2008/09
mnr: C461
pnr: c493
Motion till riksdagen
2008/09:C461
av Annie Johansson och Fredrick Federley (c)
Införande av marknadshyror
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
motionen om ett införande av marknadshyror.
Motivering
Dagens bostadsmarknad är djupt segregerad och smutsig. Den som har
kontakter och kontanter kan alltid säkra sin tillgång till en bostad. Den som
inte har det hamnar i ett utanförskap. Trots det har vi i Sverige idag en absurd
debatt där man smutskastar just det som kan vara lösningen: marknadshyror.
Hyresgästföreningen vill, trots avarter på den svenska bostadsmarknaden,
inte se några förändringar i dagens reglerade system. Dessutom har tidigare
liberala förespråkare av ett marknadsvänligt hyressättningssystem under sista
halvåret lämnat walk-over.
Det är lätt att förstå varför dagens bruksvärdessystem fungerar så dåligt.
Med reglerade hyror uppstår ett glapp mellan det satta priset och den verkliga
betalningsviljan. Dessa extra tusenlappar blir kapitalbas för den svarta
marknaden. Regleringsförespråkarna säger ofta att fri prissättning leder till att
bara vissa har råd att bo på attraktiva platser, och att marknadshyror tvingar
fram flyttningar med kort varsel. Den som bor i en prisreglerad hyresrätt i
Rinkeby eller på Råslätt blir inte gladare av att få betala mer än
marknadsmässig hyra, när den som bor i attraktiva innerstadsområden såsom
Östermalm betalar en bråkdel av marknadspriset. Prisregleringen skapar köer
och hämmar flexibiliteten på marknaden.
Många tror att problemen inskränker sig till Stockholm, men regleringarna
snedvrider priserna överallt. Hyresfastigheter i medelstora svenska städer –
Växjö, Jönköping, Oskarshamn med flera – är lukrativa investeringar för
fondbolag som insett att de reglerade hyrorna ger möjlighet till stora vinster
utanför storstäderna. Fondbolagen går hand i hand med Hyresgästföreningen i
1
2008/09:C461
kampen för reglerade hyror och verkar inte skämmas över att vända
marknadsekonomin ryggen för att få göra lite vinst på hyresgästernas
bekostnad.
De politiker från höger till vänster som hyllar bruksvärdessystemet och
säger sig stå på de svagas sida har knappast undersökt hur dagens system
verkligen fungerar. För det kan väl inte vara så att den svarta marknaden, den
kroniska bostadsbristen, diskrimineringen och de ungas svårigheter att
komma in på bostadsmarknaden syns alltför lite i dagens reglerade system?
Hyresrätter är satta på särskilt undantag
Diskussionen om marknadshyror framstår ibland som om den utgör något nytt
och omvälvande. Tvärtom handlar det om att just hyresrätter är satta i ett
särskilt undantag. Den som köper sin egen villa eller sin egen lägenhet
befinner sig redan på en marknad. De som har hyresrätter är med andra ord
undantag som bekräftar regeln.
De reglerade hyrorna har övergetts i Norge och Finland med mycket goda
resultat. Fler lägenheter har lösgjorts på marknaden och möjligheten att få en
lägenhet har blivit mycket större. De svartkontrakt som i Helsingfors var
vanliga har försvunnit.
Rättvisa med marknadshyror
Rättvisa kan aldrig innebära att staten åtar sig att reglera lika omöjlighet till
alla. Däremot kan staten garantera lika möjlighet. Ungefär så kan man
sammanfatta den skiljelinjen i synen på reglerade hyror kontra
marknadshyror. Den som inte har kontakter eller ekonomiskt utrymme att
köpa sig ett kontrakt på den svarta marknaden är idag helt utestängd från
möjligheten till en lägenhet i innerstaden.
På en fri marknad skulle det istället bli en möjlighet att avväga hur stor del
av privatekonomin en person är beredd att lägga på ett boende och tillgången
och efterfrågan skulle sätta hyresnivån.
I debatten talas allt mer om marknads- eller lägesanpassning som en ny
dimension i hyresregleringen. Det är bara en halvmesyr som inte leder till en
fungerande hyressättning utan vilseleder medborgarna och skapar en felaktig
förståelse av vad marknadshyror innebär.
Lika möjligheter för alla
Många som förespråkar den nuvarande hyresregleringen menar att
marknadshyror skulle göra storstäderna segregerade, endast de rika har råd att
bo där.
Faktum är att storstäderna idag är segregerade i mycket stor utsträckning.
Idag får du ett attraktivt lägenhetskontrakt genom kontakter eller svarta
pengar. Med marknadshyror har alla samma möjlighet till att få en lägenhet.
2
2008/09:C461
Stora delar av de större städernas innerområden har blivit till ointagliga
reservat för dem som inte redan har ett förstahandskontrakt.
Är du beredd att betala en stor andel av din inkomst till ett attraktivt
boende, har du i så fall möjlighet till detta. Vill du bo billigare i en förort kan
du göra detta. Skillnaden är att du får ett förstahandskontrakt med
besittningsskydd.
De som är ”rika” har idag stora möjligheter att ordna boende redan,
antingen genom bostadsrätt, villa, köp av svartkontrakt eller via ett gott
kontaktnät. De som är bemedlade har redan den valfrihet vi andra vanliga
människor saknar. Vad som orsakar mest omfattande segregering,
marknadshyror eller fiffel och svarta pengar, vet vi ärligt talat inte. Att det
skulle vara ett starkt argument i någon riktning förefaller osannolikt.
Nybyggnation
Med marknadshyror skulle fler bostäder byggas, därför att utbud och
efterfrågan skulle mötas. Idag har vi en situation där politiken bestämt hur
hyran ska vara, med konsekvensen att inget annat nordiskt land har
tillnärmelsevis så låg nyproduktion som Sverige. Det finns anledning att
misstänka att marknadshyror kan ge en utökad nybyggnation. Med en
minskad statlig inblandning och ett borttagande av stöd till byggande får
marknaden klarare regler. Dels minskar det byggherrarnas längtan efter att
utöver priset på bostaden kunna tillgodogöra sig statligt stöd.
Det ger också långsiktiga spelregler där en byggherre som producerar
hyresrätter kan vara säker på att ingångna avtal hålls och därmed att hon kan
planera sin ekonomi långsiktigt. Idag kan hyresnämnden bryta ingångna avtal
av två fria parter som nått en uppgörelse och sänka hyran. Detta bör ges
regeringen till känna.
Stockholm den 2 oktober 2008
Annie Johansson (c)
Fredrick Federley (c)
3
