Punktskrift och taktil bild
Nyheter på det taktila området
Björn Westling
FFS konferens 2016-03-17
•
Utblickar från MTM:s värld
–
–
–
–
Kort om MTM
Punktskriftsnämnden
Resultat från MTM:s användarundersökningar med taktila läsare
Några tjänster
_______________________________________
• Barn och punktskrift
– Innan man kan läsa
– Taktila bilderböcker
•
Vuxna och punktskrift
– Utveckling av produktionssystem för punktskrift
– Utveckling av skrivregler för punktskrift, undersökning om åttapunktskrift
– Taktila orienteringskartor i offentlig miljö
•
Konferensen Tactile Reading 2017
Kort om MTM
• Talböcker och punktskrift
• Nya verksamheter de senaste åren
– Taltidningar (2010)
– Flera olika tjänster för taktila läsare (2011)
(bl.a. punktskriftstidningar)
– Lättläst (2015)
•
•
•
•
•
Lättläst litteratur (LL-förlaget)
Lättläst nyhetsinformation (8 Sidor)
Alla väljare (webbplats)
Samhällsinformation
Läsombud
– Vetenskapligt råd (2015)
– Brukarråd (2015)
• Punktskriftsnämnden
Vetenskapligt råd
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Åsa Wengelin, universitetslektor, docent, allmän språkvetenskap,
Göteborgs universitet
Åsa Hedemark, universitetslektor, biblioteks- och informationskunskap,
Uppsala universitet
Jan Gulliksen, skolchef, professor i dator-människa interaktion vid KTH
Yvonne Eriksson, professor i informationsdesign, Mälardalens högskola
Jan Ygge, professor i klinisk neurovetenskap, KI
Ingela Wadbring, professor medie-kommunikationsvetenskap, Nordicom
Monica Rosén, professor i pedagogik, Göteborgs universitet
Katarina Heimann Mühlenbock, doktor i språkvetenskaplig databehandling,
Göteborgs universitet
Arne Jönsson, professor i talteknologi, Linköpings universitet
Punktskriftsnämnden
• Del av MTM sedan 1985
• Medlemmar hämtas från:
– Brukarorganisationer
• SRF, Unga synskadade
– Myndigheter
• Specialpedagogiska skolmyndigheten, Språkrådet
– Universitet/högskola
• Stockholms universitet, Lunds universitet, Mälardalens högskola
• Uppgifter:
– Främja och utveckla taktil läsning och punktskriften som skriftspråk för
synskadade.
– Utarbeta riktlinjer för den svenska punktskriften.
– Medverka till internationellt samarbete.
Eva Björk
Synskadades Riksförbund
Rickard Domeij
Språkrådet
Ulla Ek
Stockholms universitet, Specialpedagogiska
institutionen
Björn Nyqvist
Specialpedagogiska skolmyndigheten, Resurscenter
Syn
Jana Holsanova, ordförande
Lunds universitet, Kognitionsvetenskap
Catarina Hägg
Specialpedagogiska skolmyndigheten,
Läromedelsavdelningen UFL
Kerstin Jansson
Region Gävleborg, Syncentralen i Gävle
Niklas Karlsson
Unga synskadade
Fredrik Larsson, vice ordförande
SRF, ReadSpeaker
Charlotte Magnusson
Lunds Tekniska Högskola, Certec
Lena Stenberg
Mälardalens högskola, IDT - Akademin för innovation,
design och teknik
Victoria Öjefors Quinn
SRF
Varför punktskrift?
• Myndigheten utgår från att alla språkanvändare i ett
modernt samhälle har rätt att ha tillgång till ett
skriftspråk.
• Tillgång till ett skriftspråk ger livskvalitet och möjlighet till
försörjning.
• Punktskriften gör detta möjligt för blinda/personer med
svår synnedsättning.
• FN:s konvention om mänskliga rättigheter för människor
med funktionsnedsättning
– Konventionen stärker punktskriftens ställning i världen.
– Rätten till punktskrift är enligt konventionen tvingande.
Produkter/verksamhet för barn,
pre-braille activities
• Punktkassen
• Punktväskan
• Taktila bilderböcker
Punktväskan
Punktväskan
•
•
•
•
Sedan 2011 en MTM-produkt, tidigare har SRF stått för den
Förmedlas via syncentraler
Utvecklad tillsammans med Punktskriftsnämndens barngrupp
Väntetid just nu:
– 2015 förmedlades ca 30 st.
– Vanligen ca 10 st./år
• MTM har inte någon förklaring till detta
– Verkar finnas fler barn nu
– Verkar finnas god kunskap om punktväskan hos personal på
syncentraler
– Ev. behövs informationsmaterial på andra språk?
Punktklubben: läsa, känna, leka
• För barn mellan 5 och 12 år
• Varje år får man sex paket
– 2 böcker/år
• Bra om föräldrar uppmuntras
att anmäla sina barn som
medlemmar.
• Hjälp oss nå alla.
• 100 kr/år
• Paketens innehåll beror på ålder
• Alltid punktskriftstexter, som ska vara roliga
–
–
–
–
–
–
Artiklar från barntidskrifter
Gåtor
Recept
Korta historier
Utdrag ur böcker
Presentationer av seriefigurer och taktila bilder av
dem
• Olika material
• Taktila bilder är viktiga, ett exempel med bilder av godis som
skickats tillsammans med en artikel om vad godis innehåller.
• Små leksaker och spel.
– Exempel: spelet "Var är katten!" Säljs av Iris Hjälpmedel
Taktila bilderböcker
• Taktila bilder
• Text i punktskrift och
svartskrift
• Att köpa eller låna
• Låna till syncentralens
väntrum!
Tre nya böcker per år
•
•
•
•
Världens bästa näsa, öga, öra
Ella flyttar
Är det du mämma?
Nämen Benny
Användarundersökning
taktilt läsande barn 2015
• En grund för fortsatt utveckling av produkter och tjänster för barn
som använder MTM:s taktila medier.
• Liten undersökning, intervjuer med barn och föräldrar (84 personer,
52 svar)
0–6 år
7–12 år 13–18 år
Urval
9
35
40
Antal intervjuer
6
21
25
Svarsfrekvens
67 %
60 %
63 %
• Samt webbenkät till syncentraler.
15 svar av 27.
Citat …
• Nu är han så liten men jag
hoppas att han blir en
läsande person, så därför är
det viktigt att det finns
punktböcker inför
skolstarten.
Förälder till barn
0-6 år
Personalmöte 2015-11-05
• Dagtid blir det
punktskrift och sedan
lyssnar hon på
talböcker på kvällen
innan hon ska sova.
Förälder till barn
7-12 år
Personalmöte 2015-11-05
• [Legimus nya ungdomssidor
borde innehålla] Bra
boktips. Sådant som är
modernt nu i
svarskriftsvärlden, som
kanske klasskompisarna
pratar om.
Barn 13-18
Personalmöte 2015-11-05
Några slutsatser
• Syncentralerna är en viktig kanal för MTM för att nå barn
och unga med synnedsättning.
– Har varit en underutnyttjad resurs för MTM
– MTM är generellt välkänd bland personal på syncentraler, men
man har inte alltid full information om alla tjänster.
• Många barn uttrycker att punktskrift läser man i skolan,
medan talböcker är för privat läsande.
– MTM bör lyfta fram läslusten i samband med punktskrift.
• Många idéer om förändrade produkter
MTM:s slutsatser om punktskriftsböcker
•
Lästräningsböcker
–
•
Inläsning av taktila bilderböcker
–
•
–
Många användare vill kunna läsa både på dator och papper.
Det behövs ett elektroniskt format som fungerar för punktskriftsläsning för barn och
unga.
Med tiden bör MTM erbjuda all punktskrift också som elektronisk form.
Glestryck
–
•
MTM bör göra inläsningar till taktila bilderböcker.
Punktskrift på dator (”e-braille”)
–
–
•
Utvecklas så att de innehåller svartskrift, punktskrift, tal samt taktila bilder – och blir
snyggare.
MTM bör erbjuda all punktskrift för barn (envägslån) både i glestryck och i tättryck.
Tidningar
–
–
–
MTM bör öka utbudet av tidningar för barn och unga
Kamratposten finns redan.
Ev. artikelservice för barn.
MTM:s slutsatser om taktila bilder
• Fler bilder
– MTM bör öka antalet taktila bilder i
punktskriftsböcker.
– MTM bör erbjuda en större variation på
svårighetsgrad på bilderna för att kunna nå
läsare med olika kunskap.
• Färgbilder
– Bilder ska göras i färg.
– Färg skapar ett mervärde för de barn som har synrester, det gör
även syskon och kompisar intresserade av bilden, det blir rolig
att läsa ihop.
• Vägledning
– MTM bör införa bildvägledning/bildbeskrivning till taktila bilder.
Användarundersökning VUXNA (2013)
• Ca 1000–1500 personer
• 573 deltog i MTM:s användarundersökning med vuxna
punktskriftsanvändare (av ca 900)
Vilka är punktskriftsläsarna?
Ålder på vuxna punktskriftsläsare
600
500
400
300
18 - 24 år
30
25 - 39 år
80
40 - 49 år
72
50 - 59 år
104
60 - 74 år
207
200
100
75 år eller äldre
Total
0
18 - 24 år 25 - 39 år 40 - 49 år 50 - 59 år 60 - 74 år 75 år eller
äldre
Total
• Man kan lära sig punktskrift när som helst i livet.
77
570
Några resultat
• MTM:s vuxna kunder ville ha:
– Tidningar/böcker som datorfil (67 %)
– Glestryck (15 %)
– Kortskrift (33 %)
– Hela tidningar i punktskrift som på ordinarie
marknaden (inte urval) (33 %)
– Taktila bilder (39 %, av dessa vill 3/4 har fler och 1/2 vill lära sig
mer)
– Bokklubb för punktskriftsböcker (33 %)
Utveckling av
produktionssystem för punktskrift
• MTM har DOTIFY
• Utveckling av ett system för automatisk
punktskriftsproduktion med FI, NO, DK, NL, CH
– för tryck på papper (tryckfiler)
• böcker, tidningar, annat material
– för konsumtion i elektronisk form (e-braille)
– kommer att finnas möjlighet till privat användning
– Daisy-konsortiet också intressent
• Tendenser:
– Mer automatisering
– Gynna individuella val för att underlätta läsning
• Automatisering är en revolution:
– Större tillgång (idag mer än dubbelt så stor
bokproduktion än tidigare)
– Snabbare (går mot samtidighet med seende)
Specifikationer
•
•
•
•
•
PEF (Portable Embosser Format)
OBFL (Open Braille Formatting Language)
Ny specifikation: Braille CSS
Tyvärr inte ny specifikation för språkstöd
EPUB3
– Nytt källformat som också kommer att bli
konsumtionsformat för talböcker
Utveckling av skrivregler för punktskrift
• Vad har gjorts?
– Bra och flexibel grund för punktskriften på svenska
– Skrivregler för:
•
•
•
•
Svenska
Fonetik
Matematik
Musik
– Jämförelse svensk punktskrift med engelsk
• Man inför UEB (Unified English Braille),
• Fördel att punktskriften kommer att se lika ut i flertalet engelskspråkiga
länder
• Punktskriften är fortfarande svår att lära sig och lära ut, svårt att
automatisera produktion också.
… skrivregler
• Vad återstår att göra på svenska?
– Matematik
– Åttapunktsskrift
• Användarundersökning om åttapunktskrift 2016
Standardisering
• MTM/Punktskriftsnämnden är medlem i SIS
(Standardiseringen i Sverige)
• TK 344 Hjälpmedel för personer med
funktionsnedsättning
• ISO (International Organization for Standardization)
• CEN (European Committee for Standardization)
Taktila orienteringskartor i offentlig miljö,
standardisering
• Information contents, figuration and display methods of
tactile guide maps
• Tidigare:
– Packaging – Braille on packaging for medicinal products
– Accessible design – Application of braille on signage, equipment
and appliances
Syntolkning
• MTM-rapport om syntolkning kommer
2016
– Utveckling av riktlinjer för syntolkning pågår
på flera håll.
– Påverkar MTM:s arbete med bildbeskrivningar
i böcker.
Konferensen Tactile Reading 2017
• Tactile Reading – Braille and Graphics for Children and
Youths.
For Practitioners and Academics
5–7 april 2017
– www.tactilereading.org
– Samarbete MTM-SPSM
Tack!
[email protected]
