Tätorter
Märsta
136
Sigtuna stad
Rosersberg
140
144
Arlandastad
147
135
Märsta
136
Märsta
Märsta utgör centralorten i kommunen och delas i två delar av väg 263.
Nästan all bebyggelse i Märsta har uppförts under senare hälften av 1900-talet.
Bebyggelse och kulturmiljö
Märsta var från början ett bondesamhälle som
växte fram med utgångspunkt från Sätuna gård,
som låg där kommunhuset ligger idag. Gården
flyttades sedan bort till området som idag kallas
för Sätuna. Det var en strategisk plats på en höjd
nära Mälaren. Gästgivaregården i Märsta var en
viktig hållplats mellan Stockholm och Uppsala
under 1700- och 1800-talen. År 1866 invigdes
järnvägen mellan Uppsala och Stockholm, och
Märsta blev ett stationssamhälle med olika industrier som växte fram under början av 1900-talet.
År 1957 beslutade regeringen att man skulle
lokalisera Stockholms nya internationella flygplats till Halmsjön vid Märsta – Arlanda flygplats.
I beslutet fanns det med att man skulle bygga en
stad för cirka 40 000 invånare där de som arbetade
på flygplatsen skulle bo. Staden lokaliserades till
Märsta. En generalplan för Märsta upprättades
1960. Under 1960-talet fyrdubblades nästan befolkningen i Märsta. Stora delar av bebyggelsen
härstammar från den tiden. Märsta är idag kommunens största tätort och har cirka 22 000 invånare. Märsta, exklusive Arlandastad, består idag
av två sammanhängande områden, ett norr om
väg 263 och ett söder om väg 263 och begränsas
i öster av järnvägen. Järnvägen utgör tillsammans
med väg 263 stora barriärer som skär genom samhället. Denna struktur är tillsammans med de ring-
leder av vägar till bostadsområdena spår från den
generalplan som upprättades 1960. Ny bostadsbebyggelse begränsas i öster av bullerkurvan FBN
55 dB(A) från Arlanda flygplats (3-banesystem).
Någon äldre sammanhängande bebyggelse finns
inte kvar i Märsta. Ett femtontal enskilda byggnader från sekelskiftet och början av 1900-talet
finns i de centrala delarna av Märsta. Det finns
flera fornlämningar från vikingatiden och järnåldern. Söder om Märsta ligger Steninge slott med
sin kulturmiljö från 1690-talet och utgör riksintresse. Anläggningen har utvecklats till ett kombinerat slotts- och hantverkscentrum med stort
antal besökare.
Centrum och serviceutbud
I dag är centrumfunktionen lokaliserad till tre
olika centra, Valsta centrum och Sätuna som utgör stadsdelscentra samt Märsta som utgör kommuncentrum. Utbudet av butiker domineras stort
av dagligvaruhandeln. Märsta saknar idag ett
fungerande centrum med ett rikt utbud av affärer
och kultur som återfinns i andra städer i samma
storlek. Delar av Märstabornas inköp sker i det
externa centrumet vid Eurostop, Stockholms city
och Stockholms norra förorter som har flera stora
köpcentra samt i Uppsala.
Sätunaparken, Märsta. Foto: Hans Kündig
137
Parker och natur
Märsta karakteriseras av två dalgångar som skär
igenom samhället, Steningedalen och Tingvalladalen. Steningedalen och dess förlängning norrut
längs järnvägen vidare mot Husby kyrka utgör ett
värdefullt grönstråk tillsammans med området
väster om Valsta och sydväst om Steninge. Tingvalladalen mellan Märsta och Valsta utgör också
ett viktigt grönstråk. Från tätorten ut till dessa
områden går flera lokala grönstråk. De flesta bostadsområden har ett naturområde eller en naturpark i sin direkta närhet. Några enskilda viktiga
anordnade naturområden och parker är Norrbacka,
Kanonkullen, Sätunaparken, ”Dammarna”,
Tingvallaparken, Ärlingheden och Orionparken.
I parkområdet vid ”Dammarna” rinner Märstaån
fram från en kulvert till en öppen å med vattenspeglar, som är ett viktigt och uppskattat inslag i
centrala Märstas närmiljö. Märsta saknar annars
vatten i stadsmiljön, trots närheten till Mälaren.
Kommunikationer
Pendeltåget till Stockholms central vidare mot
Södertälje har sin norra slutstation i Märsta.
Pendeltåget går varje kvart och vid lågtrafik och
helger varje halvtimme (Märsta – Stockholms
central cirka 35 minuter). SJ har direkttåg från
Märsta till Stockholms central och Uppsala (Märsta
– Stockholms central cirka 20 minuter, Märsta –
Uppsala cirka 20 minuter). Den lokala kollektivtrafiken består av bussar som går i ett stomnät
inom tätorten med god tillgänglighet. Buss går
även från Märsta station till Eurostops köpcentrum
vid E4:an. Märsta station utgör knutpunkt för byte
mellan, tåg, taxi, bil och buss. Stationen har med
dagens läge och utformning problem med kapaciteten och tillgängligheten. Buller från flygtrafik,
tåg och bil kan uppfattas som störande i delar av
samhället.
Boende och befolkning 31 december 2001
Märsta har 22 397 invånare.
Grundskola 1-3 (11 st), 4-6 (6 st), 6-9 (3 st).
10 157 lägenheter, varav 4 182 hyresrätter,
4 051 bostadsrätter och 1 924 äganderätter.
4 117 arbetstillfällen.
Några viktiga framtidsfrågor
Ny bebyggelse
1960-års generalplan genomfördes ej fullt ut
vilket har medfört att Märsta kan uppfattas som
en ofullständig tätort med en oklar stadskärna.
138
Södergatan, Märsta. Foto: Hans Kündig
Kommunen har ambitionen att försöka förtäta
de centrala delarna i Märsta med en stadsmässig
bebyggelse, samt förtäta andra delar av tätorten
så att man får en sammanhållen bebyggelsemiljö,
vilket även innefattar parker och andra grönområden. De nya bostadsområdena som byggs bör
integrera icke störande verksamheter så att bostadsområdena befolkas under större delen av dygnet.
Märsta station
En utredning, förstudie, har varit ute på remiss
under våren 2001. Förstudien behandlar två alternativa lokaliseringar av järnvägsstationen dels
befintligt läge, dels ett sydligt läge i höjd med
Märsta centrum. Kommunen förordar det södra
läget. Den kommer att utgöra en bytespunkt
mellan olika kollektivtrafiksystem, (buss, tåg och
med möjlighet till framtida ny spårbunden kollektivtrafik ). En övergång över Västra Bangatan och
järnvägsspåren kan komma att byggas, och utgöra
en länk i ett kommunikationsstråk mellan centrala
Märsta och Arlandastad. Detta stråk kommer att
ge bra förutsättningar för ett bättre centrum med
liv och rörelse. Ett spårbundet kollektivtrafiksystem (spårtaxi eller dylikt) som förbinder
Märsta järnvägsstation och Arlanda flygplats via
Arlandastad har underhand diskuterats. Införandet
av ett sådant kollektivtrafiksystem skulle innebära
en avlastning av Arlanda flygplats marktransporter samt öka tillgängligheten mellan områdena.
Det befintliga stationsområdet kan komma att
utvecklas för icke störande verksamheter som till
exempel kontor.
Märsta centrum
Fastighetsägaren till Märsta centrum har ett nytt
koncept för att få liv och kommers i centrum. Som
ett första steg har under våren 2002 ett varuhus
etablerats. En postitiv utveckling av Märsta centrum är av stor betydelse för hela Märsta som
saknar en tydlig centrumbildning och mötesplats
med liv och rörelse. En stadsmässig bebyggelsemiljö i de centrala delarna med väl gestaltade
offentliga rum och tydliga stråk bör eftersträvas.
Väg 263
En vägutredning upprättad av Vägverket visar ny
sträckning av väg 263 genom Märsta. I utredningen ökas standarden på genomfarten till en
fyrfältig väg från korsningen med väg 255 i väster
till korsningen med väg 273 mot Arlanda i öster.
Vägen kommer att förskjutas något åt söder och
föreslås delvis att vara nedschaktad samt överdäckad med jord och planteringar i en ekodukt vid
Tingvalla fram till korsningen med Västra Bangatan. Den korsning som idag är en cirkulationsplats ska, enligt vägutredningen, byggas om till en
planskild korsning. Det är viktigt att denna strategiska punkt som utgör ”porten” mot Steningedalen
utformas så att god tillgänglighet kan säkerställas
för Märstaborna. Detta för att kunna nå rekreationsområdena i dalen sydväst om väg 263. Överdäckningen av väg 263 i Tingvalladalen ger goda
förutsättningar att bättre fysiskt integrera centrala
Märsta med Valsta/Steninge. Samtidigt ger detta
möjligheter att kunna utveckla Tingvalladalen som
aktivitets- och sportfält.
Steninge- och Tingvalladalen
Tingvalladalen sträcker sig genom Märsta parallellt med väg 263 och är en öppen i huvudsak
obebyggd dal som är cirka 300 meter bred. Dalen
består av öppna fält med delvis åkermark. Dalen
klyver tillsammans med väg 263 Märsta i två delar
(norr och söder) och möter i öst Steningedalen i
nordsydlig riktning. Denna dal utgör en viktig
länk i kommunens grönstruktur. Det finns ideér
om att bygga ihop centrala Märsta och Valsta över
dalen. Problemet är dock att marken består till
stora delar av lera vilket försvårar och gör tyngre
byggnader kostsamma att uppföra. Tingvalladalen
skulle kunna fungera som ett utvecklingsområde
för olika aktivitetsfält och sportanläggningar
med lättare skalkonstruktioner som exempelvis
Stockholmsregionens huvudarena för inomhusfotboll. På det viset utnyttjar man och aktiverar
dalen och gör den till något som integrerar Valsta/
Steninge och centrala Märsta snarare än separerar
Vänortsringen, Märstadal. Foto: Hans Kündig
som den gör idag. Möjligheten att bygga ihop Märsta
(Märsta norr om väg 263) och Valsta/Steninge
till en stad finns i området i den södra delen, där
marken är stabilare än i övriga dalen.
Om stora delar av idrottsutövningen koncentreras
och flyttas till Tingvalladalen finns det möjligheter
att utveckla delar av de nuvarande idrottsområdena
till annan användning.
Steningedalen skulle kunna utnyttjas mer som
närströvs- och rekreationsområde, och bli mera
attraktiv om tillgängligheten ökar och om den får
en estetisk och intressant utformning. Märstaån
rinner i Steningedalens mitt och kan utnyttjas för
att åstadkomma ett pärlband med vattenspeglar
ner mot Steningeviken och ge Märsta visuell
vattenkontakt med Mälaren. Steningedalen utgör
även ett viktigt grönstråk och entré till Märsta.
Möjligheterna är många att utforma Steninge- och
Tingvalladalen till attraktiva rekreationsområden i
direkt anslutning till tätorten. För att öka tillgängligheten till dessa områden bör man se över och planera
in nya gång- och cykelstråk, samt utforma korsningspunkter på ett estetiskt och trafiksäkert sätt.
Räddningstjänsten
En ny brandstation planeras ersätta brandstationerna i Märsta och Sigtuna. Den föreslås lokaliseras till området direkt nordöst om korsningen
mellan väg 255 och väg 263, väster om Sundvedatorp.
Rondellen, Tingvalladalen, Märsta. Foto: Per Engström
139
Sigtuna stad
140
Sigtuna stad
Sigtuna är Sveriges äldsta stad. Genom att den ursprungliga stadsplanen fortfarande
är intakt är Sigtuna en helt unik plats, ett europeiskt kulturarv där historia och nutid
flätas i varandra. Utmärkande är småstadsprägeln samt dessutom mångfalden av
skolor, institutioner och konferensanläggningar.
Staden igår och idag
Omkring år 980 grundlades Sigtuna av kung Erik
Segersäll som en maktpolitisk stödjepunkt då han
ville upprätta herravälde i Mälarområdet. Stadsplanen var strängt reglerad, 140 långsmala, åtta
meter breda tomter låg på ömse sidor om en gata
som sträckte sig parallellt med stranden. Även
bebyggelsen synes vara reglerad: på varje tomt låg
en verkstadsbod på tvären närmast gatan, sedan
innanför varandra förråd, kök och hall.
Sigtuna var från början inte en ort för handel och
hantverk. Sigtuna var en kunglig mötesplats, en
arena för avtal, överenskommelser och gästabud,
en scen för att se och beses. Men också en plats
med rum för kristen kult. Den första kyrkan –
kanske av trä – låg mitt i staden på kungens gård.
Han överlät den till biskopen, som byggde om
kungens träkapell till stadens första stenkyrka.
kvarteren bär samma mönster: friliggande villor på
stora tomter. Genom framför allt Sigtunastiftelsens
etablering startades en byggenskap som strax efter
mitten av seklet accelererade genom tillkomsten
av Arlanda.
Sigtuna präglas idag av småskalig bebyggelse som
här och var bryts av höga byggnader. Dessa senare
ligger på topografiskt högre partier, vilket gör
skillnaden än större. Stadens ytterområden präglas
av tidsbunden bebyggelse; radhus, kedjehus,
grupphus. På Munkholmen och Til har den tidigare fritidshusbebyggelsen med mycket små hus
på mycket stora naturtomter, försvunnit till förmån
för stora, individuella villor.
Sigtuna kommun är rik på kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer av sådan klass att det
Under 1100-talet lades ännu en gata till stadsplanen,
parallellt med och norr om den första och hittills
enda. Här byggdes fem eller sex stenkyrkor i en
lång rad. Ännu vid 1200-talets början var Sigtuna
en betydande stad med kunglig bevågenhet. Från
mitten av seklet fick dock staden konkurrens av
andra städer, däribland Stockholm.
Vad hände sedan? Pestens härjningar på 1300-talet
slog hårt. Det glesnade mellan husen och gårdarna.
Nu hade tomter slagits samman, vattugränderna
kommit till och flera kyrkor rivits. Det är nu trädgårdsstaden uppkommer! Dock inte som resultat
av planering, utan på grund av fattigdom och nöd.
Den medeltida stadens utbredning kan sägas
överensstämma med den äldsta kända kartan från
1600-talet. Både på senare kartor och i dagens
verklighet kan arvet från Erik Segersäll studeras:
på Stora gatan ligger husen tätt, med långsidan mot
gatan, dropprum emellan, gårdshusen vinkelrätt
emot, kvarterens bredd är summan av två, tre eller
fyra sammanslagna medeltida tomter. På Prästgatan gäller fortfarande 1100-talets tomtgränser.
Först under 1900-talet har årsringar börjat växa
kring den medeltida stadskärnan, där de närmaste
Sigtunastiftelsen, Sigtuna stad. Foto: Hans Kündig
141
Vid planering av ny bebyggelse bör behovet av
promenadområden, bostadsområdesparker och
små parker beaktas liksom behovet av gröna stråk
till närströvområden.
Kommunikationer
Bussförbindelser finns mellan Enköping-Arlanda,
Sigtuna-Kungsängen, Sigtuna-Uppsala och
Sigtuna-Märsta.
Drakegården, Sigtuna stad. Foto: Keith Samuelson
är ett riksintresse. Bland dessa intar Sigtunas gamla stadsbebyggelse en särställning. För att säkra
dessa miljövärden har en bevarande- och förnyelseplan för Sigtuna stad upprättats. Denna plan
omfattar hela centrala Sigtuna och ligger till grund
för bygglovprövning samt vid upprättande av
detaljplaner, miljöregler och andra riktlinjer.
Kvar från medeltiden är stadsplanen, gråstenskyrkorna (som ruiner sedan 1600-talet) och dominikanernas konventskyrka. Här finns också rådhuset
från 1700-talet, låg trähusbebyggelse från 1800talet och lummiga trädgårdar från sekelskiftet.
Under den nuvarande bebyggelsen ligger ett ibland
flera meter tjockt kulturlager, den så kallade svarta
jorden, se karta Sigtuna stad, med rika lämningar
av Sigtunabornas liv och verksamheter från
900-talet och framåt. Inom detta område som är
skyddat som fornlämning enligt kulturminneslagen krävs länsstyrelsens tillstånd för gräv- och
schaktningsarbeten.
Kommunikationerna med Märsta är goda då turtätheten normalt är halvtimmestrafik, men under
rusningstrafik tätare för att passa pendeltågens
avgångar. Väg 263 förbi Sigtuna stad har en god
förbindelse över Garnsviksbron till E4, vilket är
positivt för de som pendlar från Sigtuna stad.
Gång- och cykelvägförbindelse finns mellan
Sigtuna och Märsta.
Arbetsområden
Sigtuna arbetsområde väster om Sigtuna stad
omfattar cirka 20 ha. En större del av området har
tagits i anspråk för arbetsplatsverksamhet främst
av institutionskaraktär.
Boende och befolkning 31 december 2001
Sigtuna stad har 7 497 invånare varav 6 336
bor i själva staden.
Grundskola årskurs 1-3 (4 st), 4-6 (5 st), 7-9 (3 st).
2 883 lägenheter, varav 956 hyresrätter,
326 bostadsrätter och 1 370 äganderätter.
1 911 arbetstillfällen.
Centrum och serviceutbud
Såväl den kommersiella som den offentliga servicen är väl utbyggd. Stora Gatan utgör stadens
kärna och ryggrad med butiker, caféer, gallerier
och restauranger, omgiven av lummiga gränder
och av den vackra trähusbebyggelsen.
Parker och natur
De flesta boende i Sigtuna stad har nära till
Mälaren. Attraktiva gångstråk utefter vattnet och
gröna kilar ned mot vattnet är stora tillgångar och
ska eftersträvas i den framtida planeringen. Den
tätortsnära skogen har stor betydelse för människors fritid och rekreation.
Av stor betydelse för Sigtunas stadsbild och kulturmiljö är även stadens många äldre träd. Inom
ett särskilt avgränsat område råder bygglovplikt
för fällning av träd med stammar som har en
omkrets större än 30 centimeter.
Strandpromenaden, Sigtuna stad. Foto: Keith Samuelson
142
Några viktiga framtidsfrågor
Bebyggelseutveckling
Södertil gränsar till Rävsta friluftsområde i öster
och Mälaren i väster. Området består idag mestadels av fritidshusbebyggelse med stora tomter.
Här föreslås mera bebyggelse möjliggöras. Området är passande för en villabebyggelse på större
tomter för att bibehålla karaktären och mycket av
det ”gröna” i området. En utbyggnad föreslås studeras vidare i en fördjupning av översiktsplanen.
I västra utkanten av Sigtuna finns teknisk infrastruktur och förutsättningar för trevliga nya bebyggelsemiljöer med närhet till natur och stränder.
Här blir en utbyggnad en naturlig fortsättning av
staden.
Utveckling av service
En ny stadsdel uppförs med bostäder norr om
Sigtuna stad. Stadsmässig bebyggelse med lokala
mötesplatser. Närmast Pilsborondellen planeras
utrymme för bensinstation och livsmedelsbutik.
Det behövs komplement till befintlig dagligvaruhandel i centrala Sigtuna, och här finns utrymme
för att tillskapa handelsetablering med goda
parkeringsmöjligheter. I det fortsatta arbetet är
det av vikt att finna en god balans mellan nya och
befintliga etableringar.
Frihet från flygbuller
Sigtunahalvön är inte påverkad av flygbuller
vilket bidrar till att det här finns goda möjligheter
till bebyggelseutveckling. Samtidigt utgör de
”tysta områdena” som finns på Sigtunahalvön en
tillgång för hela kommunen vilket bör beaktas vid
nyexploatering, se även kapitel Rekreation och
turism.
Sigtuna stad
Sigtuna stads centrala delar ska bibehålla sin
karaktär och sitt medeltida bebyggelsemönster.
Kompletterande bebyggelse kan tillkomma om
den anpassas till den befintliga miljön och planeringsmönstret. Stor hänsyn ska tas till kulturvärdena och kvaliteterna i den byggda miljön.
Södra Garnsviken
Genom den pågående utvecklingen av Pilsbo- och
Björkbackaområdena på vardera sidan av Garnsviken samt nya landsvägsbron i norr har södra
Garnsviken kommit att inrymmas i stadsrummet
för Sigtuna stad.
Staden mot vattnet
En tydlig tendens är att tätortens yttre gränser
vidgas mot vattnet. Ett viktigt mål för den närmaste framtiden är att strandpromenaden i hela
sin längd utefter strandkanten ska färdigställas.
Turism
Centrala delarna av Sigtuna stad ska vidmakthållas som ett attraktivt turistmål med goda
möjligheter till parkering både för bilar och
bussar.
Båthamnen, Sigtuna stad. Foto: Hans Kündig
143
Rosersberg
144
Rosersberg
Rosersberg ligger söder om Märsta, intill Ostkustbanan, med egen pendeltågsstation
och har omkring 1 600 invånare. Samhället präglas av villor och endast ett fåtal
två- och trevåningshus.
Bebyggelse och verksamheter
Dess kulturhistoria berättar bland annat att Nordians hög, strax öster om samhället, är en av de
största kungshögarna i Mälardalen och anlades
troligen 400-550 år efter Kristus.
Rosersbergs slott ligger väster om tätorten vid
Mälaren och byggdes på 1630-talet av Gabriel
Bengtsson Oxenstierna. Slottet var på 1860-talet
säte för änkedrottning Desideria och övergick
sedan till militären i samband med att övningsområdet etablerades. Slottet är statligt byggnadsminne sedan 1935.
Rosersbergs villasamhälle grundlades under andra
världskriget då den första byggnadsplanen tillkom.
Samhället har en tydlig identitet som villastad i
anslutning till pendeltågsstationen.
Omedelbart väster om järnvägen ligger ett större
arbetsområde med stor utvecklingspotential dit de
tyngre och ytkrävande företagsetableringarna
lokaliseras. Här finns flera dataföretag med stora
lagerbyggnader, returpappershantering och
tryckeri. Området har ungefär 450 arbetstillfällen.
I Rosersberg ligger också Räddningsverkets skola
som utbildar personal inom räddningstjänsten och
sotningsväsendet. Antalet sysselsatta är 175.
Samhället har genom sitt läge direkt under in/utflygningsvägen från Arlanda kommit att bibehålla
sin karaktär av villastad, då utbyggnad på grund
av flygbullret inte varit möjlig. Samtidigt har
villastadskaraktären bidragit till en påtaglig trivsel
och det sägs att man bor kvar generation efter
generation.
Centrum och serviceutbud
I den lilla centrumbildningen finns dagligvaruhandel, gatukök, antikhandel och kiosk.
Kommunikationer
Pendeltågstrafik varje kvart under huvuddelen av
trafiken. Gamla E4:an, Norrsundavägen, ansluter
till väg 263 i norr och Upplands Väsby i söder.
Ny på- och avfart från motorvägen, Rosersbergs
trafikplats, planeras att byggas inom de närmaste
åren.
Villabebyggelse, Rosersberg. Foto: Hans Kündig
145
Boende och befolkning 31 december 2001
Rosersberg har 1 594 invånare.
Låg- och mellanstadieskola.
696 lägenheter varav 78 hyresrätter,
288 bostadsrätter, 330 äganderätter.
625 arbetstillfällen.
Några viktiga framtidsfrågor
Rosersbergs Slott. Foto: Hans Kündig
Utveckla centrum till en attraktiv träffpunkt
Den befintliga centrumbildningen är beroende
av att samhället utvecklas med nyinflyttad befolkning för att kunna behålla kundunderlaget.
trafikplats kommer att öka tillgängligheten och
attraktiviteten både för Rosersbergs villasamhälle
och arbetsområdet väster om järnvägen.
Verka för en jämnare åldersfördelning och
stabilt underlag för skolor och service
Skansvägen utgör i dag huvudsaklig gräns för
industriområdet i söder. I dispositionsplanen för
Rosersberg från början av 1970-talet finns ett stort,
cirka 1 km2 (100 ha), reservat utlagt för fortsatt
expansion av området söderut. Detta område utgör en värdefull reserv som ska behållas. Området
kan byggas ut etappvis och detaljplaner måste då
fortlöpande upprättas.
Nybyggnad av bostäder är nödvändigt för att
undvika en allt äldre befolkning och därmed
sviktande underlag för den kommersiella och
offentliga servicen.
Bebyggelseutveckling
En detaljplan med nybyggnad av 32 lägenheter i
tvåvånings flerfamiljshus, på en lucktomt nära
stationen, vann laga kraft 2002 efter många års
diskussioner.
Hela tätorten ligger inom FBN 55 dB(A). Rekommenderade värden för vistelse utomhus kan alltså
inte uppfyllas. Ändock är det av stor betydelse för
hela tätortens framtid att den tänkta nybyggnationen kommer till utförande.
Komplettering med enstaka villor på lucktomter
inom planlagt område kommer fortsättningsvis att
vara möjligt under förutsättning att tekniska egenskapskrav vad gäller bullerisolering inomhus
uppfylles. Det betyder att tak, väggar, fönster och
dörrar samt ventilationssystem ska utestänga ljud
i tillräcklig omfattning.
Ett nytt verksamhetsområde (Fs11) har föreslagits
mellan Norrsundavägen (väg 859) och E4 vid
nordöstra Rosersberg, Norrsunda. Flera frågor av
övergripande karaktär behöver utredas i samband
med en sådan etablering. Bland annat har diskuterats en ny utformning av vägkorsningen Rosersbergs slott – väg 859 – Skobyvägen (väg 893).
Det befintliga verksamhetsområdet väster om väg
859 behöver också utredas liksom hur man möter
kulturlandskapet runt Norrsunda kyrka. Ett program ska därför upprättas över området. Därefter
kan detaljplaneläggning för marken mellan Norrsundavägen och E4 påbörjas.
Väster om industriområdet på vägen ut till Rosersbergs slott finns några mindre grupper med äldre
villor och lantlig bebyggelse kallat Vantarboda (U8).
Här finns goda förutsättningar till förtätning då
området ligger utanför FBN 55 dB(A) och kan
anslutas till befintliga vägar, vatten och avlopp.
Ett område av motsvarande storlek inom den
planlagda industrimarken runt Metallvägen direkt
öster om Vantarboda skulle på sikt kunna övergå
till bostadsändamål. Ett sådant ändrat användningssätt förutsätter givetvis att ny detaljplan
upprättas.
Verksamhetsområden
Den nya anslutningen till E4 vid Rosersbergs
146
Rosersbergs industriområde. Foto: Hans Kündig
Arlandastad
Arlandastad är ett arbetsområde beläget mellan Märsta och Arlanda flygplats.
I översiktsplanen redovisas Arlandastad inkluderande den del som tidigare kallats
Märsta arbetsområde.
Arlandastad idag
Arbetsområdet Arlandastad omfattar området
mellan Märsta och Arlanda flygplats. Det begränsas mot Märsta av Ostkustbanan Stockholm –
Uppsala och mot Arlanda av vägarna 905 och
926 samt Nybyggets trafikplats. De nya delarna
har utvecklats utifrån det gestaltningskoncept som
skisserades i ”Arlandastad handlingsprogramområdesplan april 1987”. En fördjupning av
översiktsplanen håller på att tas fram för området
gemensamt med Arlanda flygplats.
Idag rymmer Arlandastad cirka 350 företag med
omkring 4 000 anställda. Här finns 60 butiker,
9 restauranger, 3 hotell, en 36-håls golfbana,
läkare, tandläkare, advokater, revisorer med mera,
allt som företagare och anställda numera förväntar
sig av en modern företagspark.
Några viktiga framtidsfrågor...
...formulerade av Arlandastad KB (kommanditbolag) och redovisade i broschyren ”Arlandastad,
Porten till norra Europa”.
”Vi lever i en tid med stora förändringar vad
gäller vårt sätt att arbeta och förbättra vår konkurrensförmåga. Ett beslut om lokalisering har
stor strategisk betydelse. Det måste ske med
hänsyn till bland annat regional struktur, logistik,
just in time, IT-förutsättningar och inte minst
vad gäller personalens trivsel på arbetsplatsen.
Vid järnvägen Ostkustbanan och motorväg E4 och
intill Nordens mest frekventerade flygplats finns
Arlandastad Företagspark som ett kommunikativt
nav i den expansiva Mälardalsregionen, där en
stor del av Nordens näringsliv finns koncentrerat
med femtio procent av Sveriges akademiker,
datakompetens, forskning och utveckling. Utifrån
dessa förutsättningar har en vision om Arlandastad
vuxit fram:
En pulserande internationell marknads- och
mötesplats för framför allt högteknologiska
företag. Ett logistikcentrum för norra Europa.
En plats för affärer, varuproduktion, handel,
upplevelser och rekreation, där företag,
anställda och besökare trivs och samverkar.
Mångfalden, den goda gestaltningen och den
höga servicenivån garanterar detta. En av de
mest ansedda företagsparkerna i norra Europa,
där såväl små som stora företag är etablerade
och utvecklas”.
Eurostop. Foto: Keith Samuelson
147
Arlandastad
148
Bebyggelseutveckling
Bebyggelseutvecklingen inom Arlandastad beräknas ske i två huvudriktningar. Dels via arbetsområdet västerut mot ett nytt läge för järnvägsstation, dels också längs E4.65 upp mot Arlanda som
erbjuder attraktiva lägen för nyetableringar.
Arlandastad ska upplevas som en stad, en stad av
stadsdelar med olika kvaliteter, en stad med gator,
torg, parker och omväxlande grönområden, lätt
orienterbar med landmärken och stadssilhuett.
Inte som ett konventionellt glest arbetsplatsområde där tillfälligheter fått styra tomtavstyckning
och företagsetableringar. Möte mellan stad och
kulturlandskap sker med distinkta gränser.
Arlandastad ska kännetecknas av stadsmässig
fasthet inom sina gränser, och mot kulturlandskapet, genom en ytmässigt begränsad utbredning.
Foto: Hans Kündig
Utveckling av trafikstruktur
Biltrafik
En god kontakt med i första hand väg E4, som på
sikt ska få sex körfält söderifrån till Arlanda, är
väsentlig för Arlandastads utveckling. Arlandastad
kan nås från Märsta trafikplats, Arlanda trafikplats
samt Måby trafikplats. En ny tillfart till östra
stadsdelen planeras för norrgående trafik i Märsta
trafikplats. Likaså är det väsentligt att södergående på- och avfartsramper tillkommer i Måby
trafikplats.
Foto: Hans Kündig
En vägutredning har gjorts för att fastlägga läget
för en högklassig förbindelse mellan väg E18 och
väg E4. I denna ingår väg 263 genom Märsta där
en omläggning skisseras som innebär att vägen
får ny sträckning söder om Brista gård och Söderby gård inom södra stadsdelen. Likaså kommer
väg 859 att få en ny anslutning till väg 263 i höjd
med väg 273. Sammantaget innebär vägomläggningarna att förutsättningarna för golfbanan radikalt förändras.
Mellan centrala och östra stadsdelen planeras en
underfart under väg E4 med en väg genom östra
stadsdelen vilken ansluter till väg 926 strax öster
om Nybyggets trafikplats. Härigenom uppnås en
gen förbindelse mellan Arlandastad och Arlanda
flygplats utanför det övergripande vägnätet.
Centrala stadsdelen ansluter via Pionjärvägen till
väg 273 i Söderby trafikplats. Från denna planeras
väganslutning till den befintliga delen av Pionjärvägen vid Bristagatan. Likaså planeras en väg
norrut genom västra stadsdelen till väg 905. Härigenom får områdena väster om väg E4 en god
anslutning till Måby trafikplats.
Arlandastad studeras nu vidare i en fördjupning
av översiktsplanen som omfattar hela området
Arlandastad och Arlanda flygplats.
Arlanda Express. Foto: Hans Kündig
149
Kollektivtrafik
Arlandastad har bussförbindelser med Märsta
station, Arlanda och Valsta. Busslinjenätet behöver kontinuerligt ses över i takt med att områdena
byggs ut. Märsta har idag pendeltågsförbindelse
med Stockholm med fyra tåg i timmen.
Förarlösa tåg typ ”spårtaxi” eller liknande har
studerats för att förbinda Arlandastad med Märsta
och Arlanda. Ett centralt kollektivtrafikstråk är
sedan länge förutsett i gällande detaljplaner för
Arlandastad västra. Förbindelsen genom Sköndalsskogen mot ett nytt stationsläge för buss- och
tågtrafiken i höjd med Märsta centrum kan ske
genom en nordlig dragning i anslutning till
förlängd Moralundsväg eller längre söderut mot
Märsta centrum.
Möjligheten till ett framtida stationsläge på
järnvägen till Arlanda inom östra stadsdelen har
aktualiserats i samband med pågående detaljplaneläggning.
Märsta arbetsområde med Arlandastads golfbana i förgrunden.
Foto: Hans Kündig
Västra stadsdelen avslutas norrut mot väg 905Måbyleden av en skogbeväxt sluttning mot de
öppna markområdena norr därom. Området är rikt
på fornlämningar. Exploateringen inom västra
stadsdelen bör ske med beaktande av de naturvärden denna skogsmark utgör.
Från området vid Märsta centrum finns idag en
siktlinje som utgör en del av det gröna stråk som
sammanfaller med den historiska vattenleden från
Mälaren in mot Husby-Ärlinghundra kyrka. Den
utgör ett viktigt inslag i områdets karaktär och bör
beaktas vid exploateringar inom området.
Foto: Hans Kündig
Gång- och cykeltrafik
Ett separat gång- och cykelstråk finns utbyggt
mellan centrala Märsta och Arlandastad vilket är
väl frekventerat. Gång- och cykelvägsnätet byggs
ut i takt med att nya områden kommer till.
Parker och natur
Inom Arlandastad finns grönområden som är väsentliga att bevara dels som en tilltalande avslutning och inramning i form av vegetation mot det
omgivande öppna landskapet, dels också som
intressanta utblickar och siktlinjer inom detta.
Områdena är även intressanta för rekreation, och
hyser inom vissa delar intressanta naturvärden.
Arlandastad avslutas mot väster av en skogbeväxt
sluttning ned mot järnvägen och Märsta centrala
delar (Sköndalsskogen). Arlandastads kontakt mot
ett nytt stationsläge bör ske med stor omsorg om
miljön där Sköndalsskogen är en tillgång som bör
tas till vara. Tillräcklig yta bör sparas för att skogen ska fortsätta att ha rekreativa värden samt för
att skogen ska fungera som skyddande bård ut
mot den öppna dalen.
150
Arlandastad Golf. Foto: Keith Samuelson
Länsstyrelsens
granskningsyttrande
151
152
153
154
155
156
157
158
Kommunfullmäktiges
sammanträdesprotokoll
Av beslutet framgår vilka delar i
översiktsplanen som det politiska
ställningstagandet omfattar.
159
160
161
162
163
164
165
166
167
