Tjänstesektor är ett omodernt begrepp
Tjänster svarar för en avsevärd del av den svenska ekonomin. Etiketten tjänstesektor är
ändå en mossig kvarleva från industrisamhällets vokabulär. Värdeskapande
tjänsteinnovationer av alla de slag är däremot väsentliga.
Det menar Tommy Bergkvist, fil dr och grundare av Strategic Management Institute.
(Publicerad 2011-02-08)
Fokuseringen på tekniska innovationer har dominerat synen på vad som skapar värde.
– Men att dela upp verkligheten i varor och tjänster är inte så meningsfullt. Tjänster in- och
outsourcas från industriföretagen allt eftersom bolagens affärsidéer förändras. Det luckrar upp
de gamla branschindelningarna.
Organisatoriska och sociala nyskapelser kan vara lika betydelsefulla som helt nya affärsidéer.
– Det finns helt enkelt många slags innovationer utöver de som har med teknik eller medicin
att göra.
Produktutveckling är bara en av en mängd olika möjligheter för tillverkande bolag att vara
innovativa. Affärsmodellen kan utvecklas med en ny form av kundservice. Eller varför inte ett
nytt sätt att ta betalt? Kanske kan man distribuera varorna på ett smartare sätt. I den andra
änden av kedjan: en innovativ inköpsfunktion påverkar också företagets totala värdeskapande.
– Alla delar av kedjan är väsentliga. Bäst vore därför att tala om värdeskapande
affärsinnovationer.
Det finns rent av de som anser att endast tjänster skapar värde (Service dominant logic).
Uppfattningen bygger på åsikten att värde bara uppstår när något används.
Tjänsteinnovationer kan vara kund-, leverantörs- eller medborgardrivna. I det senare fallet vill
man vara med och påverka samhällets utveckling.
– Det kan bli en folkrörelse eller ett upprop på sociala medier. Tjänsteinnovationer kan ha
många skepnader.
De bygger dock på open innovation till skillnad från det som sker i slutna FoU-avdelningar.
Där dyker det inte så ofta upp några tjänsteinnovationer.
– BNP-mätningar i Sverige utgår från de klassiska FoU-avdelningarnas arbete. Mängden
innovativa tjänster mäts inte.
Tommy Bergkvist anser därför att den så kallade svenska paradoxen mest är en synvilla. Om
nu innovationer är det väsentliga.
Ikea, Clas Ohlson, EF och H&M, för att ta några affärsmodellsexempel, räknas inte.
Framgångarna för dessa är mer ägardrivna än skapade av FoU.
Men om de globalt verksamma bolagens tjänster bidrar till svensk export så som vi mäter den
i dag är, menar han, mer tveksamt.
Påverkar det verkligen bytesbalansen när Ikea öppnar ett nytt varuhus utomlands?
– Globaliseringen hos stora företag gör exportstatistiken mindre exakt. Ikeas
utlandsetableringar ökar inte heller sysselsättningen i Sverige. Lite mer svenska matvaror
exporteras förstås.
Fast andra effekter uppstår. De globala framgångarna för företag, typ H&M och Ikea,
påverkar Sveriges varumärke och har skapat kvalificerad kunskap om internationell
detaljhandel.
Förutsättningarna för nya företag skiljer beroende på om det är en varu- eller en tjänsteidé
som ska kommersialiseras.
– Produktinnovationer behöver vanligtvis relativt mycket kapital i starten. För
tjänsteföretagen kommer pengabehoven senare när de ska marknadsföra sin affärsidé. De
största kostnaderna är oftast löner och till dessa får man inga lån.
Tjänster är ett öppet fält för andra än tekniker och medicinare. Både humanister och
samhällsvetare utvecklar innovativa tjänsteföretag.
Det är ett av skälen till att Stockholms universitet har en företagsinkubator, SU Innovation,
inriktad på tjänsteföretag. Universitetet har ju varken teknik eller medicin på programmet.
– SU Innovation är olik alla andra inkubatorer. Humanister och samhällsvetare har inte lika
upptrampade vägar som andra när de vill starta ett bolag. Universitetets naturvetare har det
lite lättare. De är mer vana att samarbeta med industriföretag.
Tommy Bergkvist är ledamot i styrelsen för universitetets holdingbolag som äger SU
Innovation.
– Tjänsteaffärsidéerna kommer oftast från studenter och bygger mer sällan på det ämne som
studenten läser.
Tommy Bergkvist påpekar att det offentliga stödsystemet till nya företag är inriktat på
patenterbara innovationer. Tjänster faller utanför ramen.
– De blanketter som ska fyllas i för att få startkapital innehåller patentfrågor. Har du patent
eller ska du söka?
Oavsett om det innovativa innehåller en vara eller en tjänst, eller båda är förståelse för hur
värde uppstår det allra mest väsentliga.
– Värdeskapande och försäljning i ett bredare perspektiv är områden som behöver mer
forskning. Hittills är den varken särskilt prioriterad eller prestigefylld, säger Tommy
Bergkvist.
Pär Rönnberg [email protected]
