Minderårigas alkoholköp

Översikt
MARJA HOLMILA
THOMAS KARLSSON
K I R S I M A R J A R A I TA S A L O
Minderårigas
alkoholköp
Inledning
Inställningen till minderårigas tillgång till alkohol är motstridig i Finland. Lagstiftningen och attityderna lägger tonvikten på att skydda minderåriga mot alkohol. Enligt lagstiftningen i Finland är det förbjudet att sälja och servera alkohol
till personer under 18 år. Förbudet gäller inte bara egentlig
försäljning av alkohol utan också vidareförsäljning av varorna: förmedling av alkohol till minderåriga är lagstridigt. Majoriteten av medborgarna understöder ett förbud mot att sälja
alkohol till minderåriga (Österberg 2005). Dessutom oroar
man sig över ungdomarnas berusningsdrickande. Verkställandet av den lagstiftning som reglerar åldersgränserna
fungerar emellertid mycket bristfälligt. Åldersgränserna följs
inte, och ungdomarna börjar använda alkohol långt innan de
uppnått den lagliga åldern för att köpa alkohol (Ahlström et
al. 2004; Luopa et al. 2004).
När det gäller kontroll har de som säljer och serverar alkohol samt ungdomarnas föräldrar en nyckelroll. Alkoholmyndigheterna har vid flera tillfällen uppmärksammat försäljningen av alkohol till minderåriga, övervakningen har med
jämna mellanrum skärpts och olika kampanjer har organiserats för att förhindra försäljningen. Ungdomarna försöker
kringgå bestämmelserna, men det är försäljarnas skyldighet
att åtminstone kontrollera åldern på en sådan kund som ser
mycket ung ut. De resurser som övervakningen kräver saknas emellertid.
Översikten har tidigare publiserats på finska i tidskriften Yhteiskuntapolitiikka 3/2005
350
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
V O L . 2 2. 2005
.
5
Minderårigas alkoholköp
Inställningen hos ungdomars föräldrar
den skapar (Jaatinen 2002, 101). Ungdo-
och andra vuxna präglas av inkonsekvens.
marnas uppfattningar om de jämnårigas
Man anser att åldersgränserna är bra, men
dryckesvanor präglas av det som kallas
trots det händer det att man köper alkohol
för
till sina barn, syskon och yngre kompisar.
av ungdomarna tror att andra ungdomar
Åtminstone ur ungdomarnas perspektiv kan
brukar mer alkohol än de själva. Majori-
situationen verka förvirrande. Varför finns
tetsmissförståndet fungerar på samma sätt
det lagstiftning om den inte följs?
som det sociala trycket och leder till att
majoritetsmissförstånd.
Majoriteten
Föräldrarna och deras tonårsbarn har i
ungdomarnas alkoholbruk ökar (Ahlström
viss mån olika åsikter om saker och ting.
& al. 2003; Ahlström-Laakso 1982; Hauge
Under de senaste åren har diskussionen
1967). Av en amerikansk litteraturöversikt
om att föräldrarna inte är tillräckligt insat-
framgick att collegestudenter har över-
ta i vad deras barn håller på med gått het.
drivna uppfattningar om andra studenters
Det har också påståtts att föräldrarna inte
drickande och attityder. Studiekompisar-
tar på sig ansvaret för sina barn. Att bara
nas fördomsfrihet och den mängd som
uppmärksamma föräldrarna torde dock
dracks liksom problemen överdrevs. Dessa
inte räcka till. Det finns mycket få studier
överdrivna uppfattningar bidrog till ökat
som undersökt hur dessa frågor verkligen
problemdrickande (Perkins 2002, 164).
behandlas i familjerna. Enligt Marja Hol-
Enligt en enkätundersökning som ge-
mila och Kirsimarja Raitasalo (2002, 89)
nomfördes i huvudstadsregionen verkar
anser de flesta föräldrar att den kontrol-
största delen (81 %) av 15-åringarnas för-
lerande eller bestämmande stilen inte är
äldrar anse att den egna tonåringen dricker
rätt sätt att lära 15-åringar bruka alkohol.
mindre än de jämnåriga. Endast 1 procent
Attityden verkar vara mer tillåtande än
av de svarande ansåg att deras barn drack
den föregående generationens attityd, som
mer än andra ungdomar. (Holmila & Raita-
enligt vad man kom ihåg också var ganska
salo 2002, 83.) Det majoritetsmissförstånd
tolerant. Nästan hälften av föräldrarna var
som är allmänt bland ungdomarna verkar
redo att köpa alkohol till 15-åringens fest,
alltså även finnas bland deras välmenande
och över en fjärdedel hade gjort det. Att
föräldrar. Supande ungdomar, som man är
bjuda på alkohol hemma motiverades med
så oroad över i offentligheten, är alltid nå-
bl.a. viljan att lära barnen ”civiliserat”
gon annans barn.
drickande. Andra orsaker var olika rädslor
Regleringen av minderårigas alkoholköp
för hurdana situationer barnen och ung-
grundar sig på vuxnas allmänna ansvars-
domarna skulle kunna råka ut för om de
känsla och kommer säkert alltid att vara
på egen hand köper alkoholdrycker t.ex.
svår att genomföra. Nuläget präglas emel-
på svarta marknaden, för att inte tala om
lertid av en röra av motstridiga tankar och
hälsoriskerna.
felaktiga upplysningar som bör redas ut
Ungdomar påverkas inte enbart av sina
genom en samhällsdiskussion. Hurdana
föräldrar, utan också av sina jämnåriga
insatser bör man prioritera när man försö-
kamraters åsikter och attityder. Samhö-
ker minska minderårigas tillgång till alko-
righeten mellan ungdomar är mycket
hol?
stark, likaså den betydelse och det tryck
I denna artikel försöker vi klarlägga
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
V O L . 22. 2005
.
5
351
Minderårigas alkoholköp
varifrån minderåriga får den alkohol de
som valdes för studien gjorde sig inte hel-
dricker och hurdana erfarenheter de har
ler skyldiga till något brott när de sålde al-
av att skaffa alkohol. Dessutom granskar vi
kohol till provköpare som fyllt 18 år.
hurdana erfarenheter tonåringars föräld-
Hösten 2004 samlade vi i Pakka-pro-
rar har av situationen och diskuterar vad
jektet in postenkätdata i Tavastehus- och
skillnaderna i det som ungdomarna och
Jyväskyläregionerna samt i kontrollregio-
föräldrarna säger beror på.
nerna. Statistikcentralen hade hand om datainsamlingen. Det totala urvalet var 8 000
Material
personer och bestod av separata urval
Hösten 2004 samlade vi in två typer av
(4 x 2 000) från de fyra regioner som deltog
data om minderårigas alkoholköp. Hur
i studien. Urvalet valdes slumpmässigt ur
kontrollen av åldersgränsen fungerar mät-
Statistikcentralens befolkningsdatasystem
tes genom provköp. Dessutom ställde vi
av finländare i åldern 15–59 år. Enkäten
genom en postenkät frågor till såväl ung-
besvarades av totalt 4 121 personer; svars-
domar som deras föräldrar om åsikter och
procenten var alltså 51,6. Svarsprocenten i
erfarenheter av alkoholköp. Artikeln byg-
regionerna varierade mellan 48,3 och 55,2.
ger på data som samlats in i anslutning till
Av de svarande var 57 procent kvinnor och
Pakka-projektet1 samt på data från Hälsa i
43 procent män. Materialet vägdes enligt
skolan-enkäten (http://www.stakes.fi/kou-
ålder och kön för att korrigera de skillna-
luterveys).
der som orsakades av att svarsprocenten
Genom provköp uppskattades hur en-
var olika för olika grupper.
kelt det är för flickor och pojkar som ser
Dessutom fick vi tillgång till Hälsa i
unga ut att köpa alkohol på detaljhan-
skolan-enkätens material för Tavastehus-
delsställen utan att behöva styrka sin ål-
(2004) och Jyväskyläregionerna (2003)
der. På detta sätt kartlades nivån på egen-
samt motsvarande års material för kontroll-
och ålderskontroll i detaljhandelsbutiker i
regionerna. Genom Hälsa i skolan-enkäten
Tavastehusregionen. Föremål för studien var
samlar man på ett nationellt enhetligt sätt
Alkos butiker, livsmedelsbutiker, bensinsta-
in information om 14–18-åriga ungdomars
tioner, livsmedelskiosker och kiosker.
levnadsvanor, skolerfarenheter, hälsa och
Under fyra dagar i november 2004 gjor-
hälsovanor. Enkätundersökningen genom-
des provköp i butiker i Tavastehusregio-
förs i klasserna 8 och 9 i grundskolan och
nen och i en kontrollregion. Åtta frivilliga
årskurserna 1 och 2 i gymnasiet under lä-
myndiga ungdomar (fyra flickor och fyra
rarens överseende i kommunens alla sko-
pojkar), som såg yngre ut än 18 år, var prov-
lor. På så sätt fås tillräckligt med data för
köpare. De valdes ut av en jury, som utöver
de skolspecifika resultaten. I Tavastehus-
forskarna bestod av en restaurangdörrvakt
regionen svarade 2 592 elever på enkäten
och en person som arbetat som alkoholin-
och i Jyväskyläregionen 4 501 elever.
spektör och ungdomsarbetare. Genom att
använda personer över 18 år undvek man
Minderårigas alkoholbruk
de forskningsetiska problem som använd-
De enkäter som genomfördes på de berörda
ning av minderåriga eventuellt skulle ha
orterna visade att majoriteten av 15–17-
medfört (se t.ex. Wallin 2004). De butiker
åringarna hade brukat alkohol. Endast 21
352
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
V O L . 2 2. 2 0 0 5
.
5
Minderårigas alkoholköp
Tabell 1. Andelen nyktra ungdomar i åldern
15–17 år (föräldrarnas uppfattning och
ungdomarnas uppgift) enligt Pakka-enkäten,
%
av ungdomarna uppgav att detta var fallet.
(Motsvarande tal enligt Hälsa i skolan-enkäten var 42 procent.)
Resultaten från enkätundersökningen
Föräldrar
Ungdomar
(15–17 år)
tyder alltså på att majoriteten av föräldrarna tror att deras minderåriga barn dricker
Brukare
60
79
mindre än ungdomarna själva rapporterar.
Nyktra
40
21
Det faller sig naturligt att anta att föräldrar-
100
(n = 340)
100
(n = 198)
na inte exakt vet hur ungdomarna dricker
Totalt
alkohol och att föräldrarna kanske också
tror att situationen är lite bättre än vad den
verkligen är. Ungdomarna kan å sin sida
procent av ungdomarna uppgav att de är
till och med överdriva lite när de svarar på
nyktra. I Hälsa i skolan-enkäten, som ge-
frågor om sitt alkoholbruk.
nomförts i samma regioner, uppgav 27
procent av ungdomarna i denna ålder att
Ungdomars alkoholköp
de är nyktra. Däremot trodde 40 procent av
▀ Uppfattningarna om hur enkelt det är
föräldrarna till ungdomar i åldern 15–17
I Pakka-enkäten frågade man också hur en-
år att det egna barnet aldrig dricker alko-
kelt de svarande anser att det är att skaffa
hol. Skillnaden mellan föräldrarnas upp-
alkoholdrycker. Av de svarande i åldern
fattning och det som ungdomarna själva
15–17 år ansåg 63 procent att det är myck-
uppgav var statistiskt signifikant (|t| =
et eller ganska enkelt att skaffa alkohol,
4,54***). (Tabell 1.)
medan 54 procent av föräldrarna till ungoch
domar i åldern 15–17 år trodde att det är
ungdomarna var ännu större när man
enkelt att köpa alkohol (tabell 3). Endast
frågade om berusningskonsumtion (|t|
en liten del av de svarande ansåg att det
= 92,045***) (tabell 2). Av föräldrarna
är svårt att skaffa alkohol. Skillnaden mel-
trodde 67 procent att den egna tonåringen
lan ungdomarnas och föräldrarnas svar var
statistiskt signifikant (χ2 = 14,3**). En fjär-
Skillnaden
mellan
föräldrarna
aldrig var full, medan endast 27 procent
Tabell 2. Andelen 15–17-åringar som dricker
sig ordentligt berusade minst en gång per år
(föräldrarnas uppfattning och ungdomarnas
uppgift) enligt Pakka-enkäten och Hälsa i
skolan-enkäten (HS), %
Föräldrar
(Pakka)
Ungdomar
(15–17 år)
Aldrig
67
27
Minst en
gång per år
33
73
Totalt
dedel av ungdomarna och över en tredjedel
av föräldrarna kunde inte svara på frågan,
vilket ger en fingervisning om avsaknaden
av information på detta område.
Dessutom frågade man i Pakka-enkäten
hur stor de svarande anser att risken för
att åka fast är när man köper alkohol till
minderåriga och när den minderåriga själv
försöker köpa alkoholdrycker på Alko, i
en dagligvarubutik, i en kiosk eller på en
100
(n = 340)
100
(n = 173)
bensinstation. Svaren grupperades så att
ingen risk motsvarade 0, en liten risk motsvarade 1, en ganska stor risk motsvarade
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
V O L . 22. 2005
.
5
353
Minderårigas alkoholköp
Tabell 3. Hur lätt är det för en minderårig
person att köpa eller skaffa sig alkohol på
din ort, %
Föräldrar
Ungdomar
mer sällan till flickorna än till pojkarna:
56 procent av flickornas försök att köpa
alkohol misslyckades och 47 procent av
Totalt
pojkarnas.
(15–17 år)
Mycket lätt
15
20
16
Ganska lätt
39
43
40
Kan inte säga
38
24
35
Ganska svårt
7
10
8
Mycket svårt
1
3
2
100
(n = 849)
100
(n = 183)
100
(n = 1 032)
Totalt
Man har inte tidigare gjort undersökningar med provköp av alkohol i Finland.
Följaktligen går det inte att jämföra resultaten med inhemska undersökningar.
Resultaten från de provköp som nu gjordes motsvarar i stort resultaten i Sverige.
Hösten 2004 vägrade man där i 46 procent
av försöken att sälja alkohol till ungdomar
som deltog i en undersökning med provköp, medan motsvarande tal ett år tidigare
var 51 procent (Folköl & ungdomar 2004).
2 och en stor risk motsvarade 3. Ungdomarnas och föräldrarnas genomsnitt för
▀ Ungdomars rapporter om köp och
dessa riskvärden jämfördes med varandra
genom ett dubbelriktat t-test. Både föräld-
kontrollerfarenheter
I Pakka-enkäten frågades hur ofta under
rarna och ungdomarna ansåg att risken att
25-åriga ungdomar ombetts styrka sin ål-
åka fast är liten när en person köper alko-
der när de köpt alkoholdrycker. Svaren
hol från en butik för att förmedla eller ge
ger vid handen att bestämmelsen om att
alkoholen till personer under 18 år. Ung-
kontrollera åldern ofta nonchaleras. Oftast
domarna ansåg att risken var ännu mindre
efterfrågas legitimation på restauranger
än vad föräldrarna ansåg. Skillnaden mel-
och i Alkos butiker, mer sällan i detaljhan-
lan ungdomarnas och föräldrarnas svar var
delsbutiker och mest sällan i kiosker och
statistiskt signifikant (|t|= 4,6***).
på bensinstationer. Resultaten liknar dem
De svarande ansåg att när den unga själv
försöker köpa alkohol är risken att åka fast
från de ovan beskrivna provköpen i Tavastehus.
störst i Alkos butiker. Minst är risken i
I Hälsa i skolan-enkäten frågades var
kiosker och på bensinstationer. Föräldrar-
ungdomarna köpt de alkoholdrycker som
nas och ungdomarnas åsikter skiljde sig
de senast druckit. Största delen (68 %) av
inte mycket från varandra i detta fall.
ungdomarna under 18 år uppgav att de
skaffat dryckerna genom sina kompisar.
▀ Resultaten från provköpen
Alkoholen hade i 18 procent av fallen in-
Vid de 147 försöken att köpa alkohol i
handlats av föräldrar, i 16 procent av fal-
Tavastehusregionen vägrade försäljaren
len av syskon och i 14 procent av fallen
i drygt hälften av fallen (52 %) att sälja
av någon okänd. Cirka en fjärdedel av ung-
alkohol. Antalet försäljningsställen var
domarna under 18 år hade köpt alkoholen
sammanlagt 33. Mest vägrade man att
de senast druckit direkt i detaljhandels-
sälja alkohol i Alkos butiker och minst
butiker (18 procent i en livsmedelsbutik
på bensinstationerna. Alkohol såldes lite
och 8 procent i Alkos butik). Totalt 13 pro-
354
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
V O L . 2 2. 2 0 0 5
.
5
Minderårigas alkoholköp
cent hade köpt dryckerna utomlands eller
des av ungdomar som såg yngre ut än 18
på något fartyg och 15 procent hade tagit
år lyckades också. Både ungdomarna och
alkoholdryckerna hemifrån.
föräldrarna ansåg att risken att åka fast för
I Pakka-enkäten utreddes samma fråga
försök att köpa alkohol som minderårig är
genom att fråga hur ofta de svarande skaf-
ganska liten. Det verkade som om man inte
far alkohol på olika ställen. Igen verkade
behöver ta bestämmelserna som förbjuder
det som om det är vanligast att ungdomar
försäljning av alkohol till minderåriga sär-
skaffar sin alkohol på något annat ställe än
skilt allvarligt. Risken att åka fast för brott
i butiker eller restauranger (60 procent av
mot dem var så gott som obefintlig. Man får
kompisar, syskon eller okända).
lätt ett intryck av att den berörda bestäm-
Ungdomarna själva uppgav att de vanligen skaffar den alkohol de dricker av sina
melsen inte betraktas som särskilt viktig av
samhället.
kompisar, föräldrar, syskon eller någon
Föräldrarna trodde att det är svårare att
okänd. Alkoholen förmedlas med andra
skaffa alkohol än vad ungdomarna själva
ord till dem. Utifrån det enkätmaterial
uppgav. Föräldrarna trodde också ofta att
som samlats in är det möjligt att granska
deras ungdomar är nyktra och dricker sig
om de kompisar, syskon, föräldrar eller
mer sällan berusade än vad ungdomarna
okända vuxna som på uppdrag av ungdo-
själva uppgav. Skillnaderna kan delvis för-
marna köper alkohol ger en likadan bild
klaras med att ungdomar överdriver sitt
av förmedlingsverksamheten som de min-
alkoholbruk, eller så försöker de åtminsto-
deråriga. Och faktum är att de vuxnas svar
ne inte dölja det såsom vuxna gör. Å andra
ger en helt annorlunda bild av situationen.
sidan vill kanske föräldrar se sina barn i en
Endast mycket få vuxna medger att de för-
så fördelaktig dager som möjligt och tror
medlat alkohol till minderåriga. Bara un-
därför att barnen brukar mindre alkohol än
gefär 2 procent av föräldrarna uppger att
sina jämnåriga.
de köpt eller skaffat alkohol till sitt 15–17-
Tydligast
är
”informationsavbrottet”
åriga barn under de senaste 12 månaderna.
mellan minderåriga och vuxna i fråga om
Av de under 30-åringar som besvarade
förmedling av alkoholdrycker. När ungdo-
Pakka-enkäten uppgav 5 procent att de
marna själva uppgav att de vanligen får
köpt alkoholdrycker till sin minderårige
det de dricker via någon annan, erkände
bror eller minderåriga syster och 3 procent
nästan ingen i enkäten att de agerat som
till någon annan minderårig person.
förmedlare. Man kan emellertid utgå från
att ungdomarnas uppgifter om förmedling
Sammanfattning
av alkohol är närmare sanningen än de
Trots att det enligt alkohollagen är förbju-
vuxnas och att de vuxna av någon orsak
det att köpa alkohol som minderårig eller
inte ville berätta att de förmedlat alkohol.
att förmedla alkohol till minderåriga anser
Dessutom kan en förmedlare, t.ex. en kom-
ungdomarna att det är enkelt att få tag på
pis som fyllt 18 år, förmedla alkohol till
alkoholdrycker. Enligt enkätmaterialet an-
flera minderåriga. Därför är det troligt att
såg majoriteten av ungdomarna att det är
förmedling är vanligare än vad man skulle
enkelt att köpa alkohol på detaljhandels-
kunna tro utgående från de vuxnas uppgif-
ställen. Hälften av provköpen som gjor-
ter. Det kan också hända att alla inte upp-
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
V O L . 22. 2005
.
5
355
Minderårigas alkoholköp
fattar det som olagligt att förmedla alkohol
minderåriga samt att företagare får utbild-
till minderåriga.
ning i ämnet. På så sätt kunde man bäst ge
Trots att ungdomar vanligen fick sin
större tyngd bland föräldrar och ungdomar
alkohol via andra, köpte de också själva
åt de normer enligt vilka det är förbjudet
alkohol i detaljhandeln. Ungefär en fjär-
och förkastligt att sälja alkohol till minder-
dedel av den alkohol som ungdomarna
åriga.
druckit hade de själva skaffat. Och nästan
Översättning Marina Andersson
hälften av de försök att köpa alkohol som
ungdomar som ser minderåriga ut gjorde
lyckades.
I det förebyggande arbetet är det viktigt
att öka föräldrars, myndiga kompisars och
ungdomars egen ansvarskänsla för ungdomars alkoholbruk. En utbredd uppfattning
verkar vara att försäljning eller förmedling
av alkohol till ungdomar är vanligt och att
det inte leder till påföljder samt att problemen finns någon annanstans än inom den
egna omgivningen. Därför bör de viktigaste målen för det förebyggande arbetet vara
att effektivera kontrollen av försäljning till
Marja Holmila, forskningsprofessor,
Forsknings- och utvecklingscentralen för
social- och hälsovården, Stakes,
PB 220, FIN-00531 Helsingfors
E-post: [email protected]
Thomas Karlsson, forskare,
Forsknings- och utvecklingscentralen för
social- och hälsovården, Stakes,
PB 220, FIN-00531 Helsingfors
E-post: [email protected]
Kirsimarja Raitasalo, forskare,
Forsknings- och utvecklingscentralen för
social- och hälsovården, Stakes,
PB 220, FIN-00531 Helsingfors
E-post: [email protected]
NOT
1 Pakka är akronym för ett forsknings- och
utvecklingsprojekt om lokal alkoholpolitik.
Projektet genomförs 2004–2007 i Tavastehus- och Jyväskyläregionen. En effektstudie
(http://www.pakka.fi) med kvasiexperimentell design genomförs om projektet.
LITTERATUR
Ahlström, S. & Metso, L. & Tuovinen, E. L.
(2003): Nuorten juominen vähentynyt,
usein humaltuminen ei (Ungdomarna
dricker mindre men fortfarnde berusningsorienterat). Yhteiskuntapolitiikka 68 (6):
597–602
Ahlström, S. & Metso, L. & Tuovinen, E. L.
(2004): Suomalaisten nuorten päihteiden
käyttö 1999 ja 2003. Espad-tutkimuksen
356
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
taulukkoraportti (Finska undomars bruk
av berusningsmedel åren 1999 och 2003.
Espad-undersökningens tabellrapport).
Aiheita 32/2004. Helsinki: Stakes
Ahlström-Laakso, S. (1982): Pluralistic ignorance and Finnish young people’s estimates
of drinking. Paper presented at the 10th
World Congress of Sociology, 16–21 August
1982, Mexico D.F. Reports from the Social
V O L . 2 2. 2 0 0 5
.
5
Minderårigas alkoholköp
Research Institute of Alcohol Studies. Helsinki, Finland
Folköl & ungdomar (2004). Stockholm: Sveriges folkhälsoinstitut. [Online: http://www.
fhi.se]
Hauge, R. (1967): Nuoriso ja juomispaine
(Undomen och pressen att dricka). Alkoholipolitiikka 32 (1): 9–18
Holmila, M. & Raitasalo, K. (2002): Vanhempien näkemykset nuorten päihteiden käytöstä
ja sen ohjaamisesta (Föräldrarnas syn på
ungdomarnas bruk av berusningsmedel och
hur de kan påverka det). S. 79–90. I: Holmila, M. (red.): Asuinalue ja päihdehaitat.
Arviointitutkimus ehkäisevästä paikallistoiminnasta Tikkurilassa ja Myllypurossa
(Bostadsort och skador relaterade till
berusningsmedel. En utvärderingsstudie av
det preventiva lokalarbetet i Dickursby och
Kvarnbäcken). Tutkimuksia 122. Helsinki:
Stakes
Jaatinen, J.(2002): Päihteiden käyttö nuorten
näkökulmasta (Ungdomarnas synvinkel på
bruket av berusningsmedel). S. 91–101. I:
Holmila, M. (red.): Asuinalue ja päihde-
haitat. Arviointitutkimus ehkäisevästä paikallistoiminnasta Tikkurilassa ja Myllypurossa (Bostadsort och skador relaterade till
berusningsmedel. En utvärderingsstudie av
det preventiva lokalarbetet i Dickursby och
Kvarnbäcken). Tutkimuksia 122. Helsinki:
Stakes
Luopa, P. & Räsänen, M. & Jokela, J. (2004):
Missä mennään? Helsinkiläisnuorten päihdekäyttäytymisen suuntia 1996–2004 (Vart
är vi på väg? Hur Helsingforsungdomarna
använder berusningsmedel). Helsinki:
Stakes
Perkins, H. W. (2002): Social norms and the
prevention of alcohol misuse in collegiate
contexts. Journal of Studies on Alcohol 63
(14 supplement): 164–172
Wallin, E. (2004): Responsible Beverage
Service. Effects of a Community Action
Project. Stockholm: Karolinska Institutet,
Department of Public Health Sciences
Österberg, E. (2005): Suomalaiset hyväksyvät
vallitsevan alkoholipolitiikan (Finländarna
godkänner den rådande alkoholpolitiken).
Korkki 2: 6–8.
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
V O L . 22. 2005
.
5
357