Uppsala universitet
Juridiska institutionen
Mattias Dahlberg, prof. i finansrätt
Introduktionsföreläsning till skatterätten
Föreläsningens delar
1.
2.
3.
4.
5.
6.
1.
Skatterättens grundfrågor
Skattefria inkomster
Ej avdragsgilla utgifter
Inkomstslagen
Utgift/kostnad och inkomst/intäkt
Kapitalinkomstbeskattning (särskilt betr. finansiella
instrument)
a) Klassificering av finansiella instrument
b) Kapitalvinstberäkningens huvudbeståndsdelar
c) Avdrag för kapitalförluster
d)2012 års regler om investeringssparkonto
Skatterättens grundfrågor
a) Vem är skattesubjekt?
Fysiska personer, vissa juridiska personer (ej HB, EEIG)
Obegränsad/begränsad skattskyldighet
1
b) Vad är skattefri inkomst?
8 kap. IL
c) Vilka utgifter kan inte dras av?
9 kap. IL
d) Vilket inkomstslag skall tillämpas?
Näring, kapital och tjänst
e) Vad är skattepliktig intäkt?
f) Vad är avdragsgill kostnad?
g) Vilken är beskattningstidpunkten?
Kontantprincipen, bokföringsmässiga grunder,
realisationsprincipen
2.
Skattefria inkomster
8 kap. IL
3.
Ej avdragsgilla utgifter
9 kap. IL
4.
Inkomstslagen
År 1991 genomfördes den ”stora skattereformen”
2
Inspirerad av den reform som genomfördes i USA av Ronald
Reagan: breddad skattebas, lägre skattesatser, minskade
möjligheter till skatterättsliga avsättningar
1928 års KL, 1947 års SIL blev från 2000 IL
IL är en välstrukturerad lag i jämförelse med sina föregångare
Tjänst
10 kap. grundläggande bestämmelser
Beskattningstidpunkten (10 kap. 8-15 §§ IL)
”Kontantprincipen”
Resultatet (10 kap. 16 § IL, överskott/underskott)
11 kap. vad som skall tas upp
12 kap. vad som skall dras av
Kapital
41 kap. grundläggande bestämmelser
Beskattningstidpunkten (41 kap. 8-9 §§ IL och 44 kap. IL)
”Kontantprincipen” och ”realisationsprincipen”
Resultatet (41 kap. 12 § IL, överskott/underskott)
3
42 kap. vad som skall tas upp och dras av
(44 kap.-55 kap. IL om kapitalvinster och kapitalförluster, avser
både kapital och näringsverksamhet)
Näringsverksamhet
13 kap. grundläggande bestämmelser
14 kap. beräkning av resultatet
Beskattningstidpunkten, bokföringsmässiga grunder, 14 kap. 2 §
Resultatet (överskott/underskott, 14 kap. 21 §)
15 kap. vad som skall tas upp
16 kap. vad som skall dras av
5.
Utgift/kostnad och inkomst/intäkt
Periodiserad utgift/inkomst är intäkt/kostnad
4
6.
Närmare om kapitalinkomstbeskattningen av finansiella
instrument (”värdepapper”)
Kapitalinkomstbegreppet omfattar numera både avkastning
(”direktavkastning”) och kapitalvinst (kapitalförlust) – jfr
äppelträdsmetaforen
Beskattas i antingen inkomstslaget kapital eller inkomstslaget
näringsverksamhet
Jfr definitionerna i 15 kap. 1 § IL, 16 kap. 1 § IL
(näringsverksamhet) och 42 kap. 1 § IL
Beräkning av kapitalvinst och kapitalförlust regleras generellt i
kap. 44-55 i inkomstskattelagen och är i princip gemensam
reglering för både inkomstslaget kapital och inkomstslaget
näringsverksamhet (även om det finns enskilda delar som endast
gäller ett av inkomstslagen)
”Avyttring” definieras i 44 kap. 3 § IL och är försäljning, byte och
liknande överlåtelse av tillgångar (flera efterföljande specialregler)
Huvudregeln för kapitalvinstberäkningen i 44 kap. 13 § IL.
Kapitalvinsten skall beräknas som skillnaden mellan ersättningen
för den avyttrade tillgången eller för den utfärdade förpliktelsen
minskad med utgifterna för avyttringen eller utfärdandet, och
omkostnadsbeloppet.
Med omkostnadsbeloppet avses enligt 44 kap. 14 § IL utgifter för
anskaffning (”anskaffningsutgifter”) ökade med utgifter för
förbättring.
5
Beskattningstidpunkten för kapitalvinst (kapitalförlust) är det
beskattningsår när tillgången avyttras, 44 kap. 26 § IL.
Vid avyttring av finansiella instrument finns två metoder för
kapitalvinstberäkningen. Den ena är genomsnittsmetoden som kan
sägas vara en precisering av huvudregeln i 44 kap. 13 § IL.
Genomsnittsmetoden anges i 48 kap. 7 § IL. Den stadgar att vid
beräkningen av omkostnadsbeloppet skall det genomsnittliga
omkostnadsbeloppet för samtliga delägarrätter eller fordringsrätter
av samma slag och sort som den avyttrade användas.
För aktier avser ”samma slag” att aktier har samma röstvärde. I
svensk rätt förekommer alltjämt sådana skillnader.
För aktier avser ”samma sort” att det är fråga om fria resp. bundna
aktier. Distinktionen fanns tidigare i svensk rätt. ”Fria aktier”
kunde innehas av både svenska och utländska rättssubjekt, medan
”bundna aktier” endast kunde innehas av svenska rättssubjekt.
Schablonmetoden är ett alternativ till genomsnittsmetoden, se 48
kap. 15 § IL. Den anger att för marknadsnoterade delägarrätter får
omkostnadsbeloppet bestämmas till 20 procent av ersättningen vid
avyttringen sedan utgifter i samband med den har dragits av.
Termen ”marknadsnoterad” definieras i 48 kap. 5 § IL. Vad gäller
avdrag för kapitalförlust i inkomstslaget kapital och
tillämpligheten av schablonmetoden är det en fördel för den
skattskyldige om instrumentet är marknadsnoterat.
a)
Avdrag för kapitalförluster
I inkomstslaget kapital finns komplicerade regler för avdragsrätt
för kapitalförlust, se 48 kap. 19-24 §§ IL. Huvudregeln (24 §) är att
6
endast 70 procent får dras av. I praktiken är avdragsrätten dock
mer omfattande, vilket följer av 19-23 §§.
I inkomstslaget näringsverksamhet är huvudregeln att
kapitalförlust får dras av till fullo, se 48 kap. 25 § IL.
Vissa begränsningar finns enligt den s.k. aktiefållan i 48 kap. 26 §
IL.
b)
2012 års regler om investeringssparkonto
Från och med år 2012 kan privatpersoner välja ett system med
schabloninkomstbeskattning i stället för det konventionella
systemet med kapitalvinstbeskattning.
Om finansiella instrument finns kontoförda på ett så kallat
investeringssparkonto beräknas i stället en schabloninkomst, 42
kap. 37-41 §§ IL.
Schabloninkomsten är statslåneräntan (i november året före)
multiplicerad med kapitalunderlaget.
Statslåneräntan den 30 nov. 2013 var 2,09 procent.
Schabloninkomsten beskattas i inkomstslaget kapital (med den
gängse proportionella skatten om 30 procent)
7
Utdelning, kapitalvinst (kapitalförlust) och annan avkastning på
tillgångar på investeringssparkontot skall inte tas upp till
beskattning, 42 kap. 42 § IL.
Detaljer om hur investeringssparkontot skall vara utformat och
fungerar framgår av lagen (2011:1268) om investeringssparkonto
(finns i Rabe, Skattelagstiftning).
8
