Bilaga 2. Miljökonsekvensbeskrivning
Töreboda vindkraftpark
Miljökonsekvensbeskrivning
Underlag för ansökan om tillstånd enligt miljöbalken
Fotomontage från Älgarås
Vattenfall Power Consultant AB
Annie Jacobsson
2009-12-22
FÖRORD
Töreboda Vind AB ska tillsammans med Göteborg Energi AB ansöka om tillstånd till
uppförande och drift av en gruppstation för vindkraft (vindkraftpark) enligt 9 kap.
miljöbalken. Aktuell vindkraftpark ligger i Töreboda kommun i Västra Götalands län.
Ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken prövas av Miljöprövningsdelegationen vid
Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Till ansökningen skall en miljökonsekvensbeskrivning
enligt 6 kap. miljöbalken bifogas. Detta dokument är en sådan miljökonsekvensbeskrivning,
där syftet är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra på omgivningen.
Annie Jacobsson, Annah Karlsson, Niklas Grahn, Anna Larsson, Erik Häggsgård och Robert
Kapper på Vattenfall Power Consultant har deltagit i arbetet med att utarbeta
miljökonsekvensbeskrivningen. Ett antal underkonsulter har dessutom anlitats för specifika
delstudier:
Arkeologikonsult AB
Arkeologi
Naturcentrum AB
Naturvärden
Naturcentrum AB
Hydrologi
Naturcentrum AB
Fladdermus
Naturcentrum AB
Fågel
Vattenfall Power Consultant AB
Geologi
i
Energitermer
Energi och effekt är två termer som hör intimt samman men är två helt olika
storheter.
Energi finns i många olika former och den kan omvandlas men inte skapas eller
förstöras. Energi är en fysikalisk storlek som beskriver hur stort arbete som kan
utföras. Effekt är måttet på den energimängd per tidsenhet som produceras eller
förbrukas.
Grundenhet för energi är Joule (J), men ofta används watt-timmar (Wh). Effekt
mäts i watt (W).
Enheten Wh visar hur effekt och energi är relaterade till varandra. En elgenerator
som har effekten 1 000 W kan vid ett givet tillfälle som mest leverera en elektrisk
kraft om 1 000 W. Om en sådan generator är i full drift under två timmar levereras
elenergi-mängden 2 000 wattimmar:
1 000 W × 2 h = 2 000 Wh
I vindkraftsammanhang är enheterna watt och wattimmar alldeles för små för att
fungera praktiskt. I stället använder man exempelvis kilowatt och kilowattimmar,
eller andra suffix:
1 kilowatt = 1 kW = 1 000 W
1 megawatt = 1 MW = 1 000 kW = 1 000 000 W
1 gigawatt = 1 GW = 1 000 MW = 1 000 000 kW = 1 000 000 000 W
I ett vindkraftverk omvandlas luftens rörelseenergi till elektrisk energi. Ett verk
med installerad effekt av 2 MW, producerar vid full effekt 2 MW per tidsenhet. Full
effekt nås vid cirka 12 m/s vid navhöjd vilken motsvarar cirka 8 m/s i marknivå.
Om det under ett dygn hela tiden blåser mer än cirka 8 m/s producerar ett sådant
verk el-energimängden 48 MWh. Teoretiskt under ett år skulle det kunna producera
17 520 MWh. Eftersom det inte alltid blåser mer än 8 m/s, och det ibland utförs
service och underhåll på ett verk, blir produktionen lägre.
- ii-
Innehållsförteckning
1
Icke-teknisk sammanfattning ...................................................................................................... v
2
Inledning........................................................................................................................................ 1
3
4
5
6
2.1
Bakgrund................................................................................................................................ 1
2.2
Energipolitik och mål............................................................................................................. 2
2.3
Töreboda Vind och Göteborg Energi..................................................................................... 4
2.4
Miljökonsekvensbeskrivningen............................................................................................... 5
2.5
Tillståndsprocessen................................................................................................................ 5
Planerad verksamhet och teknisk beskrivning .......................................................................... 7
3.1
Generellt om vindkraftteknik.................................................................................................. 7
3.2
Vindresursen i området.......................................................................................................... 7
3.3
Projektbeskrivning ................................................................................................................. 8
3.4
Aktiviteter under byggskedet................................................................................................ 16
3.5
Aktiviteter under driftskedet................................................................................................. 17
3.6
Aktiviteter under avvecklingsskedet ..................................................................................... 18
Samrådsredogörelse ................................................................................................................... 19
4.1
Inledning .............................................................................................................................. 19
4.2
Samråd med Länsstyrelse och kommun ............................................................................... 19
4.3
Samråd med övriga myndigheter och organisationer.......................................................... 19
4.4
Samråd med allmänheten..................................................................................................... 20
Alternativutredning.................................................................................................................... 21
5.1
Nollalternativ ....................................................................................................................... 21
5.2
Alternativa lokaliseringar .................................................................................................... 24
5.3
Utformning........................................................................................................................... 28
5.4
Typ av verk och storlek ........................................................................................................ 28
Miljö- och hälsokonsekvenser.................................................................................................... 29
6.1
Miljöförhållanden ................................................................................................................ 29
6.2
Kommunala planer............................................................................................................... 31
6.3
Riksintresseområden enligt 3 kap. miljöbalken ................................................................... 31
6.4
Länsstyrelsens utpekade områden ....................................................................................... 34
6.5
Skogsstyrelsens utpekade områden – Skogens Pärlor ......................................................... 35
6.6
Kulturmiljövärden enligt Riksantikvarieämbetet ................................................................. 36
6.7
Landskapsbild ...................................................................................................................... 37
6.8
Rekreation och friluftsliv...................................................................................................... 38
- iii-
6.9
Boendemiljö ljudutbredning................................................................................................. 39
6.10
Boendemiljö skuggeffekter ................................................................................................... 43
6.11
Boendemiljö elektriska och magnetiska fält......................................................................... 45
6.12
Hinderbelysning................................................................................................................... 47
6.13
Övrig mark- och vattenanvändning ..................................................................................... 48
6.14
Kumulativa effekter.............................................................................................................. 48
6.15
Risker och beredskap ........................................................................................................... 50
7
Studier ......................................................................................................................................... 52
7.1
Geologisk undersökning ...................................................................................................... 52
7.2
Kulturhistorisk utredning .................................................................................................... 52
7.3
Natur- och hydrologiinventering ......................................................................................... 53
8
Kunskapsbrister.......................................................................................................................... 55
9
Hållbart samhälle, allmänna hänsynsregler............................................................................. 56
9.1
De allmänna hänsynsreglerna ............................................................................................. 56
9.2
Miljökvalitetsnormer............................................................................................................ 58
9.3
Miljömål............................................................................................................................... 59
10
Kommentarer och slutsatser...................................................................................................... 61
Bilagor
Bilaga 1 Kartor
1a) Översiktskartor
1b) Naturvärdeskartor
Bilaga 2 Samrådshandlingar
Bilaga 3 Fotomontage
Bilaga 4 Ljudberäkningar
Bilaga 5 Skuggberäkningar
Bilaga 6 Studier
6a) Geologisk undersökning
6b) Arkeologisk utredning, KMKB
6c) Naturinventering
Bilaga 7 Principskiss av ett vindkraftverk
- iv-
1
Icke-teknisk sammanfattning
Bakgrund
Töreboda Vind tillsammans med Göteborg Energi undersöker möjligheterna att uppföra och driva en
gruppstation för vindkraft, i fortsättningen kallad vindkraftpark, på fastigheten Fägremo 1:2, cirka 16
km nordöst om Töreboda i Töreboda kommun, Västra Götalands län. Med anledning av detta har
nyttjanderättsavtal upprättats med markägaren för den berörda fastigheten.
Vindkraftparken planeras för 20 verk. Etableringar av en landbaserad gruppstation för vindkraft i
denna storleksordning kräver tillstånd enligt miljöbalken. Ansökan om tillstånd prövas i första instans
av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation och ansökan ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning
(MKB), där syftet är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad
verksamhet eller åtgärd kan medföra på omgivningen.
Projektbeskrivning
Vindkraftparken kommer att bestå av cirka 20 vindraftverk med maximal höjd 170 meter. I samband
med detaljprojektering kommer verk att behöva flyttas eller tas bort med hänsyn till exempelvis
geotekniska förutsättningar eller att oförutsedda skyddsobjekt identifieras. Exakt typ/fabrikat av
vindkraftverk är i dagsläget inte klart. Gällande riktvärden för såväl skuggor som buller kommer
naturligtvis att följas, oavsett verkens fabrikat och dimensioner. Av flygsäkerhetsskäl måste
vindkraftverk, precis som master och andra höga anläggningar, förses med hindermarkeringar enligt
Luftfartsstyrelsens föreskrifter. Vindkraftparken uppskattas kunna producera el motsvarande behovet
av hushållsel i 24 000 hem.
Vid uppförandet av vindkraftparken kommer vägar till verken att behöva anläggas. Dessa vägar
kommer även att användas i driftskedet, i samband med service av verken. Vägarna uppförs på ett sådant sätt att intrånget i skogsmarken begränsas så långt som är praktiskt rimligt. Ungefär 300m norr
om parken finns en 145 kV luftledning i öst-västlig riktning som ägs av Vattenfall Eldistribution.
Nätkoncessionär för området är Fortum. Förutsättningarna för att ansluta vindkraftparken i Töreboda
mot befintligt elnät anses som goda. Växellådor i vindkraftverk och transformatorer, som antingen är
placerade i verket eller i separat hus utanför verket, innehåller olja. De åtgärder som behövs för att
förebygga oljeförorening av mark eller vatten kommer att vidtas.
Verken underhålls regelbundet vid schemalagda servicetillfällen, varvid bland annat oljeprover
analyseras, fastsättning av vingar och olika system kontrolleras. I samband med service sker vanliga
personbilstransporter. Vid eventuellt större underhålls- eller reparationsarbeten kan tunga transporter
behöva ske.
Miljökonsekvenser
Under samrådsprocessen och under de fältbesök och skrivbordsinventeringar som gjorts för den tänkta
vindkraftparken har det framkommit att, förutom ljud- och skuggberäkningar, fotomontage och
sammanställning av de natur- och kulturinventeringar som redan är gjorda på fastigheten, så behövdes
mer grundliga studier göras för att kunna utvärdera parkens lämplighet på ett bra sätt. Studier som
genomförts är en natur- och hydrologiinventering (förstudie samt fördjupad inventering), en geologisk
undersökning utifrån tidigare inventeringar på fastigheten samt en kulturhistorisk utredning, s.k.
KMKB.
Det undersökta kartmaterialet över berggrunden visar att gnejs är den bergart som kan komma att
påverkas av byggandet av en vindkraftpark. De särskilt skyddsvärda förekomster som nämns i
värdebeskrivningen, vulkaniska bergarter vid Lindeberga och ultrabasiska bergarter vid Velen, ligger
några kilometer ifrån det berörda området. En vindkraftpark är i sammanhanget en ganska liten
påverkan när det kommer till geologiska formationer. I området tycks inte heller några av de mer
unika geologiska landskapstyperna förekomma.
- v-
Den arkeologiska utredningen har identifierat ett fåtal möjliga fornlämningar i form av goda lägen för
stenåldersboplatser/aktivitetsytor. Dessa kommer att kräva ytterligare utredning för att bekräfta eller
avskriva deras status som fornlämning. Vidare påträffades ett gränsröse som har fornlämningsstatus.
Ett antal sentida lämningar (täktgropar) kräver inga vidare åtgärder.
Påverkan på landskapsbilden bedöms bli varierande, från påtaglig till ringa, beroende på var i
landskapet man befinner sig. Från Älgaråstrakten och bilvägen söderut från Älgarås kommer
vindkraftverken att synas väl i horisontlinjen över skogen på höjden.
På uppdrag av sökanden genomförde Naturcentrum AB en förstudie avseende naturvärden inom
planerat område för vindkraft. Fältbesök och sammanställning gjordes under juni månad 2009.
Förstudien visade då att området utgörs i huvudsak av trivial natur med få naturvärden.
Under sommaren och hösten 2009 gjordes fördjupade inventeringar för att kunna sammanställa en
rapport med underlag för ansökan om tillstånd enligt miljöbalken. Inventeringarna visade att med stöd
av den allmänt triviala naturen, de relativt begränsade naturvärdena och ett tämligen fattigt
fågelliv bedöms Fägremo mer lämpligt för vindkraft än många andra miljöer. Det föreligger
jämförelsevis en liten konflikt med naturvården. Detta förutsätter att hänsyn till enskilda
naturvärden tas i den fortsatta projekteringen.
Hållbart samhälle, allmänna hänsynsregler
De allmänna hänsynsreglerna
Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling innebärande att nuvarande och kommande
generationer ska tillförsäkras en hälsosam och god miljö. För att bidra till en sådan utveckling ska
alltid de allmänna hänsynsreglerna enligt miljöbalkens 2 kap. tillämpas vid tillståndsprövning enligt
miljöbalken.
Sammanfattningsvis är bedömningen att sökt verksamhet kan byggas och drivas med god
överensstämmelse gentemot dessa regler samt att verksamheten bidrar till utvecklingen mot ett
hållbart samhälle.
Miljökvalitetsnormer
Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer infördes i samband med att miljöbalken trädde i kraft den 1
januari 1999. Normerna är ett styrmedel för att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen.
Planerad verksamhet innebär ringa utsläpp till luft, inga utsläpp till vatten och berör inte de mest
bullerexponerade områdena i landet. Utbyggnaden kommer således inte att medföra att några
miljökvalitetsnormer överskrids. Tvärtom, kommer en utbyggnad av vindkraft att bidra till en utveckling mot miljövänlig energiproduktion med mindre utsläpp till luft av exempelvis kväveoxider.
Miljömål
Riksdagen har vidare beslutat att det övergripande målet i miljöarbetet är att till nästa generation
kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Riksdagen har för den skull lagt
fast sexton miljökvalitetsmål. Dessa mål beskriver de kvaliteter som vår miljö måste ha för att vara
ekologiskt hållbar.
Vindkraftutredningen (1999) konstaterade att vindkraften direkt och indirekt bidrar till att uppfylla
tolv av de då femton nationella miljökvalitetsmålen.
- vi-
2
2.1
Inledning
Bakgrund
Töreboda Vind tillsammans med Göteborg Energi undersöker möjligheterna att
uppföra och driva en gruppstation för vindkraft, i fortsättningen kallad
vindkraftpark, på fastigheten Fägremo 1:2, cirka 16 km nordöst om Töreboda i
Töreboda kommun, Västra Götalands län. Med anledning av detta har
nyttjanderättsavtal upprättats med markägaren för den berörda fastigheten.
Vindkraftparken planeras för 20 verk om vardera ca 2 MW 1. Etableringar av en
landbaserad gruppstation för vindkraft i den storleksordningen kräver tillstånd
enligt miljöbalken. Ansökan om tillstånd prövas i första instans av länsstyrelsens
miljöprövningsdelegation och ansökan ska innehålla en
miljökonsekvensbeskrivning (MKB).
Kartorna i Figur 2.1 och 2.2 visar översiktskartor samt var verken är placerade på
fastigheten. Kartorna finns även som bilaga 1a.
Figur 2.1 Översiktskarta visande vindkraftsparkens lokalisering.
1
För att underlätta förståelsen av energibegrepp och storheter hänvisas till
textrutan ”Energitermer” som inleder miljökonsekvensbeskrivningen.
- 1-
Figur 2.2 Vindkraftverkens placeringar samt fastighetsgräns
2.2
Energipolitik och mål
Sveriges installerade effekt i vindkraftverken har ökat stadigt de senaste tio åren
och uppgick vid årsskiftet 2008/2009 till 1048 MW. Produktionen av el från
vindkraften har de senaste två åren fördubblats och uppgick för helåret 2008 till
1,99 terawattimmar (TWh). Sveriges totala nettoproduktion av el uppgick enligt
preliminär statistik för år 2008 till 145,9 TWh. Av denna härrörde 61 TWh från
kärnkraft och 68 TWh från vattenkraft. Förbränningsbaserad elproduktion (främst
biobränsle) uppgick till 13 TWh. 2
Vindkraften förväntas framöver bli en viktig energikälla för framställning av
elektricitet. Fördelarna är många. Vindkraften är uthållig och ger vid drift nästan
ingen påverkan på miljön.
Vindkraften har stora fördelar vad gäller elproduktion, i jämförelse med andra alternativ. Följande text är hämtad från regeringens proposition 2005/06:143, ”Miljövänlig el med vindkraft - åtgärder för ett livskraftigt vindbruk”
Regeringen bedömer att ”den förnybara elproduktionen bör öka med 17 TWh till
2016 vilket förutsätter en omfattande utbyggnad av vindkraft, såväl storskaligt som
2
Energimyndigheten, 2009. Vindkraftstatistik 2008.
- 2-
småskaligt och både till havs och på land. Vinden bör utnyttjas för elproduktion till
rimliga priser då den är en förnybar energikälla som har en stor och ännu outnyttjad
potential. Energiutvinningen i ett långsiktigt hållbart samhälle bör ha en så liten
negativ påverkan som möjligt på miljön och klimatet. Väl lokaliserade vindkraftsanläggningar uppfyller dessa krav.”
Energimyndigheten fick 2007 i regeringsuppdrag att lämna ett förslag på ett nytt
planeringsmål till år 2020. Energimyndigheten föreslog ett planeringsmål på 30
TWh, varav 20 TWh på land och 10 TWh lokaliserat till havs (i vattenområden). I
mars 2009 presenterade regeringen i två propositioner som tillsammans utgör En
sammanhållen klimat- och energipolitik. Regeringen föreslår bland annat att anta
denna planeringsram för 30 TWh vindkraft.
EU och internationella överenskommelser
Globalt finns det en stark vilja att minska utsläppet av växthusgaser. Enligt Kyotoprotokollet som antogs i december 1997 skall industriländerna under perioden
2008-2012 minska sina utsläpp av sex växthusgaser (koldioxid, metan, dikväveoxid, fluorkolväten, perfluorkolväten och svavelhexafluorid) med 5 % jämfört med
1990. Protokollet är ratificerat och bindande för de länder som skrivit på. EU:s
medlemsstater har härvid åtagit sig att under denna period minska sina utsläpp av
växthusgaserna med 8 %. År 2003 låg EU:s totala utsläpp av dessa sex växthusgaser 1,7 % under 1990 års nivåer, så det är en bit kvar.
EU beslutade under våren 2007 om ett gemensamt klimatpolitiskt mål där EU-länderna förbinder sig att år 2020 klara 20 % av energibehovet (alltså även värme och
transporter) med förnybara energikällor, såsom vindkraft och vattenkraft. Om även
övriga utvecklade länder gör samma åtagande skärps åtagandet till 30 %
minskning. EU-kommissionen vill vidare öka andelen förnybar energi till 20 % år
2020.
Generellt råder goda förhållanden för vindkraftel i Europa, detta återspeglas också i
utvecklingen av vindkraft. I Sverige står vindkraften idag för en blygsam del av elkraften, cirka 1,4 % av den sammanlagda elproduktionen. I Danmark utgör
vindkraften idag ca 20 % av elproduktionen (inklusive import), i Tyskland och i
Spanien är denna andel ca 5 %. Den danska regeringen har i en energiplan angivit
att elproduktionen i Danmark till 50 % skall baseras på vindkraft.
Regionala och lokala mål
Nuvarande planeringsmål för vindkraft innebär bl.a. att lokaliseringsplaner för
vindkraft motsvarande 10 TWh årsproduktion ska vara fastställda av kommunerna
till år 2015. Länsstyrelserna har fått ett regeringsuppdrag att ta fram
planeringsunderlag för stora vindkraftanläggningar. Länsstyrelsen i Västra
Götalands län redovisade arbetet i rapporten Planeringsunderlag för utbyggnad av
stora vindkraftsanläggningar i Västra Götalands län. I rapporten bedömer
Länsstyrelsen det troligt att Västra Götaland inom de närmaste åren kommer att
uppfylla sitt regionala planeringsmål för vindkraft och utredningen visar att det
finns tillräckligt med ytor för att inrymma vindkraftanläggningar för nivåer
motsvarande 100 och 200 % av det nuvarande regionala planeringsmålet.
- 3-
Utmaningen är att placera vindkraftsanläggningarna på ett, ur visuell och
energimässig synpunkt, klokt sätt.3
Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner har tagit fram gemensamma
riktlinjer för vindkraft för att samordna fortsatt planering för vindkraft. Ett av flera
syften med riktlinjerna är att visa hur kommunerna ska bidra till planeringsmålen
för vindkraft för riket som helhet. Se även 5.2 Kommunala planer.
2.3
Töreboda Vind och Göteborg Energi
Prosperous Wind AB är ett bolag som har som affärsidé att projektera, uppföra och
driva vindkraftparker. Verksamheten har pågått sedan 2006. Bolaget driver
verksamheten från Lund. Sökanden för detta projekt är Prosperous Winds helägda
dotterbolag Töreboda Vind AB. Tillsammans med Göteborgs Energi AB, som är
Västsveriges ledande energiföretag, planerar de båda bolagen att söka tillstånd för
uppförande och drift av en vindkraftpark enligt 9 kap. miljöbalken. Till ansökan
ska denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap. miljöbalken bifogas.
Sökande
Töreboda Vind AB
Göteborg Energi AB
Org.nummer
556740-8967
556362 - 6794
Projektledare
Jacob Falkman
Per Carlsson
Telefon
046-286 40 40
E-post
[email protected]
Vattenfall Power Consultant AB (VPC) har i uppdrag att bistå Töreboda Vind och
Göteborg Energi med projektering och ansökan om tillstånd enligt miljöbalken och
är kontaktperson i frågor som rör tillståndsprocessen.
Kontaktperson:
Annie Jacobsson,
Adress:
Vattenfall Power Consultant AB
Box 475
401 27 Göteborg
Telefonnummer:
031-62 97 17, 076-10 62 085
E-post:
[email protected]
3
Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2006. Planeringsunderlag för stora
vindkraftsanläggningar i Västra Götalands län
- 4-
2.4
Miljökonsekvensbeskrivningen
Syfte
Enligt 6 kap. 3 § miljöbalken är syftet med en miljökonsekvensbeskrivning att
identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft,
klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den
fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi.
Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön.
En miljökonsekvensbeskrivning av en verksamhet som kan antas medföra en
betydande miljöpåverkan, ska enligt 6 kap. 7 § miljöbalken innehålla följande.
1. en beskrivning av verksamheten eller åtgärden med uppgifter om
lokalisering, utformning och omfattning,
2. en beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar skall undvikas, minskas eller avhjälpas,
3. de uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga
inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark
och vatten samt andra resurser som verksamheten eller åtgärden kan
antas medföra,
4. en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt
alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför
ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna
av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd, och
5. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1-4.
Avgränsningar
Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning omfattar den planerade vindkraftparken.
Geografiskt är således miljökonsekvensbeskrivningen främst avgränsad till vindkraftparkens lokalisering inom fastigheterna Fägremo 1:2 inklusive omgivande
områden, normalt upp till cirka fem kilometer. För vissa aspekter behandlas ett
större område, exempelvis för fågel. För andra är det studerade området mindre,
exempelvis för bostäder, där det antas att påverkan kan anses som försumbar på ett
avstånd större än två kilometer.
Tidsmässigt omfattar miljökonsekvensbeskrivningen vindkraftparkens anläggningsskede, driftskede och avvecklingsskede.
2.5
Tillståndsprocessen
Enligt de bestämmelser som gäller idag krävs bland annat följande tillstånd för den
aktuella vindkraftparken.
Etableringar av en landbaserad gruppstation för vindkraft, med en installerad effekt
över 25 MW, kräver tillstånd enligt miljöbalken. Detta tillstånd prövas i första
instans av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation.
- 5-
Under tillståndsprocessen skall sökanden samråda med länsstyrelsen i Västra
Götalands, tillsynsmyndigheten (Töreboda kommun) samt med övriga statliga
myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli
berörda. Samrådet skall avse verksamhetens eller åtgärdens lokalisering,
omfattning, utformning och miljöpåverkan samt innehåll och utformning av
miljökonsekvensbeskrivningen. Före samrådet skall den som avser att bedriva
verksamheten lämna uppgifter om den planerade verksamhetens eller åtgärdens
lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan.
Förutom miljöprövningen enligt miljöbalken hos länsstyrelsen ska också Töreboda
kommun tillstyrka den planerade verksamheten.
- 6-
3
3.1
Planerad verksamhet och teknisk beskrivning
Generellt om vindkraftteknik
I ett vindkraftverk omvandlas vindens rörelseenergi till elektrisk energi. De vindkraftverk som uppförs idag har långtgående automatik och behöver lite tillsyn på
plats. Genom ett antal givare insamlas data om vindhastighet, vindriktning, temperatur etc. för automatisk styrning. Olika data för övervakning och uppföljning
registreras och loggas såsom varvtal, utgående effekt med mera. Vindkraftverk
börjar normalt producera el redan vid en vindhastighet av cirka 4 m/s och vid
vindhastigheter överstigande cirka 12 m/s sker maximal produktion. Vid
hastigheter överstigande cirka 25 m/s stängs vindkraftverken av.
En viktig förutsättning vid lokalisering av ett vindkraftverk är naturligtvis att
vinden på platsen har tillräckligt högt energiinnehåll, det vill säga att det blåser bra.
Andra viktiga aspekter att beakta vid lokalisering av vindkraft är förekomst av
bostäder, möjlighet till nätanslutning samt eventuella konflikter med exempelvis
naturmiljö och kulturmiljö. Eftersom vindens rörelseenergi är en funktion av vindhastigheten upphöjt till tre, innebär redan en liten ökning av vindhastigheten en stor
ökning av rörelseenergin. Således innebär en ökning av vindhastigheten från 6 m/s
till 7,5 m/s, att rörelseenergin ungefär fördubblas. För ett vindkraftverk med en
bladlängd om 40 meter, är vikten av den luft som vid en vindhastighet av 10 m/s,
under en sekund passerar genom rotorns sveparea cirka 50 ton. Ungefär 40–45 %
av denna rörelseenergi omvandlas av vindkraftverket till elektrisk energi.
För att finna så goda vindförhållanden som möjligt måste man beakta dels de regionala förhållandena såsom en generellt vindutsatt del av landet, dels de lokala terränghållandena. På lägre höjder påverkas vinden av markfriktionen och av
topografin. Öppen mark med endast begränsad förekomst av skogsdungar och
annat har mindre turbulenta vindförhållanden än skogsmark.
Hur mycket vinden bromsas av markytan beror på underlagets skrovlighet, så
kallad råhet. Med ökad höjd över marken ökar således vindhastigheten, störst
betydelse har detta upp till drygt etthundra meter, stora fördelar kan således uppnås
genom att komma tillräckligt högt med turbinen. Över skog är vindhastigheten
generellt lägre. För att kompensera detta används i skogsmiljö högre torn.
3.2
Vindresursen i området
I den nationella karteringen av vindförhållanden, den så kallade MIUUutredningen4, framträdde vissa regioner med bättre vindförhållanden för
energiproduktion än andra. I Västra Götalands län finns flera bra vindlägen. För aktuellt område i Töreboda kommun redovisas årsmedelvindhastigheter på cirka
6,7 m/s (avser nivån 86 meter över nollplanet). Årsmedelvindhastigheten i området
bör vara minst 6 till 7 m/s för att erbjuda ett tillräckligt bra läge för att utvinna vindens rörelseenergi.
Vindkraftparken ska byggas i skogsmark innebärande de råhetsförhållanden som
sådan mark ger. För att få tillräckligt säkra och representativa vinddata har
4
Bergström, H, 2007. Wind Resource Mapping of Sweden using the MIUU-modell. Wind
Energy Report WE 2007:1. Uppsala Universitet.
- 7-
mätningar med mast påbörjats i området för planerad vindkraftspark. Resultat från
dessa mätningar ger vinddata med hänsyn till den lokala topografin och råheten
samt på representativ höjd för verk i skogsmark. Mätresultat från en längre
tidsperiod, minst ett år, måste inväntas för att kunna utvärderas.
3.3
Projektbeskrivning
Tornhöjden kan inte avgöras innan resultat från pågående vindmätningar finns.
Tornhöjden kommer att bli cirka 100 meter med en rotordiameter på cirka 90
meter. Maximal totalhöjd är dock 170 meter.
Två typer av fundament har bedömts mest lämpliga; gravitationsfundament och
bergförankrade fundament. Vilken typ det blir kan inte avgöras innan detaljprojektering skett.
Lokaliseringsstudier har resulterat i en områdesavgränsning och olika alternativa
parklayouter har studerats och vartefter information och kunskap samlats om
området har layouten anpassats till ett huvudalternativ.
Antal vindkraftverk och parkens layout
Vindkraftparken kommer att bestå av cirka 20 vindraftverk med maximal höjd 170
meter. En preliminär placering av verk, så exakt som det är möjligt att redovisa det
i detta skede, visas i Figur 3.1. I samband med detaljprojektering kommer verk att
behöva flyttas något eller kan behöva tas bort med hänsyn till exempelvis
geotekniska förutsättningar eller att oförutsedda skyddsobjekt identifieras.
Utgångspunkten för vindkraftparkens layout är att nyttiggöra så mycket vindenergi
som möjligt inom ett väl valt område, med beaktande av de tekniska förutsättningarna och med hänsyn till de olika skyddsintressen som berörs.
- 8-
Figur 3.1 Huvudalternativ för vindkraftverkens placering inom området
(parklayout).
Vindkraftverk
Vindkraftparken planeras för verk med en installerad effekt i storleksordningen upp
till 3 MW. Exakt typ av verk är i dagsläget inte klart. Det finns idag ett flertal företag som kan leverera verk med en effekt av omkring 2 MW. För större verk är
antalet leverantörer färre. men utvecklingen går här snabbt och leder till allt mer
effektiva verk, så vid tiden för installation kan det vara andra verk än de idag
tillgängliga, som är mest lämpade. Upphandlingen av vindkraftverk kommer inte
att avslutas innan ett miljötillstånd finns. Därför kan man inte i detta skede binda
sig vid ett specifikt fabrikat.
Samtliga beräkningar som presenteras i denna miljökonsekvensbeskrivning är
baserade på vindkraftverk av typ Vestas V90 (2 MW) med en tornhöjd av 105
meter och en rotordiameter av 90 meter, totalhöjd 150 meter. Gällande riktvärden
för såväl skuggor som buller kommer naturligtvis att följas, oavsett verkens
fabrikat eller effekt.
Av flygsäkerhetsskäl måste vindkraftverk, precis som master och andra höga
anläggningar, förses med hindermarkeringar enligt Luftfartsstyrelsens föreskrifter,
LFS 2008:47. Enligt dessa föreskrifter skall vindkraftverk som med rotorn i dess
högsta läge har en höjd av 45 till 150 meter över underliggande mark eller
vattenyta markeras med vit färg under dagen samt med blinkande medelintensivt
ljus (rött blinkande ljus) under skymning, gryning och mörker. Vindkraftverk som
inklusive rotorn i dess högsta läge har en höjd av 150 meter eller högre ska
- 9-
markeras med vit färg samt med blinkande högintensivt ljus (vitt blinkande ljus).
Det högintensiva ljuset får dimmas ned till en femtiondedel av ljusstyrkan när det
är mörkt. Vad gäller vindkraftparker föreslås att samtliga verk som utgör parkens
yttre gräns markeras enligt bestämmelserna ovan. De vindkraftverk som ingår i en
vindkraftpark och som inte utgör parkens yttre gräns markeras med vit färg samt
förses med minst lågintensiva ljus (fast rött ljus) såvida inte Luftfartsstyrelsen
beslutar om något annat. Vidare framgår att om det finns samlad
bostadsbebyggelse inom en radie av 5 kilometer från föremålet (vindkraftverket)
ska högintensiva ljus avskärmas så att ljusstrålen inte träffar markytan på närmare
avstånd än 5 kilometer från vindkraftverket.
Varje verk uppskattas kunna producera närmare 6 000 megawattimmar per år
(MWh/år), den beräknade produktionen av el för hela parken uppgår till cirka
120 000 MWh/år. Detta motsvarar behovet av hushållsel i 24 000 hem5.
En principskiss av ett vindkraftverk finns som bilaga 7.
Tillfartsvägar
Vid uppförandet av vindkraftparken kommer vägar till verken att behöva anläggas,
se Figur 3.2. Dessa vägar kommer även att användas i driftskedet, i samband med
service av verken. Vägarna uppförs på ett sådant sätt att intrånget i skogsmarken
begränsas så långt som är praktiskt rimligt.
5
Beräknat på en genomsnittlig förbrukning av hushållsel om 5 000 kWh/år per hushåll.
- 10-
Figur 3.2 Huvudalternativ för anslutningsvägar.
- 11-
Elanslutning
Sökanden har för avsikt att etablera 20 vindkraftverk väst om sjön Unden ca 15 km
nordost om Töreboda. Området där vindkraftparken är lokaliserad är kuperad och
stenig skogsmark vilket kan försvåra kabeldragningsarbetet. I 3.3 nedan ses
lokaliseringen av vindkraftparken samt befintligt elnät i området.
Figur 3.3. Lokalisering av vindkraftpark och befintligt elnät i området.
Ungefär 300m norr om parken finns en 145 kV luftledning i öst-västlig riktning
som ägs av Vattenfall Eldistribution. Nätkoncessionär för området är Fortum.
Genom parken sträcker sig även en 400 kV luftledning som ingår i stamnätet och
som ägs av Svenska Kraftnät (SvK). Att få tillstånd av Svenska Kraftnät att ansluta
till deras ledningar är svårt om parken underskrider en total effekt på 300 MW6. I
nuläget anser sökanden inte att detta är ett lämpligt anslutningsalternativ.
Här presenteras två anslutningsalternativ för vindkraftparken mot överliggande nät.
I alternativ 1 upprättas en ny 145/36 kV transformatorstation i direkt anslutning till
befintlig 145 kV luftledning som passerar 300m norr om vindkraftparken.
6
Vägledning för anslutning av vindkraft till stamnätet, Svenska Kraftnät, 200903-24
- 12-
Alternativ 2 innebär att vindkraftparken ansluts mot den planerade 145/24 kV
stationen i Slottsbol som är belägen ca: 5 km nordost om parken.
Anslutningen av vindkraftparken till transformatorstationen sker i alternativ 1 via
det interna nätet som består av 3st 36 kV kabelradialer (Al, 240 mm2). Alternativ 2
består av 4 st 24 kV kabelradialer (Al, 240 mm2) som alla är kopplade till en
kopplingskiosk. Efter kopplingskiosken sker överföringen med 2 st
aluminiumkablar (630 mm2) för att reducera kostnaderna för kablar och
kabelförläggning. Figur 3.4 nedan visar principen för de båda anslutningarna.
Anslutningsalternativ 1
36kV radialer
Turbiner
16
17
18
19
20
10
8
7
12
13
Radial
2
14
5
11
1
6
9
Radial
3
19
20
15
Radial
1
Befintlig 145kV
regionnät
145kV kabel
145/36kV
40 MVA
Containerstation
4
3
2
Anslutningsalternativ 2
24 kV radialer
Turbiner
17
18
15
Radial
1
Kopplingskiosk
6
9
10
14
16
Radial
2
Befintlig 145kV
regionnät
5
145kV kabel
145/24kV
40 MVA
7
12
13
4
1
11
Radial
3
8
Containerstation
2
3
Figur 3.4. Kabelradialer på 36 eller 24 kV förbinder vindkraftparken med fördelningsstationen.
- 13-
Radial
4
Anslutningsalternativ 1
Den nya fördelningsstationen förses med en transformator (40 MVA) och utrustas
med ett komplett 145 kV transformatorfack. Transformatorn ställs upp på avsett
fundament och ansluts på 145 kV sidan via transformatorfack till 145 kV ledning
och på 36 kV sidan med kabelförband. Transformatorn förses med ventilavledare
på samtliga uttag. På fundamentet invid transformatorn ställs nollpunktsutrustning
upp. Transformatoruppställningen dimensioneras även för nollpunktsutrustning.
I anslutning till transformatoruppställningen anordnas en byggnad som ska
inrymma kontrollrum, batterirum och 36 kV ställverk.
Mellanspänningsställverket som placeras i den nya byggnaden bestyckas med
inkommande transformatorfack, utgående ledningsfack samt fack för
spänningsmätning och jordning (om inte detta ryms i något av de andra facken).
I byggnaden installeras även lokalanläggning, kontrollutrustning, reläskydd etc.
Vid anslutningspunkten kommer det att behöva byggas ett 145 kV
kopplingsställverk med möjlighet till sektionering. Detta innebär att ställverket
utrustas med dubbla linjefack till luftledningen, samlingsskena och ytterligare ett
linjefack för anslutning av 145 kV kabeln.
Anslutningsalternativ 2
Den nya fördelningsstationen förses med en transformator (40 MVA) och utrustas
med ett komplett 145 kV transformatorfack. Transformatorn ställs upp på avsett
fundament och ansluts på 145 kV sidan via transformatorfack till 145 kV ledning
och på 24 kV sidan med kabelförband. Transformatorn förses med ventilavledare
på samtliga uttag. På fundamentet invid transformatorn ställs nollpunktsutrustning
upp. Transformatoruppställningen dimensioneras även för nollpunktsutrustning.
I anslutning till transformatoruppställningen anordnas en byggnad som ska
inrymma kontrollrum, batterirum och 24 kV ställverk.
Mellanspänningsställverket som placeras i den nya byggnaden bestyckas med
inkommande transformatorfack, utgående ledningsfack samt fack för
spänningsmätning och jordning (om inte detta ryms i något av de andra facken).
I byggnaden installeras även lokalanläggning, kontrollutrustning, reläskydd etc.
Vid anslutningspunkten kommer det att behöva byggas ett 145 kV
kopplingsställverk med möjlighet till sektionering. Detta innebär att ställverket
utrustas med dubbla linjefack till luftledningen, samlingsskena och ytterligare ett
linjefack för anslutning av 145 kV kabeln.
Interna nätet
De kablar som antagits för det interna kabelnätet är standardkabel med
dimensionen 240 mm2 (aluminium).
Det interna uppsamlingselnätet, som utförs på 36 eller 24 kV spänningsnivå
(konstruktionsspänning), kommer att förbinda de 20 vindkraftverken med
transformatorstationen. Vid varje vindkraftverk kommer det att finnas en
nätstation. Förslag på kabelvägar är framtaget baserat på kartstudie.
- 14-
Figur 3.5 nedan visar förslaget på 36 eller 24 kV internt kabelnät .
Figur 3.5 Förslag på 36 kV internt kabelnät samt transformatorstationens
placering.
Det interna nätet har samma sträckning i de båda alternativen och det som skiljer
dem åt är avståndet till transformatorstationen. Den något längre sträckningen i
nordost som ses i Figur 3 ovan tillhör anslutningsalternativ 2. Efter
kopplingskiosken sker överföringen med två aluminiumkablar med dimensionen
630 mm2.
Förutsättningarna för att ansluta vindkraftparken i Töreboda mot befintligt elnät
anses som goda.
Kemikaliehantering
Växellådor i vindkraftverk och transformatorer, som antingen är placerade i verket
eller i separat hus utanför verket, innehåller olja. Växellådor innehåller cirka 500
liter och transformatorer cirka 1 000 liter. Vindkraftverken har oljeuppsamlingstråg
såväl i maskinhus som i tornets botten. Transformatorer utanför verket står i ett
slutet rum och är försedda med en särskild uppsamlingsvolym. De åtgärder som
behövs för att förebygga oljeförorening av mark eller vatten kommer att vidtas.
- 15-
3.4
Aktiviteter under byggskedet
Nedan ges en allmängiltig beskrivning av hur ett vindkraftverk uppförs. I princip
kommer anläggningsarbetet för föreliggande anläggning att ske på detta sätt, avvikelser kan dock förekomma.
Anläggning av vägar
Byggskedet inleds med att befintliga vägar förstärks och att nya tillfartsvägar samt
uppställningsplatser anläggs. Dessa uppställningsplatser anläggs i omedelbar närhet
till vart och ett av vindkraftverken, med sådan placering att de gör minsta möjliga
intrång i naturen. Uppställningsplatserna får vardera en yta av cirka 1000 m2
(0,1 ha). Uppställningsplatserna är framförallt nödvändiga under byggnationen men
kommer även till användning vid större underhållsåtgärder som exempelvis vid
byte av en vinge. Det är möjligt att vid större underhållsåtgärder ersätta dessa
platser med plåtar som läggs ut för att säkerställa bärigheten för kranbilarna.
Uppställningsplatserna bör dock inte tas bort om det inte finns starkt vägande skäl
då det är kostsamt samt innebär merarbete. Vägarna är nödvändiga för servicebilarna.
Förläggning av elnät
I samband med att vägar byggs eller breddas inom området kommer också elnätet
att förläggas. Kablar för det interna nätet kan läggas både i eller vid sidan av vägar
inom området. Kablar för anslutning till regionnätet förläggs i största möjliga mån i
anslutning till befintliga vägar.
Kablarna läggs i gravar som är cirka en meter breda, beroende på antalet kablar
som läggs. Täckning av kablar sker i enlighet med gällande normer. I väg och i
skogsmark täcks kablar med cirka en halv meter material och i åkermark är
täckningsdjupet cirka en meter så att marken över kabeln kan fortsätta att brukas.
För att skydda kabeln läggs den i skikt av sand både över och under kabeln.
Kabelgraven återfylls med befintliga massor alternativt vägmaterial.
Då man placerar kablar i skogsmark kommer man att röja en ledningsgata på upp
till cirka 10 meter, för att ha plats att lägga upp uppgrävda massor samt för att
förhindra att rötter på träd som växer nära kabeln ska skadas. Om kabeln förläggs i
eller intill en skogsbilväg minskar behovet av att röja för träd, men det kan bli
aktuellt att fälla träd i nära anslutning till vägen.
Fundament
Vindkraftverken kommer att förankras i marken genom gravitationsfundament eller
genom förankring i berg, beroende på geotekniska förutsättningar. En inledande
geoteknisk studie indikerar att de flesta av verken kommer att förankras genom
gravitationsfundament. Ett vindkraftsfundament tar en yta på cirka 400 m2 i
anspråk. För gravitationsfundamenten sker utschaktning. Djupet på detta avgörs
efter att geotekniska prover har tagits på marken där fundamentet skall anläggas.
Vid behov utförs extra utschaktning för att sedan fyllas igen med sand eller makadam. Sprängning kan i vissa fall krävas. När schaktarbetena är färdiga gjuts bottenplattan för fundamentet. I bottenplattans mitt placeras rör, vilka kablarna sedan
- 16-
skall löpa igenom. Därefter armeras och gjuts fundamentet som sedan skall härda i
närmare en månad, innan fundamentet täcks över.
Ett bergförankrat fundament fästs genom en bergadapter, ett antal stag som borras
och gjuts fast i berget. Det går åt mindre mängd betong än för ett
gravitationsfundament av betong.
Installation av torn och turbiner
Tornet levereras i delar, vilka monteras på varandra, överst monteras tornhuset (nacellen). Vingar kan sättas samman med nacellen på marken för att sedan lyftas upp
och monteras fast. De kan även monteras på nacellen efter det att denna är placerad
på tornet. Resningen brukar utföras på ett par dagar såvida vindförhållandena
tillåter. Det skall inte blåsa mer än 10 meter per sekund för att detta skall vara möjligt.
Slutligen tar det cirka en vecka för driftssättningen, och verket kan sedan börja
producera el.
Transporter
I samband med att vägar nyanläggs och förstärks behövs bland annat grus och sten.
För fundament används betong i varierande mängd beroende på typ av fundament.
Diverse övrigt byggmaterial såsom för armering och gjutformar behövs. Allt detta
kräver transportarbete. Därutöver körs en kran för montage av vindkraftverken till
och från området samt att själva vindkraftverken måste transporteras till sina
respektive positioner. Tornet levereras i delar, nacellen och transformator kommer i
varsitt stycke och varje vinge levereras för sig. Transporter av vindkraftverkets
delar kräver breda lastbilar med släp.
Transporter med tunga fordon på grusvägar kan orsaka damning och buller. Vid
risk för besvärande dammande förhållanden kan vägarna vattenbegjutas. Vid val av
transportvägar kommer bostäder att undvikas i möjligaste mån. Transporter
kommer i huvudsak att ske dagtid på vardagar.
3.5
Aktiviteter under driftskedet
Övervakningen innebär att en mängd olika data såsom vind- och
väderförhållanden, teknisk prestanda och driftsituation registreras och skickas till
en central driftdator för analys och lagring. Som exempel på data kan nämnas
vindstyrka, varvtal, temperaturer, oljetryck, oljenivåer, vibrationsnivåer och aktuell
effekt.
En del av dessa data är av betydelse ur miljö- och risksynpunkt. När något är fel
ges en signal, ett larm utlöses och om det finns behov stängs verket av automatiskt.
Ett verk stängs av automatiskt om vindhastigheten överstiger cirka 25 m/s och när
ett larm om lågt oljetryck, låg oljenivå eller vibration lösts ut och då måste även
besök på plats göras innan verket kan startas på nytt. Exempelvis finns det givare i
växellådan som känner av oljetrycket och om det sjunker stängs verket av
automatiskt. Eventuell olja som läcker ut samlas i ett oljetråg. Till verket hör också
en transformator som antingen är placerad i nacellen, i botten på tornet eller utanför
tornet. Transformatorn står i ett avskilt utrymme. I transformatorn finns en givare
- 17-
som känner av oljenivån och om den sjunker stängs verket av. Den olja som
kommer ut samlas upp i en särskild behållare, transformatorboxen.
Verken underhålls regelbundet vid schemalagda servicetillfällen, varvid bland
annat oljeprover analyseras, fastsättning av vingar och olika system kontrolleras. I
samband med service sker vanliga personbilstransporter. Vid eventuellt större
underhålls- eller reparationsarbeten kan tunga transporter behöva ske.
3.6
Aktiviteter under avvecklingsskedet
Vindkraftverken dimensioneras för att kunna vara i drift under minst 25 år. Efter
denna tid kan verken monteras ned. Hur stor del av fundamenten som skall tas bort
bör avgöras i anslutning till denna tidpunkt när de aktuella förhållandena och
förutsättningarna är kända. Till stor del kan det material som använts, återvinnas
efter det att anläggningen tagits ur bruk. Betong måste först hackas, därefter kan
armering tas bort. Slutligen krossas betongen och den kan sedan användas för
exempelvis vägbyggnad. Stål och koppar kan återvinnas. Det är ännu inte möjligt
att återanvända kompositmaterialet i vingarna men förutsättningarna för det utreds.
I likhet med byggskedet kan under avvecklingsskedet temporärt ytterligare lite
mark behöva nyttjas. Under avvecklingsskedet kommer, i likhet med byggskedet,
att ske transporter. Transportbehovet kommer att vara av samma storleksordning
som för anläggningsfasen.
- 18-
4
Samrådsredogörelse
4.1
Inledning
Handlingar, så som mötesprotokoll, remissvar och synpunkter, som refereras
till i detta kapitel återfinns i bilaga 2, Samrådshandlingar.
Sökanden ser det som mycket angeläget att få in så mycket synpunkter som möjligt
under samrådsskedet. Alla samrådsparter har uppmanats att inkomma med
synpunkter på projektet och alla synpunkter finns bilagda i detta dokument. De
frågor som inkommit per e-post eller per telefon har i möjligast mån besvarats.
4.2
Samråd med Länsstyrelse och kommun
Ett samrådsmöte enligt 6 kap 4§ med länsstyrelsen i Västra Götaland och med
Töreboda kommun hölls den 23 januari 2009 i Töreboda kommunhus.
Dessförinnan skickades ett samrådsunderlag ut till de inbjudna. Vid samrådet togs
mötesanteckningar.
4.3
Samråd med övriga myndigheter och organisationer
Vid myndighetssamrådet den 23 januari 2009 identifierades ett antal samrådsparter
och sökanden har även valt att samråda med ytterligare organisationer och
föreningar som identifierats under projektets planeringsfas. Ett projektunderlag har
skickats till följande parter, vilka har fått möjlighet att lämna synpunkter på
projektet:
•
Försvarsmakten
•
Post- och telestyrelsen
•
Skogsstyrelsen
•
Luftfartsverket
•
Luftfartsstyrelsen
•
Vägverket
•
SGU
•
Räddningsverket (MSB)
•
Banverket
•
Kringliggande kommuner (Mariestad, Gullspång, Töreboda, Tibro, Laxå,
Karlsborg, Skövde)
Dessutom har lokala ornitologer och personer med jakt- och fiskarrenden i området
inbjudits till samrådsmötet för allmänheten.
- 19-
4.4
Samråd med allmänheten
Den 7 januari 2007 hölls ett informellt informationsmöte i en samlingslokal i
Högåsen. Inbjudna till mötet var ett antal boende i den norra delen av fastigheten
Fägremo 1:2 då vindkraftverken vid tidpunkten för mötet var planerade här.
Den 16 juni 2009 hölls ett samråd med allmänheten enligt Miljöbalken och
samtliga fastighetsägare inom en radie av 1 km från den planerade vindkraftparken
bjöds in till samrådet. Adresser togs fram med hjälp av lantmäteriets fastighetsregister. Allmänheten bjöds också in via annons i Mariestads Tidning.
Handlingar och inkomna synpunkter redovisas i bilaga 2.
- 20-
5
Alternativutredning
Enligt Miljöbalkens föreskrifter krävs en redogörelse för de alternativa
lokaliseringar och de alternativa utformningar som har utretts och varför det
presenterade alternativet har valts. Vidare ska det även göras en beskrivning av
konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer tills stånd, det så
kallade nollalternativet.
5.1
Nollalternativ
Nollalternativet innebär att vindkraftparken inte kommer till stånd och således
uppkommer inte heller konsekvenserna av vindkraftparken.
Nollalternativet har olika konsekvenser beroende på bland annat avgränsning och
utgångspunkt. Motivet för att bygga vindkraft inom detta område är inte lokalt
drivet utan sker utifrån såväl globala som nationella intressen av att öka
användningen av förnybar energi. Det finns en tydlig och stark styrning mot detta
inte minst nationellt. De medel som står till buds i Sverige för att klara dessa mål är
antingen biobränslebaserad eller vindenergibaserad produktion.
Förenklat kan man säga att om det inte blir möjligt att genomföra den nationella
vindkraftsatsningen måste produktion med biobränsle öka ytterligare samt att fler
tekniker för förnybar energiproduktion snabbt måste utvecklas.
En förutsättning för tillkomsten av vindkraftproduktion är tillräckligt goda
vindförhållanden. De produktionsberäkningar som gjorts visar att denna
förutsättning uppfylls i området.
För att få ett mätbart och jämförbart nollalternativ till vindkraft görs antagandet att
om inte vindkraft byggs kommer istället elproduktion med biobränsle att ske.
Ytterligare en tolkning av ett nollalternativ är att om inte utbyggnad med vindkraft
sker uppkommer en effektbrist som innebär att oljebaserad reservkraft måste
användas.
Som nollalternativ vid föreliggande studie antas därför en elproduktion i ett biobränslebaserat kraftvärmeverk alternativt att el produceras i ett oljekondensverk. I
ett kraftvärmeverk produceras både el och värme. Beskrivningen nedan omfattar
endast konsekvenser av den del av energiproduktionen som genererar elkraft.
Det beskrivna nollalternativet avser inte något speciellt kraftvärmeverk, utan ger
endast underlag för en allmän beskrivning av miljökonsekvenserna av ett dylikt
verk.
Nedan jämförs och värderas den miljöpåverkan nollalternativets dominerande
miljöaspekter ger med motsvarande miljöaspekter för planerad verksamhet
(huvudalternativet).
- 21-
Miljöpåverkan från ett kraftvärmeverk är av flera slag:
•
Nyttjande av naturresurser
•
Fysiskt och visuellt intrång
•
Emissioner
•
Uppkomst av avfall och aska
Beräkningarna nedan utgår ifrån en vindkraftsproduktion av 120 GWh el.
Naturresurser
För att producera motsvarande el med ett biobränslebaserat kraftvärmeverk helt
och hållet baseras på odlad biomassa, tar dessa odlingar cirka 4 500 ha7 mark i anspråk. Av detta hänförs cirka 1 800 ha till elproduktionen. För att producera denna
mängd el i ett oljekondensverk krävs cirka 30 000 kubikmeter olja som är en ändlig
naturresurs. Vindkraftens ”bränsle”, vinden, är en förnybar icke ändlig resurs som
inte kräver någon odlingsareal.
Produktion av el med vindkraft är mycket energieffektivt. På sex till tolv månader
har ett vindkraftverk producerat lika mycket el som motsvarar energibehovet vid
tillverkningen. Energibehovet för tillverkning, uppförande, drift och avveckling av
en vindkraftgrupp, motsvarar ungefär 2 % av verkens sammanlagda elproduktion.
Detta är en mycket bra avkastning. För ett oljekraftverk motsvarar energibehovet
för tillverkning, uppförande, drift och avveckling, 12 % av den el som sedan produceras av verket.8
Fysiskt och visuellt intrång
Ett kraftvärmeverk är avhängigt närhet till ett fjärrvärmenät vilket innebär att de
lokaliseras nära tätorter. Ofta är det svårt att hitta en lämplig fastighet eftersom en
ganska stor yta fordras samt att skyddsavstånd till bostäder m.m. krävs. Inte minst
de frekventa tunga transporterna måste därvid beaktas. Anläggningen påverkar
stadsmiljön och stadsbilden och som en konsekvens av det, boendemiljön. Vid
biobränslebaserade kraftvärmeverk tillkommer även den inverkan på
landskapsbilden som kommer av eventuella odlingar av biobränslet.
Vindkraftverk syns i landskapet och påverkar därmed landskapsbilden. Oavsett
kraftvärmeverk eller vindkraftverk beaktas denna aspekt och försiktighet och
hänsyn tas så att påverkan blir acceptabel.
En vindkraftpark tar ett relativt sett stort område i anspråk, även om verken i sig
bara upptar en liten del. Den föreslagna parken omfattar cirka 800 ha, varav endast
omkring 20 ha bebyggs med verk och vägar. Om man jämför den arealen med den
totala yta som en kraftvärmeanläggning tar i anspråk för bränsleproduktion
(1 800 ha enligt ovan), anläggning och omhändertagande av avfall är skillnaden
inte så stor9, eller till och med så att en vindkraftpark omfattar en mindre areal. I
7
Räknat på 15 000 ha energiskog i Sverige och produktionen 1 TWh, Faktablad
Odlad energi, Svebio.
8
Vattenfall AB, 1996. Livscykelanalyser för energislag i det svenska
elsystemet.
9
Wizelius, T, 2003. Vindkraft i teori och praktik. Studentlitteratur Sidan 192.
- 22-
stort sett all den mark som används för en vindkraftpark kommer under drift att
kunna användas på samma sätt som tidigare. I detta fall för skogsbruk, rekreation
och för jakt. Ett kraftvärmeverks område kommer inte på detta sätt att vara
tillgängligt för annan verksamhet.
Emissioner till luft, vatten och mark
Utsläpp av luftföroreningar från ett kraftvärmeverk kan bidra till lokala, regionala
och globala effekter. De lokala effekterna utgörs av förhöjda halter av bland annat
stoft. De regionala effekterna omfattar utsläpp och nedfall av kväve och svavel som
har en skadlig påverkan på hälsa och miljö, bland annat kan de leda till försurning
och gödning av känsliga naturmiljöer. Bland de globala effekterna kan nämnas
utsläpp av fossil koldioxid och andra växthusgaser som påverkar jordens
energibalans.
I tabell 5-1 sammanfattas för en produktion av 120 GWh el, typiska utsläpp av
kväveoxider, svaveldioxid och fossil koldioxid vid olika produktionstekniker. Utsläppen avser totala mängden per år för levererad kraft och inkluderar utsläpp som
hänför sig till bränsle, byggande och avveckling, drift, reinvestering, restprodukter
från bränslet samt kompensationsproduktion för förluster.
Tabell 5-1. Utsläpp av olika luftföroreningar, ton per år (avrundat), för
en biobränslebaserad respektive oljebaserad elproduktion10 om 120 GWh
(exklusive utsläpp för värmeproduktion och för bränslehanteringen).
Kväveoxider
Svaveldioxid
Fossil koldioxid
Vindkraft
Oljekondens
Biokraft
3
3
1 200
120
160
110 000
88
3
1 900
Biobränslebaserade kraftvärmeverk ger upphov till ett stort antal transporter, både
av bränsle och av aska. För att producera 120 GWh fordras cirka 34 000 ton
bränsle per år vilket motsvarar ungefär 860 lastbilsleveranser med biobränsle eller
cirka 3−4 per vardagsdygn. Därtill tillkommer transporter av aska. Lokalt kan
dessa transporter ge upphov till buller och trafikstörningar. Transporterna medför
även utsläpp av luftföroreningar och fossil koldioxid. Vid biobränslebaserade
kraftvärmeverk kan den interna hanteringen av bränslet leda till bullerstörningar i
omgivningarna. Vidare kan, om inte bränslet hanteras på ett korrekt sätt, damning
och nedskräpning inträffa.
Vindkraft ger upphov till transporter, och därmed luftföroreningar, främst under
anläggningsskedet och avvecklingsskedet. I övrigt innebär elproduktion med vindkraft inga emissioner till luft.
Ett kraftvärmeverk ger upphov till förorenat vatten, framförallt om rökgaskondensering tillämpas, som kräver rening innan det kan släppas ut i en
vattenrecipient. Rökgaskondensat innehåller såväl metaller som kväve.
Vindkraftverk ger i praktiken inte upphov till något förorenat vatten.
10
Vattenfall, 2005. Livscykelanalys, Vattenfalls el i Sverige (2005).
- 23-
På ett kraftvärmeverk hanteras kemikalier och oljor i större omfattning än på ett
vindkraftverk. På båda typerna av anläggning finns skyddsanordningar för att
förhindra utsläpp som kan förorena mark och vatten.
För kraftvärmeanläggningar och vindkraftanläggningar som tillståndsprövas enligt
miljöbalken gäller samma praxis för hur mycket det får låta vid näraliggande
bostäder. Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller är vägledande i
båda fallen.
Avfall och aska
I ett biobränsleeldat kraftvärmeverk uppkommer under drift aska som beroende på
dess innehåll av föroreningar exempelvis metaller, kan nyttiggöras alternativt
måste deponeras. Räknat på produktion av 120 GWh och skogsbiobränsle
uppkommer cirka 580 ton aska. I ett oljekondensverk uppkommer aska som är
klassat som farligt avfall med de krav på omhändertagande det medför.
Vindkraften ger inte upphov till något betydande driftavfall.
Konsekvenser i området
Båda studerade nollalternativen innebär att det inte sker någon utbyggnad i
området. Lokalt kommer sannolikt ingenting att hända på kort sikt utan de
förhållanden som råder idag kommer att fortgå oförändrat i området.
Vindkraft har fördelar avseende miljöpåverkan relativt oljekondens och
biobränslebaserad kraftvärme, framförallt globalt och regionalt.
Nollalternativet innebär dels att det ej sker någon exploatering för vindkraft i
området på fastigheten Fägremo 1:2, dels att motsvarande elektricitet skall produceras med någon annan teknik. För nollalternativet har antagits att detta sker
genom förbränning av biobränsle eller med olja i en reservkraftanläggning. Liksom
vid vindkraft, uppkommer dock lokala miljökonsekvenser även vid elproduktion
enligt nollalternativet.
I förhållande till nollalternativet innebär den föreslagna utbyggnaden flera fördelar:
•
Reduktion av utsläpp av luftföroreningar
•
Minskat transportarbete
•
Inget nyttjande av ändliga naturresurser (kan även gälla vid biobränsle baserad
elproduktion)
Sammanfattningsvis konstaterar sökanden att nyttan av den planerade
vindkraftparken, i jämförelse med nollalternativet, väl motiverar en utbyggnad.
5.2
Alternativa lokaliseringar
En utvärdering av lokaliseringsalternativ genomförs relativt tidigt.
Förundersökningen ger grundläggande kunskap om vindenergipotentialen och
platsens lämplighet i övrigt. En vindmätning på plats är tids- och
kostnadskrävande, vilket innebär att innan en sådan påbörjas för ett projekt måste
grundläggande förutsättningar vara väl kartlagda.
Förutom vindmätningarna har ett viktigt kriterium varit möjligheten att få plats
med ett stort antal vindkraftverk. Det är viktigt att kunna fördela de höga
elkostnaderna på så stor anläggning som möjligt. Samtidigt innebär en större
anläggning ett betydande tillskott till de av riksdagen fastställda energimålen.
- 24-
Området skall också vara bra med avseende på infrastruktur, dessutom ska området
ha få motstående intressen i form av natur- och kulturvärden och bör också ha en
allmän acceptans hos lokalbefolkningen.
Sökanden har fått i uppdrag av markägaren, Göta kanalbolag, att utreda om något
av deras områden lämpar sig för vindkraft. Nedan redovisas de alternativ som
utretts och lett fram till det huvudalternativ som beskrivs i denna MKB.
De fastigheter som har utretts är fastigheterna Pjungserud 1:5, Gersebacken 1:17
och Fägremo 1:2. Se kartor, Figur 5-1 till 5-3. Samtliga tre fastigheter har bedömts
fungera bra ur produktionssynpunkt och de är tillräckligt stora för att rymma en
ekonomiskt försvarbar vindkraftpark.
Under konsekvensanalysen för de tre fastigheterna beskrivs huvudanledningarna
till varför fastigheten Fägremo 1:2 valdes som sökandens huvudalternativ.
Figur 5-1 Pjungserud 1:5
- 25-
Figur 5-2 Gersebacken 1:17
Figur 5-3 Fägremo 1:2
- 26-
Konsekvensanalys för de tre fastigheterna
En naturmiljöanalys visar att p.g.a. naturreservat, bevarandeplan för
odlingslandskapet samt vattendrag med tillhörande strandskydd på fastigheten
Gersebacken 1:17 så kommer ytan, där det är möjligt att placera vindkraftverk, att
minska så pass mycket att sökanden bedömer att en vindkraftspark här inte skulle
vara ekonomiskt hållbar.
Fastigheten Pjungserud 1:5 består av två delar skilda från varandra, vilket skulle
göra att en vindkraftpark här får ett splittrat utseenden. Allmänna bilvägar löper
också genom fastighetens två delar, vilket sökanden också bedömer är negativt för
upplevelsen av en vindkraftpark. Med anledning av dessa faktorer bedömer
sökanden att Pjungserud 1:5 inte är acceptabelt ur landskapsbildsynpunkt. Det
sjösystem, med bl.a. ett område klassat som naturvärde enligt Skogsstyrelsens
inventeringar, ligger också mitt i en av de två delarna, vilket gör att endast ett fåtal
vindkraftverk ryms på fastigheten.
På fastigheten Fägremo 1:2 finns också motstående intressen i form av bl.a. större
mossmarker och fornlämningar, men då fastigheten är stor så bedömer sökanden att
tillräckligt många vindkraftverk får plats på fastigheten trots att vissa områden
måste utelämnas. Denna fastighet är sökandens huvudalternativ och det alternativ
som grundligt utreds i denna MKB.
Se karta, Figur 5-4.
Figur 5-4 Motstående intressen på Pjungserud 1:5, Gersebacken 1:17 och Fägremo 1:2
- 27-
5.3
Utformning
Utformningen av den tänkta vindkraftparken har valts i första hand utifrån
infrastruktur, i form av vägar i området, utifrån lämpliga placeringar i landskapet, i
form av höjder och lämpliga uppställningsplatser, och också utifrån motstående
intressen i form av de natur- och kulturmiljöinventeringar som gjorts på fastigheten
och de nya studier som sökanden gjort i samband med denna tänkta etablering. En
viktig aspekt är också att beräkna de ljudnivåer och skuggeffekter som bildas kring
ett vindkraftverk i drift och placera vindkraftverken så att de riktvärden som finns,
för ljud och skuggeffekter från vindkraftverk, klaras vid bostadshus i omgivningen.
Sökanden bedömer inte att fler vindkraftverk ryms på fastigheten, men alternativ
med färre antal verk har diskuterats, men sökanden anser att när man tagit ett
område i anspråk för vindkraft så ska det nyttjas så långt det är möjligt med hänsyn
till omgivningen för att produktionen av miljövänlig el ska bli så stor som möjligt.
Ett färre antal verk minskar dessutom vindkraftsetableringens ekonomiska
säkerhet, vilken är en förutsättning för projektet.
5.4
Typ av verk och storlek
Alternativa tekniska lösningar är framförallt kopplat till typ av verk, antal verk,
verkens höjd, gruppering av verk samt vägar och elnäts-anslutningen.
Val av leverantör kommer att göras i samband med upphandlingen, vilken kommer
att ske efter det att tillstånd för en etablering har erhållits. Verken kommer dock
inte att överskrida en totalhöjd av 170 meter. Den installerade effekten kommer att
vara så hög som möjligt, för ett effektivt nyttjande av vinden som resurs. Vilken
typ av fundament som kommer att användas kan inte avgöras förrän efter att en
grundligare geoteknisk utredning genomförts.
Ett av projektets syften är att på marknadsmässiga grunder producera så mycket
vindkraftel som möjligt, naturligtvis med beaktande av andra aspekter såsom
miljöfrågor. Detta innebär att det är önskvärt med stora verk, med en hög
installerad effekt. Det finns idag ett fåtal sådana verk med en storleksordning av
2−3 MW; det är dock inte möjligt att idag avgöra vilket som är det mest lämpade;
detta kan ske först i samband med upphandling. De krav som föreligger vad gäller
exempelvis ljudutbredning, måste naturligtvis klaras oavsett vilken typ av verk som
väljs.
Verkens höjd kan avgöras först när erforderliga vinddata för området finns. Det är
tillgången på vindenergi (rörelseenergi) som avgör verkens höjd varför möjligheten
att påverka detta är begränsad. När det gäller storleken på verken kan det dock var
svårt att uppfatta skillnaden mellan verk av olika höjd och storlek.
- 28-
6
Miljö- och hälsokonsekvenser
I den kommande miljökonsekvensbeskrivningen kommer de miljö- och
hälsokonsekvenser som den tänkta vindkraftanläggningen kan ge upphov till att
redovisas. Området kommer att beskrivas utifrån de kommunala planer som finns,
utifrån de fältbesök som gjorts och utifrån de inventeringar som Länsstyrelsen,
Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen har gjort. Ett flertal studier har också
sökanden låtit göra så som arkeologiutredning, naturinventering, geologi- och
hydrologistudie samt studier på fåglar och fladdermöss (Se kap 6. Studier).
Beräkningar på ljud- och skuggeffekter från de planerade vindkraftverken samt
fotomontage redovisas också under detta kapitel.
6.1
Miljöförhållanden
Orientering
Den planerade vindkraftparken ligger i Töreboda kommun i Västra Götalands län.
Töreboda ligger vid Göta Kanal, mitt emellan Vänern och Vättern och har 9257
invånare (den 31 mars 2009). Kommunen är 544 km2 till ytan, vilket innebär 17
invånare per km2 . Landskapet är varierat med ett nät av infrastruktur och olika
vattendrag. De östra delarna domineras av högre belägen skogsmark och de västra
delarna, framförallt kring Göta kanal, karaktäriseras av jordbruksmark.
Planerat område för vindkraft ligger väster om sjön Unden och området är kraftigt
kuperat och har stora inslag av bäckar och våtmarker. Avståndet är drygt 15 km till
Töreboda samhälle och ligger ca 3,5 km öster om Älgarås.
Genom området passerar en 400 kV ledning och strax norr om den tänkta
vindkraftparken löper en 130 kV ledning.
Området är av riksintresse för naturvård och delar av området är av riksintresse för
friluftsliv. Idag bedrivs dock storskaligt skogsbruk på den aktuella fastigheten.
Energi- och luftsituation
Figuren nedan, Figur 6.1, är utdrag ur ett dokument som utgör en metod- och
kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för år 2006 11. Tabellen
visar växthusgasutsläpp, länsvis, för år 2006.
Bland åtgärdsförslagen i den bedömning som länsstyrelsen gjort i november
2008 för att begränsa klimatpåverkan12 kan nämnas:
•
11
12
Utarbeta en regional strategi för att bryta den västsvenska ekonomins
beroende av fossila bränslen i aktiv samverkan mellan olika aktörer.
Metod- och kvalitetsbeskrivning. Geografisk fördelning av emissioner till luft år 2006.
Segersson m.fl. 2008
Begränsad miljöpåverkan. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2008-03-17
- 29-
•
Planera områden för vindkraftproduktion efter analys av och avvägning
mot påverkan på motstående intressen för naturvård, kulturmiljövård samt
friluftsliv och landskapsbild.
•
Ge frågor som rör effektivare energianvändning och minskad
miljöpåverkan från fossila bränslen, en mer framträdande roll i
översiktsplaner och detaljplaner
Figur 6.1
De energi- och klimatstrategier som avrapporterades under år 2008 ska
utvecklas och konkretiseras i syfte att minska klimatpåverkan och öka
energieffektiviteten. Arbetet ska ske i samverkan med såväl berörda regionala
aktörer, kommuner och företag som nationella myndigheter som
Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Boverket.
Länsstyrelsen ska särskilt verka för att:
- andelen förnybar energi ökar
- bidra med insatser för att uppnå det nationella planeringsmålet för vindkraften
- främja energieffektivisering
På Länsstyrelsen har bildats en energigrupp med representanter från olika
enheter, som har till uppgift att föreslå mål och göra handlingsplan utifrån den
befintliga strategin. Gruppen kommer under våren att lägga fram ett första
förslag för vidare diskussioner och inriktningsbeslut. Grunden i det fortsatta
arbetet inom energi- och klimatområdet är att; Utgå från den omfattande
verksamhet som bedrivs inom länsstyrelsens olika enheter. Vad är det som
redan nu pågår och på vilket sätt kan verksamheten förändras med ett tydligare
energiperspektiv. Samverka med andra aktörer eftersom energiområdet är så
- 30-
brett och berör alla delar av samhället men också genom att Länsstyrelsens
koppling till energianvändning och energitillförsel är huvudsakligen indirekt,
genom andra aktörer 13.
6.2
Kommunala planer
Miljö- och byggnadsnämnden för kommunerna Töreboda, Mariestad och
Gullspång har utarbetat ett förslag till riktlinjer för planering av vindkraft. I
riktlinjerna anges dels var nämnden anser att det är lämpligt att uppföra
vindkraftverk, dels var det är olämpligt att uppföra vindkraftverk.
Aktuellt område på fastigheten Fägremo 1:2 är föreslaget som ett lämpligt område.
Det som nämnden nu har tagit fram är fortfarande är ett förslag och är sålunda inte
juridiskt bindande.
Kommunerna menar att dessa riktlinjer för planering av vindkraft för Mariestads,
Töreboda och Gullspångs kommuner är ett steg på vägen mot att skapa en mer
uthållig energiproduktion. De ska vara utformade för att både underlätta för
framtida etableringar och samtidigt åstadkomma så liten negativ miljöpåverkan
som möjligt till följd av framtida vindkraftutbyggnad. Med riktlinjerna som
underlag är syftet också att underlätta planering för de kringföretag som
vindkraftetableringar för med sig, främst behov av framtida förstärkningar i elnätet.
Riktlinjerna är också ett sätt för kommunerna att visa hur man ska bidra till de
planeringsmål för vindkraft som Riksdagen antagit för riket som helhet.
6.3
Riksintresseområden enligt 3 kap. miljöbalken
Inom det område som planeras för vindkraft finns riksintresse för naturvård samt
riksintresse för rörligt friluftsliv utpekat. Inom en mils radie från den planerade
vindkraftparken finns dessutom områden av riksintresse för friluftsliv och områden
utpekade som Natura2000. Figur 6.2 visar riksintresseområdenas avgränsningar.
Ett antal studier, då bland annat natur- och hydrologiinventeringar, har gjorts och
redovisas under kapitel 6.
För kartor med bättre läsbarhet hänvisas till de kartor som finns i bilaga 1b.
13
Länsstyrelsen i Västra Götaland, www.lansstyrelsen.se/vastragotaland
- 31-
Figur 6.2 Visar områden av riksintresse.
Riksintresse Naturvård
Området som är av riksintresse för Naturvård omfattar Unden-Velen-området som
präglas av barrskogslandskap med en topografi av relativt höga nivåskillnader,
ställvis av sprickdalskaraktär. Mindre lövpartier förekommer intill bebyggelse och i
anslutning till några större grönstensförekomster. Berggrunden består framför allt
av gnejser men innefattar även den starkt varierande berggrunden i kontaktzonen
mellan gnejserna, smålands-värmlandsgraniterna och svekokarelska bergarter.
Området innehåller ett stort antal grönstensförekomster. Unden-Velen-området är
av stor betydelse för studiet av det fennoskandiska urbergets orogenes. Vulkaniska
bergarter av stort intresse har nyligen påträffats i området. Unden är en stor och
djup klarvattensjö med i förhållande till sjöarealen obetydligt tillrinningsområde. I
sjön finns ett värdefullt rödingbestånd och relikta planktonarter (Potoporeia affinis,
Pallasea quadrosspinosa, Mysis relicta). Kalkning har utförts för att rädda
rödingbeståndet. Förekomst av öring och den rödlistade hornsimpan. Unden har
artrik fiskfauna. Förutom öring, röding och hornsimpa finns abborre, benlöja,
elritsa, gers, gädda, lake, mört, nors, sik, stensimpa och storspigg. Undens
vattenmassa försörjer Göta kanal med vatten och dräneras på så sätt åt både
Östersjön och Västkusten.
Velens dräneringsområde utvaldes 1965 som representativt typområde för ett
mellansvenskt skogsområde för att ingå i nätverket av mätstationer: Internationella
Hydrologiska Dekaden (IHD). I sjöängen vid L Pjungserud finns en meteorologisk
- 32-
och klimatologisk station, som tagit fram långa och värdefulla mätserier.
Referensområdet Unden-Velen överlappar delvis Tiveden: riksobjekt för
friluftslivet.
Riksintresse Friluftsliv
Riksintresset för friluftsliv samt rörligt friluftsliv omfattar Göta kanal-Tivedenområdet och beskrivningen är att genom sin skönhet, säregna beskaffenhet och god
bär- och svampförekomst har Unden-Velen-området även intressen för det rörliga
friluftslivet, särskilt i den östra delen. Då området för vindkraftsetableringen är ett
effektivt och storskaligt skogsbruksområde kan man anta att friluftslivet kan gå att
kombinera med flertalet verksamheter.
Riksintresse Kulturmiljö
Ca 8 km söder om tänkt etablering finns ett riksintresse för kulturminnesvård som
benämns Edet-Sätra.. Pga av avståndet kommer inte detta område att påverkas.
Riksintresse Natura 2000
Det Natura 2000-område som ligger ca 5 km sydväst om planerad vindkraftpark är
myrmark och benämns Myrhulta mosse. Området ligger på ett avstånd som gör att
det inte bedöms påverkas av en etablering.
- 33-
6.4
Länsstyrelsens utpekade områden
I figur 6.3 visas de områden som länsstyrelsen pekat ut efter studier och
inventeringar. Vad som är viktigt att ta stor hänsyn till vid en etablering är de
mossar som finns inom området (Våtmarksinventering). Dessa mossar är idag
påverkade av den verksamhet som bedrivs på fastigheten.
Området ligger också inom ett stort opåverkat område enligt länsstyrelsens
bedömning. Dock bedrivs ett storskaligt skogsbruk på fastigheten.
En natur- och hydrologiutredning har gjorts för projektets räkning och redovisas i
kap 7.3.
För kartor med bättre läsbarhet hänvisas till de kartor som finns i bilaga 1b.
Figur 6.3 Länsstyrelsens utpekade områden
- 34-
6.5
Skogsstyrelsens utpekade områden – Skogens Pärlor
Området för tänkt vindkraftetablering innehåller sumpskog, utpekade av
Skogsstyrelsen. De hydrologiska studier samt naturinventeringar som gjorts i
området och som redovisas i kapitel 7.3 visar på vilket sätt sökanden ska förhålla
sig till dessa områden. I det större sumpskogsområdet strax söder om de tänkta
verkplaceringarna finns även en nyckelbiotop som är viktig att ta hänsyn till.
Nyckelbiotopen är barrnaturskog med rikligt med döda träd, högstubbar och grova
träd. Se figur 6.4. Dock kommer varken vägar, uppställningsytor eller fundament
beröra biotopområdet.
För kartor med bättre läsbarhet hänvisas till de kartor som finns i bilaga 1b.
Figur 6.4 Skogsstyrelsens utpekade områden
- 35-
6.6
Kulturmiljövärden enligt Riksantikvarieämbetet
De uppgifter som finns om kulturmiljövärden, enligt Riksantikvarieämbetet, i
närområdet redovisas på karta, Figur 6.5. Stor hänsyn kommer att tas till eventuella
kulturhistoriskt intressanta lämningar under byggfasen.
Den fornlämning som ligger närmast de tänkta vindkraftverken är en övrig
kulturhistorisk lämning och lämningen söder om denna betecknas som en fast
fornlämning.
En arkeologisk utredning har gjorts på området och fler fornlämningar har då
identifierats. Utredningen redovisas under kapitel 7.2.
För kartor med bättre läsbarhet hänvisas till de kartor som finns i bilaga 1b.
Figur 6.5 Raä´s utpekade fornlämningar
- 36-
6.7
Landskapsbild
Upplevelsen av landskapet och landskapsbilden är individuell. Det vissa ser som en
positiv kvalitet i landskapsbilden, kan av andra upplevas som ett intrång. För en
enskild individ kan upplevelsen variera från gång till annan. I studier av hur
vindkraftverk påverkar upplevelsen av landskapet, konstateras att tillvänjningsprocessen är mycket snabb.14 En persons upplevelse av hur något medför ett intrång i
landskapsbilden, är bland annat avhängigt nyttan av det som orsakar intrånget. En
landsväg eller en kraftledning som går genom ett öppet åkerlandskap, behöver inte
upplevas som negativ eftersom betraktaren också ser nyttan av vägen respektive
kraftledningen. I enlighet med detta har även noterats att ett vindkraftverk som är i
drift, många gånger upplevs som mindre störande än ett stillastående.15 Orsaken till
detta är att man för ett verk som är i drift, (obemärkt) även väger in det positiva i
att verket producerar miljövänlig elektricitet.
I ett öppet landskap i en närzon, upp till ett avstånd av två kilometer, utgör ett
vindkraftverk en markant blickpunkt och blir ett tydligt inslag i landskapet, som
tillsammans med andra dominerande inslag är väl synligt. I en mellanzon, två till
fem kilometer, ökar ”konkurrensen” med andra landskapselement. På detta avstånd
blir det allt svårare att avgöra verkens storlek. I en fjärrzon, vid avstånd överstigande fem kilometer, minskar verkens betydelse i landskapsbilden; många gånger är
verk på detta avstånd bara synliga i vissa vädersituationer. Förhållandena i
skogsmark är något annorlunda eftersom skogen till stor del kommer att skymma
verken.
Verkens storlek, antal och inbördes placering kan spela roll för hur landskapsbilden
påverkas. Större verk har lägre varvtal än mindre.
Förutsättningarna för placering av vindkraftverk inom en vindkraftpark är
annorlunda för skogsmark jämfört med placering av verk i ett öppet landskap eller
till havs. För de sistnämnda kan man med utgångspunkt från bestämda blickpunkter
placera verken i olika geometriska figurer i syfte att skapa harmoni. Eftersom
verken syns betydligt mindre i skogsterräng, är nyttan av en sådan placering
mindre i skogsmark. Därtill kommer att till exempel geotekniska och topografiska
förhållandena i skogsmark, ofta försvårar en sådan mer ”bunden” placering av
verk. Även andra faktorer så som skogsvägars sträckning ger andra förutsättningar
i skogsmark.
Hur vindkraftverken gestaltar sig i landskapet kan illustreras med hjälp av fotomontage. Foton tas från valda utkikspunkter och vindkraftverken med dess
dimensioner placeras in i bilden.
Enligt ovan är upplevelsen av landskapet individuellt, även upplevelsen av hur ett
vindkraftverk påverkar landskapsbilden är individuell.
Fotomontage från ett antal punkter, som valts ut i samråd med myndigheter och
allmänheten, kring vindkraftverkens tänkta placeringar har gjorts för att visa hur
anläggningen kommer att se ut från några olika utkikspunkter. Se Figur 6.6 samt
bilaga 3, Fotomontage.
14
Miljödepartementet, 1999. Rätt plats för vindkraften. Slutbetänkande av
Vindkraftsutredningen. SOU 1999:75.
15
Karin Hammarlund, Göteborgs universitet.
- 37-
Figur 6.6 Fotomontage från sjön Sänningen
Värdering
Nätanslutning sker med nedgrävda kablar, inte luftledningar, vilket är en åtgärd
som minskar påverkan på landskapsbilden.
Vid placering av verken har tekniska förutsättningar samt många olika
skyddsintressen varit styrande. Som nämnt kan visuell påverkan av en
vindkraftpark i skog inte jämföras med en vindkraftpark i ett öppet landskap varför
denna aspekt bedöms vara av underordnad betydelse i skogsmark relativt de andra
skyddsintressen som har beaktats.
Vindkraftparken kommer att synas i landskapet, i synnerhet från höga lägen, och
där kunna bli ett påtagligt inslag i landskapet.
6.8
Rekreation och friluftsliv
En vindkraftanläggning kan medföra en påverkan på rekreation och friluftsliv,
genom direkt intrång i exempelvis rekreationsområden. Indirekt kan en anläggning
även påverka rekreationsintressen genom en förändrad landskapsbild och i någon
mån genom ljudutbredning. I föreliggande miljökonsekvensbeskrivning behandlas
detta under avsnitt Landskapsbild och avsnitt Boendemiljö ljudutbredning.
Riksintresset för friluftsliv samt rörligt friluftsliv omfattar Göta kanal-Tivedenområdet och beskrivningen är att genom sin skönhet, säregna beskaffenhet och god
bär- och svampförekomst har Unden-Velen-området även intressen för det rörliga
friluftslivet, särskilt i den östra delen. <aktuellt område är ett kuperat
skogslandskap med effektivt skogsbruk och enligt uppgift är friluftslivet sparsamt i
det aktuella området.
- 38-
Området arrenderas ut till jakt och det finns även flera fiskearrenden i sjön Unden.
Under anläggningsfasen kan rekreationsintresset påverkas negativt. Trafik och
anläggningsbuller kan exempelvis störa friluftsupplevelsen. Verken kommer att
placeras förhållandevis nära vägar, innebärande att de syns också vid cykling efter
den markerade leden. Jakten kommer sannolikt inte att kunna bedrivas i någon
större omfattning under anläggningstiden, eftersom viltet då förmodas fly området;
därtill kommer under jakten risker med mycket folk i området. De aktiviteter som
är knutna till användningen av sjön påverkas mindre under anläggningsskedet.
Under driftfasen kommer påverkan att vara betydligt mindre, framförallt av visuell
karaktär då verken kommer att synas i området och över sjön. Allt friluftsliv kan
dock bedrivas precis som tidigare innan parken uppfördes.
Under avvecklingsskedet kan störningar av motsvarande karaktär som under
anläggningsfasen uppkomma.
Värdering
Under anläggningsfasen som pågår under en förhållandevis kort tid, cirka ett år,
uppkommer vissa störningar för rekreation och friluftsliv inom och i närheten av
området. Några nämnvärda störningar för rekreation och friluftsliv, annat än möjligen alldeles intill verken, förutses inte under drift av vindkraftparken.
6.9
Boendemiljö ljudutbredning
Bakgrund
Ljud anges i decibel (dB) som är exponentiell enhet. En fördubbling av ljudnivån
ger en ökning med 3 dB. Om en anläggning på ett visst avstånd medför en ljudnivå
om 40 dB, skulle två sådana anläggningar (på samma avstånd) tillsammans ge en
ljudnivå om 43 dB. Förändringar på 1−2 dB klarar örat normalt inte av att uppfatta,
först vid förändring om cirka 3 dB kan man uppfatta skillnader i ljudnivåer. Vår
hörsel behöver dock en ökning med närmare 10 dB för att uppleva förändringen
som en fördubbling av ljudnivån. Örats känslighet för ljud varierar med ljudets
frekvens. Vid beräkning av ljudnivåer kan det göras en kompensation för detta, den
sålunda justerade ljudnivån benämns dBA (decibel-A).
- 39-
Figur 6.7 Illustration av de ljudnivåer som olika verksamheter genererar (från
Banverket). Det riktvärde som normalt tillämpas för vindkraftverk vid bostäder är
40 dBA.
Vanligen anger man ljudnivåer i form av ett vägt medelvärde över en viss
tidsperiod (ekvivalentnivå). Tidsperiodens längd beror av hur ljudet varierar över
tid. Dygnmedelvärden är vanligt förekommande. I figur 6.7 visas översiktligt vilka
ljudnivåer som förekommer vid olika miljöer. Det riktvärde som har tillämpats av
tillståndsmyndigheterna vid bedömning av buller utomhus från vindkraftverk, är i
de flesta fall 40 dBA (uttryckt som en ekvivalent ljudnivå). I praktiken blir det
även den maximala ljudnivån, eftersom den beräkningsmodell som använts antar
en maximal ljudemission och kritisk vindriktning. Detta värde kan jämföras med
det för vägtrafik, där riktvärdet för ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder är
55 dBA och för maximal ljudnivå vid uteplatser är 70 dBA.
Varken skadliga infraljud eller skadliga ultraljud, det vill säga ljud som har för låg
respektive för hög ljudnivå att uppfattas av det mänskliga örat, har uppmätts från
vindkraftverk.
Lokala förutsättningar
I Figur 6.8 redovisas var bostäder förekommer, för vilka beräkning av ljud och
skuggor har utförts.
- 40-
Figur 6.8 Karta över samtliga beräkningspunkter(A-J). Grön linje anger
ljudutbredningen, 40dB.
För vindkraftgruppen har beräknats ljudnivåer vid angränsande bostäder med programmet WindPRO16. Beräkningarna är gjorda enligt Naturvårdsverkets
rekommenderade modell17 för en ogynnsam situation innebärande en vindhastighet
om 8 m/s, riktad mot de enskilda bostäderna. I beräkningen antas att ljudet som
verken emitterar är det maximala (beräknat för en höjd på 10 meter över marken)
för aktuell effekt. I praktiken är vindhastigheten under större delen av tiden lägre
än 8 m/s, vilket även innebär att ljudnivån blir lägre. Ljudnivån blir också i
16
EMD, Energi- og Miljödata,Version 2.6, 2008.
17
Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Boverket, 2001. Ljud från
vindkraftverk.
- 41-
verkligheten lägre när vindriktning är en annan än mot den aktuella bostaden. Att
modellen antar att vinden hela tiden blåser från de enskilda verken mot respektive
bostad innebär en överskattning, eftersom det inte samtidigt kan blåsa en nordlig
vind från ett verk norr om en bostad mot bostaden och en sydlig vind från ett verk
söder om bostaden. I praktiken, vid exempelvis en nordlig vind, skulle det södra
verket vid en sådan situation bidra med ett lägre ljudtillskott än vad modellen antar.
Vid höga vindhastighet, större än 8 m/s, kommer bakgrundsljudet att vara högre
och därmed i ökad utsträckning skärma vindkraftens ljud. Beräkningarna är gjorda
för Vestasverk V90 (2 MW), med en navhöjd av 105 meter. Andra verk kan dock
vara aktuella.
I Figur 6.8 redovisas en karta på den beräknade ljudutbredningen (40 dB) och i
Figur 6.9 sammanfattar de beräknade ljudnivåerna vid de studerade bostäderna, se
även Bilaga 4.
Figur 6.9 Sammanfattning av de beräknade ljudnivåerna vid de studerade
bostäderna
Värdering
Verken har placerats och anpassats utifrån att ingen bostad ska få en ljudnivå som
är högre än 40 dBA enligt beräkningsmodellen. I verkligheten kommer ljudnivån
att bli lägre av flera skäl vilka nämns tidigare i texten. Av tabellen ovan framgår att
ljudnivån för alla bostäder är lägre än 40 dBA. Den beräkningsmodell som använts
medför att ljudnivåerna överskattas vid bostäderna, eftersom vinden inte samtigt
kan blåsa från olika håll samtidigt mot husen. I det att riktvärdena klaras för
samtliga bostäder, med marginal för de flesta, bedöms att ljudutbredningen är
godtagbar.
Enligt ovan är beräkningarna utförda för Vestasverk V90 (2 MW) men även andra
verk kan vara aktuella, vilka kan ge något annorlunda ljudnivåer. Oavsett vilket
verk som uppförs kommer ljudnivån 40 dBA vid bostäder att innehållas. Skulle
mot förmodan ett vindkraftverk på plats ge upphov till mer än 40 dBA kan
ljudnivån sänkas genom att nedreglera verkets effekt.
- 42-
6.10
Boendemiljö skuggeffekter
Bakgrund
Då ett vindkraftverk under soliga tillfällen är i drift, uppkommer från rotorn en
rörlig skugga. Det som man i dagligt tal avser med skugga är kärnskugga, som
uppstår då det skuggande föremålet skymmer hela solskivan. På större avstånd
kommer en vinge inte helt att dölja solen, och skuggbilden blir mindre markant.
En enskild plats kan under korta perioder av ett dygn, utsättas för dessa skuggeffekter, när verken befinner sig i linje mellan solen och den enskilda platsen. Varaktigheten av en sådan enskild situation, vid en fastighet, påverkas bland annat av
vindriktningen. Om det blåser parallellt med solinstrålningen, kommer skuggeffekten att få störst utbredning och ha längst varaktighet, eftersom verket då står
med ”bredsidan” mot solen.
Refererande till flera domar18 fastställda av Miljööverdomstolen tillämpas praxisen,
att den faktiska skuggeffekten på störningskänslig plats får vara högst 8 timmar per
kalenderår, i arbetet med utformningen av vindkraftparken. En skuggförekomst om
8 timmar per år, motsvarar cirka 0,2 % av den sammanlagda tiden under ett år med
dagsljus, mellan soluppgång och solnedgång. Riktvärdet tar hänsyn till att den rörliga skuggan inte uppkommer under mulna tillfällen eller då det inte blåser. Varaktigheten av skuggbildningen per dag får heller ej överskrida 30 minuter per dygn.
Lokala förutsättningar
De bostäder som använts i beräkningarna framgår av Figur 6.8.
Förekomsten av skuggeffekter har beräknats med programmet WindPRO.
Beräkningen är gjord dels för att ta fram den sammanlagda tiden över året med
skuggeffekter, dels för den längsta tid med skuggförekomster under en enskild dag.
För molniga och vindstilla tillfällen baseras beräkningen på vinddata för området
och den genomsnittliga soltiden per månad enligt representativa soldata för platsen,
i detta fall från Danmark. Beräkningarna är gjorda för Vestasverk V90 (2 MW)
med en navhöjd av 105 meter. Andra verk kan dock vara aktuella.
I figur 6.11 redovisas den beräknade förekomsten av skuggeffekter vid bostäder,
enligt de två kriterierna (totalt antal timmar per år respektive maximalt antal minuter per dag), se även Bilaga 5. En bostad erhåller en teoretisk skuggförekomst som
överstiger åtta timmar per år. För att klara riktvärdena för denna installeras ett
reglersystem för så kallad skuggminimering. Detta är en funktion som stänger av
verket om det finns risk för störande skuggeffekter, se Figur 6.10.
18
Miljööverdomstolens dom den 5 juli 2004 i mål M 9178-02 (MÖD 2004:40)
- 43-
Ingen åtgärd,
fortsatt drift
Kritisk tidsperiod,
datum och klockslag
Nej
Ja
Är det soligt
Nej
Verket stoppas
Ja
Figur 6.10 Principskiss för funktion för skuggminimering.
Funktionen baseras på rådande datum och klockslag, samt aktuella uppgifter om
solighet. För de enskilda verken inmatas vid vilka kritiska tidsperioder (datum och
klockslag) som störande skuggeffekter kan förekomma vid de berörda fastigheterna. Vid sådana kritiska perioder kontrollerar systemet med en strålningsmätare
huruvida det är mulet eller soligt. Vid sol stannar vindkraftverket automatiskt. Är
det mulet innan denna kritiska period, men det klarnar upp under tidsperioden,
kommer verket att stoppas, men med en viss fördröjning.
I bilaga 5 finns även diagram där det framgår vilken tid på året och tid på dygnet
som skuggor beräknats förekomma vid respektive bostad. Det går i diagrammen
inte att utläsa varaktigheten av ett enskilt tillfälles skuggeffekter under en enskild
dag. I vissa fall är förhållandena sådana att träd eller byggnader skärmar mot ett
eller flera verk. Vid beräkningarna har detta inte beaktats, utan det har antagits att
platsen ligger exponerad mot samtliga verk.
Figur 6.11. Den beräknade förekomsten av skuggeffekter
- 44-
Värdering
Bostaden vid Unden (C) som enligt beräkningarna överskrider det
rekommenderade värdet något får skuggor främst tidig förmiddag någon gång
mellan klockan sex och nio under vår och höst samt under sommaren vid femsextiden på morgonen.
Med de ovan föreslagna åtgärderna med skuggminimering klaras dock de
riktvärden som tillämpas varför det bedöms att förekomsten av skuggeffekter är
godtagbar.
Enligt ovan är beräkningarna utförda för Vestasverk V90 (2MW) med 105 meter
navhöjd men även andra verk kan vara aktuella, vilka kan ge något annorlunda
förekomster av skuggeffekter. Oavsett vilket verk som uppförs skall redovisade
riktvärden vid bostäder innehållas.
6.11
Boendemiljö elektriska och magnetiska fält
Förutsättningar
Elektromagnetiska fält anges som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska
fält. Dessa fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och distribution
samt slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår miljö, kring
kraftledningar, transformatorer samt elapparater som exempelvis mikrovågsugn
och dator.
För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger
upphov till det elektriska fältet intill ledningen. Det elektriska fältet brukar
uttryckas i enheten kilovolt per meter (kV/m). Elektriska fält av någon
storleksordning finns praktiskt taget enbart kring högspänningsanläggningar. Fältet
avskärmas lätt av exempelvis vegetation och väggar i hus, varför man inte får något
elektriskt fält inomhus från yttre ledningar. När det gäller det elektriska fältet är en
kabel konstruerad så att fältet utanför kabeln är noll. Det elektriska fältet anses
därför inte relevant att redovisa i denna MKB.
Det magnetiska fältet uppstår då fasledaren genomflyts av ström. Fältet beror av
faslinornas placering, på avståndet mellan linorna samt av vilken strömstyrka som
flödar i ledningarna. Stora fasavstånd ger upphov till ett långsamt avtagande fält
och därmed en större spridning av magnetfälten. Magnetfältet avtar normalt med
kvadraten på avståndet till ledningen.
Magnetiska fältstyrkor anges i enheten tesla, vanligen mikrotesla (μT).
Magnetfälten avskärmas inte av väggar och tak och därför är magnetfälten inne i
hus nära kraftledningar ofta högre än vad som är normalt inne i bostäder.
Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt
fält, det vill säga samma som uppkommer vid användning av likström. Så vitt man
vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens, 50 μT. Däremot
skapar ett växlande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. Växlande
magnetfält bildas kring ledningar och apparater för växelström, det vill säga kring
alla kraftledningar och allt som drivs med ström från vägguttag.
Medianvärdet på magnetfält i bostäder i större städer i Sverige är 0,1 μT och i
mindre städer och på landsbygden 0,05 μT. I storstadsområdena har cirka 10 % av
bostäderna minst ett rum med ett magnetfält över 0,2 μT. Cirka 0,5 % av
bostäderna i Sverige beräknas ha ett magnetfält över 0,4 μT på grund av närheten
till elektriska ledningar av olika typer. Nära kraftledningar och
transformatorstationer är magnetfälten högre. Under en kraftledning kan fälten vara
- 45-
ungefär 10 μT. Som jämförelse kan nämnas att på avståndet 0,1 m från en hårfön är
det magnetiska fältet 2-12 μT.
När det gäller akuta effekter av elektromagnetiska fält har Statens Strålskyddsinstitut givit ut allmänna råd för allmänhetens exponering.19 För
lågfrekventa (växlande) magnetiska fält, det vill säga fält med frekvensen 50 Hz,
anges ett riktvärde på 100 μT. Vidare har Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket,
Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålskyddsinstitutet20 rekommenderat en
försiktighetsprincip med följande lydelse: ”Om åtgärder, som generellt minskar
exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man
sträva efter att reducera fält som avviker stark från vad som kan anses normalt i
den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man
redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas.”
Vid planering av nya kraftledningar för växelström utgår Svenska Kraftnät från 0,4
μT som högsta magnetfältsnivå vid bostäder eller där människor vistas varaktigt.
Denna nivå avser ett årsmedelvärde.
Inga bostadshus finns inom 300 m från de kablar som ansluter till vindkraftverken.
Dessa bedöms därför inte bidra med något magnetfält vid bostäder.
För att bedöma storleken på magnetfältet på den tänkta kabel som skall gå mellan
vindkraftsparken och regionnätsledningen refereras till en beräkning som nyligen
gjordes i ett vindkraftprojekt i Falkenbergs kommun i en liknande situation som
aktuell vindkraftpark. Beräkningen utfördes baserat på ledningens årsmedellast (76
A, 22 st verk med samma installerade effekt som i detta projekt). Beräkning
utfördes för 3×1×240/95 mm2 kablar med kopparskärm. Kablarnas
förläggningsdjup var 0,55 m och beräkningen utfördes för höjden 1,5 m över
marken.
Resultatet från denna beräkning visade att magnetfältet blir maximalt cirka 0,27
μT, mitt över kabeln. Fältet minskar snabbt med avståndet till kabeln och är fem
meter från kabeln endast ca 0,04 μT.
Värdering
Genom att kabelförläggning har valts istället för att bygga luftledning har
magnetfältet reducerats. Fältnivån rakt över kablarna (där det inte kommer att
finnas bostäder) kommer, enligt den beräkning som gjordes i ett liknande projekt,
klart att understiga 0,4 μT, som ofta används som riktvärde för nybyggda
ledningar, vid närmsta bostadshus. Därmed bedöms påverkan och därmed
konsekvenserna av magnetfältet bli försumbara.
19
Statens strålskyddsinstituts allmänna råd om begränsning av allmänhetens
exponering för elektromagnetiska fält (SSI FS 2002:3).
20
Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och
Strålskyddsinstitutet Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa
elektriska och magnetiska fält, en vägledning för beslutsfattare.
- 46-
6.12
Hinderbelysning
Av flygsäkerhetsskäl måste vindkraftverk, precis som andra höga anläggningar,
hindermarkeras enligt Luftfartsstyrelsens föreskrifter, LFS 2008:47, se även avsnitt
Vindkraftverk.
För vindkraftverk med en maximal totalhöjd av 150 m ska belysningen utföras med
blinkande medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker.
Ljusstyrkan är högst under skymning och gryning för att regleras ned under
nattetid.
För vindkraftverk med en totalhöjd högre än 150 m utförs hindermarkeringen i
form av ett vitt blinkande högintensivt ljus. I mörker regleras ljusstyrkan ned till en
femtiondedel. Om de högintensiva ljusen ska användas skall hindermarkeringen
avskärmas om det finns samlad bostadsbebyggelse inom 5 kilometer från
vindkraftverket.
Den hindermarkeringsbelysning som verken förses med kommer att dämpas i den
utsträckning detta är möjligt enligt luftfartslagstiftningen.
Med skärmning och dimning av det högintensiva ljuset kommer effekterna och
konsekvenserna av hindermarkeringen att dämpas.
Värdering
Högintensivt ljus kommer att skärmas av och dimmas i enlighet med
Luftfartsstyrelsens föreskrifter, LFS 2008:47, och bedöms därmed vara godtagbart
ur miljö- och hälsosynpunkt. Om belysningen utförs med blinkande medelintensivt
rött ljus så bedöms också störningen från vindkraftverken vara godtagbar.
Fåglar, fladdermöss och hindersbelysning
Litteraturstudier har gjorts i samband med ett större vindkraftprojekt i Falkenbergs
kommun (Hjulebergs vindkraftpark). Studien handlar om hindersbelysning och
visar att fladdermöss inte attraheras av ljus i sig men att deras bytesdjur, insekterna,
kan göra det. Nattaktiva insekter uppfattar ljuset som att det är månens strålar.
Många insekter orienterar med hjälp av månen som är så långt bort att dess
ljusstrålar i praktiken är parallella när de träffar jorden. Ljustrålarna från en lampa
är emellertid inte parallella utan strålar ut åt alla håll. Det får insekternas
navigationssystem att kollapsa. I sitt försök att flyga rakt måste de hela tiden
korrigera kursen och det tar inte lång tid, innan de förlorar orienteringen och flyger
runt i cirklar. Det är dock troligt att ett vitt intermittent ljus inte har samma
attraktionskraft som ett fast sken och därmed attraheras inte heller fladdermössen. I
de fall vindkraftverken ej överstiger 150 m skall verken förses med blinkande rött
ljus. Det röda ljuset attraherar inga nattaktiva insekter och därmed inte heller några
fladdermöss.
Litteraturstudien avseende fåglar visar att hindersbelysningens möjliga påverkan
framförallt är knuten till risken för attraktion och kollision för nattsträckande
småfåglar. Dödsfall av småfåglar är känt från en rad höga byggnader med olika
typer belysning. Det är framförallt höga master och speciellt master på en bra bit
över 150 m (Manville 2001, Kerlinger 2004), men även byggnader som t.ex.
Öresundsbron har orsakat dödsfall. Fenomenet uppträder i situationer, där fåglarnas
vanliga orienteringsförmåga reduceras, som följd av vissa väderförhållanden,
närmare bestämt lågt stående molntäcke och/eller dålig sikt. Det som händer antas
- 47-
vara att hindersbelysningen, under dessa väderförhållanden, stör fåglarnas
navigation genom att fåglarna attraheras av ljuset och stannar för att kretsa kring
fenomenet, med risk för att de blir utmattade eller flyger in i byggnaden i fråga.
Småfåglar flyger vanligtvis på hög höjd (från några hundra meter till flera
kilometer) och i bra väder. Det är enbart vid plötsliga omslag i vädret, i samband
med nätter med stor sträckaktivitet, som ett större antal fåglar tvingas ned på lägre
höjder, och riskerar att påverkas av hindermarkeringsljuset. De erfarenheter som
finns pekar på att sådana situationer är förhållandevis sällsynta. Många av de större
fågeldödsfallen man känner till har inträffat vid master, och andra höga byggnader,
med en konstant (ej blinkande) ljusmarkering. Omfattande studier av flygbeteende
och dödsfall av nattaktiva fåglar vid master har visat att speciellt hindermarkering
med ett konstant rött sken verkar vara attraherande, medan stroboskop eller
blinkande ljus generellt är mindre kritiska (Gehring et al. 2006, Longcore et al.
(2008).
Det finns inget som pekar på att vindkraftverks hinderbelysning har orsakat samma
höga antal dödsfall bland småfåglar som t.ex. kommunikationsmaster (Erickson et
al. 2001). I dagsläget handlar det om några enstaka fall där mer än ett tiotal döda
fåglar är registrerade, och som på något sätt kan kopplas till ljusmarkeringen på
vindkraftverken (Kerlinger and Kerns 2003). En genomgång av en rad amerikanska
studier har inte kunnat påvisa något samband mellan belysning på vindkraftverk
och dödsfall av nattaktiva småfåglar (Kerlinger and Kerns 2003) och en färsk
amerikansk studie vid en vindkraftpark i Montezuma Hills i California, stödjer den
slutsatsen att blinkande röda hindersljus inte orsakar ett förhöjt antal dödsfall av
fåglar (Kerlinger et al. 2007).
6.13
Övrig mark- och vattenanvändning
Den dominerande markanvändningen i området är skogsbruk. Under en kortare
period vid uppförande av vindkraftverket kan markanvändandet komma att
begränsas. Under drift kan dock skogsbruket fortgå som tidigare.
Berörda markägare får ekonomisk ersättning för markupplåtandet.
Sjöarna i området omfattas av strandskydd, 200 meter för Unden och 100 meter för
övriga sjöar. Bäckarna i området omfattas inte av strandskydd. Inget av de
planerade vindkraftverken kommer att placeras inom något strandskyddsområde
Värdering
Några allvarliga intrång för skogsbruk förutses inte och berörda sjöars
strandskyddsområde berörs inte.
6.14
Kumulativa effekter
De negativa miljöeffekter som en vindkraftsanläggning kan orsaka är i huvudsak
av lokal karaktär, med en utbredning av upp till några kilometer, varför den
geografiska avgränsningen av de kumulativa effekterna främst avser närområdet.
Störningar från skogsbruk torde främst uppkomma i samband med avverkning av
skog som kan orsaka avgasutsläpp och buller. Kumulativa effekter skulle kunna
uppkomma under anläggningsskedet.
- 48-
Under driftskedet kommer nedgrävda kablar att finnas, vars magnetfält skulle
kunna ackumuleras med magnetfält från annan nedgrävd kabel eller annan ledning.
Genom tillräckligt avstånd till andra kablar kan negativa kumulativa följder av
magnetfält undvikas.
Fornminnen är att se som en ändlig kulturmiljöresurs. Detta innebär att alla skador
eller förluster av dessa, medför en ackumulerad effekt på vår kulturmiljöskatt. Det
är därmed väsentligt att under anläggningsskedet så långt som möjligt begränsa
påverkan och eventuella skador på fornlämningarna.
På ett antal fastigheterna norr om sjön Unden finns områden som planeras för
vindkraft. Se Figur 6.12.. Då avståndet från närmsta planerade verk till
fastighetsgräns för de projekt som projekteras i norr är ca 3 km, så bedöms inte
dessa projekt bidra till kumulativa effekter i form av ljud eller skuggreflexer eller i
form av påverkan ur ett natur- och kulturperspektiv. Däremot kan man anta en
kumulativ effekt i form av landskapsbildsförändring kring sjön Unden.
Figur 6.12. Närbelägna vindkraftprojekt.
Värdering
De interna kablar som kommer att läggas i området torde inte innebära några
kumulativa effekter vad gäller elektromagnetiska fält. Skulle andra kablar finnas i
närheten av de planerade nya kablarna kommer sådant avstånd att hållas att de
elektromagnetiska fälten inte blir större än ofta använt riktvärde (0,4 µT) vid
nybyggnation.
Kulturlämningar kommer att inventeras inom området och projektet kommer inte
att beröra eller skada någon fornlämning och inte heller någon annan kulturlämning
utan länsstyrelsens medgivande.
- 49-
Sammantaget väntas konsekvenserna av de kumulativa störningarna under såväl
anläggnings- som driftfasen att bli godtagbar, då gällande riktvärden kommer att
uppfyllas.
6.15
Risker och beredskap
Övervakningssystemet innebär att en mängd olika data såsom vind- och
väderförhållanden, teknisk prestanda och driftsituation registreras och loggas till
driftdatorn. Som exempel kan nämnas vindstyrka, varvtal och effekt. Det finns ett
antal riskabla driftsituationer ur miljö- och hälsosynpunkt.
Risker hanteras genom övervakning med olika givare och larmsignaler samt genom
driftrutiner.
De händelser som innebär risker som identifierats, vilka effekter och konsekvenser
som riskerar uppkomma om händelsen inträffar samt vilka förebyggande åtgärder
som finns för att förhindra skadliga konsekvenser framgår av tabell, Figur 6.13.
- 50-
Tabell 6.13 Riskhändelser tänkbara effekter och konsekvenser samt förebyggande
åtgärder för att förhindra dessa.
Händelse
Effekt
Möjlig
konsekvens
Förebyggande
åtgärder som
förhindrar att
konsekvenser
uppstår
Höga
vindhastigheter
Innebär påfrestningar
på konstruktionen i
synnerhet växellådor
och axlar
Slitage och kortare livslängd
Vingarna vrids
beroende på
vindhastigheten
för att inte
belastningen ska
bli för stor
Vindhastigheter
större än
25 m/s
Innebär sådana påfrestningar på
konstruktionen att den
riskerar haverera
Verket går
sönder
System som
känner av
vindhastighet och
stoppar verket
automatiskt
Blixtnedslag
Blixten slår ned i den
höga konstruktionen
Elsystemet
slås ut
Åskledare tar upp
blixtnedslag och
avleder det till
mark
Nedisning
Isbildning på vingar
Is kan lossna
och spridas
System som
känner av obalans
och stänger verket
automatiskt
Oljeutsläpp till
mark
Förorenad mark och
jord
Grundvattenpåverkan
Skador på
flora och
fauna
Lukt och smak
på
grundvatten
Det finns uppsamlingsvolymer för
de delar som
innehåller olja.
Skulle oljan
komma vidare
trots det samlas
den i tornets
botten eller i
transformatorhus
Värdering
Det finns tekniska system för att registrera riskabla situationer och i tid vidta
erforderliga åtgärder för att förhindra skada. Sannolikheten för att redovisade risker
inte hanteras och därmed orsakar skada bedöms vara liten. Skulle mot förmodan
skada ske är konsekvenserna måttliga. Beredskapen för uppföljande kontroll och
vid behov korrigerande åtgärder bedöms vara god. De risker som drift av
vindkraftverk innebär övervakas och avhjälps så att risken för skada på miljö och
hälsa är liten.
- 51-
7
Studier
Under samrådsprocessen och under de fältbesök och skrivbordsinventeringar som
gjorts för den tänkta vindkraftparken har det framkommit att mer grundliga studier
bör göras för att kunna utvärdera parkens lämplighet på ett bra sätt.
Studier som genomförts är en natur- och hydrologiinventering (förstudie samt
fördjupad inventering), en geologisk undersökning utifrån tidigare inventeringar på
fastigheten samt en kulturhistorisk utredning, s.k. KMKB.
Nedan följer sammanfattningar av de studier och undersökningar som gjorts.
I Bilaga 6 finns rapporterna i sin helhet.
7.1
Geologisk undersökning 21
Syftet med denna undersökning var att ta reda på om den planerade vidkraftparken
kan tänkas ha negativ påverkan på någon av de geologiska förekomster som
beskrivs som naturvärden i värdebeskrivningen av Unden-Velen området,
områdesnummer NRO 14036.
Den planerade Vindkraftparken ligger i riksintresse för naturvårdsområdet benämnt
Unden-Velen området. Riksvärdet är beskrivet som landskapstyperna geovetenskap
och sjö. Enligt tillgängligt kartunderlag så är den planerade vindkraftparken
lokaliserad på en berggrund av gnejser. Det finns i närliggande område granit och
grönsten någon kilometer västerut och större grönstensformationer ca fem
kilometer söderut.
Utifrån det undersökta kartmaterialet över berggrunden ser det ut som att gnejs är
den bergart som kan komma att påverkas av byggandet av en vindkraftpark. De
särskilt skyddsvärda förekomster som nämns i värdebeskrivningen, vulkaniska
bergarter vid Lindeberga och ultrabasiska bergarter vid Velen, ligger några
kilometer ifrån det berörda området.
De faktorer som bedöms som ett hot mot området enligt Värdebeskrivningen är:
Bergtäkt, gruvverksamhet samt olämpligt lokaliserad bebyggelse och andra
anläggningar. En vindkraftpark är i sammanhanget en ganska liten påverkan när det
kommer till geologiska formationer. I området tycks inte heller några av de mer
unika geologiska landskapstyperna förekomma.
7.2
Kulturhistorisk utredning 22
Arkeologisk utredning (motsvarande en särskild utredning etapp 1 enligt KML
1988:950) har genomförts av Arkeologikonsult vid planerade vindkraftsverk,
tillfartsvägar samt kabeldragningar. Utöver de projekterade områdena har även
andra indikationsområden kontrollerats, för att på så sätt undvika nya utredningar
21
Geologisk undersökning av området för planerad vindkraftparkpark i Töreboda kommun.
Mikael Edland 2009-05-28
22
Vindkraft vid Fägremo Töreboda kommun, Västra Götaland. Kulturhistorisk förstudie
och arkeologisk utredning för MKB. Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2279.
- 52-
ifall kraftverk och/eller vägar eventuellt förläggs till andra platser inom området än
de nu planerade.
Den arkeologiska utredningen har identifierat ett fåtal möjliga fornlämningar i form
av goda lägen för stenåldersboplatser/aktivitetsytor. Dessa kommer att kräva
ytterligare utredning för att bekräfta eller avskriva deras status som fornlämning.
Vidare påträffades ett gränsröse som har fornlämningsstatus. Ett antal sentida
lämningar (täktgropar) kräver inga vidare åtgärder.
En sentida bebyggelselämning finns i området. Vid fältinventeringen påträffades
inga lämningar, men då ingen grundligare eftersökning utfördes kan inte uteslutas
att sådana finns bevarade. Målsättningen bör vara att i möjligaste mån undvika
platsen vid exploatering.
Fältbesiktningar och bedömning av påverkan på landskapsbilden och utpekade
kulturmiljöer har främst omfattat det visuella influensområdet. För beskrivningen
av landskapets karaktär och historiska utveckling har underlag från ett något större
område bearbetats. Påverkan på landskapsbilden bedöms bli varierande, från
påtaglig till ringa, beroende på var i landskapet man befinner sig. Från
Älgaråstrakten och bilvägen söderut från Älgarås kommer vindkraftverken att
synas väl i horisontlinjen över skogen på höjden.
7.3
Natur- och hydrologiinventering
På uppdrag av sökanden genomförde Naturcentrum AB en förstudie avseende
naturvärden inom planerat område för vindkraft. Fältbesök och sammanställning
gjordes under juni månad 2009. Förstudien visade då att området utgörs i huvudsak
av trivial natur med få naturvärden. 23
Under sommaren och hösten 2009 gjordes fördjupade inventeringar för att kunna
sammanställa en rapport med underlag för ansökan om tillstånd enligt miljöbalken.
Enligt den rapporten 24 utgörs området i huvudsak av produktionsskog med
begränsade naturvärden. De enskilda objekt med naturvärden som
förekommer är alla utom två sumpskogar knutna till områdets våtmarker och
högmossar. Samtliga naturvärdesobjekt har placerats i Naturcentrums
naturvärdesklass ”Klass 3 – Naturvärden” (se rapporten, bilaga 1). Endast
södra spetsen på Naturcentrums objekt 12 i rapporten, Småmossarna,
sammanfaller med den planerade placeringen av ett verk. Övriga objekt berörs
inte direkt av de planerade verken men kan dock komma att påverkas av
transportvägar. Det bör vara lätt att ta hänsyn till naturvärdesobjekten genom
justering av transportvägar eller enskilda verks placering.
Riksintressets värde är främst knutet till sjöarna och områdets geologi.
Etableringen av vindkraft påverkar inte dessa värden och därför borde en
23
Naturinventering inom område planerat för vindkraft öster om Älgarås. Förstudie.
Naturcentrum AB 2009-06-16
24
Naturinventering inom område planerat för vindkraft öster om Älgarås.
Naturcentrum AB 2009-10-21
- 53-
vindkraftsetablering utan påtaglig skada på riksintresset vara möjlig att
genomföra.
Sjöarna Unden och Velen har en speciell hydrologi och höga akvatiska värden.
Naturcentrums bedömning är att hydrologin och sjöarnas naturvärden ej
påverkas eftersom inga omledningar av vattendrag eller vattenflöden är
nödvändiga. Dessutom är huvuddelen av de våtmarker som finns i området
dikade.
Fågellivet är fattigare än i många motsvarande områden främst på grund av att
naturen utgörs av relativt hårt brukade produktionsskogar. Två undantag är en
god förekomst av nattskärror och häckande tranor. Det stora antalet
nattskärror kan förklaras delvis av att de söker sig till miljön kring
kraftledningarna och att de söker sig till miljön med hyggen, gles tallskog och
små våtmarker.
Med stöd av den allmänt triviala naturen, de relativt begränsade naturvärdena
och ett tämligen fattigt fågelliv bedöms Fägremo mer lämpligt för vindkraft än
många andra miljöer. Det föreligger jämförelsevis en liten konflikt med
naturvården. Det förutsätter att hänsyn till enskilda naturvärden kan tas i den
fortsatta projekteringen.
- 54-
8
Kunskapsbrister
I enlighet med EU:s MKB-direktiv skall redogöras för eventuella svårigheter
(tekniska brister eller avsaknad av kunskap) som exploatören stött på i samband
med att de begärda uppgifterna sammanställts.
Det finns begränsat med erfarenhet av vindkraftparker i skogsmark vad avser
påverkan, främst möjlig störning, på djurlivet. Mot bakgrund av erfarenheter från
vindkraftverk i andra typer av områden, och erfarenheter av påverkan från andra av
människans aktiviteter i skogsmiljö, bedöms dock att föreliggande projekt inte
medför någon risk för allvarliga effekter på skyddsintressen. I olika sammanhang
efterfrågas mer detaljerad kunskap och sökanden har låtit utföra ytterligare studier
kring detta.
En annan osäkerhet är vindförhållandena. I det aktuella området genomförs sedan
april 2009 mätning av vindhastigheten i olika nivåer upp till cirka 120 meter. När
sex månaders data finns tillgängligt skall en första mer omfattande utvärdering
göras.
- 55-
9
Hållbart samhälle, allmänna hänsynsregler
I detta kapitel redogörs för miljöbalkens hänsynsregler, miljökvalitetsnormer samt
miljö- och hälsomål som berör utbyggnadsalternativet. Vidare görs en avstämning
gentemot dessa.
9.1
De allmänna hänsynsreglerna
Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling innebärande att nuvarande
och kommande generationer ska tillförsäkras en hälsosam och god miljö. För att
bidra till en sådan utveckling ska alltid de allmänna hänsynsreglerna enligt
miljöbalkens 2 kap. tillämpas vid tillståndsprövning enligt miljöbalken. Nedan
redogörs för hur de allmänna hänsynsreglerna uppfylls.
Kunskapskravet anger att alla som bedriver en verksamhet ska skaffa sig den
kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning för att
skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet.
Göteborg Energi AB har fram till idag byggt elva vindkraftverk vid Göteborgs
hamninlopp. Sex av dem äger de helt själva, ett delägs med Shell och fyra ägs av
föreningen Göteborgsvind. Ambitionen är att etablera vindkraft på upp till 20
platser fram till år 2015. Göteborg Energi har idag en avdelning med inom
kompetensområdet vindkraft.
Prosperous Wind AB startade sin verksamhet 2006 och har som affärsidé att
projektera och finansiera vindkraftanläggningar i egen regi eller i partnerskap med
markägare eller annan finansiär. I detta projekt så är det Prosperous Winds
dotterbolag Töreboda Vind AB som tillsammans med Göteborg Energi står som
sökanden för detta projekt och som arrenderar marken av markägare, mäter vinden,
genomför tillståndsprocessen, finansierar, upphandlar och uppför
vindkraftsanläggningen samt förblir långsiktig ägare eller delägare av
anläggningen.
Sökanden genomför denna process med egen personal samt med erfarna och
kvalificerade konsulter under hela processen samt i de natur- och kulturutredningar
som krävs.
Bedömningen är att sökanden uppfyller kunskapskravet enligt miljöbalken.
Lokaliseringsprincipen innebär att bästa plats ska väljas i syfte att minimera
olägenhet för miljö och människors hälsa. Försiktighetsprincipen ställer krav på att
verksamhetsutövaren vidtar skyddsåtgärder, iakttar begränsningar och vidtar övriga
försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att
verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.
En grundläggande förutsättning för en vindkraftanläggnings tillkomst är vindens
energiinnehåll som gör etableringen tekniskt möjlig och ekonomiskt rimlig. Med
denna förutsättning som grund har noggranna lokaliseringsstudier lett fram till en
väl vald plats för etablering av en vindkraftpark. Miljö- och hälsointrånget har
begränsats både genom vald lokalisering och genom en rad försiktighetsmått och
skyddsåtgärder inte minst vad gäller parkens utformning. Denna har anpassats med
lokaliseringen som utgångspunkt till en lösning som beaktar alla olika intressen.
Således planeras en rad försiktighets- och skyddsåtgärder i syfte att begränsa
vindkraftparkens påverkan på såväl människa som miljö. Alla dessa framgår av
denna MKB. Förutom vindkraftparkens utformning kan som exempel nämnas att
vid beräkning av ljudspridning från vindkraftparken, har antagits sådana förhål- 56-
landen som medför en maximal inverkan t ex avseende vindriktning och
vindhastighet, vilket innebär en överskattning.
Lokaliseringen i kombination med de skyddsåtgärder, begränsningar och
försiktighetsmått som redovisas i denna MKB innebär att principen är uppfylld.
Bästa möjliga teknik (BMT) ska användas. Med detta menas teknik som är
kommersiellt tillgänglig, den behöver dock inte finnas i Sverige. Bästa möjlig
teknisk lösning ska väljas dock med beaktande av skälighetsprincipen som innebär
att kraven på teknisk lösning måste vara ekonomiskt rimliga i förhållande till
miljönyttan.
Med hänsyn till bland annat att teknikutvecklingen sker snabbt inom
vindkraftområdet har sökanden inte velat binda sig för den vindkraftteknik som för
närvarande är kommersiellt tillgänglig. Om bästa tekniska lösning för
vindkraftverk, både vad avser produktion och miljöeffekter, ska kunna användas
måste kommande tekniska lösningar inväntas. Det kan dröja flera år från det att
projektutvecklingen påbörjas och en MKB upprättas, till det att vindkraften kan
uppföras, efter det att tillstånd erhållits enligt miljöbalken och andra relevanta
lagar. Under denna tidsperiod hinner mycket hända inom teknikutveckling.
Sökanden har svårt att rå över tidsaspekten då denna styrs av omständigheter
utanför sökandens kontroll. Som exempel kan ett överklagande av miljöbeslutet
innebär en lång tidsfördröjning.
De tekniska lösningar för vindkraftverk som presenteras i ansökan är den för
tillfället bästa tekniken.
Kravet på val av bästa tillgängliga teknik bedöms vara uppfyllt
Enligt hushållnings- och kretsloppsprincipen ska en verksamhetsutövare hushålla
med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och
återvinning. Förnybara energikällor ska användas i första hand.
Vindkraft är en förnybar energikälla som innebär liten användning av råvaror och
energi. Den mark som tas i anspråk för vindkraftparken kan samtidigt användas
som tidigare. Efter avveckling av anläggningen kan marken återgå till nuvarande
användning, skogsbruk. Det uppkommer i princip inget avfall och merparten av det
material som använts till verket kan när verket tas ur drift återanvändas.
Att producera el med vindkraft innebär god hushållning med naturresurser. Verken
kan efter fullgjord drift återingå i kretsloppet.
Produktvalsprincipen säger att alla verksamhetsutövare ska undvika att använda
kemiska produkter som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller
miljön, om de kan ersättas med produkter som kan antas vara mindre farliga.
Byggnation och drift av vindkraftanläggningar innebär liten användning av
kemiska produkter. Verksamhetsutövare skall förebygga skador på människors
hälsa eller i miljön förorsakade av kemiska ämnen och substitutionsregeln skall
beaktas vid val av produkter och varor.
Rimlighetsprincipen stadgar att hänsynsreglerna gäller i den utsträckning det inte
kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid en sådan bedömning ska man särskilt
- 57-
beakta nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med
kostnaderna för sådana åtgärder.
Utformning av vindkraftparken enligt huvudalternativet med föreslagna
skyddsåtgärder och försiktighetsmått som framgår av MKB innebär en skälig
kostnad relativt den ekonomiska nyttan.
Den sista principen gäller att förorenaren betalar. Principen innebär att det är den
som förorenar som, i princip, ska bära kostnaderna för föroreningarna och de
olägenheter dessa kan medföra. Det är även förorenaren som ska stå för de
skyddsåtgärder som kan behövas för att förhindra föroreningar.
Generellt innebär såväl anläggningsfasen som drift- och avvecklingsfasen vid
vindkraftproduktion små föroreningsrisker. Vid anläggandet och avvecklingen av
parken kommer den skyddsutrustning och de rutiner som behövs, att finnas för att
förhindra utsläpp. Vindkraftparken kommer att vara försedd med erforderlig
skyddsutrustning och drivas på sådant sätt att risken för att förorening ska
uppkomma är liten.
Sammanfattningsvis är bedömningen att sökt verksamhet kan byggas och drivas
med god överensstämmelse gentemot dessa regler samt att verksamheten bidrar till
utvecklingen mot ett hållbart samhälle.
9.2
Miljökvalitetsnormer
Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer infördes i samband med att miljöbalken
trädde i kraft den 1 januari 1999. En norm kan meddelas om det behövs för att i
förebyggande syfte och varaktigt skydda människors hälsa eller miljön.
Miljökvalitetsnormer kan också användas för att komma till rätta med redan
uppkomna skador på miljön eller avhjälpa liknande olägenheter. Normerna är ett
styrmedel för att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen.
En miljökvalitetsnorm kan anges exempelvis som en halt av ett ämne, i form av
bioindikatorer eller som flöden. Den kan gälla för ett begränsat geografiskt område
eller hela landet. Regeringen, eller i vissa fall Naturvårdsverket, fastställer
miljökvalitetsnormerna.
Idag finns det tre förordningar om miljökvalitetsnormer, en för föroreningar i
utomhusluft (SFS 2001:527), en för olika parametrar i fisk- och musselvatten (SFS
2001:554) och en för omgivningsbuller (SFS 2004:675).
Miljökvalitetsnormer för utomhusluft omfattar luftkvalitet med avseende på
kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar
(PM10) och ozon. Dessa normer gäller vid olika angivna tidpunkter.
Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten avser bland annat gräns- och
riktvärden för fiskvatten enligt förordningens bilaga 1 och för musselvatten enligt
förordningens bilaga 2. Naturvårdsverket har meddelat föreskrifter om i vilka
fiskvatten förordningen ska tillämpas (NFS 2002:6) och hur normerna skall
kontrolleras (NFS 2005:11). Det finns varken någon sjö eller något vattendrag
inom eller i närheten av området för planerad vindkraftpark som finns med i
förteckningen i föreskrifterna över fiskevatten som förordningen ska tillämpas på.
Förordningen om omgivningsbuller avser bedömning och hantering av
omgivningsbuller. Syftet är att samordna bullerarbetet i EU genom gemensamma
- 58-
bullermått, gemensamma kartläggnings- och bedömningsmetoder, information till
allmänheten och fastställda handlingsplaner.
Förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön stipulerar
att miljökvalitetsnormer skall fastställas för ytvattenförekomster,
grundvattenförekomster och skyddade områden i vattendistriktet. Arbetet med
detta pågår, men i dagsläget finns inte några sådana beslutade inom Västerhavets
vattendistrikt25.
Planerad verksamhet innebär ringa utsläpp till luft, inga utsläpp till vatten och
berör inte de mest bullerexponerade områdena i landet. Utbyggnaden kommer
således inte att medföra att några miljökvalitetsnormer överskrids. Tvärtom, kommer en utbyggnad av vindkraft att bidra till en utveckling mot miljövänlig
energiproduktion med mindre utsläpp till luft av exempelvis kväveoxider.
9.3
Miljömål
Riksdagen har vidare beslutat att det övergripande målet i miljöarbetet är att till
nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är
lösta. Riksdagen har för den skull lagt fast sexton miljökvalitetsmål. Dessa mål
beskriver de kvaliteter som vår miljö måste ha för att vara ekologiskt hållbar. I
samhällets planeringsarbete är det väsentligt att stämma av mot dessa miljökvalitetsmål, för att utröna huruvida en åtgärd bidrar till att målen uppnås eller om den
är i konflikt med något av målen.
De sexton miljökvalitetsmålen omfattar följande aspekter:
1. Begränsad klimatpåverkan
2. Frisk luft
3. Bara naturlig försurning
4. Giftfri miljö
5. Skyddande ozonskikt
6. Säker strålmiljö
7. Ingen övergödning
8. Levande sjöar och vattendrag
9. Grundvatten av god kvalitet
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
11. Myllrande våtmarker
12. Levande skogar
13. Ett rikt odlingslandskap
14. Storslagen fjällmiljö
25
Vattenmyndigheten Västerhavets vattendistrikt.
www.vattenmyndigheternan.se
- 59-
15. God bebyggd miljö
16. Ett rikt växt- och djurliv
Vindkraftutredningen (1999) konstaterade att vindkraften direkt och indirekt bidrar
till att uppfylla tolv av de då femton nationella miljökvalitetsmålen. För att
vindkraften skall vara förenlig med vissa av miljökvalitetsmålen krävs dock ett
hänsynstagande vid val av lokaliseringsplats och utformning av
vindkraftanläggningarna (SOU 19999:75, s.13).
Vindkraft kan bidra till att påverka miljömålen på ett både positivt och negativt
sätt. Förutsatt att vindkraften ersätter elproduktion med fossilt bränsle innebär den
ett direkt bidrag till uppfyllande av miljömål 1 (begränsad miljöpåverkan), 3 (bara
naturlig försurning) och 7 (ingen övergödning). Vindkraft medför också minskade
utsläpp av föroreningar till luft och därmed också minskad deponering av luftburna
föroreningar till mark och vatten och bidrar därmed indirekt till att uppfylla målen
2, 8, 9, 11, 12, 13 och 15.
Miljömål som kan tänkas påverkas negativt om inte rimlig hänsyn tas när det gäller
fysiska effekter av etableringen eller upplevelseeffekter vid lokalisering och
utformning är 8, 10, 11, 12, 13, 14 och 16 (målen 10, 13 och 14 berörs dock inte
alls av det aktuella projektet). I det aktuella projektet är det främst miljömålen 8, 11
och 12 som bör ägnas uppmärksamhet. Vattendrag, våtmarker och värdefulla
skogsmiljöer kan påverkas negativt om lokaliseringen görs utan hänsyn till dessa.
Sådan hänsyn kommer att tas för den aktuella etableringen.
Miljömål 4, 5 och 6 berörs inte av vindkraften.
- 60-
10 Kommentarer och slutsatser
Vindkraften förväntas framöver bli en viktig energikälla för framställning av
elektricitet. Fördelarna är många. Vindkraften är uthållig och ger vid drift nästan
ingen påverkan på miljön. Vindmätningar pågår i området och kommer
förhoppningsvis att visa på gynnsamma förhållanden för vindkraftsproduktion. För
att uppfylla de ambitiösa mål som finns för vindkraftsutbyggnad i Sverige idag så
krävs att alla lämpliga områden utnyttjas för förnybar energiproduktion.
Samråd har genomförts enligt Miljöbalken och synpunkter och önskemål från
samråden har beaktats i möjligaste mån.
Verken har placerats och anpassats utifrån att ingen bostad ska få en ljudnivå som
är högre än 40 dBA enligt beräkningsmodellen. Med de föreslagna åtgärderna med
skuggminimering klaras även de riktvärden för skugga som tillämpas, varför det
bedöms att förekomsten av skuggeffekter är godtagbar. Påverkan och därmed
konsekvenserna av magnetfältet bedöms bli försumbara och hinderbelysning
kommer att ske enligt Luftfartsstyrelsens föreskrifter.
Studier som genomförts är en natur- och hydrologiinventering (förstudie samt
fördjupad inventering), en geologisk undersökning utifrån tidigare inventeringar på
fastigheten samt en kulturhistorisk utredning, s.k. KMKB.
Om sökanden följer de rekommendationer som utredningarna föreslår, samt tar
hänsyn till befintliga skyddsvärda områden under uppförande och drift, så bedöms
konsekvenserna av den tänkta vindkraftparken bli godtagbar eller försumbar.
Vad gäller de allmänna hänsynsreglerna så görs bedömningen att sökt verksamhet
kan byggas och drivas med god överensstämmelse gentemot dessa regler samt att
verksamheten bidrar till utvecklingen mot ett hållbart samhälle.
Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer infördes i samband med att miljöbalken
trädde i kraft och planerad verksamhet innebär ringa utsläpp till luft, inga utsläpp
till vatten och berör inte de mest bullerexponerade områdena i landet. Utbyggnaden
kommer således inte att medföra att några miljökvalitetsnormer överskrids.
Tvärtom, kommer en utbyggnad av vindkraft att bidra till en utveckling mot
miljövänlig energiproduktion med mindre utsläpp till luft av exempelvis
kväveoxider.
Vindkraftutredningen (1999) konstaterade att vindkraften direkt och indirekt bidrar
till att uppfylla tolv av de då femton nationella miljökvalitetsmålen.
- 61-
