Programmets profilkurser 2. Språk som kulturbärare (15 hp) Termin 1

Institutionskonferens
25-26 oktober 2011
bristande
profilering
Publicerings
-traditionen
bristen på
korrelation mellan
tid för forskning
och produktivitet
 HL1, 6 §:
För forskningen skall som allmänna
principer gälla att
1. forskningsproblem får fritt väljas,
2. forskningsmetoder får fritt utvecklas och
3. forskningsresultat får fritt publiceras.
Vem är subjektet i
denna mening?
Forskaren?
Rektor?
Regeringen?
Prefekten?
Forskarkollegiet?
 Från en individuell frihet
att välja sina
forskningsproblem arbetar
vi nu för att fokus ska
läggas på
forskargruppernas frihet att
välja relevanta
vetenskapliga frågor och
metoder
 Den individualistiska
tolkningsmodellen för med
sig fragmentisering genom
att en mångfald av olika
forskningsfrågor splittrar
(seminarie)miljön, medan
den kollektivistiska
tolkningsmodellen innebär
en koncentration och
förhoppningsvis en
effektivisering av de
begränsade
forskningsresurser som
står till förfogande.
Ideal:
Forskarkollegier
med ansvar och
befogenheter
arbetar fram och
föreslår
forskningsområden/
profiler
Prefekt och
institutionsstyrelse
beslutar därefter om
profiler och
resursfördelning
(med beaktande av
riktlinjer från
Regering och Rektor)
 Vad sade vår panel?
”it has been a pleasant surprise to discover how much has already been achieved
thanks to efforts by individual scholars as well as the department leadership”, [s.
52]
samtidigt som de är tydliga att framhäva att det är mycket som återstår och att det inte är en
enkel uppgift:
”But challenges remain: creating a unique profile will not be a simple task […]”
(ibid.)
Bildande av 3 forskarkollegier
Språktypologi och modern språkvetenskap:
Forskning inom sociolingvistik samt översättning och stilistik;
stark fokus på korpuslingvistik med särskild inriktning mot
akademiskt skrivande och jämförande språkvetenskap (inklusive
språkkontakt). Inom dessa områden är en koppling till
styrkeområdet språkteknologi under utveckling.
Fornspråkforskning:
medeltidsforskning, textutgivning, retorik och epigrafi. En profilering arbetas
fram inom editionsfilologi med inriktning mot receptionshistoria. En
seminarieserie har etablerats med medverkande forskare från grekiska, latin,
fornkyrkoslaviska och arabiska (inom SPL) samt fornnordiska (inom
litteraturvetenskap) som är unik i landet.
Inter- och transkulturell litteraturvetenskap:
fokus på översättnings- och receptionsforskning (litteratur som överskrider
språk- och kulturgränser). Forskning inom Life writing kan även omnämnas
som en potentiell profil tillsammans med LIR. Ett utvecklingsområde är att
tillvarata fakultetens styrkeområde inom språkteknologi mot ’The Digital
Humanities’, datorstödd empirisk litteraturanalys.
 kulturarv
Forskningen vid samtliga tre
kollegier har en naturlig
koppling till kulturarv (språk,
berättelser) men särskilt kan
här betonas projektet inom
fornspråkkollegiet om
digitaliserade beskrivningar av
slaviska handskrifter,
forskning om utdöende språk
inom afrikanistik.
 kultur och hälsa
Forskning inom tyska
(åldrande, )
 Havsmiljö
En forskare anmäld från SPL
till nätverket
 Lärande
Ämnesövergripande professur i språkdidaktik
som en förstärkning av
forskningsanknytningen
för språk inom
lärarutbildningen?
 Globalisering
Naturlig profil inom SPL
men någon etablerad kontakt
med nätverket har ännu ej
utvecklats
 Språkteknologi
Utvecklingsområde för
samtliga tre kollegierna,
Digital Humanities
 Reception,
 Stark potential att
(hur kulturarv förflyttar sig
mellan olika kulturområden
eller rentav forskning kring
ett globalt kulturarv)
Inter- och transkulturalitet i
vid bemärkelse
digitaliseringsrevolutionen
öppnar för både
fornspråkforskning (jfr.
Granbergs projekt),
litteraturvetenskap (jfr.
Nordlunds projekt) samt
naturligtvis språkvetenskap.
översättning,
språkkontakt (inkl.
kontrastivitet)
utvecklas inom
språkteknologi i
vid bemärkelse
 Ja – vad menas egentligen
 Åtminstone fyra aspekter/perspektiv
 1. ”Research‐led” forskningsanknytning, vilket innebär att studenten lär
sig om andras forskning. Fokus är på innehåll i undervisningen.
 2. ”Research‐oriented” forskningsanknytning innebär att studenten i
undervisningen lär sig att forska. Fokus på metod och undervisning i
hur kunskap skapas inom det aktuella fältet.
 3. ”Research–based” forskningsanknytning innebär att studenten lär sig
att forska genom att undervisning är utformad på ett
forskningsliknande sätt. Här är fokus på frågeställningsbaserad
undervisning, t.ex. PBL.
 4. ”Research‐informed” forskningsanknytning innebär att
undervisning utformas i likhet med universitetspedagogisk forskning.
Lärarna är både ämneskunniga och har god kunskap om forskning om
pedagogik samt kan integrera det i sin undervisning.
 Bredare språkområden (slaviska, romanska,
germanska etc. språk)
 Forskningsinriktning
Ex.: engelska med inriktning mot academic writing;
germanska språk med inriktning mot kontaktlingvistik;
franska med inriktning mot autofiction/life writing
arabiska med inriktning mot receptionsforskning
• Förstärkning av ett styrkeområde
Professur i språkinlärning
(med inriktning mot anglogermanska, romanska eller
klassiska språk)
PROGRAMUTBILDNINGAR
LP
EP
ÖP
ISP AP
(SPV)
(TNL)
Lärarprogrammet
LP
Lärarprogrammet LP11
Programstart
ht 2011
Vilka av SPLs ämnen medverkar…?
 Engelska, Latin, Spanska
från ht11 som huvudämnen
 Franska, Tyska
från vt13 som andraämnen
 Italienska
kommer
 modersmål
 kinesiska, japanska
Vad är nytt …?
utformning
examina, ämneskombinationer, VFU,
studiegångar, mentorsår, legitimation
organisation
ansvar och genomförande
Examina
Förskollärarexamen
Grundlärarexamen
 Fritidshem 180 hp
 F – 3 240 hp
 4 – 6 240 hp
Ämneslärarexamen
 7-9 lärare 270 hp
 gymnasielärare 300 hp
Yrkeslärarexamen
Ämneskombinationer
 fasta ämneskombinationer
 gymnasielärare 120 +90
 7-9 lärare 90 +45 +45
 2 examensarbeten ingår
Verksamhetsförlagd Utbildning
VFU
 4 separata kurser 30 hp
 handledd verksamhetspraktik
 praxisseminarier
 lärarbesök med bedömning
Organisation
 Lärarutbildningsnämnden LUN – övergripande LP11
 Programråd – programsamordning LP11
 Institutionerna – kursansvar LP11
 Kvalitetsrådet – granskning LP01
Institutionsansvar
ämneskurser
verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
examensarbeten
Hur påverkas SPL av detta?
 nya kursplaner LP11
 bemanning LP11 ÄS, VFU, Exarb, Internationalisering
 bemanning LP01 ÄS, Exarb, kärnkurser
 samverkan
 lärarlyft – fortbildning – validering
 administration
Lärarprogrammet LP11
Språk i kombinationerna
 gy-lärare 17/34 ht11
 gy-lärare 6/19 vt12
 7–9 lärare 7/21 ht11
 7–9 lärare 8/12 vt12
Ekonomprogrammet
EP
ÖP
Översättarprogrammet
Internationella
språkprogrammet
180 hp
ISP
60 studenter varje höst (start ht-12)
Språk 1 (huvudområde): arabiska
engelska
franska
japanska
spanska
tyska
Språk 2 (grundkurs):
italienska
kinesiska
ryska
arabiska
engelska
franska
japanska
spanska
tyska
Utbildningens övergripande syfte är att:
- Ge studenten mycket god språkfärdighet i två
språk, varav ett är huvudområde i examen.
- Utveckla studentens kommunikativa förmåga vilket
inbegriper kunskap och medvetenhet om olika
kulturella referensramar.
- Förbereda studenten för ett yrkesliv i språklig och
kulturell mångfald och utveckla förmågan att bygga
broar för språklig och kulturell interaktion.
- Utveckla studentens förmåga att kommunicera
kunskapernas användbarhet i olika sammanhang
samt att omsätta dem i praktiken.
4. Uppläggning och studiegång
Termin 1 ht (T1):
Profilkurs 1: Språk som identitetsskapare (15 hp)
Profilkurs 2: Språk som kulturbärare (15 hp)
Omvärldskunskap 1
Termin 2 vt (T2):
Språk 1: Grundkurs (30 hp)
Omvärldskunskap 2
Termin 3 ht (T3):
Språk 1: Fortsättningskurs (30 hp)
Omvärldskunskap 3
Termin 4 vt (T4):
Språk 2: Grundkurs (30 hp)
Omvärldskunskap 4
Termin 5 ht (T5):
Språk 1: Fördjupningskurs (15 hp)
Omvärldskunskap 5
Profilkurs 3: Språk, kultur och kommunikation (7,5 hp)
Valbar specialiseringskurs (7,5 hp)
Termin 6 vt (T6):
Valbar specialiseringskurs eller praktikkurs (15 hp)
Språk 1: Examensarbete (15 hp)
Omvärldskunskap 6
Alternativ Termin 5:
Språk 2: Fortsättningskurs
Alternativ Termin 6:
Språk 1 eller 2: Fördjupningskurs
Programmets profilkurser
1. Språk som identitetsskapare (15 hp) Termin
1
Kursen behandlar hur individuella, sociala, kulturella,
religiösa och nationella identiteter skapas genom
olika språkliga uttrycksformer.
Kursen syftar även till att ge grundläggande
analytiska och kritiska perspektiv samt
metodologiska språk- och litteraturvetenskapliga
redskap.
Programmets profilkurser
2. Språk som kulturbärare (15 hp) Termin 1
Utifrån såväl ett historiskt som ett samtida perspektiv
studeras hur kultursyn och språk kan interagera med
varandra för att skapa bilder av ’jaget och den
andre’.
Genom studier av olika språkliga uttrycksätt och
former undersöks hur dessa kan påverka
människors syn på verkligheten samt omvänt hur
denna i sin tur kan påverka språkliga uttryckssätt
och former.
Programmets profilkurser
3. Språk, kultur och kommunikation (7,5 hp) Termin 5
Utifrån ett språkligt, interkulturellt och transkulturellt
perspektiv studeras språkets roll i samhället och
människans ansvar för hur språk används i olika
sammanhang.
Kurs i omvärldskunskap
- integreras i profil- och språkkurserna
- progressivt upplägg under hela utbildningen
- medverkande från omvärlden, särskilt alumni
- seminarier, gästföreläsningar, studiebesök
- kontakt med olika branscher och yrken
- nätverksbyggande för ev. praktik eller jobb
- ca tre kurstillfällen per termin
- ”omvärldskunskapslärare” samordnar
- loggbok i sex terminer
Kurs i omvärldskunskap
Syfte
- för såväl studenter som omvärldsrepresentanter
synliggöra utbildningens yrkesrelevans och
professionsmöjligheter
- utveckla studentens insikt om och förmåga att
kommunicera den humanistiska kompetensens
som utbildningen ger
- skapa kontaktnät för praktikkurs och/eller
förberedelse för examensarbete, samt nätverk
för framtida yrkesliv
Diskussionsfrågor
1. Internationella språkprogrammet innehåller
tre profilkurser. a) Har ni idéer och förslag på
vad dessa bör innehålla? b) Vilka bör
institutionen samverka med när det gäller
dessa kurser?
2. Internationella språkprogrammet profileras
dessutom med en kurs i omvärldskunskap som
fördelas över de sex terminerna. a) Har ni
idéer och förslag på vad denna kurs bör
innehålla för att skapa helhet och progression
under utbildningen? b) Vilka representanter
från omvärlden bör vi inbjuda att medverka?
Program på avancerad nivå
AP
Uppdrag att utveckla program på avancerad nivå
- GU-policy för avancerad nivå
- tydlig programprofil
- institutions- och fakultetsöverskridande
- ge behörighet för forskarutbildning
- yrkesutbildning och vidareutbildning
- internationaliseringsaspekten betonas
www.gu.se
Några viktiga mål och tankar:
-
sammanföra forsknings-, bildnings- och
arbetsmarknadsperspektiv
-
utnyttja unik interkulturell kompetens på SPL
-
utbildningssamverkan med synergieffekter
-
hög utbildning med konkurrenskraft i en
globaliserad omvärld
-
start ht 2013
www.gu.se
Preliminära programskisser för
masterprogram
Internationella språk- och kulturstudier
Världslitteratur
Språk och kommunikation
Tidigmoderna studier
Tema Rom och europeiska identiteter
www.gu.se
Internationella språk- och
kulturstudier
- förmedla bred och fördjupad interkulturell
kompetens
- fokusera på olika övergångar mellan kulturer
- hur föreställningar och yttringar om kulturer
konstrueras genom språkliga diskurser
- hur möten mellan det egna och det främmande
formas
- olika profileringar och inriktningar inom
programmet
www.gu.se
Världslitteratur
- frågeställningar kring litteratur i ett samhälle
präglat av mobilitet och migration
- fokus på kulturella, historiska och existentiella
gränssättningar och överskridanden
- interkulturalitet och transkulturalitet
- hur litteratur har använts och spridits över världen
- litteratur i ett jämförande perspektiv
- den översatta litteraturens roll då och nu
www.gu.se
Språk och kommunikation
- möta samhällets behov av språklig kompetens och
kunskap om språklig kommunikation
- professionell tillämpning av kunskap om språk
och kommunikation i arbetslivet
- fokusera på komparativ lingvistik och språkliga
aspekter på kommunikation
- språktypologi, korpuslingvistik, kontrastivitet
- arbetslivsförberedande och
forskningsförberedande
- praktik i internationell miljö
www.gu.se
Tidigmoderna studier
- interdisciplinärt forskningsförberedande program
- samverkan inom ramen för det ’tidigmoderna
seminariet’
- studier kring den tidigmoderna perioden utifrån ett
brett internationellt perspektiv
- historiska, kulturella och vetenskaplig
förändringar som är relevanta för vår moderna
självförståelse
- många ingående ämnen i programmet, olika
profileringar och inriktningar
www.gu.se
Tema Rom och europeiska identiteter
- forskningsförberedande program
- kombination av språkstudier och tematiska studier för
att ge studenten kunskap och förståelse av antiken
och medeltiden
- skapa förståelse för antikens och medeltidens roll för
dagens språkliga, historiska och kulturella identitet
- samspel mellan textstudier, historisk
kontextualisering och arkeologisk evidens
- olika profileringar och inriktningar inom programmet
www.gu.se
Diskussionsfrågor:
Vilka av de föreslagna programmen på avancerad nivå
anser ni vara mest relevanta och ha störst
förutsättningar att kunna genomföras?
Vilka fördelar och nackdelar ser ni med de fem
förslagen?
Ger något av de föreslagna programmen en tydlig
progression för studenter som läst det internationella
språkprogrammet?
Om inte, borde vi utveckla ett program som är mer
tydligt i progression med vårt kandidatprogram?
www.gu.se
Språkvetenskapligt
magisterprogram
60 hp