arbetsro jag behöver i skolan
54,3 %
3,43
Jag får den hjälp jag behöver i skolan
53,8 %
4,11
De viktigaste påståendena handlar i huvudsak om målområdet normer och värden men
det finns också inslag från målområdet kunskap och lärande. Ett av dessa viktiga
påståenden har ett lägre medelvärde än de övriga, ”jag har den arbetsro jag behöver i
skolan”, detta påstående bör därför särskilt lyftas fram i ett fortsatt arbete med resultatet
från undersökningen.
Tabell 5: De minst viktigaste påståendena
Påstående
Jag är med och bestämmer vad vi ska arbeta med i
skolan
Elevernas
viktning
19,9 %
Medelvärde
2,93
Jag tycker att miljön på vår skolgård är bra
23,0 %
3,54
Jag lär mig i skolan att klara av konflikter
23,7 %
3,75
Jag tycker att miljön i våra skollokaler är bra
24,9 %
3,53
Jag pratar med mina lärare om hur jag kan lära mig mer
i skolan
25,2 %
3,36
De minst viktiga påståendena handlar om målområdet kunskap och lärande samt hur
eleverna upplever sina skollokaler och skolgårdar.
12 (70)
Normer och värden i skolan
Attitydundersökningens olika påståenden kan delas in i olika huvudområden som kan
kopplas till styrdokumenten för den pedagogiska verksamheten. Målområdet normer och
värden är ett av dessa.
Inom detta målområde har eleverna lämnat sina synpunkter på följande påståenden:
-
Jag lär mig att samarbeta i skolan
Jag hinner med mitt skolarbete
Jag har den arbetsro jag behöver i skolan
Jag tycker att pojkar och flickor behandlas lika i skolan
Jag har någon att vara med på rasterna om jag vill
Jag känner att det är okej att vara så som jag är på min skola
Jag behandlas bra av mina skolkamrater
Jag tycker att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa på min skola
Jag lär mig i skolan att själv tänka ut vad jag tycker är rätt och fel
Jag lär mig i skolan att klara av konflikter
Påståendena inom målområdet normer och värden ges av elevgruppen ett samlat
medelvärde på 4,05.
Inom målgruppen finns skillnader för detta påstående som visas i diagram 2. Skillnaden
kan tydligt härledas till kopplingen mellan upplevelse och åldersgrupp. Pojkar och
flickor har däremot samma upplevelse av målområdet.
Spridningen mellan åldersgruppernas värderingar bör observeras och bli föremål för
djupare analys.
Diagram 2: Medelvärde ”Normer och värden”
5
4,05
4,05
4,04
Alla elever
Alla pojkar
Alla flickor
4
3,87
4,05
4,22
3
2
1
Alla födda 1995 Alla födda 1997 Alla födda 1999
Elevernas värdering på påståendena kring normer och värden är genomgående mycket
hög. Påståendena om ”att vara med någon på rasterna, att det är okej att vara som man är
och att behandlas bra av sina kamrater återfinns också bland de påståenden som totalt i
13 (70)
undersökningen har värderats högst. Inom målområdet är det påståendena om arbetsro,
konflikter och att pojkar och flickor behandlas lika som får en något lägre värdering än
de övriga.
Kunskap och lärande i skolan
Inom målområdet kunskap och lärande har eleverna lämnat sina synpunkter på följande
påståenden:
-
Jag tycker att jag lär mig i skolan
Jag får veta vad jag ska lära mig i skolan
Jag får den hjälp jag behöver i skolan
Jag pratar med mina lärare om hur jag kan lära mig mer i skolan
Jag har möjlighet att utveckla mitt språk i skolan
Jag blir så intresserad av skolarbetet att jag får lust att lära mig mer
Jag får möjlighet att lära mig på flera olika sätt i skolan
Jag tycker att mina lärare förklarar på ett bra sätt
Jag får arbeta med uppgifter som jag har möjlighet att klara av
Jag är med och bestämmer vad vi ska arbeta med i skolan
Jag tycker att vi i utvecklingssamtalet pratar om mina möjligheter att bli bättre i
olika ämnen
Jag tycker att jag blir rättvist bedömd i skolan
Påståendena inom målområdet kunskap och lärande ges av elevgruppen ett samlat
medelvärde på 3,88.
Inom målgruppen finns skillnader för detta påstående som visas i diagram 3. Skillnaden
kan även här tydligt härledas till kopplingen mellan upplevelse och åldersgrupp vilket
bör analyseras vidare. Skillnaden mellan pojkar och flickor är marginell.
Diagram 3: Medelvärde ”Kunskap och lärande”
5
4,14
4
3,88
3,87
3,88
3,83
3,64
3
2
1
Alla elever
Alla pojkar
Alla flickor
Alla födda 1995 Alla födda 1997 Alla födda 1999
Elevernas värdering på påståendena kring kunskap och lärande är hög även om några
påståenden avviker. Påståendena om att lära sig i skolan, att veta vad man ska lära sig
och om utvecklingssamtalet återfinns också bland de påståenden som totalt i
14 (70)
undersökningen har värderats högst. Inom målområdet är det påståendena som handlar
om inflytande som får en lägre värdering än de övriga.
Miljö i skolan
Inom målområdet miljö har eleverna lämnat sina synpunkter på följande påståenden:
-
Jag tycker att miljön i våra skollokaler är bra
Jag tycker att miljön på vår skolgård är bra
Påståendena inom målområdet miljö ges av elevgruppen ett samlat medelvärde på 3,54.
Inom målgruppen finns skillnader för detta påstående som visas i diagram 4. Skillnaden
kan även här tydligt härledas till åldersgrupperna. En något större skillnad mellan pojkar
och flickor kan dock noteras för detta målområde.
Diagram 4: Medelvärde ”Miljö”
5
3,84
4
3,54
3,57
3,50
3,49
3,26
3
2
1
Alla elever
Alla pojkar
Alla flickor
Alla födda 1995 Alla födda 1997 Alla födda 1999
Det är ingen skillnad i elevernas upplevelse för påståendena kring skollokaler och
skolgård, både värde och vikt bedöms likvärdigt i undersökningen.
Maten i skolan
Eleverna har lämnat sina synpunkter på följande påstående:
-
Jag är nöjd med skolmaten
Påståendet om maten ges av elevgruppen ett medelvärde på 2,75.
Inom målgruppen finns skillnader för detta påstående som visas i diagram 5. Skillnaden
kan även här tydligt härledas till åldersgrupperna medan pojkar och flickor i stort har
samma upplevelse av detta påstående.
15 (70)
Diagram 5: Medelvärde ”Maten”
5
4
3,02
3
2,75
2,76
2,75
2,72
2,51
2
1
Alla elever
Alla pojkar
Alla flickor
Alla födda 1995 Alla födda 1997 Alla födda 1999
Påståendet om maten är det påstående som för alla elever liksom i alla grupper ges lägst
omdöme i undersökningen. Utfallet för detta påstående bör observeras och bli föremål
för djupare analys av ansvariga för skolmåltidsverksamheten.
16 (70)
Detta är särskilt viktigt, elevernas prioritering
I enkätformulärets andra avdelning uppmanades eleverna i undersökningen att markera
vilka påståenden som är de 8 viktigaste för att de skall uppleva att deras skola är bra.
Denna del i attitydundersökningen är avsedd att vara ett stöd i analysarbetet då det som
upplevs ”extra viktigt” lyfts fram på ett tydligt sätt och att detta direkt kan kopplas till
hur eleverna har värderat påståendet.
I de fall dessa ”extra viktiga” påståenden värderas lågt ger det en signal om att åtgärder
omgående måste sättas in för att förbättra elevernas upplevelse av skolan.
I detta sammanhang skall än en gång betonas att alla påståenden i attitydundersökningen
självklart är viktiga för en fullt ut väl fungerande skolverksamhet.
Diagrammet nedan visar viktningen med andelen markeringar för respektive påstående
fördelat på de olika grupperingarna; alla elever, alla pojkar, alla flickor, alla födda 1995,
alla födda 1997 och alla födda 1999.
Diagram 6: Andel av eleverna som prioriterat påståendena
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
1
2
3
4
5
Alla elever
6
7
8
Alla pojkar
9
10
11 12
Alla flickor
13 14 15
Alla födda 1995
16 17 18
19 20 21
Alla födda 1997
22 23 24
25
Alla födda 1999
De allra viktigaste påståendena i denna undersökning är enligt eleverna ”att hinna med
sitt skolarbete (2) och att uppfatta att man lär sig i skolan (11)”. Diagrammet visar
dessutom att eleverna anser att påståendena som handlar om normer och värden (3, 5, 7)
17 (70)
tillhör de allra viktigaste för att uppleva att skolan är bra och håller en god kvalitet.
Påståendet om att få hjälp som man behöver i skolan (13) tillhör också ett av de
viktigaste i undersökningen.
Det som upplevs som mindre viktigt i jämförelse med de andra påståendena är ”att lära
sig klara av konflikter (10), att prata med lärare om hur man ska lära sig mer i skolan
(14), att vara med och bestämma vad man ska arbeta med i skolan (20)” samt att ha bra
skollokaler (23) och skolgårdar (24).
Av diagram 6 framgår också att det är de inledande påståendena i attitydundersökningen
som upplevs som viktigast. Trivsel och trygghet upplevs alltså det som det allra
viktigaste av eleverna även vid en jämförelse mot de påståenden som handlar om
kunskaper och lärande. Detta kan tolkas som om att tryggheten på skolan ses som en
förutsättning, ett måste, för kunskapsinhämtande.
De enskilda påståendena och deras inbördes relation
I en djupare analys måste självklart varje enskilt påstående relation till de övriga påståendena
studeras. Hur de enskilda påståendena förhåller sig till varandra kan med stöd av modellens
uppdelning för varje påstående med bedömning och viktning presenteras i en fyrfältsmatris.
Nedan redovisas samtliga påståenden i uppföljningen om skolan hösten 2010 i en
fyrfältsmatris baserad på alla elevernas svar. I fyrfältsmatrisen har påståendena markerats
med de siffror som motsvarar den ordning som påståendet har i enkätformuläret, dvs.:
1. motsvarar påståendet ” Jag lär mig att samarbeta i skolan ”,
2. motsvarar påståendet ” Jag hinner med mitt skolarbete ”,
3. motsvarar påståendet ” Jag har den arbetsro jag behöver i skolan ”
4. motsvarar påståendet ” Jag tycker att pojkar och flickor behandlas lika i skolan ”
5. ….
osv
Siffrorna för samtliga påstående framgår av bilagorna till denna rapport.
Nedan redovisas kvalitetsmatriser för de olika grupperingarna ”alla respondenter”, ”alla
pojkar”, ”alla flickor”, ”alla födda 1995”, ”alla födda 1997” och ”alla födda 1997”.
Om dessa olika kvalitetsmatriser studeras kan skillnader mellan de olika grupperna
identifieras och analyseras vidare.
18 (70)
Diagram 7: De enskilda påståendenas inbördes relation - ”alla respondenter”
Av matrisen framgår att eleverna speciellt lyfter fram två olika påståenden som kan anses
fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Detta handlar om ”att ha den
arbetsro som behövs i skolan” (3) och ”att pojkar och flickor behandlas lika i skolan” (4).
Verksamheten bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas
upplevelse av skolan skall förbättras. Även ytterligare några påståenden ligger på ett
gränsvärde mot ”åtgärda genast” vilka därför också bör uppmärksammas. Dessa påståenden
är att lärare förklarar på ett bra sätt (18), att lära sig samarbeta i skolan (1), att vuxna ger
stöd när någon har behandlats illa på skolan (8) samt att bli rättvist bedömd i skolan (22).
Påstående som också upplevs fungera mindre bra i relation till övriga men som eleverna
upplever som mindre viktiga handlar om miljö och maten (23, 24 och 25) och att vara med
och bestämma vad man ska arbeta med i skolan(20). Verksamheten bör alltså fortsatt
överväga olika insatser inom dessa områden för att förbättra den upplevda kvaliteten, men
kan då ha ett längre tidsperspektiv.
Det eleverna med all tydlighet anser vara det viktigaste är att hinna med sitt skolarbete (2),
att lära sig i skolan (11) och att behandlas bra av sina skolkamrater (7) vilket också ges ett
högt betyg i undersökningen. Andra delar som också anses viktiga och som bedöms fungera
bra är att få hjälp som behövs i skolan (13) och att ha någon att vara med på rasterna (5).
Uppföljningen ger här en indikation om att skolorna lyckas väl med arbetet kring dessa
påståenden. Inom dessa områden bör skolorna därför bevara och planera för en utveckling
av de insatser som redan genomförs idag.
19 (70)
Diagram 8: De enskilda påståendenas inbördes relation - ”alla pojkar”
Åtgär da genas t
Bev ar a/U tv ec k la
SDF Alla pojk ar
2
11
7
5
3
V i kt
13
1
6
4
8
18
22
9
17
25
23
16
14 24
20
12
19
15
21
10
V är de
Åtgär da på s ik t
Bev ak a
Diagram 9: De enskilda påståendenas inbördes relation - ”alla flickor”
Åtgärda genas t
Bev ara/U tv ec k la
SDF Alla flick or
2
13 11
3
7
5
Vi kt
6
4
8
18
22
1
25
16
14
20
17
23
24
9
19
12
21
15
10
Vär de
Åtgärda på s ik t
Bev ak a
Av kvalitetsmatriserna för pojkar respektive flickor kan vi se att det speciellt är relationen
för två av påståendena som avviker mellan grupperna. Det är att få den hjälp som behövs i
skolan (13) som flickorna upplever som viktigare än pojkarna och påståendet om att bli
rättvist bedömd i skolan (22) som flickorna både värderar och viktar högre än pojkarna. Ett
påstående som pojkarna viktar högre än flickorna är att lära sig att samarbeta i skolan (1).
En samlad bedömning är dock att pojkar och flickor bedömer och viktar de olika
påståendena i undersökningen på ett likartat sätt.
20 (70)
Diagram 10-12: De enskilda påståendenas inbördes relation - ”per åldersgrupp”
Åtgärda genas t
SDF Alla födda 1995
Bev ara/U tv ec k la
2
11
13
3
V i kt
7
4
6
18
5
22
8
25
16
12
1
14
19
17
23
21
15
9
10
20
24
V är de
Åtgärda på s ik t
Åtgärda genas t
Bev ak a
SDF Alla födda 1997
Bev ara/U tv ec k la
2
11
3
7
13
4
V i kt
6
8
25
23
20
16
14
24
22 18
1
17
9
12
21
19
15
10
V är de
Åtgärda på s ik t
Bev ak a
5
21 (70)
Åtgärda genas t
SDF Alla födda 1999
Bev ara/Utv ec k la
7
11
5
2
13
4
3
V i kt
8
6
1
9 18
22
12
19
10
25
16
14
17
21
15
23
24
20
V är de
Åtgärda på s ik t
Bev ak a
Skillnaden mellan de olika åldersgrupperna är som mest tydlig med att ju äldre eleverna
är desto lägre bedömning och vikt ger de för de olika påståendena.
De äldre eleverna tycker att det är viktigast att hinna med sitt skolarbete (2) något som
inte upplevs lika viktigt av eleverna födda 1999. De yngre eleverna lägger istället stor
vikt vid att de lär sig i skolan (11) liksom att behandlas bra av sina skolkamrater (7) och
att ha någon att vara med på rasterna (5). Genomgående upplever eleverna att dessa
påståenden fungerar bra.
De äldre grupperna tycker också att det är viktigt att bli rättvist bedömd i skolan (22).
Detta ger de äldre eleverna samtidigt en bedömning som innebär att påståendet hamnar
bland det som bör uppmärksammas och åtgärdas genast.
Det som de yngre eleverna upplever som viktigt är också att vuxna ger stöd när någon
har behandlats illa på skolan (8). Detta påstående bedömer de yngre eleverna på ett sätt
så att påståendet hamnar bland det som bör uppmärksammas och åtgärdas genast.
Samtliga åldersgrupper tycker att maten (25) är det påstående som får lägst bedömning
dessutom upplever samtliga åldersgrupper att inflytande och miljö påståendena inte är
särskilt viktiga i förhållande till de övriga påståendena.
22 (70)
Attitydundersökningen på stadsdelsnivå
Attitydundersökningens resultat för de olika stadsdelarna finns också framtaget med
rapporter ur enkätverktyget Query & Report på nämnds och skolnivå.
Rapportmaterialet är utsänt till barn och ungdomschef på respektive stadsdelsförvaltning.
I följande avsnitt presenteras översiktligt jämförelser av hur eleverna i de olika stadsdelarna
upplever sin skola. Dessa jämförelser kan nu utgöra en del i ett fördjupat analys- och
utvecklingsarbete om hur eleverna upplever sin skola.
Svarsandel per stadsdel
Andelen deltagande elever varierar något mellan stadsdelarna. Antal utskickade enkäter och
antal svar per stadsdel framgår av tabell 6.
Tabell 6: Svarsfördelning per stadsdel
Stadsdel
Centrum
Södra Innerstaden
Västra Innerstaden
Limhamn-Bunkeflo
Hyllie
Fosie
Oxie
Rosengård
Husie
Kirseberg
Malmö
Utskickade
608
564
627
1 110
548
1 315
396
730
640
329
6 867
Inkomna svar
512
396
497
811
439
899
266
377
550
195
4 942
Frekvens
84 %
70 %
79 %
73 %
80 %
68 %
67 %
52 %
86 %
59 %
72 %
Av eleverna i målgruppen har alltså 72 % passat på att lämna synpunkter om hur skolan
upplevs fungera. I stadsdelarna Centrum, Husie och Hyllie har en stor andel, 80 % eller
mer, av eleverna deltagit i undersökningen. Lägst deltagande har stadsdelarna Rosengård
och Kirseberg med drygt 50 %.
Svarsandelen på skolnivå varierar på samma sätt, det finns skolor med mycket högt
deltagande. De flesta skolor har ett mycket högt deltagande, 100 % eller näst intill, men det
finns också skolor med ett deltagande som stannar kring 30% eller ännu lägre. De skolor
som har ett lågt deltagande måste vara noga med att använda informationen som
rapporteringen ger med viss försiktighet inom den egna enheten. Underlaget kan i dessa fall
användas för en fortsatt dialog om skolans kvalitet men några långtgående slutsatser utifrån
resultatet på skolan bör undvikas.
23 (70)
Elevernas bedömning per målområde på stadsdelsnivå
Attitydundersökningens olika påståenden kan delas in i olika huvudområden som också
kan kopplas till styrdokumenten för den pedagogiska verksamheten. Hur eleverna i de
olika stadsdelarna har bedömt dessa målområden framgår av följande diagram.
Diagram 13: Normer och värden
Nor m e r och vär de n
VI
4,01
SI
4,01
RO
4,14
OX
4,12
LB
4,03
KI
4,03
HY
4,04
HU
4,01
FO
4,03
CE
4,10
Mal mö
4,05
0
1
2
3
4
5
Målområdet Normer och värden omfattar 10 olika påståenden för vilka ett medelvärde har
beräknats på stadsdelsnivå.
Utfallet för området visar inga stora skillnader inom staden. Eleverna i stadsdelarna
Rosengård, Oxie och Centrum har bedömt området något högre än eleverna i de övriga
stadsdelarna.
Diagram 14: Kunskap och lärande
Kuns k ap och lär ande
VI
3,77
SI
3,86
RO
4,09
OX
3,91
LB
3,83
KI
3,83
HY
3,91
HU
3,84
FO
3,86
CE
3,95
Mal mö
3,88
0
1
2
3
4
5
Målområdet Kunskap och lärande omfattar 12 olika påståenden för vilka ett medelvärde har
beräknats på stadsdelsnivå.
24 (70)
Utfallet för området visar på en del skillnader inom staden. Högst bedömning för de
ingående påståendena ger eleverna i stadsdelen Rosengård. Högre bedömning än Malmö
stads medelvärde ger också eleverna i Centrum, Oxie och Hyllie. Lägst bedömning för
området ger eleverna i stadsdelen Västra Innerstaden.
Diagram 15: Miljön
M iljö
VI
3,57
SI
3,55
RO
3,44
OX
3,64
LB
3,54
KI
3,36
HY
3,57
HU
3,47
FO
3,47
CE
3,73
Mal mö
3,54
0
1
2
3
4
5
Målområdet omfattar ett påstående om skollokalerna och ett påstående om skolgården.
Högst bedömning för dessa påståenden ger eleverna i stadsdelen Centrum och eleverna i
stadsdelen Oxie. Sämst omdöme ger eleverna i stadsdelarna Kirseberg och Rosengård.
Eleverna i stadsdelarna Husie och Fosie ger också ett omdöme som ligger under
medelvärdet för Malmö stad.
Diagram 16: Maten
M ate n
VI
2,50
SI
2,90
RO
3,23
OX
2,97
LB
2,43
KI
2,75
HY
3,04
HU
2,65
FO
2,74
CE
2,85
Mal mö
2,75
0
1
2
3
4
5
Målområdet omfattar påståendet om att vara nöjd med skolmaten. Det är stora skillnader
mellan elevernas upplevelse av skolmaten i de olika stadsdelarna. Eleverna i Rosengård och
Hylie är de som är mest nöjda med skolmaten. I stadsdelarna Limhamn-Bunkeflo och
Västra Innerstaden är bedömningen mycket låg när det gäller att vara nöjd med skolmaten.
25 (70)
Diagram 16: Bra skola
Br a s k ola
VI
3,90
SI
3,94
RO
4,06
OX
4,00
LB
3,87
KI
3,72
HY
3,84
HU
3,68
FO
3,96
CE
4,00
Mal mö
3,90
0
1
2
3
4
5
Hur eleverna upplever sin skola varierar också över staden. Högst värde ger eleverna i
stadsdelen Rosengård. Höga värden finns också för stadsdelarna Oxie, Centrum, Fosie och
Södra Innerstaden. Eleverna i stadsdelarna Husie och Kirseberg ger lägst värde på hur de
bedömer sin skola som helhet. De övriga tre stadsdelarna pendlar kring ett medelvärde för
staden.
De enskilda påståendena och deras inbördes relation på stadsdelsnivå
I en djupare analys måste självklart varje enskilt påstående relation till de övriga påståendena
studeras. Hur de enskilda påståendena förhåller sig till varandra kan för varje stadsdel
presenteras i en fyrfältsmatris.
I dessa fyrfältsmatriser har påståendena markerats med de siffror som motsvarar den
ordning som påståendet har i enkätformuläret, dvs.:
1. motsvarar påståendet ” Jag lär mig att samarbeta i skolan ”,
2. motsvarar påståendet ” Jag hinner med mitt skolarbete ”,
3. motsvarar påståendet ” Jag har den arbetsro jag behöver i skolan ”
4. motsvarar påståendet ” Jag tycker att pojkar och flickor behandlas lika i skolan ”
5. ….
osv
Siffrorna för samtliga påstående framgår av bilagorna till denna rapport.
Nedan redovisas kvalitetsmatriser för de olika stadsdelarna. Om dessa olika kvalitetsmatriser
studeras djupare kan skillnader mellan de olika stadsdelarna identifieras och ligga till grund
för fortsatta analyser.
26 (70)
Å t gär da genas t
B ev ar a/ Ut v ec k l a
SDF Centrum
2
7
Vik t
11
13
3
4
18
8
22
1
17
25
24
16
14 23
5
6
12
15
19
21
9
10
20
Värde
Å t gär da på s i k t
B ev ak a
Kommentar:
Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram två olika påståenden som kan anses fungera
mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga.
Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3) och att vuxna ger stöd när
någon har behandlats illa i skolan (8). Dessutom ligger två påståenden precis på ett
gränsvärde mot ”åtgärda genast” rutan. Det handlar om att pojkar och flickor behandlas lika
i skolan (4) och att lärarna förklarar bra (18). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen
Centrum bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas
upplevelse av skolan skall förbättras.
Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme
samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på
raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater.
27 (70)
Å t gär da genas t
SDF Södra Innerstaden
B ev ar a/ Ut v ec k l a
2
V i kt
11
3
1
7
5
13
4
6
8
16
9
18
22
19
15
25
14
20
Å t gär da på s i k t
V är de
24
12
21
17
23 10
B ev ak a
Kommentar:
Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram tre olika påståenden som kan anses fungera
mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga.
Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3), att pojkar och flickor
behandlas lika i skolan (4) och att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8).
Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot ”åtgärda genast” rutan. Det
handlar t.ex. om att lärarna förklarar bra (18). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen
Södra Innerstaden bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att
elevernas upplevelse av skolan skall förbättras.
Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme
samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på
raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater.
Eleverna ger också påståendet om att man lär sig i skolan ett gott omdöme.
28 (70)
Åtgärda genas t
SDF Västra Innerstaden
2
Bev ara/Utv ec k la
11
7
3
13
5
4
V i kt
6
8
18
25
1
17
16
24
9
15
23
14
20
22
19
12
21
10
V är de
Åtgärda på s ik t
Bev ak a
Kommentar:
Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram två olika påståenden som kan anses fungera
mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga.
Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3) och att vara nöjda med
skolmaten (25). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot ”åtgärda
genast” rutan. Det handlar om att lärarna förklarar bra (18), att vuxna ger stöd när någon
har behandlats illa i skolan (8) och att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4). Den
pedagogiska verksamheten i stadsdelen Västra Innerstaden bör alltså omgående fokusera på
åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras.
Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme
samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på
raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater.
Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i
skolan (13) ett gott omdöme.
29 (70)
Å t gär da genas t
B ev ar a/ Ut v ec k l a
SDF Lim ham n-Bunkeflo
11
2
3
Vikt
5
4
18
22
25
1
16
20
Å t gär da på s i k t
7
13
Vär de
23
14
17
6
8
19
12
21
9 15
24
10
B ev ak a
Kommentar:
Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram ett påstående som kan anses fungera mindre bra
men som samtidigt anses vara viktigt.
Detta påstående är att ha arbetsro som behövs i skolan (3). Dessutom ligger flera
påståenden precis på ett gränsvärde mot ”åtgärda genast” rutan. Det handlar om att lärarna
förklarar bra (18), att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4), att bli rättvist bedömd i
skolan (22) och att vara nöjda med skolmaten (25). Den pedagogiska verksamheten i
stadsdelen Limhamn-Bunkeflo bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor
för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras.
Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme
samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på
raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater.
Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i
skolan (13) ett gott omdöme.
30 (70)
Å t gär da genas
B evar a/ Ut veckl a
SDF Hyllie
2
11
7
3
5
13
V i kt
4
6
1
8
18
9
22
25
16
14
17
15
23
24
12
21
19
10
20
Å t gär da på si kt
V är de
B evaka
Kommentar:
Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram tre olika påståenden som kan anses fungera
mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga.
Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3), att pojkar och flickor
behandlas lika i skolan (4) och att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8).
Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot ”åtgärda genast” rutan. Det
handlar t.ex. om att få den hjälp man behöver i skolan (13). Den pedagogiska verksamheten
i stadsdelen Hyllie bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att
elevernas upplevelse av skolan skall förbättras.
Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme
samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på
raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater.
Eleverna ger också påståendet om att man lär sig i skolan ett gott omdöme.
31 (70)
Å t gär da genas t
B ev ar a/ Ut v ec k l a
SDF Fosie
2
3
11
13
V i kt
7
5
1
6
4
18
8
22
16
25
14
24
9
12
21
17
19 15
23
10
20
V är de
Å t gär da på s i k t
B ev ak a
Kommentar:
Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram ett påstående som kan anses fungera mindre bra
men som samtidigt anses vara viktigt.
Detta påstående är att ha arbetsro som behövs i skolan (3). Dessutom ligger flera
påståenden precis på ett gränsvärde mot ”åtgärda genast” rutan. Det handlar om att lärarna
förklarar bra (18), att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4)och att vuxna ger stöd när
någon behandlats illa i skolan (8). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Fosie bör
alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan
skall förbättras.
Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme
samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på
raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater.
Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i
skolan (13) ett gott omdöme.
32 (70)
Å t gär da genas t
B ev ar a/ Ut v ec k l a
SDF Oxie
2
7
3
11
13
6
4
V i kt
5
8
1
25
14
16
18
17
23
22
9
12
19
15
21
24
10
20
Å t gär da på s i k t
V är de
B ev ak a
Kommentar:
Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram ett påstående som kan anses fungera mindre bra
men som samtidigt anses vara viktigt.
Detta påstående är att ha arbetsro som behövs i skolan (3). Dessutom ligger flera
påståenden precis på ett gränsvärde mot ”åtgärda genast” rutan. Det handlar om att lärarna
förklarar bra (18), att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4)och att man lär sig att
samarbeta i skolan (1). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Oxie bör alltså
omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall
förbättras.
Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme
samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på
raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater.
Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i
skolan (13) ett gott omdöme.
33 (70)
Å t gär da genas t
SDF Rosengård
B ev ar a/ Ut v ec k l a
1
11
2
5
7
V i kt
3
13
6
4
9
18
8
15
12
22
25
20
Å t gär da på s i k t
V är de
16
14
17
23
24
10
21
19
B ev ak a
Kommentar:
Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram tre olika påståenden som kan anses fungera
mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga.
Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3), att pojkar och flickor
behandlas lika i skolan (4) och att man hinner med sitt skolarbete (2). Dessutom ligger flera
påståenden precis på ett gränsvärde mot ”åtgärda genast” rutan. Det handlar t.ex. om att
vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8). Den pedagogiska verksamheten i
stadsdelen Rosengård bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att
elevernas upplevelse av skolan skall förbättras.
Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme
samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på
raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater.
Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man lär sig att
samarbeta i skolan (1) goda omdömen.
34 (70)
Å t gär da genast
B evar a/ Ut veckl a
SDF Husie
2
3
13
V i kt
11
7
5
4
6
8
18
25
17
14
16
22
1
12
21
9
15 19
10
24
20
23
V är de
Å t gär da på si kt
B evaka
Kommentar:
Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram två olika påståenden som kan anses fungera
mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga.
Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3) och att pojkar och flickor
behandlas lika i skolan (4). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot
”åtgärda genast” rutan. Det handlar om att lärarna förklarar bra (18), att vuxna ger stöd när
någon har behandlats illa i skolan (8) och att bli rättvist bedömd i skolan (22). Den
pedagogiska verksamheten i stadsdelen Husie bör alltså omgående fokusera på åtgärder för
dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras.
Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme
samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på
raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater.
Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i
skolan (13) ett gott omdöme.
35 (70)
Å t gär da genas t
B ev ar a/ Ut v ec k l a
SDF Kirseberg
2
3
11
13
V i kt
5
4
18
1
8
25
24
17
16
14
V är de
12
6
22
21
9
15
19
23
20
Å t gär da på s i k t
7
10
B ev ak a
Kommentar:
Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram två olika påståenden som kan anses fungera
mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga.
Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3) och att pojkar och flickor
behandlas lika i skolan (4). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot
”åtgärda genast” rutan. Det handlar om att lärarna förklarar bra (18) och att vuxna ger stöd
när någon har behandlats illa i skolan (8). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen
Kirseberg bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas
upplevelse av skolan skall förbättras.
Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme
samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på
raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater.
Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i
skolan (13) ett gott omdöme.
36 (70)
Bedömning och analys
Attityd till skolan
Eleverna ger i sin värdering av de enskilda påståendena ett mycket gott betyg åt skolan i
Malmö stad. Det är ingen större skillnad i hur eleverna upplever sin skola beroende på
kön men däremot påverkar åldern i stor utsträckning omdömet. Elever i de yngre
åldrarna upplever att skolan fungerar bättre än eleverna i de äldre åldersgrupperna.
Orsakerna till denna förändring i attityd bör uppmärksammas för att skapa en skola med
nöjda elever under hela deras skolgång. En orsak till att bilden av skolan förändras med
stigande ålder kan vara att eleverna i skolan tränas till ett kritiskt tänkande och att de
därför ges förutsättningar för att se eventuella brister och samtidigt uttrycka detta i denna
typ av uppföljningar. Andra orsaker till att bilden av skolan förändras kan sannolikt
härledas till att elevernas motivation att lära sig förändras över tid, att deras relationer till
skolans personal förändras med en personligutveckling och att elever i olika åldrar ges
möjlighet till inflytande motsvarande deras mognadsgrad.
Det är framförallt påståenden inom området normer och värden som eleverna tycker ofta
eller alltid är bra. Inom detta område finns också påståenden som eleverna anser vara
särskilt viktiga. Inom området finns begrepp som trygghet och trivsel, vilket kan tolkas
som att eleverna upplever detta som en förutsättning för kunskapsinhämtande.
När det gäller området kunskap och lärande så är det framförallt att man lär sig i skolan
och att utvecklingssamtalet fungerar bra som ges höga omdömen. Särskilt glädjande kan
det då upplevas att eleverna faktiskt upplever att man lär sig i skolan även om elevernas
omdöme kring påståendet att man blir så intresserad av skolarbetet att man får lust att
lära mer är lägre.
Den övervägande delen av elevernas omdöme om skollokalerna och skolgårdarna är att
dessa ibland eller ofta är bra. I jämförelse med övriga påståenden i undersökningen
upplever eleverna inte att detta med sin närmiljö som särskilt viktigt.
Skolmaten bedöms av majoriteten av eleverna som sällan eller ibland bra. Detta är ett
omdöme som bör få mer uppmärksamhet och utvärderas djupare av ansvariga för
skolmåltidsverksamheten.
Ansvarsfördelning, att arbeta vidare med uppföljningens resultat
Huvudmannen ska skapa förutsättningar för att verksamheterna ska kunna nå de
nationella målen och avgör vilka resurser som ska tilldelas dem.
Ledningen för skolan har ett motsvarande ansvar för att skapa förutsättningar för barns
lärande och utveckling, resursanvändning, kvaliteten i arbetet och resultatet.
Läraren har ansvar att utifrån mål och riktlinjer samt varje elevs förutsättning och behov
stödja elevens utveckling och lärande mot målen.
37 (70)
Huvudsyftet med denna typ av undersökning är att ge en bild av elevernas upplevelse av
sin skola samt att uppföljningen skall vara ett stöd för en fortsatt utveckling.
Bedömningen av resultatet i attitydundersökningen bör sättas i relation till det ansvar för
skolan som kommunen, respektive nämnd samt skolans personal har. Detta innebär att
var och en, oavsett nivåtillhörighet, måste bedöma och analysera i vilken utsträckning
och inom vilka områden förbättringar kan göras.
Attitydundersökningen måste därför, för att uppnå sitt huvudsyfte, analyseras vidare på
stadsdelsnivå och enhetsnivå.
Ansvariga kan med hjälp av resultaten från denna undersökning bedöma om gjorda insatser
fått väntade effekter. För detta ändamål har samtliga barn och ungdomschefer fått
rapportering för sitt ansvarsområde med grafiska presentationer fråga för fråga ur
enkätverktyget samt särskilda diagram och kvalitetsmatriser som tydligt visar hur just deras
elever har bedömt och viktat påståendena. Genom att återkoppla detta material i olika
samtalsforum, föräldramöten osv. öppnas möjligheter för en fortsatt dialog om skolan i
Malmö.
Attitydundersökningen kan användas av personalen i en dialog med elever och föräldrar för
att hitta nya vägar för att ytterligare förbättra just sin skola. Denna återkoppling är av största
vikt för att eleverna skall se värdet av att delta i attitydundersökningar liksom att deras
synpunkter och upplevelser tas med i det fortlöpande utvecklingsarbetet.
I ett fortsatt arbete med uppföljningsresultatet bör ansvariga beakta:
1. att studera påståendenas inbördes relation och prioritera insatser för det påstående som
har högst vikt och lägst bedömning
2. att studera de ingående påståendenas spridning i en kvalitetsmatris
3. att prioritera påstående som har hög vikt och låg bedömning, dvs de som ligger i
kvalitetsmatrisens övre vänstra del.
4. att bevaka och minst behålla nivån för påståenden som har låg vikt.
5. att också studera svarsfördelningen för varje enskilt påstående, det kan finnas en mindre
andel elever som flaggar för avvikande uppfattning även om medelvärdet är högt.
6. att inte känna sig bunden av påståendena i den genomförda uppföljningen då det
självklart i den enskilda stadsdelen eller skolan kan finnas kunskap om eller anledning till
att förändra något som inte har lyfts fram vid just denna uppföljning.
Jämförelse mot andra undersökningar
Resultatet ska i första hand bedömas utifrån de mål som finns för skolverksamheten.
För att värdera hur långt verksamheten har kommit i sitt löpande förbättringsarbete kan
det vara intressant att jämföra med tidigare undersökningar, Skolverkets mätningar av
attityder till skolan och med mätningar i andra kommuner.
38 (70)
Stadskontoret har mätt elevernas upplevelse av sin skola i Malmö med hjälp av denna
form av kommunövergripande attitydundersökningar för elever i skolåren 5, 7 och 9
sedan 2005.
Vid en jämförelse med tidigare elevundersökningar måste dock uppmärksammas att
dessa inte är identiskt genomförda mot den ovan redovisade undersökningen från hösten
2010. Frågeformuläret har inför 2010 års attitydundersökning omarbetats med fokus på
de nationella styrdokumenten och tidpunkten för genomförandet har också ändrats från
vår till höst.
39 (70)
Bilaga 1
Enkätformulär Om skola hösten 2010
Elevenkät om attityd till skolan hösten 2010
Hej!
Vi vill veta vad du tycker om din skola!
Det är viktigt att få veta hur elever upplever sin skola! Politiker och skolledare behöver veta detta
för att de ska kunna göra de förbättringar i skolan som är möjliga.
Ditt namn, din skola och din webbadress har vi hämtat från PedNet och vårt elevssystem.
OBS Ingen på din skola kommer att få se vad just du har svarat. Ditt svar kommer att läggas ihop
med alla de andra elevernas svar när resultatet för din skola och för hela Malmö tas fram.
Så passa på, ta chansen att tala om vad du tycker!
Ditt svar kan hjälpa oss att förbättra skolan!
Tack för hjälpen!
Bo-Göran Pettersson
Stadskontoret i Malmö stad
Normer och värden
1 Jag lär mig att samarbeta i skolan
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
2 Jag hinner med mitt skolarbete
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
3 Jag har den arbetsro jag behöver i skolan
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
40 (70)
4 Jag tycker att pojkar och flickor behandlas lika i skolan
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
5 Jag har någon att vara med på rasterna om jag vill
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
6 Jag känner att det är okej att vara så som jag är på min
skola
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja alltid
7 Jag behandlas bra av mina skolkamrater
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
8 Jag tycker att vuxna ger stöd när någon har behandlats
illa på min skola
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
41 (70)
9 Jag lär mig i skolan att själv tänka ut vad jag tycker är
rätt och fel
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
10 Jag lär mig i skolan att klara av konflikter
Nej. aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Kunskap och lärande
11 Jag tycker att jag lär mig i skolan
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
12 Jag får veta vad jag ska lära mig i skolan
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
13 Jag får den hjälp jag behöver i skolan
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
42 (70)
14 Jag pratar med mina lärare om hur jag kan lära mig mer
i skolan
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
15 Jag har möjlighet att utveckla mitt språk i skolan
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
16 Jag blir så intresserad av skolarbetet att jag får lust att
lära mig mer
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
17 Jag får möjlighet att lära mig på flera olika sätt i skolan
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
18 Jag tycker att mina lärare förklarar på ett bra sätt
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
43 (70)
19 Jag får arbeta med uppgifter som jag har möjlighet att
klara av
Nej, aldrig
Nej,sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
20 Jag är med och bestämmer vad vi ska arbeta med i
skolan
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
21 Jag tycker att vi i utvecklingssamtalet pratar om mina
möjligheter att bli bättre i olika ämnen
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
22 Jag tycker att jag blir rättvist bedömd i skolan
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Några fler påståenden om din skola
23 Jag tycker att miljön i våra skollokaler är bra
Nej, aldrig
Nej sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
44 (70)
24 Jag tycker att miljön på vår skolgård är bra
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
25 Jag är nöjd med skolmaten
Nej. aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
26 Jag tycker att min skola är bra
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Vad är viktigt för dig i en bra skola?
En skola kan alltid bli bättre. Om du fick bestämma över skolan, vilka åtta punkter/påståenden skulle då
vara de viktigaste för dig? Kryssa för dessa 8 viktigaste punkter/påståenden i listan som finns under frågan:
27 Det allra viktigaste för mig är att...
OBS Kryssa inte i fler rutor än de 8 som du tycker är allra viktigast!
27 Det allra viktigaste för mig är att...
... jag lär mig att samarbeta i skolan
... jag hinner med mitt skolarbete
... jag har den arbetsro jag behöver i skolan
... jag tycker att pojkar och flickor behandlas lika i skolan
... jag har någon att vara med på rasterna om jag vill
... jag känner att det är okej att vara så som jag är på min skola
45 (70)
... jag behandlas bra av mina skolkamrater
... jag tycker att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa på min skola
... jag lär mig i skolan att själv tänka ut vad jag tycker är rätt och fel
... jag lär mig i skolan att hantera konflikter
... jag tycker att jag lär mig i skolan
... jag får veta vad jag ska lära mig i skolan
... jag får den hjälp jag behöver i skolan
... jag pratar med mina lärare om hur jag kan lära mig mer i skolan
... jag har möjlighet att utveckla mitt språk i skolan
... jag blir så intresserad av skolarbetet att jag får lust att lära mig mer
... jag får möjlighet att lära mig på flera olika sätt i skolan
... jag tycker att mina lärare förklarar på ett bra sätt
... jag får arbeta med uppgifter som jag har möjlighet att klara av
... jag är med och bestämmer vad vi ska arbeta med i skolan
... jag tycker att vi i utvecklingssamtalet pratar om mina möjligheter att bli bättre i olika ämnen
... jag tycker att jag blir rättvist bedömd i skolan
... jag tycker att miljön i våra skollokaler är bra
... jag tycker att miljön på vår skolgård är bra
... jag är nöjd med skolmaten
OBS När du nu har svarat på alla påståendena måste du skicka iväg enkäten.
Klicka på knappen "SKICKA ENKÄT".
När du gjort detta är du klar med ditt svar och kan stänga av.
Tack för hjälpen!
46 (70)
Bilaga 2
Rapport attitydundersökning skolan hösten 2010 alla respondenter
Sida 1 av 1
STK Malmö Om skolan 2010 alla
Antal besvarade enkäter: 4942
1 Jag lär mig att samarbeta i skolan
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
73
1.5
139
2.8
1116
22.6
2296
46.5
1318
26.7
4942
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
3.94
0.86
4.00
3.00
5.00
2 Jag hinner med mitt skolarbete
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
55
1.1
144
2.9
922
18.7
2353
47.6
1468
29.7
4942
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
4.02
0.84
4.00
4.00
5.00
47 (70)
3 Jag har den arbetsro jag behöver i skolan
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 63
Antal svar Fördelning
%
154
3.2
516
10.6
1909
39.1
1685
34.5
615
12.6
4879
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
3.43
0.95
3.00
3.00
4.00
4 Jag tycker att pojkar och flickor behandlas lika i skolan
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
243
4.9
394
8.0
1071
21.7
1537
31.1
1697
34.3
4942
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
3.82
1.14
4.00
3.00
5.00
48 (70)
5 Jag har någon att vara med på rasterna om jag vill
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
40
0.8
35
0.7
181
3.7
593
12.0
4093
82.8
4942
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
4.75
0.63
5.00
5.00
5.00
6 Jag känner att det är okej att vara så som jag är på min skola
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
84
1.7
123
2.5
520
10.5
1423
28.8
2792
56.5
4942
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
4.36
0.89
5.00
4.00
5.00
49 (70)
7 Jag behandlas bra av mina skolkamrater
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
53
1.1
64
1.3
419
8.5
1770
35.8
2636
53.3
4942
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
4.39
0.78
5.00
4.00
5.00
8 Jag tycker att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa på min skola
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
159
3.2
318
6.4
1107
22.4
1792
36.3
1566
31.7
4942
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
3.87
1.03
4.00
3.00
5.00
50 (70)
9 Jag lär mig i skolan att själv tänka ut vad jag tycker är rätt och fel
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
92
1.9
115
2.3
762
15.4
2087
42.2
1886
38.2
4942
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
4.13
0.88
4.00
4.00
5.00
10 Jag lär mig i skolan att klara av konflikter
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej. aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
196
4.0
355
7.2
1182
23.9
1951
39.5
1258
25.5
4942
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
3.75
1.04
4.00
3.00
5.00
51 (70)
11 Jag tycker att jag lär mig i skolan
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
43
0.9
61
1.2
466
9.4
1965
39.8
2407
48.7
4942
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
4.34
0.77
4.00
4.00
5.00
12 Jag får veta vad jag ska lära mig i skolan
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
56
1.1
103
2.1
608
12.3
1995
40.4
2180
44.1
4942
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
4.24
0.83
4.00
4.00
5.00
52 (70)
13 Jag får den hjälp jag behöver i skolan
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
60
1.2
152
3.1
869
17.6
1981
40.1
1880
38.0
4942
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
4.11
0.88
4.00
4.00
5.00
14 Jag pratar med mina lärare om hur jag kan lära mig mer i skolan
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
335
6.8
717
14.5
1619
32.8
1390
28.1
881
17.8
4942
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
3.36
1.13
3.00
3.00
4.00
53 (70)
15 Jag har möjlighet att utveckla mitt språk i skolan
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
115
2.3
160
3.2
655
13.3
1850
37.4
2162
43.7
4942
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
4.17
0.94
4.00
4.00
5.00
16 Jag blir så intresserad av skolarbetet att jag får lust att lära mig mer
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
348
7.0
691
14.0
1785
36.1
1293
26.2
825
16.7
4942
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
3.31
1.12
3.00
3.00
4.00
54 (70)
17 Jag får möjlighet att lära mig på flera olika sätt i skolan
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
105
2.1
301
6.1
1304
26.4
2059
41.7
1173
23.7
4942
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
3.79
0.94
4.00
3.00
4.00
18 Jag tycker att mina lärare förklarar på ett bra sätt
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
83
1.7
202
4.1
1156
23.4
2079
42.1
1422
28.8
4942
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
3.92
0.91
4.00
3.00
5.00
55 (70)
19 Jag får arbeta med uppgifter som jag har möjlighet att klara av
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej,sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
54
1.1
80
1.6
707
14.3
2257
45.7
1844
37.3
4942
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
4.16
0.81
4.00
4.00
5.00
20 Jag är med och bestämmer vad vi ska arbeta med i skolan
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
631
12.8
1104
22.3
1710
34.6
969
19.6
528
10.7
4942
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
2.93
1.16
3.00
2.00
4.00
56 (70)
21 Jag tycker att vi i utvecklingssamtalet pratar om mina möjligheter att bli bättre i olika
ämnen
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
117
2.4
146
3.0
654
13.2
1514
30.6
2511
50.8
4942
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
4.25
0.95
5.00
4.00
5.00
22 Jag tycker att jag blir rättvist bedömd i skolan
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
172
3.5
266
5.4
972
19.7
1924
38.9
1608
32.5
4942
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
3.92
1.02
4.00
3.00
5.00
57 (70)
23 Jag tycker att miljön i våra skollokaler är bra
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
298
6.0
505
10.2
1389
28.1
1778
36.0
972
19.7
4942
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
3.53
1.10
4.00
3.00
4.00
24 Jag tycker att miljön på vår skolgård är bra
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
342
6.9
527
10.7
1257
25.4
1777
36.0
1039
21.0
4942
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
3.54
1.14
4.00
3.00
4.00
58 (70)
25 Jag är nöjd med skolmaten
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej. aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
874
17.7
1248
25.3
1498
30.3
859
17.4
463
9.4
4942
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
2.75
1.20
3.00
2.00
4.00
26 Jag tycker att min skola är bra
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
222
4.5
267
5.4
1010
20.4
1723
34.9
1720
34.8
4942
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
3.90
1.08
4.00
3.00
5.00
59 (70)
27 Det allra viktigaste för mig är att...
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
... jag lär mig att samarbeta i skolan
... jag hinner med mitt skolarbete
... jag har den arbetsro jag behöver i skolan
... jag tycker att pojkar och flickor behandlas lika i skolan
... jag har någon att vara med på rasterna om jag vill
... jag känner att det är okej att vara så som jag är på min skola
... jag behandlas bra av mina skolkamrater
... jag tycker att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa på min skola
... jag lär mig i skolan att själv tänka ut vad jag tycker är rätt och fel
... jag lär mig i skolan att hantera konflikter
... jag tycker att jag lär mig i skolan
... jag får veta vad jag ska lära mig i skolan
... jag får den hjälp jag behöver i skolan
... jag pratar med mina lärare om hur jag kan lära mig mer i skolan
... jag har möjlighet att utveckla mitt språk i skolan
... jag blir så intresserad av skolarbetet att jag får lust att lära mig mer
... jag får möjlighet att lära mig på flera olika sätt i skolan
... jag tycker att mina lärare förklarar på ett bra sätt
... jag får arbeta med uppgifter som jag har möjlighet att klara av
... jag är med och bestämmer vad vi ska arbeta med i skolan
... jag tycker att vi i utvecklingssamtalet pratar om mina möjligheter att bli bättre i
olika ämnen
... jag tycker att jag blir rättvist bedömd i skolan
... jag tycker att miljön i våra skollokaler är bra
... jag tycker att miljön på vår skolgård är bra
... jag är nöjd med skolmaten
Antal markeringar per påstående:
Antal Fördelning
svar
%
2070
41.9
2955
59.8
2685
54.3
2327
47.1
2593
52.5
2261
45.8
2764
55.9
2094
42.4
1658
33.5
1169
23.7
2875
58.2
1688
34.2
2658
53.8
1243
25.2
1506
30.5
1347
27.3
1425
28.8
2070
41.9
1545
31.3
985
19.9
1555
31.5
1858
1230
1139
1547
37.6
24.9
23.0
31.3
60 (70)
28 Kön
Grundinformation
Svarsalternativ
1 Man
2 Kvinna
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
2485
50.3
2457
49.7
4942
100.0
29 Födelseår
Grundinformation
Svarsalternativ
12 95
14 97
16 99
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
1651
33.4
1542
31.2
1749
35.4
4942
100.0
30 Förvaltning
Grundinformation
Svarsalternativ
Antal svar Fördelning
%
1 SDF Centrum
512
10.4
2 SDF Fosie
899
18.2
3 SDF Husie
550
11.1
4 SDF Hyllie
439
8.9
5 SDF Kirseberg
195
3.9
6 SDF Limhamn-Bunkeflo
811
16.4
7 SDF Oxie
266
5.4
8 SDF Rosengård
377
7.6
9 SDF S. Innerstaden
396
8.0
10 SDF V. Innerstaden
497
10.1
Total:
4942
100.0
Antal obesvarade: 0
61 (70)
31 Enhet
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
15
16
18
20
21
22
25
27
28
29
30
31
32
33
35
37
41
42
43
45
47
48
49
50
51
54
55
57
58
Johannes
Västra Hamnen
Monbijou
Rönnen
Rörsjö
Västra skolan
Österport
Högaholm
Lindänge
Munkhätte
Eriksfält
Nydala
Söderkulla
Augustenborg
Gullvik
Hermodsdal
Bäckagård
Husieskolan
Höja
Videdal
Holma
Kroksbäck
Kulladal
Lindeborg
Lorensborg
Anneberg
Kirseberg
Bulltofta
Segevång
Ängslätt
Sundsbro
Tygelsjö
Djupadal
Geijer
Skolan på Ön
Karl Johan
Berga F-5
Linné
Blankebäck
Kungshög
Oxievång
Tingdamm
Antal svar
73
50
16
118
192
35
28
37
123
72
43
39
269
239
44
33
122
50
156
222
31
28
64
219
77
20
114
30
51
47
108
25
74
66
13
24
11
49
34
36
163
33
Fördelning %
1.5
1.0
0.3
2.4
3.9
0.7
0.6
0.7
2.5
1.5
0.9
0.8
5.4
4.8
0.9
0.7
2.5
1.0
3.2
4.5
0.6
0.6
1.3
4.4
1.6
0.4
2.3
0.6
1.0
1.0
2.2
0.5
1.5
1.3
0.3
0.5
0.2
1.0
0.7
0.7
3.3
0.7
62 (70)
59
60
61
62
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
76
77
78
98
Apelgård
Kryddgård
Rosengård F-5
Värner Rydén F-6
Örtagård F-5
Möllevång
Sofielund
Nya Stenkula
Sorgenfri
Dammfri
Ribersborg
Fridhem
Slottsstaden
Mellanheden
Berga 6-9
Rosengård 6-9
Värner Rydén 7-9
Örtagård 6-9
Strandskolan
Total:
83
34
50
18
42
115
91
80
110
173
39
17
221
47
253
109
1
40
141
4942
1.7
0.7
1.0
0.4
0.8
2.3
1.8
1.6
2.2
3.5
0.8
0.3
4.5
1.0
5.1
2.2
0.0
0.8
2.9
100.0
63 (70)
Bilaga 3
Påstående 26 ”Jag tycker att min skola är bra” med svarsfördelningen
för pojkar och flickor
Svarsfördelning pojkar:
26 Jag tycker att min skola är bra
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
147
5.9
151
6.1
499
20.1
811
32.6
877
35.3
2485
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
3.85
1.14
4.00
3.00
5.00
Svarsfördelning flickor:
26 Jag tycker att min skola är bra
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
75
3.1
116
4.7
511
20.8
912
37.1
843
34.3
2457
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
3.95
1.01
4.00
3.00
5.00
64 (70)
Bilaga 4
Påstående 26 ”Jag tycker att min skola är bra” med svarsfördelningen
för respektive åldersgrupp
Elever födda 1995:
26 Jag tycker att min skola är bra
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
124
7.5
132
8.0
441
26.7
606
36.7
348
21.1
1651
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
3.56
1.13
4.00
3.00
4.00
Elever födda 1997:
26 Jag tycker att min skola är bra
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
59
3.8
86
5.6
312
20.2
598
38.8
487
31.6
1542
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
3.89
1.04
4.00
3.00
5.00
65 (70)
Elever födda 1999:
26 Jag tycker att min skola är bra
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
39
2.2
49
2.8
257
14.7
519
29.7
885
50.6
1749
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
4.24
0.95
5.00
4.00
5.00
66 (70)
Bilaga 5
Påstående 26 ”Jag tycker att min skola är bra” med svarsfördelningen
för respektive stadsdel
SDF Centrum:
26 Jag tycker att min skola är bra
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
26
5.1
18
3.5
93
18.2
167
32.6
208
40.6
512
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
4.00
1.09
4.00
3.00
5.00
SDF Södra Innerstaden:
26 Jag tycker att min skola är bra
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
20
5.1
22
5.6
72
18.2
130
32.8
152
38.4
396
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
3.94
1.11
4.00
3.00
5.00
67 (70)
SDF Västra Innerstaden:
26 Jag tycker att min skola är bra
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
19
3.8
31
6.2
88
17.7
203
40.8
156
31.4
497
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
3.90
1.04
4.00
3.00
5.00
SDF Limhamn-Bunkeflo:
26 Jag tycker att min skola är bra
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
28
3.5
45
5.5
157
19.4
353
43.5
228
28.1
811
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
3.87
1.00
4.00
3.00
5.00
68 (70)
SDF Hyllie:
26 Jag tycker att min skola är bra
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
26
5.9
33
7.5
94
21.4
118
26.9
168
38.3
439
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
3.84
1.19
4.00
3.00
5.00
SDF Fosie:
26 Jag tycker att min skola är bra
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
33
3.7
47
5.2
189
21.0
287
31.9
343
38.2
899
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
3.96
1.06
4.00
3.00
5.00
69 (70)
SDF Oxie:
26 Jag tycker att min skola är bra
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
13
4.9
8
3.0
47
17.7
95
35.7
103
38.7
266
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
4.00
1.06
4.00
3.00
5.00
SDF Rosengård:
26 Jag tycker att min skola är bra
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
16
4.2
12
3.2
80
21.2
93
24.7
176
46.7
377
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
4.06
1.09
4.00
3.00
5.00
70 (70)
SDF Husie:
26 Jag tycker att min skola är bra
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
32
5.8
40
7.3
138
25.1
200
36.4
140
25.5
550
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
3.68
1.11
4.00
3.00
5.00
SDF Kirseberg:
26 Jag tycker att min skola är bra
Grundinformation
Svarsalternativ
1
2
3
4
5
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Total:
Antal obesvarade: 0
Antal svar Fördelning
%
9
4.6
11
5.6
52
26.7
77
39.5
46
23.6
195
100.0
Medelvärde
Medelvärde
Std.avvikelse
Median
Undre kvartil
Övre kvartil
3.72
1.03
4.00
3.00
4.00
