Skolområde Simrislund 2014/2015
Systematiskt Kvalitetsarbete
Övergripande mål och riktlinjer i Lgr11
Normer och värden – Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling
Bedömning och betyg – kollegialt lärande och formativ bedömning
Hjärnan vill ha KUL!
Kunskap-Utmaning-Lagarbete
Utveckling som tillstånd
Skolledningen
Ett av målen i skolan är att är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta
och utveckla kunskaper och värden. Vi i skolledningen för skolområde Simrislund vill
skapa en organisation som ger förutsättningar, är stimulerande och entusiasmerande till
att främja lärande för såväl eleverna som för all personal och även skolledning.
Som hjälp i arbetsprocessen att göra kvalitetsarbetet systematiskt använder
skolledningen modellen med uppföljningshjul för skolutvecklingsplanens olika
fokusområden. Anledningen är att detta verktyg gör att det blir tydligt för all personal
att följa vad som ska prioriteras och utvecklas, när och hur olika insatser ska genomföras
och vem som avsvarar för vad.
Skolledningens analys av användandet av detta verktyg är att det fungerar som en
påminnelse att vi arbetar i en lärande organisation där lärandet är ständigt närvarande
på alla nivåer, individ, grupp och organisation.
För att det ska bli systematiskt krävs tätare analyser. Skolledningen lägger in perioder i
hjulet för det.
Bedömning och betyg
Skollagen - Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt
lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska
kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Följa upp
Pedagogernas analys av NP årskurs 3 och 6
Betyg
Måluppfyllelse i alla ämne
LUS
Analys av betyg
Ej betygsatta
F
E
D
C
B
A
2
0
42
362
227
158
45
14
Hjärnan vill ha KUL!
Kunskap-Utmaning-Lagarbete
Utveckling som tillstånd
Positivt att alla betygssteg används. För många elever ligger på den undre halvan av
betygsskalan. Skolledningens analys av detta är att eleverna och pedagogerna har bytt
betygssystem och läroplan. Mycket tid och kraft har lagts på att implementera den nya
läroplanen och införa det nya betygssystemet. Skolledningen ser också att vissa ämnen
dippar mer än andra. Pedagogerna har lagt olika mycket fokus på det centrala innehållet
över tid.
Antalet verktyg och metoder i undervisningen har ökat, tex chromebook och GAFE.
Skolledningen tror att varierande metoder och arbetssätt i undervisningen ökar
elevernas möjlighet att utveckla sina förmågor.
Analys NP
Skolledningen ser över tid att genomgång och analys för all personal i skolområdet av
NP gett resultat. Detta ser vi genom att resultatet höjs inom fokusområdena utifrån
analysen. Samrättning och sambedömning inom skolområdet har ökat likvärdigheten i
bedömningen av elevernas prestationer. Skolledningen ser tydlig att det finns brister i
ämnesspråket. Ämnesspråk är nyckeln till elevers kunskapsutveckling i olika ämnen och
därför en viktig fråga för alla lärare.
Skolledningen och pedagogerna är överens om att tidiga insatser är viktigt för högre
måluppfyllelse.
Åtgärder:
Skolledningen kommer ge pedagogerna möjlighet att diskutera hur de bedömer
elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven.
K-dagarna under höstterminen 2014 och en del av vårterminen kommer att ägnas åt
dessa frågor.
Skolledningen tror att sådana kollegiala diskussioner och analyser bidrar till att lärarna
utvecklar sin bedömarförmåga och förtrogenhet med kunskapskrav och främjar därmed
en likvärdig och rättvis bedömning av elevernas kunskaper.
Två av våra förstelärare har haft i uppdrag att planera och genomföra en K-dag med
fokus på språkutveckling i alla ämnen. Det arbetet kommer fortsätta under året i olika
forum.
För att veta var eleverna ligger och hela tiden kunna höja ribban ska rektor och mentor
fortsätta träffas för kunskapsuppföljning under maj och december.
För att säkerställa att eleverna får ta del av alla kunskapsområde i det centrala
innehållet har pedagogerna under K-dagarna i juni och augusti gemensamt bestämt i
vilka årskurser de olika områdena ska behandlas – årskursplaneringar.
För att ytterligare öka likvärdigheten i bedömningarna kommer kommunens
skolområde till viss del rätta och bedöma NP tillsammans under våren 2015.
Simrishamns kommun har fått möjlighet att vara pilotskola till Gleerups och får i och
med det tillgång till deras digitala läromedel.
Utvalda handledare initierar ämnesutveckling under ca 8 veckor/ämne, vi startade med
matematik och de lärare som föregående läsår deltog i matematiklyftet fortsatte denna
Hjärnan vill ha KUL!
Kunskap-Utmaning-Lagarbete
Utveckling som tillstånd
utbildning. Resterande lärare träffade en av skolområdets förstelärare tillika handledare
i matematiklyftet för att bland annat diskutera didaktiska kontrakt. Utvärderingen av
denna första del av ämnesutveckling visar på ett stort intresse och engagemang från
lärarna att genom metoden med kollegialt lärande utveckla sig själv och sin
undervisning. Handledarna för ämnesutvecklingen har i uppdrag att utveckla de
didaktiska delarna av undervisningen tillsammans med sina kollegor. De följer forskning
som är relevant för skolan och bidrar till att sin skola arbetar med att utveckla kvalitet
inom undervisningen.
För att ge pedagogerna tips och inspiration om teknikens möjligheter för ökat lärande,
så fick de under uppstartsdagarna i augusti lyssna på och träffa två av landets främsta
föreläsare inom området - Daniel Barker och Patricia Diaz.
Som ett led i tidiga insatser kommer fsk-klass mentorerna gå med i matemtiklyftet
tillsammans med ett av kommunens förskoleområde. Vi tror att detta kan bidra till hur
pedagogerna lär av varandra i ett kollegialt lärande över gränserna förskola - skola
vilket kan gynna elevernas kunskapsutveckling och en likvärdig utbildning i kommunen.
Rektor har träffat samtliga mentorer för att gå igenom elevernas kunskapsresultat och
på så sätt hålla sig uppdaterad gällande måluppfyllelsen hos samtliga elever. Dessa
träffar gör det även möjligt för rektor och mentorer att föra diskussioner om
utvecklingsområde på individ, grupp och organisationsnivå.
Skolledningens analys
Skolledningens analys är att sedan vi 2011 började med gemensamma genomgångar av
resultaten av NP i blygsam skala, då endast de närmaste lärarna deltog på våra
genomgångar till idag då samtlig personal i skolområdet deltar har haft effekt på
måluppfyllelsen. 2013 utökade vi antalet deltagare som deltog i genomgångarna för att
vår tanke var att det skulle påverka måluppfyllelsen än mer om andra intressenter inom
skolans värld fick höra och komma med förslag om hur vi tillsammans över gränserna
kan utveckla och förbättra. I juni 2014 på vår årliga presentation deltog, förskolechefer,
förvaltningschef för BUF, enhetschef och personal från Kulturpedagogiska enheten,
personal från centrala elevhälsan samt ytterligare personer från kommunen. Vi ser ett
resultat av att delge andra våra tankar då vi kan samordna insatser inom och utanför det
egna skolområdets gränser.
Att pedagogerna ges möjlighet att med olika arbetsmetoder och perspektiv tillsammans
i ett kollegialt lärande fördjupa kunskaperna kring sin egen och elevernas
kunskapsutveckling och lärande är en positiv utveckling som skolledningen anser sig
kunna se i det engagemang, lust och delande kultur som råder i bland pedagogerna.
Ett utvecklingsområde som skolledningen har är att på ett grundligare sätt följa upp,
analysera och återkoppla elevernas LUS resultat till pedagogerna samt koppla dessa till
anpassningar och insatser vid behov.
Vårt fokusområde Betyg och bedömning har vi haft sedan 2010, skolledningen ser en
stadig utveckling i positiv riktning gällande dels elevernas måluppfyllelse dels i
pedagogernas kompetens och trygghet gällande att bedöma och betygsätta. Vår analys
Hjärnan vill ha KUL!
Kunskap-Utmaning-Lagarbete
Utveckling som tillstånd
är att de arbetsformer vi använder och utvecklar påverkar elevers måluppfyllelse
positivt.
Slutsaten är vi kommer att fortsätta med fokusområdet Betyg och bedömning.
Normer och värden
Skollagen - Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt
över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av
barn och elever.
Följa upp
Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Ordningsregler
Rastaktiviteter
Elevråd
Fritidsråd
Värdegrundsgruppen
Planen gäller från 2014-08-18
Planen gäller till 2015-08-18
Utvärdering
Under hösten 2013 fick alla elever från förskoleklass till och med år 6 fylla i en enkät
angående trivsel och trygghet. Enkäten var digital och för förskoleklassbarnen skickades
enkäten hem till föräldrar via e-post. Vi valde att inte ha enkäten anonym, utan alla
skulle skriva namn och klass, detta för att kunna ha större chans att kunna åtgärda
otrivsel, otrygghet och eventuella kränkningar. Det var endast mentor, fritidspedagog
kopplad till klassen, socionom, rektor och biträdande rektor som kunde se resp. klass
resultat. Elever i år 1-3 fick sitta i grupp vid varsin dator och fylla i enkäten. Det var
nästintill 100 % svar från elever i år 1-3. Det var få barn i förskoleklasserna som svarade
via sina föräldrar. Där måste vi tänka om och göra på ett annat sätt nästa gång så att
även förskolebarnens åsikter kommer fram.
Elever i år 4-6 fick enkäten som länk till sin eget google-konto och fyllde i den i skolan
eller hemma.
På fritids genomfördes under slutet på vårterminen en trivsel- och trygghetsenkät
digitalt enskilt med barnen med stöd av socionom, ca 50% av barnen deltog i enkäten.
Skolledning, värdegrundsgruppen, personal i form av diskussioner på arbetslagsmöten
och APT var delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan.
Elever var delaktiga genom elevråd och klassråd.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Trivseln är genomgående hög gällande klass och matsal. I alla klasser finns det enstaka
elever som värderar trivsel lågt. Majoriteten av eleverna upplever att de får veta vad de
ska kunna i de olika ämnena och vara delaktiga i undervisningen. Majoriteten av
eleverna upplever att de blir lyssnade på av vuxna och att de har någon att vara med på
Hjärnan vill ha KUL!
Kunskap-Utmaning-Lagarbete
Utveckling som tillstånd
rasterna. I vissa klasser är deltagandet högt på rastaktiviteter i vissa är det lågt
deltagande. Platser som flera elever upplever som otrygga är främst fotbollsplanen,
buskarna intill fotbollsplanen och stora rutschkanan. Vi kan också se en tendens att barn
från hus öster är osäkra på västra sidan och tvärtom.
Följande främjande och förebyggande åtgärder har satts in utifrån årets enkätresultat:
Ett bättre fungerande rastvärds schema. Alltid minst en vuxen på fotbollsplanen. En som
cirkulerar vid östra lekplatsen och en som cirkulerar vid västra lekplatsen. Övriga
rastvärdar finns vid torget. Personal är också mer aktivt deltagande i rastaktiviteter och
lekar.
Klasslärarna och fritidspedagogerna har gjort mer "reklam" för de vuxenledda
rastaktiviteterna.
Sammanställning av åtgärder för skolan för perioden okt-13-okt-14 (utifrån
analys av enkäten samt planen):
Vad
Åtgärd
Ansvar
Tidsplan
Otrygghet vid
stora
rutschkanan
Rastvärd håller sig i
närheten av
rutschkanan och
Västra gungan
All personal som
är rastvärdar
Kontinuerligt
under läsåret.
Otrygghet på
fotbollsplanen
pga av tufft
matchspel och
vid val av lag
I de klasser det fanns
en stor oro bestämde
elever och personal
tillsammans att det
inte spelas match
utan andra typer av
fotbollsspel, t ex
straffläggning och
spel mot ett mål.
En rastvärd ska också
befinna sig på planen
och gärna vara
delaktig i spelet.
All personal som
är rastvärdar
Kontinuerligt
under läsåret.
Otrygghet vid
buskarna kring
fotbollsplanen.
Vi repeterar i alla
klasser vilka buskar
som är tillåtna att
leka i.
En av rastvärdarna
håller sig i närheten
av buskarna.
All personal som
är rastvärdar
Genomgång av
gränser vid
läsårsstart och
under
höstterminen.
Barn i väster
känner oro på
Östra sidan och
omvänt.
Vi anordnar
skolområdets dag vid
starten av
höstterminen och
All skolpersonal
och
fritidspersonal
som deltar i
Augusti 2014
och Maj 2015
Hjärnan vill ha KUL!
Kunskap-Utmaning-Lagarbete
Utveckling som tillstånd
aktivitetsdag i slutet
på vårterminen.
Detta för att skapa
kontakt mellan de
olika husen.
dagarna.
Några barn i
varje klass
uppger att de inte
alltid har någon
att vara med på
rasten.
Rastaktiviteter, varje
fm-rast på
Simrislund, två dagar
i veckan på Korsavad.
Fritidspedagoger
samt mentorer.
Kontinuerligt
under hela
läsåret.
Vi behöver stärka
gemenskap och få
en mer positiv
stämning i
korridor och på
skolgård på 4-6.
Temadagar och
teambuilding där
klasserna delas in i
tvärgrupper.
All personal 4-6.
Två tillfällen
per termin.
Fritidshemmets enkät visade följande resultat:
F-3: Majoriteten av de barn som svarade på enkäten trivs bra på fritids. Många svarar att
det förekommer kränkningar. Frågan var dock krångligt formulerad och det framgick
inte om det var främst kränkningar eller konflikter. Detta kommer att formuleras på ett
annat sätt till nästa enkät. Huvudparten av de som svarade hade varit med på fritidsråd,
många uppgav dock att de inte sa något på fritidsrådet. Majoriteten svarar också att de
får vara med och påverka verksamheten, att de får prova på det de vill oavsett sin
könstillhörighet men att det finns vissa ställen/aktiviteter som ibland anses vara mer
för. Majoriteten av barnen känner tillit till vuxna och att de kan prata med alla vuxna på
fritids. Övervägande delen har också någon att vara med när de är på fritids. Det finns
några ensataka barn som uppger att de bara har någon att vara med ibland eller aldrig
och det kommer personalen att vara extra uppmärksamma på framöver.
Under ht-13 och vt-14 informerades personalen och alla diskuterade på APT kring hur vi
hanterar utredningar om kränkande behandling och en ny blankett har använts.
Uppföljningar, utvärderingar och samtal/möten med vårdnadshavare har gjorts mer
systematiskt.
Vid arbetslagsmöten under läsåret har vi haft ett systematiskt förebyggande och
främjande arbete kring kränkningar som också tagits upp i klasserna i form av
filmvisningar och diskussioner.
4-6: Av de som svarat uppger hälften att de trivs sådär på fritids och hälften att de trivs
bra eller mycket bra. Majoriteten har varit med på fritidsråd och vågat säga vad de
tycker ibland eller alltid. De flesta tycker att personalen lyssnar på dem och att de får
vara med och påverka ibland eller för det mesta. Alla uppger att de har någon att vara
med på fritids. Alla svaranden utom en uppger att de får möjlighet att göra de aktiviteter
de vill oberoende av deras könstillhörighet men anser att det finns platser som inte
alltid är tillgängliga för alla, vilket kan vara både åldersbundet och könsbundet. Ungefär
Hjärnan vill ha KUL!
Kunskap-Utmaning-Lagarbete
Utveckling som tillstånd
hälften uppger att det förekommer konflikter och kränkningar på fritids. Frågan var
dock krångligt formulerad och skall ställas på ett annat sätt nästa gång för att få
tydligare svar. Ungefär hälften av eleverna hade inte använt eller visste inte vad
förslagslådan var.
Vad
Åtgärd
Ansvar
F-3: Många elever
pratar inte alls på
fritidsrådet.
4-6: Det har varit
många som pratat
på fritidsrådet
men finns
fortfarande barn
som inte vågat
uttrycka sig.
Fritidsrådet kommer att hållas på Socionom och
ett annat sätt med tre
fritidspedagoger
representanter från varje
Fritidspedagoger.
avdelning. Man har möjlighet att
själv anmäla att man vill vara
med.
Fritidsrådet fortsätter i formen
att alla är med då de inte är så
många.
Löpande
en gång i
månaden
under
läsåret.
Löpande
en gång i
månaden
under
läsåret.
4-6: Flera
uttrycker att vissa
rum/platser inte
är tillgängliga för
alla utifrån kön
och/eller ålder.
Ommöblering och
omstrukturering av rummen har
skett inför terminsstarten.
Fritidspedagoger.
Läsåret.
F-3: några elever
visste inte vad det
innebar att lämna
förslag och vara
med och påverka.
4-6: Ett flertal
hade inte använt
sig av eller visste
vad förslagslådan
var.
På ett par av avdelningarna
kommer en förslagslåda att
upprättas.
Förslagslådan kommer bli mer
central under fritidsråden.
Fritidspedagoger.
Fritidspedagoger.
Läsåret.
Läsåret.
F-6: Ett flertal
elever upplever
att konflikter och
kränkningar på
fritids.
Vara ännu bättre på att starta
utredning om kränkande
behandling. Detta också för att
kunna se eventuella mönster.
Fritidspedagoger
och socionom.
Under hela
läsåret.
F-6: Kränkningar,
konflikter och
ojämlikhet
förekommer till
viss del.
Arbeta med Tema ”jag i världen”.
Detta inkluderar alla
diskrimineringsgrunderna.
Fritidspedagoger,
biträdande rektor.
Under hela
läsåret.
Ny plan ska upprättas 2015-05-31.
Hjärnan vill ha KUL!
Kunskap-Utmaning-Lagarbete
Utveckling som tillstånd
Tidsplan
Utvärdering sker bland annat genom en ny trivsel- och trygghetsenkät digitalt på samma
sätt som förra året. Detta år kommer även förskoleklassbarnen att göra enkäten i skolan.
Nytt för i år är att föräldrarna får en egen enkät att fylla i.
Ansvariga för att årets plan utvärderas är rektor, biträdande rektor och socionom.
Främjande insatser
Främja jämställdhet mellan könen.
Områden som berörs av insatsen: Kön, könsidentitet eller könsuttryck och sexuell
läggning
Mål och uppföljning: Eleverna ska veta att det finns olika sätt att uttrycka sin
könsidentitet. De ska ha kännedom om att det finns olika typer av sexuell läggning och
vad jämställdhet handlar om på en nivå som anknyter till deras egen vardag.
Uppföljning sker bland annat genom trivsel- och trygghetsenkäten.
Insats: Diskussioner kring hur kön visas i media som har nära anknytning till barnens
vardag t ex barnprogram, filmer, musikvideos och datorspel. Värdegrundsgruppen
kommer att lämna ut tips och förslag på vad man kan visa och vilka diskussionsfrågor
man kan använda.
Ansvarig: Värdegrundsgruppen ansvarar för att lyfta frågan vid arbetslagsmöten samt
komma med förslag och tips på material. Alla mentorer ansvarar för att hålla i
diskussionerna i respektive klass.
Datum när det ska utvärderas senast: 2015-05-30
Främja likabehandling utifrån etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.
Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och religion eller annan
trosuppfattning
Mål och uppföljning Alla elever skall vid läsårets slut ha kunskap om begreppen mellan
etnicitet, nationalitet, religion och kultur på en åldersanpassad nivå.
Detta integreras i ämnena religionskunskap, samhällskunskap, geografi och historia.
Insats: I vissa klasser förs diskussionerna i smågrupper/halvklass med socionom i
samband med so-undervisningen. I övriga klasser i helklass i samband med soundervisningen.
Ansvarig: Mentorer, so-lärare, socionom
Datum när det ska utvärderas senast: Läsårets slut 2015-05-30
Rastaktiviteter
Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller
könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hjärnan vill ha KUL!
Kunskap-Utmaning-Lagarbete
Utveckling som tillstånd
Mål och uppföljning: Alla barn och elever ska kunna delta i rastaktiviteterna på lika
villkor. Fråga kring rastaktiviteterna kommer finnas med i trivsel- och trygghetsenkäten.
Insats: Vuxenledda rastaktiviteter som är öppna för alla. På Simrislund F-3 är det
rastaktiviteter varje förmiddagsrast. På Korsavad 4-6 är det rastaktiviteter på tisdagar,
alla raster och torsdag förmiddagsrast..
Ansvarig: Fritidspedagoger
Datum när det senast ska utvärderas: Utvärdering senast 2015-05-30
Aktivitetsdag
Områden som berörs av insatser: Kränkande behandling, Kön, Funktionsnedsättning och
ålder.
Mål och uppföljning: Att alla aktiviteter ska kunna väljas av alla oavsett kön,
funktionsnedsättning eller ålder. Utvärdering för eleverna och personal sker samma
vecka som aktivitetsdagen hålls i form av en kort digital enkät.
Insats: Aktivitetsdag där eleverna i elevrådet är med och planerar dagen. All aktivitet
sker i tvärgrupper F-3.
Ansvarig: Socionom och elevråd.
Datum när det ska vara klart: 2015-05-30
Teambuilding
Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, funktionsnedsättning,
ålder, kön.
Mål och uppföljning: Alla ska kunna delta i alla aktiviteter oavsett kön, ålder eller
funktionsnedsättning. Utvärdering sker muntligt med eleverna i slutet på dagen eller
dagen efter.
Insats: Heldag där eleverna är indelade i tvärgrupper och genomför samarbetsövningar.
Ansvarig: Personal 4-6.
Datum när det ska vara klart: 2014-08-30
Skolområdets dag #vivillhaKULtillsammans
Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, Funktionsnedsättning och
Ålder
Mål och uppföljning: Samarbete inom klassen och över årsgränserna för att skapa
delaktighet och vi-känsla. Utvärdering sker under närmast följande arbetslagsträff med
värdegrundstema.
Hjärnan vill ha KUL!
Kunskap-Utmaning-Lagarbete
Utveckling som tillstånd
Insats En gemensam dag där år 6 och 3 planerar aktiviteter för varandra. År 5 och 2 och
år 4 och 1. Förskoleklasserna bjuds in till gemensam lunch och rast. Aktiviteterna ska
kopplas till två av skolämnena. Eleverna behöver då tänka på att aktiviteterna ska kunna
involvera alla och vara på rätt nivå med tanke på ålder och ev funktionsnedsättning (om
den är öppen och känd).
Ansvarig: Mentorer och värdegrundsgruppen
Datum när det ska vara klart: 2014-08-27
Skolledningens analys
Skolledningen anser att stora delar tagna ur kap 1 och 2 i Lgr 11, normer och värden,
utvecklats på ett fantastiskt sätt. Värdegrundsutbildningen, att vi har en socionom och
kurator som arbetar aktivt med kollegor, föräldrar och elever. Vår analys är att dessa
arbetsformer påverkar elevers måluppfyllelse positivt.
All personal och skolledningen har fått utbildning i Barnkonventionen. Skolledningen
har dess utom tittat på hur man gör en barnkonsekvens analys i samband med
beslutsfattande, detta tillsammans med kommunens lokala barnombudsman.
Elevinflytandet har ökat i och med att det nu finns regelbundna forum där eleverna/
barnen får komma till tals såväl i skola som på fritids.
Skolområdet har haft ett par ärenden hos Skolinspektionen och Barn och
Elevombudsmannen. Dessa har prövat de arbetsmetoder, handlingsplaner och
dokumentations sätt vi använder mot gällande lagar och regler. Utifrån svaren kan vi se
att vi uppfyller kraven på hur ett skolområde aktivt ska arbeta mot diskriminering,
trakasserier och kränkningar. Vi har fått kritik i ett ärende och då gällande rektors
anmälningsplikt till huvudman, detta har numera rättats till med nya rutiner.
Skolledningen kan dra slutsatsen att personalen under läsåret blivit säkrare i de
arbetsmetoder och på den dokumentation som ska skrivas vilket Skolinspektionen och
Barn och Elevombudsmannen bekräftar i sina yttranden.
Skolledningen drar slutsatsen att valet att fortsätta arbetet med fokusmålet Normer och
Värde utifrån kap 1 och 2 i Lgr 11 börjar ge utdelning och att skolområdet kommer att
behålla detta fokusområde.
IKT ett av Skolområde Simrislunds prioriterade utvecklingsområden.
Skollagen - likvärdigheten och alla elevers rätt att nå målen.
Lgr11 2:2
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation,
skapande och lärande.
Digital kompetens lyfts fram som en av EU:s 8 nyckelkompetenser.
Hjärnan vill ha KUL!
Kunskap-Utmaning-Lagarbete
Utveckling som tillstånd
EU:s definition av digital kompetens:
"digital kompetens innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets
teknik samt grundläggande färdigheter i informations- och kommunikationsteknik (IKT)"
Följande frågor diskuterades på k-dagen 140214
Varför ska vi ha detta?
Var är vi i dag?
Vad vill vi uppnå?
Hur kommer vi dit?
I dessa gruppindelningar
F-3
4-6
Specialpedagogerna och socionomen
aren på
Sammanställningen av svaren på frågorna visar att:
Skolledningen ser i svaren att lärarna är överens om att IKT i undervisningen börjar bli
en naturlig del för några av pedagogerna där syftet är en ökad måluppfyllelse för
eleverna, ökad motivation till skolarbete, stöd i lärandet, samverkan med hemmen samt
högre digital kompetens.
Det är tydligt att det finns en stor spridning i lärarnas digitala kompetens, då flera
uttrycker att de befinner sig i ett nybörjar skede och har behov av att ta sig ur sin
trygghetszon.
Vi ser att pedagogerna har utvecklat sitt digitala språk genom att de använder sig av
terminologin i sina diskussioner med varandra samt tillsammans med eleverna.
Förutsättningarna att arbeta med IKT i undervisningen skiljer sig mellan F-3 och 4-6, då
de tekniska verktygen är mer utbyggt på 4-6.
Samtliga elever på 4-6 har sedan januari 2014 1-1 datorer medan F-3 får samsas om
befintliga Ipads och datorer.
Vi kan se att detta leder till hinder på F-3 att få in IKT i undervisningen samt för
pedagogerna att komma förbi nybörjar skedet.
Plan för utveckling inom IKT utifrån analys
K-dag 20/5 2014 arbete med IKT pedagogik. Kollegialt lärande, formativ
bedömning samt uppföljning av arbetslagens systematiska kvalitets gällande IKT
pedagogik – skolledningen ansvarar
IKT som en återkommande punkt på arbetslagsmöte – arbetslagen ansvarar
IKT råd för skolområde Simrislund startas i mars 2014 – Ingela ansvarar
Hjärnan vill ha KUL!
Kunskap-Utmaning-Lagarbete
Utveckling som tillstånd
IKT plan för skolområde Simrislund upprättas under vårterminen 2014 – Ingela
och IKT rådet ansvarar
Struktur och organisation gällande samanvändande av teknisk utrustning på F-3 arbetslagen ansvarar
Förvaring och laddningsmöjligheter av teknisk utrustning på F-3 arbetslagen/skolledningen ansvarar
Analys:
Vi hade en mycket givande k-dag där lärare och elever visade goda exempel – kollegialt
lärande. Lärarnas utvärdering visar att det är ett uppskattat sätt att lära nytt. IKT har
inte fått någon given diskussionspunkt på arbetslagsmötena, det beror delvis på att
tiden är knapp och punkterna på dagordningen många. Vi har startat upp ett IKT-råd
och har haft en träff, det var inte många som var intresserade av att var med. Eftersom
det är på gång med en kommunövergripande IKT-plan så avvaktar vi med en egen och
väntar tills den gemensamma är klar.
Skolledningen ser att intresset efter teknisk utrustning även på F-3 är stor. Eftersom vi
satsat på samma utbildning för alla lärare i skolområdet inom IKT så ser alla vinsten
med vad 1-1 kan göra för måluppfyllelsen. Vårt mål är 1-1 från årskurs 1. Det är väldigt
stor spridning på vilken nivå personalen befinner sig på, en anledning är att vi nyanställt
mycket personal som inte har någon Google erfarenhet. Fritidspersonalen har haft två
utbildningstillfällen med GAFE. Det var stort intresse och både skolledning och personal
ser stora vinster med att kunna dela dokument mellan personalen och arbetslagen.
Vi har haft problem med portalen, inga grupper har funnits på plats, det har gjort att
vissa pedagoger har använt google classroom i stället.
Åtgärder:
Skolledningen kommer erbjuda Google träffar i stället för IKT-råd under en period. På
träffarna kan man komma oavsett på vilken nivå man befinner sig på. Ingela kommer
finnas där för att svara på frågor och handleda pedagogerna vidare i sina funderingar.
Vi kan from HT-14 erbjuda 1-1 även för årskurs 3 det innebär att det finns fler iPads och
PC datorer över till övriga elever. Vi kommer förvara 3:ans Chromebookar i datavagnar.
Vi kommer presentera portalen för all personal så de kan använda den succesivt. Vi
kommer göra det på någon k-dag.
Fritids ett av Skolområde Simrislunds prioriterade
utvecklingsområden
Personalen på fritids har under läsåret 13/14 genomgått en fortbildningssatsning.
Bakgrunden till satsningen är bla att skolinspektionens kvalitetsgranskning visar att
verksamheten inte har en tydlig pedagogisk avsikt. Det framkom även när personalen
intervjuades, de kände sig inte säkra på vilka mål och riktlinjer fritids verksamhet har
och hade svårt att hitta en bra struktur på sin verksamhet.
Under läsåret har personalen träffat Anna Davidsson fyra gånger, hon har
implementerat fritids uppdrag.
Hjärnan vill ha KUL!
Kunskap-Utmaning-Lagarbete
Utveckling som tillstånd
Följa upp:
Fritids uppdrag – skollag/läroplan/allmänna råd
Rastverksamhet
Kvalitet på fritids
Synliggöra fritids verksamhet
Anlys:
Skolledningen ser att pedagogerna använder sig av begreppen med en annan tydlighet,
diskussionerna har blivit djupare och de uttalar själva att det är roligare att jobba.
Rastverksamheten är ett positivt inslag på fm rasten, skolledningen ser att kränkningar
och trakasserier har minskat eftersom nästan inga kränkningsrapporter har skett på
rasterna till skillnad mot föregående läsår. Det är gärna samma barn som deltar, så vi
måste hitta fler sätt att göra ”reklam” för verksamheten. Vi har haft besök av Olof
Johansson, där fick vi konkreta tips och inspiration.
För att föräldrarna ska få en chans till inblick i vår verksamhet så har vi startat upp
Bloggar. Korsavads fritids har provat digitala jullovs enkäter.
Det är olika hur mycket varje avdelning använder sin blogg, det blir mer och mer. Det är
uppskattat av vissa föräldrar men vi når inte ut till alla. Det är viktigt att hitta så många
sätt som möjligt för god föräldrasamverkan. Personalen har väldigt varierad kunskap av
hanterandet av bloggar. Det påverkar givetvis användandet.
För att säkerställa kvaliteten på fritids så har vi infört pedagogiska planeringar. Där
blir tillvägagångsättet/aktiviteterna ett medel för att nå målen. Tydliga mål från LGr11
och tydliga målkriterier sätts upp för att kunna ”mäta resultatet”. Skolledningen
upplever att man ibland blandar ihop aktiviteter med mål.
Åtgärder:
Personalen har uttryckt stress i en enkät om deras arbetstid att omställningen från
fritids och skola är jobbig. From Ht har alla som jobbar på fritids 30 minuter
omställningstid i samband med sin lunch.
Vi kommer under hösten 2014 och våren 2015 gå igenom de nya allmänna råden för
fritids på djupet, med hjälp av diskussions frågor. Ingela kommer åka på en fortbildning
under hösten i Lund som rör de allmänna råden.
Vissa onsdagar kommer iPad och hur man bloggar att vara innehåll på våra
onsdagsträffar. Det är viktigt att man kan hantera kameran och hur man gör ett
blogginlägg från iPaden.
Pedagogiska planeringar kommer att vara ett ständigt pågående arbete. Regelbundet
kommer vi göra avstämningar och analyser av de planeringar vi har igång.
Hjärnan vill ha KUL!
Kunskap-Utmaning-Lagarbete
Utveckling som tillstånd
