Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten
Näringslära: modelsvar i urvalsprovet 19.5.2016
1A. Vilka hälsorisker har i tidigare studier associerats med riklig konsumtion av rött kött och
charkprodukter? (3 p)
Riklig konsumtion av rött kott och charkprodukter
förutsäger en ökad risk att utveckla kroniska sjukdomar och dödlighet.
0,5 p
har samband till tjocktarms (kolon) cancer och signalerar risk för pankreascancer.
0,5 p
har samband med en högre risk att utveckla typ 2-diabetes, förutsäger en ökad risk för hjärtkärlsjukdom.
0,5 p
har samband med större viktökning. Varje 250 - grams ökning i dagligt intag av kött förutsade en
2 kg viktökning under fem år.
0,5 p
Den största konsumtionen av kött var associerad med sådana livsmedelsval som förutsäger
viktökning.
0,5 p
Ökad konsumtion av rött kött associerades med en mindre konsumtionen av frukt.
0,5 p
1B. Vilka var målsättningarna i den här studien? (2 p)
Målsättningarna var att testa hypotesen, att stor konsumtion av rött eller processerat kött är
associerad med matvanor av lägre kvalitet. Detta undersöktes ur näringsämnes-,
livsmedelsgrupps- och kost perspektiv.
0,75 p
Vidare testades, hur iakttagelse av vilseledande faktorer påverkar sambandet mellan
köttkonsumtion och kroppsmasseindex (BMI).
0,75 p
Syftet var att även göra en detaljerad analys av sambandet mellan köttkonsumtion och
kostsammansättning, samt generera nya rön/ny data av vilseledande faktorer för kommande
studier.
0,5 p
2. Beskriv hur den slutliga studiepopulationen bildades. Du kan använda illustrationer som hjälp. (6
p)
Det var en tvärsnittsstudie.
0,5 p
25-74 åriga män och kvinnor, som hade inbjudits att delta i studien, var deltagare i den nationella
FINRISKI-studien år 2007.
10 000 personer valdes ut med stickprov från befolkningsregistret i fem regioner i Finland.
0,5 p
Samplet delades in i grupper enligt kön, åldersgrupp och region.
0,75 p
6258 människor deltog i studien (svarsaktivitet var 63%).
0,75 p
Senare under våren 2007 kallades samma personer igen till ytterligare undersökningar.
0,5 p
5024 människor deltog i studien (deltagaraktivitet var 80%).
0,75 p
0,75 p
Deltagarna uteslöts från studien om information om konsumtionen av livsmedel eller
bakgrundsinformation saknades eller om svararen var gravid.
0,5 p
Sålunda deltog 4720 människor i studien (2530 kvinnor och 2190 män).
1,0 p
3A. Beskriv hur studiedeltagarnas kostintag och näringsintag uppskattades (3 p)
Matvanorna/kostintaget beräknades för de senaste 12 månaderna.
0,5 p
I beräkningen användes en frekvensenkät som innehöll 131 punkter.
0,5 p
Undersökningspersonerna uppskattade hur mycket mat och hur ofta de i snitt åt på en 9-gradig
skala ”aldrig/sällan - minst sex gånger om dagen”.
Portionsstorleken hade angetts för varje maträtt/födoämne t.ex. ett glas eller en skiva.
0,5 p
Undersökningspersonerna kunde också rapportera sådana maträtter/födoämnen som de åt ofta,
men som inte fanns på listan.
0,25 p
Undersökningspersonerna fyllde i frekvensenkäten för kosten vid forskningsenheten där en
utbildad forskningssköterska granskade enkäten. En näringsexpert förde in uppgifterna i
undersökningsdatabasen.
0,5 p
Det genomsnittliga kostintaget, intaget av näringsämnen och energi beräknades med Finel
(innehåller uppgifter om näringsämnen i livsmedel) och med ett program som utvecklats internt.
0,5 p
0,25 p
3B. Östersjökostindexet är ett tal, som beskriver kosten som helhet. Beskriv de variabler på basen av
vilka indexet har utformats och vilka principerna var för indexets poängsättning i denna studie. (5 p)
Östersjödietens kostindex består av 9 variabler.
0,5 p
Sex av variablerna bestod av livsmedelsgrupper: frukt, grönsaker, spannmål, mjölk med låg
fetthalt, fisk (s.k. hälsosamma) och kött (s.k.. ohälsosamt)
Tre av variablerna var näringsämnen: total fetthalt som energiprocent (E%)/ s.k. ohälsosamt),
relationen mellan fleromättade fettsyror och mättade fettsyror och transfettsyror (s.k. hälsosamt)
och alkohol (som etanol s.k. ohälsosamt).
Varje variabel indelades enligt kön i definierade fjärdedelar, som poängsattes med 0-3 enligt
hälsoinverkan(högsta poäng för hälsosamma födoämnen och lägsta för ohälsosamma)
1,0 p
Alkohol fick ett poäng om intaget var måttligt( under 20 g etanol per dag för män och under 10
gram etanol per dag för kvinnor). Poängen var 0 om intaget var större än dessa etanolmängder.
0,5 p
Då man i denna undersökning studerade sambandet mellan köttkonsumtionen och hela kostens
kvalitet (index), skulle man ha förbättrat sambandet konstgjort(falskt) om man skulle ha hållit kvar
köttkonsumtionen i indexet.
0,5 p
Då kunde man förändra östersjökostens index (utan kött), vars värden varierade mellan 0 och
22.
0,5 p
1,0 p
1,0 p
4A. Beskriv innehållet i tabell 1. (2 p)
Uppgifter om undersökningspersonernas köttkonsumtion enligt femtedelar av köttkonsumtion är
beskrivna i tabell 1
1,0 p
Tabellen innehåller data om köttkonsumtion, kön, ålder, skolning, fysisk aktivitet, rökning,
kroppsmasseindex och kroppens fetthalt (”fett procent”) av de fem grupper.
Värdena är medeltal eller procent med 95% konfidensintervall.
1,0 p
4B. Vad sägs om sambandet mellan köttkonsumtion och fysisk aktivitet i tabell 1. (2 p)
Tabellen 1 visar, att det fanns det ett direkt samband mellan köttkonsumtionen och fysisk aktivitet
under fritiden hos kvinnor. De kvinnor som åt mera kött rörde sig mindre på fritiden.
Resultaten är ålderskorrigerade. Könen avskiljas en aning, så att hos kvinnor är sambandet klart
lineärt, medan hos män är sambandet inte riktigt linjärt.
1,0 p
1,0 p
5A. På vilket sätt var konsumtionen av kött associerad med andra livsmedelsgrupper? (2 p)
Köttkonsumtionen hade hos båda könen stod i ett omvänt samband med konsumtionen av
hälsosamma födoämnen dvs frukt, helkornspannmål, nötter (om man åt mindre kött åt man
mindre av dessa).
0,75 p
Köttkonsumtionen hos båda könen stod i positivt samband med konsumtionen av potatis,
matolja, och kaffe( om man åt mycket kött, åt man även mycket av dessa)
Den ända skillnaden mellan konsumtion av rött kött och processerat kött fanns i konsumtion av
grönsaker: hos män hade konsumtion av rött kött ett positivt samband med konsumtion av
grönsaker, dvs. om man åt rikligt av rött kött, åt man även rikligt med grönsaker. Detta kunde
man inte se hos kvinnor. Däremot fann man ett omvänt samband mellan konsumtion av
processerat kött och konsumtion av grönsaker: om kan åt rikligt med processerat kött, åt man
samtidigt mindre grönsaker.
0,75 p
0,5 p
5B. Hur mycket mer frukt, fullkornsspannmål och fisk åt kvinnorna med den lägsta köttkonsumtionen
jämfört med kvinnorna med den högsta köttkonsumtionen? (3 p)
Enligt information i tabell 2
kvinnorna med den lägsta köttkonsumtionen åt i medeltal 91 gram mera dag jämfört med
kvinnorna med den högsta köttkonsumtionen.
kvinnorna med den lägsta köttkonsumtionen åt i medeltal 70 gram mera dag jämfört med
kvinnorna med den högsta köttkonsumtionen.
kvinnorna med den lägsta köttkonsumtionen åt i medeltal 3 gram mera dag jämfört med
kvinnorna med den högsta köttkonsumtionen.
1,0 p.
1,0 p
1,0 p
5C. På vilket sätt var köttkonsumtionen associerad med viktindexet? (2 p)
Köttkonsumtionen stod i ett positivt samband till viktindex hos båda könen, dvs ju mera man åt
kött desto större var viktindex.
1,5 p
Detta samband kom till synes då resultaten (både den ålderskorrigerade och den mera
fullständiga modellen)
0,5 p
