FORSKNINGSNOTISER Hjärnforskning kan bidra till bättre diagnosmanual Diagnosmanualerna DSM och ICD är förvisso de bästa befintliga verktygen för att diagnostisera psykisk ohälsa, men för den psykiatriska forskningen och på sikt även för framtida diagnosmanualer måste det finnas en öppenhet för ett nytt diagnossystem som mer bygger på kunskapen om modern hjärnforskning. Det skriver Thomas R. Insel och Jeffrey A. Liebernamn, chef respektive president för National Institute of Mental Health, NIMH, på NIMH:s hemsida. NIMH är världens största finansiär av psykiatrisk forskning och ställer sig bakom APA:s manual DSM-5, som släpptes den 18 maj. NIMH ARBETAR PARALLELLT med ett eget projekt, Research Domain Criteria (RDoC), som är ett försök att i större utsträckning använda kunskap från genetik, neurovetenskap och beteendeforskning som förklaring till psykiatriska sjukdomar. RDoC ska dock ses som ett komplement till DSM, skriver Insel/ Lieberman, inte en konkurrent. På sikt kan kanske resultat från satsningen med RDoC införlivas i framtida revisioner av DSM, skriver de.< Läs hela uttalandet från NIMH på www.psykologtidningen.se Nya rön om orsaken till psykos Patienter med schizofreni eller bipolär sjukdom med psykotiska inslag har förhöjda halter av så kallad kynuren-syra (KYNA) i hjärnan. Nu har forskare vid Karolinska institutet hittat en genvariant som är kopplad till förhöjningen och som kan få betydelse för diagnostik och behandling av psykos vid bipolär sjukdom. KYNA påverkar flera system av signalvägar i hjärnan, och har bland annat stor betydelse för vår kognition. Ämnet pro- duceras vid inflammationer som uppstår vid stress och infektioner. Det är sedan tidigare känt att stress och infektioner kan kopplas till psykotiska skov. Den nu upptäckta genvarianten påverkar enzymet KMO, som i sin tur påverkar produktionen av KYNA. UPP TILL 80 PROCENT av psykoser vid bipolär sjukdom förklaras av ärftlighet och enligt forskarna på KI:s institution för molekylär medicin och kirurgi, som ligger bakom upptäckten, kan rönen nu ge en förklaring som kan kopplas till signalsystem som aktiveras vid inflammation. Det finns redan en rad läkemedel inom det inflammatoriska området och forskarna tror därför att upptäckten kan få betydelse för nya former av behandling vid schizofreni eller bipolär sjukdom med psykotiska inslag. Studien är publicerad online i Molecular Psychiatry 5 mars 2013.< Psykisk ohälsa vanligast bland flyktingar Psykisk ohälsa är betydligt vanligare bland utrikes födda som kommit till Sverige som flyktingar, än bland deras ankommande anhöriga eller personer med samma ursprung men som fått uppehållstillstånd i Sverige på grund av humanitära skäl. Det visar en ny doktorsavhandling av psykolog Anna-Clara Hollander på Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet. I EN DELSTUDIE ingick drygt 43 000 ut- rikes födda, varav 56 procent flyktingar, i en andra delstudie cirka 300 000 personer, varav drygt 15 procent flyktingar. Materialet hämtades från Statistiska Centralbyrån samt Socialstyrelsens register. En analys visade att flyktingar oftare mår psykiskt dåligt jämfört med personer med samma ursprung men som inte var flyktingar, även då man tog hänsyn till Psykologtidningen 5 2013 ålder, kön och socioekonomiska faktorer. En ytterligare studie med drygt 86 000 personer visade att manliga flyktingar löper en förhöjd risk att dö i hjärt- och kärlsjukdomar, självmord och olyckor än män som inte var flyktingar utan invandrat av andra orsaker. undersökte även om arbetslöset ökar risken för depression. Materialet bestod av cirka 3 300 000 personer med fast anknytning till arbetsmarknaden. Av dem som blev arbetslösa under den tid studien pågick löpte män födda i Sverige lägst risk att senare vårdas för depression, medan utrikes födda kvinnor löpte högst risk. Titeln på avhandlingen: Social inequalities in mental health and mortality among refugees and other immigrants to Sweden – Epidemiological studies of register data.< ANNA-CLARA HOLLANDER 35