ljud vid nissan harp art lab halmstad 2016

LJUD VID NISSAN - ljudkonst i det urbana rummet
Karta: Mikael Ericsson
Under 2016 arrangerade Harp Art Lab konstprojektet Ljud vid Nissan i Halmstad som
involverade en stor mängd invånare, konstnärer och andra intresserade i en serie
ljudpromenader och ljudinstallationer längs Nissan.
Bakgrund och Metod
Upprinnelsen till projektet var en workshop som Harp Art Lab deltog i 2015 om den
framtida stadsdelen som planeras på Tullkammarkajen. Här föddes idén till att
undersöka ljudmiljöerna vid Nissan för att ta fram goda exempel för den framtida
utformningen av Tullkammarkajen och promenadstråket längs Nissan. I projektet
använder Harp Art Lab ljud, ljudkonst och ljudkartor som metod för stadsanalys.
Kartläggning och Ljudpromenader
Harp Art Lab påbörjade kartläggningen av Nissan vintern 2016 - från hamnen ända
upp till Slottsmöllan. Under våren och sommaren arrangerades sju ljudpromenader
där allmänheten, konstnärer, arkitekter, politiker och tjänstemän bjöds in. Deltagarna
fick en karta och en kort introduktion om projektets mål, ljudkonstens historia och
hur stadens ljud påverkar oss i vår vardag. Promenaden genomfördes under tystnad
och efteråt uppstod intensiva diskussioner som, tillsammans med ljudinspelningar,
bidrog till kartläggningen av stadsmiljön längs Nissan.
”Under ljudpromenaden fick jag en väldigt stark upplevelse av Nissan som jag inte haft tidigare.
Jag flyttade från Småland till Halmstad för 36 år sen för jag trodde jag längtade till havet och
varje dag har jag gått längs Nissan på väg till jobbet, från Slottsmöllan till Söder. Plötsligt blev
det här oerhört starkt för mig genom att lyssna på ljuden längs promenaden. Först nu förstår jag
att det inte är havet som är min centrala upplevelse av Halmstad. Utan det är Nissan. Fan det
är ju min flod! Efter alla dessa år”
Ljud vid Nissan - Internationell ljudkonstfestival
Under helgen 9-11 september fylldes promenadstråket längs Nissan med ljudkonst i
en skala som aldrig gjorts tidigare i Halmstad. Av 120 projektförslag från 26 länder
valdes 10 konstnärer och en forskare ut. Tjugo konstprojekt genomfördes från
kranarna i hamnen, längs Nissans kajer, parker och broar, Biblioteket, Roots, Norre
Port, Hallands Konstmuseum, Tornet på Nissastrand ända upp till Kaninön och
Slottsmöllan. Allmänheten kunde följa konstprojekten med hjälp av en karta medan
andra blev mer slumpmässigt involverade genom att plötsligt befinna sig mitt i ett
ljudkonstverk. I flera konstprojekt var också invånarna medskapare som t.ex Klara
Anderssons ”Expedition” där Halmstadbornas egna berättelser om Nissan
återberättades på samma platser där de en gång hände. Några ljudinstallationer utgick
från Halmstads historia som när Julie Ericsson lät godstågen dundra över
järnvägsbron igen. Medan andra blickade in i framtiden som Laurie Tompkins ”600
Halmstad Songs” med en specialskriven låt för varje lägenhet som ska byggas på
Tullkammarkajen. Gemensamt för alla ljudprojekten var att skapa nytt liv på
platserna längs Nissan och låta invånarna återupptäcka staden på nytt, vilket också
väckte reaktioner.
”Kultur ska inte sprida oljud”
“Tack för att ni för in något nytt i Halmstads konstliv”
“Konst kan vara både vackert och provocerande”
”Har vi inte nog av oljud och ljud i vår vardag, utan att behöva tillföra detta?”
”Varför får inte ljudinstallationerna vara kvar? Varför bara denna helg?
Upplevelser, Förslag och Reaktioner
I projektet Ljud vid Nissan har vi koncentrerat oss på ljudet och ljudkonstens
förhållande till stadsmiljön längs det fyra kilometer långa stråket utmed Nissan.
Centrala Halmstad upplevs som en relativt tyst miljö mycket på grund att det inte
förekommer så mycket biltrafik. Vid Slottsbron ökar bullret men varierar på grund av
rödljusen. Wrangelsbron har ett mer konstant dån som hörs nästan ända upp till
Slottsmöllan. Hamnen är den tredje stora ljudkällan, med en stor variation i
ljudbilden, som kan höras ända till Rotorp, Söndrum och Bäckagård.
”Det är fantastiskt häftigt med den verksamheten som pågår där för det blir som ett slags eko.
Ljuden från hamnen kopplar ihop staden med övriga världen”
Halmstad har en unik fördel genom variationen av hav, hamn, stad och natur och
blandningen av olika tidsepoker, parker och byggnadsstilar längs Nissan. Från
centrala Halmstad kan man på en kvart gå längs Nissan och komma ut i skogen eller
till havet.
Underlätta övergången vid Slottsbron. Det som saknas är en smidigare förbindelse
vid Slottbrons västra sida. Här bryts promenadstråket och fotgängarna tvingas lämna
Nissan och ta sig över vid ett av Halmstads bullrigaste övergångställen.
Bygg en gångbro längst ut i hamnen. För den framtida stadsdelen på
Tullkammarkajen föreslås flera broar men också olika konstprojekt och evenemang
som kan skapa intresse för projektet under byggtiden. Det bästa vore att omedelbart
bygga en gångbro längst ut på Tullkammarkajen. Detta gör att infrastrukturen för
Kulturstråk Nissan blir komplett och nya promenadstråk mellan Öster och Väster
bildas. Som en konsekvens av detta kommer nya mötesplatser, konst- och
kulturprojekt, kaféer och andra verksamheter att skapas i hamnen.
”Ljudbilden förändrades under promenaden av de olika underlagen. Att gå på grus, sten, gräs,
trä och metall skapar olika rytmer och ger variation”
Gångbron vid biblioteket är ett bra exempel på en fungerande, levande och rörlig
mötesplats med en spännande ljudmiljö där underlaget av trä spelar en viktig roll för
upplevelsen.
“Det borde finnas mer platser, som vid Kapsylparken, där man kan nå ända ner till vattnet.”
”Sen när man gick mot Norre Katts Park tystnade måsarna. Det var mycket trevligare att gå på
den sidan längs parken. En helt annan tystnad. Ett helt annat sus. Där kunde man höra
småfåglarna och löven. Det kunde man inte på Nissastrand där de negativa ljuden förstärktes”
Norre Katts Park har en väldigt rik ljudmiljö på grund av nivåskillnader och
variationer mellan öppna gräsmattor, dammar och träd som fylls av verksamhet från
människor, djur och fåglar.
”Rörelser runt vatten är ofta väldigt tilldragande. Det är fascinerande när man rör sig genom
olika miljöer som vid Norre Katts Park och man kommer ner till vattnet vid järnvägsbron. Att
bibehålla en variation tycker jag är viktigt så det inte blir så exploaterat som vid Nissastrand
där husen står på rad”.
”Byggnader i trä ger en mjukare ljudmiljö i kontrast till en stenstad som reflekterar ljud mer”
Knyt ihop Norre Katts Park med Museiparken. Detta skulle underlätta för folk att
hitta till Hallands Konstmuseum men också som ett sätt att förlänga stråket upp mot
Slottsmöllan.
”Ibland är det väldigt enkelt att skapa attraktivitet. Som t.ex när gångstråket öppnades uppe vid
Slottsmöllan som var avstängt tidigare. Den enkla händelsen skapade en oerhörd attraktivitet
längs Nissan. Nu är det alltid folk som rör sig där! Går, springer, joggar, cyklar och går med
barnvagnar.”
Bastionen ligger öde och ses ett problem men är faktiskt den enda utkikspunkten
längs Nissan. Roots verksamhet i Norre Port har fått folk att upptäcka platsen som
borde utnyttjas bättre med en permanent verksamhet med utsikt mot Nissan.
Hallands Konstmuseums slutna karaktär behöver öppnas upp. Det bästa vore att
bygga ett helt nytt museum med ett kafé som har utsikt över Nissan. Den gamla
stenbyggnaden kan användas till administration eller hyras ut. Skapa en skulpturpark.
Använd Svea Larsons donationsfond.
Promenadstråket från Järnvägsbron till Slottsmöllan används flitigt på båda sidor
men från Konstmuseet och förbi Örjans vall är det väldigt dött. Här låg en gång en
befästning så en möjlighet är att koppla denna sida till Övraby och Halmstads tidiga
historia. Men det bästa vore en bro över till Laxön som hade fått fler att upptäcka
verksamheten där och knutit samman gångstråken på båda sidor.
”We have everything in Halmstad, even a pyramid”
Satsa mer på offentliga konstverk längs kulturstråket för det är genom konsten som
staden får sin karaktär. Nu finns det väldigt få konstverk längs Nissan, de flesta i
Picassoparken. Den enda skulpturen norr om järnvägsbron är av Olle Baerling. På
Tullkammarkajen, längs Dragvägen och på Söder finns inga konstverk. “Nollan” har
lämnat Nissan för Slottsparken där den nyligen fick sällskap av ljudkonstverket
“Snigelofonen”. Tillsammans med Carl Magnus “Råmärke” skulle detta kunna vara
början på en konstpromenad ut mot Söder genom parken vid Slottet som bör öppnas
för allmänheten. På detta sätt kopplas Slottsparken samman med Nissan och i
förlängningen med Järnvägsparken genom en gångbro. Detta skulle få allmänheten
att upptäcka nya sidor av Halmstad precis som i projektet Ljud vid Nissan där en rad
ljudkonstverk aktiverade platser längs Nissan. Använd Harp Art Labs erfarenhet för
att medvetet skapa ett pärlband av permanenta konstverk längs Nissan. Det kan vara
en blandning av monumentala och mindre verk som använder sig av vattnet, vinden,
vädret, ljudet och ljuset längs Nissan för att ge hållpunkter i promenaden men också
ge en ny identitet till staden. Visionen bör vara att Kulturstråket längs Nissan kopplar
samman alla stadens parker och grönområden.
Slutord
Detta är en förkortad version av Harp Art Labs redovisning av projektet Ljud vid
Nissan. Gå gärna in på hemsidan www.harpartlab.se där det finns mer information
om konstnärerna, ljudpromenaderna och konstprojekten. En mer ingående analys
och kartläggning av Nissanstråket görs i samarbete med Conor McCafferty, PhD
Forskare, verksam vid Queen’s University i Belfast. Han kommer presentera sitt
arbete, Mapping, scoring and activating urban sonic space: Ljud vid Nissan / Sound at
Nissan, vid konferensen The Role and Position of Sounds and Sounding Arts in Public
Urban Environments i Leiden, Nederländerna 29-30 november 2016. Harp Art Lab
utarbetar också en karta och app med ljudinspelningar, lyssningspunkter och
berättelser längs Nissan. Planer finns på en fortsättning av konstprojektet Ljud vid
Nissan 2017.
Stöd och Samarbetspartners
Ljud vid Nissan stöds av Kulturbryggan, Region Halland och Halmstad Kommun.
Tack till: HFAB, Stadsbiblioteket, Hallands Konstmuseum, Slottsmöllans Fastighets AB,
Halmstad Kanotklubb, Kranens Vänner, Roots, Norre Port, Tylösands Sound och
Musikalen i Halmstad.
Mikael Ericsson – Konstnärlig ledare för Harp Art Lab