ISBN nr: 1401-2448
R 2012:9
Foto: Peter Svenson
Metaller i Vallgravsfisk 2011
Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och
Göteborgs Stads miljöförvaltning
Miljöförvaltningen
Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg • Tel vx: 031-368 37 00
Epost: [email protected] • www.goteborg.se/miljo
VI SKALL STRÄVA EFTER
STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR!
För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva.
Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag,
organisationer och enskilda i deras miljöarbete.
Miljöpolicy
Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara
utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som
goda förebilder.
Vår egen påverkan
Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan.
Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel
utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp.
Ständiga förbättringar
Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete.
Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan.
Bli ledande
Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra.
Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete.
Samarbete med andra
Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer.
Vi själva som resurs
Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med
helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information
för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.
Metaller i Vallgravsfisk 2011 – R 2012:9
Förord
Denna rapport redovisar resultaten av en analys av metallhalt i muskel och lever
hos fisk fångad i vallgraven. Analys av metallhalt i fiskens lever, som under en
period undersökts av Göteborgs Naturhistoriska museum, har utökats till att
omfatta analys av metallhalt i muskel eftersom det är den delen av fisken man
äter. Syftet med den utökade analysen är att få data för att kunna bedöma om
det är lämpligt att äta fisk från vallgraven. Fisken har samlats in våren 2011 vid
Vallgravsmetet, som arrangeras årligen av Sportfiskarna. Undersökningen och
rapporten är framtagna i ett samarbete mellan miljöförvaltningen och Göteborgs
Naturhistoriska museum.
Göteborg februari 2012
1
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i Vallgravsfisk 2011 – R 2012:9
Innehåll
Förord .................................................................................................... 1
Innehåll................................................................................................... 2
Sammanfattning...................................................................................... 3
Bakgrund................................................................................................ 3
Metoder .................................................................................................. 4
Resultat................................................................................................... 5
Metallhalt i levervävnad ....................................................................................5
Metallhalt i muskelvävnad .................................................................................7
Slutsatser ................................................................................................ 8
Referenser............................................................................................... 9
Bilaga 1 ................................................................................................. 11
Rådata grundämneshalter i levervävnad ............................................................11
Bilaga 2 ................................................................................................. 13
Rådata grundämneshalter i muskelvävnad .........................................................13
2
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i Vallgravsfisk 2011 – R 2012:9
Sammanfattning
Kommunfullmäktige har 2009 beslutat att verka för bättre möjligheter till
fritidsfiske i Göteborgs centrum. Med detta som bakgrund är det av intresse att
veta om fisken i de centrala vattendragen är påverkade av miljögifter och om de
är lämpliga att äta. Miljöförvaltningen har i samarbete med Göteborgs
Naturhistoriska museum låtit utföra analys av metallhalter i lever- och
muskelvävnad hos fyra fiskarter från vallgraven i Göteborg. Syftet är att få fram
data som gör det möjligt att bedöma om fisken är lämplig för konsumtion, samt
att i ett längre perspektiv kunna följa utvecklingen av metallbelastningen i
vallgraven. De undersökta arterna är abborre, braxen, id och mört. Arterna är
utvalda eftersom de är vanligt förekommande i vallgraven och eftersom de lever
på samma plats hela livet. Analysresultaten har jämförts med värden från
tidigare undersökningar.
Resultaten från 2011 års analyser visar att metallhalten i muskelvävnad inte
överstiger de gränsvärden som finns för konsumtion av fisk.
Rekommendationen att avstå från att äta stationär fisk från vallgraven kvarstår
eftersom halterna varit högre tidigare och det inte kan uteslutas att enstaka
exemplar kan ha för höga halter av kvicksilver.
Metallhalterna i lever, som generellt var ovanligt höga vid 2010 års mätning,
har överlag minskat. Det finns ingen enkel förklaring till de höga värdena 2010.
Fortsatta mätningar är nödvändiga för att få en säkrare bild av
kvicksilverhalterna i muskel men också för att följa den långsiktiga trenden för
metallhalter i fisk från vallgraven.
Bakgrund
Miljöförvaltningen och Naturhistoriska museet har låtit utföra analyser av
metallhalt i muskel- och levervävnad hos fisk från vallgraven i Göteborg. Syftet
med undersökningen är dels att få fram data som gör det möjligt att bedöma om
fisken är lämplig för konsumtion, och dels att följa utvecklingen av
metallbelastningen i vallgraven.
Över en miljon svenskar fiskar på sin fritid. Enligt en undersökning från
Fiskeriverket (numera Havs- och vattenmyndigheten) fiskar de flesta av dessa
för att koppla av, för att göra något tillsammans med vänner, för att få
naturupplevelser och för att fånga egen fisk att äta. Det är vanligast att man
fritidsfiskar nära hemmet. Kommunfullmäktige har 2009 beslutat att verka för
bättre möjligheter till fritidsfiske i Göteborgs centrum. Med detta som bakgrund
är det av intresse att veta om fisken i de centrala vattendragen är påverkade av
miljögifter och om de är lämpliga att äta.
Kunskapen om fiskfaunan i vattendragen i centrum grundas i dagsläget främst
på fångsterna från vallgravsmetet, en tävling som arrangeras årligen vid Kristi
himmelsfärd. Tävlingen pågår under två timmar och fångsten samlas in och
dokumenteras av Naturhistoriska museet i Göteborg. Museet har vid ett antal
3
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i Vallgravsfisk 2011 – R 2012:9
tillfällen låtit utföra analys av vissa metaller och gifter i lever hos abborre, id
och mört. Dessa fiskarter är stationära, det innebär att de inte förflyttar sig så
långa sträckor utan lever sitt liv på en ganska begränsad yta. Det är alltså troligt
att de metaller som finns i deras kroppar kommer från den nära omgivningen.
Metaller i livsmedel är nödvändigt i låga koncentrationer eftersom metaller i
många fall behövs för olika funktioner i kroppen. Höga halter av vissa metaller,
som till exempel bly, kadmium och kvicksilver, som intas under längre perioder
kan däremot vara skadliga för människors hälsa. EU-kommissionen har utfärdat
en förordning med gränsvärden för halten av vissa tungmetaller i livsmedel till
försäljning (Kommissionens förordning (EG) 1881/2006).
Vattnet som passerar vallgraven är utsatt för metalltillförsel via dagvatten från
trafikytor och tak. Vattnet kommer till vallgraven från Mölndalsån via
Fattighusån och rinner vidare via Rosenlundskanalen ut i Göta älv. Vallgraven
står också i förbindelse med Stora Hamnkanalen. Vid vissa väderförhållande
strömmar vatten från Göta älv upp i kanalsystemet.
För att få mer kunskap om fisken i centrala Göteborg är lämplig att äta
kompletterade miljöförvaltningen år 2010 Naturhistoriska museets analys av
metallhalt i lever hos vallgravsfisk med en analys av metallhalt i muskel.
Undersökningen utökades till att sammanlagt omfatta arterna abborre, braxen,
id och mört. Av dessa är det främst abborre som används som matfisk i Sverige,
medan övriga tre används som matfisk i vissa länder i Östeuropa. År 2010 var
första gången en analys av metallhalt i muskelvävnad gjordes på fisk från
vallgraven. Resultaten visade att kvicksilverhalten i någon enstaka individ kan
vara så hög att gränsvärdet för konsumtion överskrids. När resultaten för
metallhalt i lever jämfördes bakåt i tiden var värdena ovanligt höga 2010, och
en teori var att de stora snömängderna skulle ha lett till ökad, och tillfälligt mer
koncentrerad, dagvattenbelastning med högre metallhalter som följd.
Metoder
Vallgravsmetet genomfördes den 2 juni 2011 och delar av fångsten togs tillvara
av Göteborgs Naturhistoriska museum. De arter som valdes ut för analys var
samma som föregående år, det vill säga abborre, braxen, id och mört. Göran
Nilson och Åsa Holmberg på naturhistoriska museet vägde och mätte fisken
och tog ut vävnadsprover som skickades för analys. Metallhalt i muskel
analyserades i prover från fem individer av varje art då det var möjligt,
undantaget var braxen, där det bara fanns fyra individer. Analysen utfördes av
ALS Scandinavia och analysmetoden var "M 4, Grundämnen i biota". Analysen
för metallhalt i muskel är förändrad från 2010 till en metod som kan spåra låga
halter av flera metaller. Metallhalt i levervävnad analyserades i två individer
per art och där var analysmetoden "M 3, grundämnen i biota". Detta är samma
analysmetod som tidigare år, men gränsen för hur små mängder av vissa av de
ingående metallerna som kan spåras är i vissa fall lägre än tidigare år.
4
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i Vallgravsfisk 2011 – R 2012:9
Analys av muskelvävnad utförs för att få veta metallinnehållet i den del av
fisken som vanligen konsumeras, så att jämförelse kan göras med EUs
gränsvärden för försäljning av livsmedel. Analys av levervävnad görs för att
jämförelse ska kunna göras med tidigare mätserier, och att mätserien hålls
kontinuerlig för kommande år. Metallhalt i levervävnad hos vallgravsfisk har
analyserats sedan 1974, men denna specifika mätserie börjar 2005 för braxen,
2007 för abborre och id och 2008 för mört. Metallhalt i muskelvävnad hos
vallgravsfisk har analyserats 2010 och 2011.
Resultat
De fiskar som analyserats har stora variationer i vikt. Det optimala hade varit att
bara analysera fiskar på ett kilo, men i brist på fiskar i rätt storlek har vi valt att
analysera de fiskar som vi kunnat samla in vid Vallgravsmetet. Detta bör dock
noteras vid framtida jämförelser.
Metallhalt i levervävnad
Resultatet av metallhalt i muskelvävnad för några utvalda metaller illustreras i
tabell 1. Ytterligare metall- och grundämneshalter i muskelvävnad presenteras i
bilaga 1. Sammantaget är de flesta metallhalter minskande över perioden med
undantag för 2010 års värden där alla undersökta metaller hade ökat i samtliga
arter.
Foto: Peter Svenson
5
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i Vallgravsfisk 2011 – R 2012:9
Mört
Cd
Mindre än
Hg
Pb
Mindre än
Cu
2008
medel
(min-max)
1,5
(1 -2)
0,02
(0,01-0,03)
8,5
(7-10)
2,6
(2-3,1)
2009
medel
(min-max)
1,5
(1 -2)
0,03
(0,02- 0,04)
7,5
(7-8)
7,7
(7,5-8,0)
2010
medel
(min-max)
6,0
(2-10)
0,08
(0,07-0,08)
30,0
(10-50)
85,2
(28,4-142)
2011
medel
(min-max)
0,02
(0,01-0,02)
0,02
(0,01-0,02)
0,1
(<0,02-0,17)
11,6
(9,7-13,4)
Abborre
Cd
Mindre än
Hg
Pb
Mindre än
Cu
2008
medel
(min-max)
2,0
(2-2)
0,10
(0,07-0,12)
8,0
(8-8)
3,1
(2,4-3,8)
2009
medel
(min-max)
1,5
(1 -2)
0,09
(0,08-0,10)
8,0
(6-10)
2,4
(2,2-2,7)
2010
medel
(min-max)
5,5
(4-7)
0,39
(0,12-0,66)
30,0
(20-40)
7,6
(5,9-9,2)
2011
medel
(min-max)
0,1
(0,03-0,17)
0,14
(0,09-0,183)
<0,03
(<0,02-<0,04)
2,6
(2,13-2,98)
Id
Cd
Mindre än
Hg
Pb
Mindre än
Cu
2008
medel
(min-max)
1,5
(1 -2)
0,05
(0,04-0,05)
7,5
(7-8)
27,8
(19,2-36,3)
2009
medel
(min-max)
2,0
(2-2)
0,03
(0,03-0,03)
8,5
(8-9)
12,9
(11,6-14,1)
2010
medel
(min-max)
3,0
(2-4)
0,09
(0,09-0,09)
15,0
(10-20)
61,8
(54,3-69,2)
2011
medel
(min-max)
0,04
(<0,0080 039)
0,02
(<0,03-0,016)
<0,08
(<0,06-<0,1)
15,5
(13,4-17,6)
Braxen
Cd
Mindre än
Hg
Pb
Mindre än
Cu
2008
medel
(min-max)
1,0
(1-1)
0,02
(0,02-0,03)
7,0
(7-7)
4,6
(2,9-6,3)
2009
medel
(min-max)
0,9
(0,8-1)
0,01
(0,006-0,007)
5,5
(4-7)
4,9
(3,7-6,1)
2010
medel
(min-max)
2,5
(2-3)
0,04
(0,04-0,05)
10,0
(10-10)
22,8
(17,1-28,5)
2011
medel
(min-max)
0,02
(<0,05-0,03)
0,01
(0,01-0,02)
0,04
(<0,03-0,04)
4,2
(1,2-9,5)
Tabell 1: Kadmium- (Cd), kvicksilver- (Hg) och blyhalt (Pb) i levervävnad hos fisk
fångad i vallgraven 2008-2011. Halterna är mätta i mg/kg våtsubstans. Tabellen
visar medelvärde samt min- och maxvärden. Kadmium och bly anges inte i
exakta värden för år 2008-2010, utan halten av ämnet understiger det angivna
värdet.
6
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i Vallgravsfisk 2011 – R 2012:9
Kadmium i lever
Kadmiumhalterna i lever har sjunkit för samtliga arter från 2010 års
provtagning. Värdena är lägre än vid mätningarna 2008 och 2009, detta kan
dock bero på att detektionsgränsen vid analys nu är lägre.
Kvicksilver i lever
Kvicksilverhalten i lever hos mört, id och braxen har legat relativt konstant
sedan 2008. Även hos abborre har halterna varit relativt likartade de senaste
åren, bortsett från en topp 2010.
Bly i lever
Blyhalten i lever har vid 2011 års analys sjunkit kraftigt hos samtliga
undersökta arter sedan 2010. Värdena är lägre än vid mätningarna 2008 och
2009, detta kan dock bero på att detektionsgränsen vid analys nu är lägre.
Övriga metaller i lever
Samtliga metallhalter hos de arter vi undersökt förefaller ha minskat sedan 2010
års undersökning. Också vid jämförelse med 2008 års resultat ses en minskning
för metallerna arsenik, barium, kobolt, krom, mangan, magnesium, molybden,
nickel, vanadin och zink hos samtliga arter. Endast hos en art, mört, ses en
relativt kraftig ökning av halterna av två metaller, koppar och järn, under
perioden 2008-2011.
Metallhalt i muskelvävnad
Resultaten av metallhalt i muskelvävnad för kadmium, kvicksilver och bly
illustreras i tabell 2. Ytterligare metall- och grundämneshalter i muskelvävnad
presenteras i bilaga 2.
Cd
Hg
Pb
medel
0,243
<0,04
<0,005
(min-max)
(<0,002-<0,005)
(0,157-0,468)
(<0,02-<0,04)
medel
0,06
<0,02
<0,003
Braxen
(min-max)
(<0,002-<0,003)
(0,039-0,098)
(<0,02)
medel
0,068
<0,06
0,004
Id
(min-max)
(<0,002-<0,007)
(0,035-0,085)
(<0,02-<0,06)
medel
0,07
0,107
0,005
Mört
(min-max)
(<0,002-0,005)
(0,059-0,092)
(<0,02-0,107)
Tabell 2: Kadmium- (Cd), kvicksilver- (Hg) och blyhalt (Pb) i muskelvävnad hos
fisk fångad i vallgraven 2011. Halterna är mätta i mg/kg våtsubstans. Tabellen
visar medelvärde samt min- och maxvärden.
Abborre
Metallhalt i muskelvävnad hos fisk fångad i vallgraven har även analyserats
2010, men eftersom vi då använde en analysmetod med lägre noggrannhet blir
det inte relevant att jämföra resultaten mellan åren för de flesta metaller.
7
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i Vallgravsfisk 2011 – R 2012:9
Undantag är dock kvicksilver där värdena från 2010 är i samma noggrannhet
som för 2011, se nedan.
Kadmium i muskel
Gränsvärde för kadmium i fisk för konsumtion är 0,050 mg/kg våtvikt
(Kommissionens förordning (EG) 1881/2006). Ingen av de provtagna fiskarna
har en kadmiumhalt i muskelvävnaden som överstiger gränsvärdet.
Kvicksilver i muskel
Gränsvärde för kvicksilver i fisk för konsumtion är 0,50 mg/kg våtvikt
(Kommissionens förordning (EG) 1881/2006). Ingen av de provtagna fiskarna
har en kvicksilverhalt i muskelvävnaden som överstiger gränsvärdet. Vid 2010
års undersökning var det en individ av arten mört som hade en halt av
kvicksilver som översteg gränsvärdet kraftigt, med en kvicksilverhalt i muskel
på 1,9 mg/kg våtsubstans (Miljöförvaltningen 2011). När man jämför 2011 års
analysresultat med en mätning från 2001 (Mathiason et al. 2004) som omfattade
abborre, id och mört har halterna dock minskat något hos dessa tre arter.
Bly i muskel
Gränsvärdet för bly i fisk för konsumtion är 0,3 mg/kg våtvikt (Kommissionens
förordning (EG) 1881/2006). Ingen av de provtagna fiskarna har en blyhalt i
muskelvävnaden som överstiger gränsvärdet.
Slutsatser
Syftet med vår undersökning av metallhalter i muskelvävnad är att undersöka
om fisken i vallgraven är lämplig för konsumtion. De metaller som det finns
gränsvärden för konsumtion för är kadmium, kvicksilver och bly. Inget av de
analyserade proverna i årets undersökning har värden som överstiger
gränsvärdena. Vid 2010 års mätning var kvicksilverhalten i mört för hög i ett av
proverna. Halterna kvicksilver i muskelvävnad förefaller vid årets mätningar ha
gått tillbaka till en mer normal nivå. Angående fiskens ätlighet är
rekommendationen fortfarande att avstå från att äta stationär fisk från
vallgraven, eftersom det inte kan uteslutas att enskilda individer kan ha för höga
halter av kvicksilver.
Mätserien av metallhalt i levervävnad kan användas för att visa tillstånd och
trender hos fisken i vallgraven. Vid 2010 års analys sågs en ökning av många
av metallerna i alla arterna. Vid 2011 års analys var värdena i de flesta fall
tillbaka på tidigare nivåer eller lägre. På grund av att analysen är utförd på ett
litet antal fiskar, och att flera av dessa fiskar dessutom varit förhållandevis små,
är det inte möjligt att dra statistiskt säkerställda slutsatser av resultaten.
Det finns ingen enkel förklaring till de relativt höga metallhalter som hittades
vid 2010 års undersökning. En teori var att det då varit en snörik vinter.
Eftersom värdena sjunkit igen vid 2011 års undersökning, och det även då varit
en snörik vinter är det tveksamt om det verkligen är förklaringen till de höga
8
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i Vallgravsfisk 2011 – R 2012:9
halterna 2010. Det finns inga andra uppenbara förklaringar till ökningen; det
har inte skett några förändringar i dagvattenbelastningen under de senaste åren,
och inga arbeten i vattendraget som innebär att bottensedimenten rörs upp ska
ha utförts under perioden. Förklaringen till variationerna bör inte heller ligga i
analysmetod eftersom analysen är utförd med samma metod och på samma
laboratorium båda åren. Det krävs fortsatt årlig analys för att visa om det
förekommer kraftiga mellanårsvariationer.
Rekommendation inför fortsatta mätningar
Det krävs fortsatta mätningar för att få en säker bild av kvicksilverhalterna i
muskel men också av trenden för metallhalter. Analysen bör om möjligt utökas
till att omfatta minst fem individer av varje art. De undersökta individerna ska
väljas ut så att de har en vikt på så nära ett kilo som möjligt. Det skulle också
vara värdefullt att mäta flöden och metallhalter i vattenmassan och i
bottensediment för att eventuellt kunna spåra orsaker till variationer i
metallhalter i fisken.
Referenser
Fiskeriverket 2008. Fritidsfiske och fritidsfiskebaserad verksamhet.
Göteborgs Stad Kommunfullmäktige 2009, handling 2009 nr 164. Yttrande
över motion av Carina Liljesand (KD) angående bättre möjligheter till
fritidsfiske i centrum.
Kommissionens förordning (EG) 1881/2006 Om fastställande av gränsvärden
för vissa främmande ämnen i livsmedel.
Mathiason, S., Persson, B., Adrian, M. och Ekstedt, E. 2004. Kanalerna i
Göteborg. Vatten och fiskar- en miljöbiologisk studie.
Miljöförvaltningen Göteborgs Stad 2011. Metaller i vallgravsfisk, R 2011:7.
9
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i Vallgravsfisk 2011 – R 2012:9
Bilaga 1
Rådata grundämneshalter i levervävnad
Abborre
ELEMENT
Al
As
Ba
Ca
Cd
Co
Cr
Cu
Fe
Hg
K
Mg
Mn
Mo
Na
Ni
P
Pb
Ti
V
Zn
SAMPLE
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
GN 56
2,44
0,607
0,0076
106
0,174
0,14
0,0234
2,13
139
0,183
2760
205
1,08
0,138
1680
<0.02
3350
<0.02
0,0053
0,133
22,1
GN 57
1,27
1,01
0,0176
186
0,0336
0,0951
<0.03
2,98
55,5
0,0897
3010
215
1,01
0,125
1340
<0.04
3220
<0.04
<0.002
0,0315
21,6
SAMPLE
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
GN 44
1,11
<0.04
0,0262
193
0,0298
0,0346
<0.02
9,5
233
0,0221
3940
238
1,22
0,114
724
<0.02
3730
0,0305
0,0275
0,0476
26,3
GN 45
1,46
<0.07
0,0384
129
0,011
0,0229
<0.02
1,22
77,8
0,009
3410
194
0,679
0,0458
957
<0.03
3160
<0.03
0,0789
<0.02
19,2
Braxen
ELEMENT
Al
As
Ba
Ca
Cd
Co
Cr
Cu
Fe
Hg
K
Mg
Mn
Mo
Na
Ni
P
Pb
Ti
V
Zn
GN 46
5,27
<0.08
0,167
792
<0.005
0,025
<0.03
1,9
141
0,0125
3420
216
0,923
0,1
664
0,0617
3390
0,0408
0,239
0,0254
19,7
11
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i Vallgravsfisk 2011 – R 2012:9
Id
ELEMENT
Al
As
Ba
Ca
Cd
Co
Cr
Cu
Fe
Hg
K
Mg
Mn
Mo
Na
Ni
P
Pb
Ti
V
Zn
SAMPLE
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
GN 52
<1
<0.1
0,0594
245
<0.008
0,0347
<0.05
17,6
208
0,0165
2920
202
1,5
0,319
1100
<0.06
3230
<0.06
0,008
0,0545
26,6
GN 53
<2
<0.2
0,134
170
0,039
<0.01
<0.09
13,4
89,1
<0.03
2810
210
1,28
0,183
984
<0.1
3070
<0.1
<0.006
<0.06
23,3
SAMPLE
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
GN 48
68,5
<0.04
0,55
182
0,0215
0,0417
0,1
9,75
233
0,0135
2570
174
1,33
0,161
969
0,0409
2610
0,168
3,01
0,138
19
GN 49
0,936
<0.03
0,0253
204
0,0122
0,0247
0,0428
13,4
174
0,0178
3330
191
0,959
0,165
855
<0.02
2930
<0.02
0,0238
0,0313
18
Mört
ELEMENT
Al
As
Ba
Ca
Cd
Co
Cr
Cu
Fe
Hg
K
Mg
Mn
Mo
Na
Ni
P
Pb
Ti
V
Zn
12
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i Vallgravsfisk 2011 – R 2012:9
Bilaga 2
Rådata grundämneshalter i muskelvävnad
Abborre
ELEMENT
As
Cd
Co
Cr
Cu
Hg
Mn
Ni
Pb
Zn
SAMPLE
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
GN-M 56
1,68
<0.003
0,0032
<0.01
0,141
0,468
0,0785
<0.02
<0.02
3,88
GN-M 57
0,796
<0.002
0,0024
0,0488
0,278
0,157
0,122
0,238
<0.02
4,31
GN-M 58
0,374
<0.003
0,0028
0,0396
0,296
0,227
0,15
<0.02
<0.02
5,85
GN-M 59
0,113
<0.002
0,0051
0,0252
0,24
0,174
0,155
<0.02
<0.02
4,43
SAMPLE
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
GN-M 44
0,121
<0.002
0,0052
0,0982
0,246
0,098
0,156
<0.02
<0.02
3,07
GN-M 45
0,0683
<0.002
0,0048
<0.01
0,572
0,0467
0,131
<0.02
<0.02
4,6
GN-M 46
0,0432
<0.002
0,0028
<0.01
0,264
0,0388
0,158
<0.02
<0.02
3,92
GN-M 47
<0.04
<0.003
0,0054
0,0721
0,237
0,065
0,261
0,0363
<0.02
5,55
SAMPLE
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
GN-M 52
<0.04
<0.002
<0.002
<0.01
0,231
0,0354
0,202
<0.02
<0.02
3,77
GN-M 53
0,0954
<0.002
0,0043
0,033
0,275
0,0854
0,282
<0.02
<0.02
4,43
GN-M 54
0,0556
0,0037
0,0048
0,0275
0,452
0,082
0,387
<0.02
<0.02
6,19
GN-M 55
<0.05
0,004
<0.003
0,0283
0,252
0,0732
0,296
<0.03
<0.03
5,45
GN-M 60
0,173
<0.005
<0.005
<0.03
0,212
0,188
0,176
<0.04
<0.04
6,71
Braxen
ELEMENT
As
Cd
Co
Cr
Cu
Hg
Mn
Ni
Pb
Zn
Id
ELEMENT
As
Cd
Co
Cr
Cu
Hg
Mn
Ni
Pb
Zn
13
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
GN-M 61
<0.1
<0.007
<0.007
<0.04
0,264
0,0639
0,329
<0.06
<0.06
5,8
Metaller i Vallgravsfisk 2011 – R 2012:9
Mört
ELEMENT
As
Cd
Co
Cr
Cu
Hg
Mn
Ni
Pb
Zn
SAMPLE
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
GN-M 48
<0.04
0,005
0,0061
0,0149
1,27
0,0588
0,197
<0.02
<0.02
6,8
GN-M 49
0,0466
<0,002
0,0042
<0.01
0,699
0,0652
0,152
<0.02
<0.02
3,86
GN-M 50
0,118
<0,002
0,0037
<0.01
0,168
0,0714
0,156
<0.02
<0.02
2,89
14
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
GN-M 51
<0.04
<0,002
0,0043
0,0143
0,268
0,0922
0,144
<0.02
<0.02
3,55
GN-M 62
0,199
<0,003
<0.003
0,0566
0,179
0,0855
0,111
<0.03
0,107
3,74
Publikationer utgivna av Göteborgs Miljöförvaltning
Rapporter (ISSN 1401-2448):
R 2012:1
R 2012:2
R 2012:3
R 2012:4
R 2012:5
R 2012:6
R 2012-7
R 2012-8
R 2012-9
R 2012-10
R 2012-11 Årsrapport 2011
Utbredning och förekomst av alger på hårdbottenmiljöer i Göteborgs skärgård
Förekomst av TBT i sediment från småbåtshamnar och dess effekt på nätsnäckor
Inventering av dagaktiva fjärilar i Göteborgs kommun 2011
Inventering av trollsländor i Göteborgs kommun 2011
Inventering av hasselsnok (Coronella austriaca) i Göteborgs kommun 2011
Transplantering av lunglav Lobaria pulmonaria i sex skogsbestånd i Göteborg 1994 – 2011
Kemikalier i möbler - tillsyn hos möbelhandel. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg
och Stockholm
Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och
Göteborgs Stads miljöförvaltning
Bottenfauna i Göteborgs kommun 2011
Metaller i vattendrag 2011
R 2011:1
R 2011:2 R 2011:3
R 2011:4 R 2011:5
R 2011:6
R 2011:7
R 2011:8
R 2011:9
R 2011:10
R 2011:11
R 2011:12
R 2011:13
R 2011:14
R 2011:15
R 2011:16 R 2011:17
Årsrapport 2010
Kunskapen om Reach hos nedströmsanvändare av kemikalier. Tillsynsprojekt i samarbete mellan
Malmö, Göteborg och Stockholm
Metaller i vattendrag 2011
Inventering av hasselmus Muscardinus avellanarius i Göteborgs kommun 2010
Fjärilsprojekt 2010 – Fjärilar i undervisning och naturvård
Marin flora på hårdbotten – en inventering i Göteborg 2010
Metaller i vallgravsfisk
REACH och kunskap om kemikalier i textila varor i handeln. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg 2009-2010
Förstudie om hårfärgningsmedel i hårvårdssalonger. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg 2009-2010
Årsrapport Luftkvalitén i göteborgsområdet 2010
Tillsyn av fastighetsägare i Bergsjön
Kemikalier i varor – tillsyn hos sko- och möbelhandel. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg
och Stockholm
Kemikalier i byggvaror - tillsyn hos återförsäljare. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg
och Stockholm
Miljörapport 2010. En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg
Kontroll av kosttillskott 2010
Nyckeltal för klimatpåverkan från tallrikssvinn
Strategi för energieffektivisering i Göteborgs Stad till 2014 och 2020
R 2010:1
R 2010:2
R 2010:3
R 2010:4
R 2010:5
R 2010:6
R 2010:7
R 2010:8
R 2010:9 R 2010:10
R 2010:11
R 2010:12
R 2010:13
Årsrapport 2009.
Bottenfauna - En undersökning av limnisk bottenfauna i Göteborgs kommun 2009
Metaller i vattendrag 2009
Ålgräs och grundbottenfauna - tre undersökningar i Göteborg 2009
Giftfritt Göteborg. Uppföljning av delprojekt och aktiviteter 2005 - 2009
Årsrapport Luftföroreningar 2009. Mätningar i Göteborgsområdet.
Budget 2010
Påverkan genom dialog -en utvärdering av dialogprojektet om textilier. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg
Livsmedelskontroll i förskolor
Miljörapport 2009. En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg
Fiskprojekt 2009
Släng mindre mat - vinst för miljö och ekonomi. 11 stadsdelars arbete för att minska matsvinnet
Bilavfettning - dags att välja grönt. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg
