silversparren

NR 176
SILVERSPARREN
Tidskrift för Furstendömet Nordmark juli 2000, AS XXXV
S
Krönikörens
ommar, sommar, sommar! Det regnar och
åskar, och mina blommor blir bara större
och större. Det är verkligen härligt!
Nu när sommmaren äntligen är här ser jag fram
emot att bli myggbiten på bågskyttebanan och få
skavsår på ringfingret efter strängen. Det bästa är
dock att det poppar upp trevliga överraskningar på
bågskyttebanan. Det dyker helt enkelt upp folk
man aldrig sett förr och folk man inte sett sedan
förra sommaren. Sådant lyser verkligen upp och
gör bågskyttandet ännu trevligare. Heinrich har
kommit på den lysande idén att ta med sig rosa
små koner som vi skjuter på med fågelbluntar. Det
är jättekul! Lite variation i skjutandet skadar ju
aldrig och det är en jättebra träning inför krigen.
Darra månne ni kämpar!
Mycket mer än så har jag väl inte att säga så jag
tror jag går ut och tittar på blixtarna istället. Ha
det så gott nu och vi syns om en månad igen.
Illustrationer: Fru Elin Helsings, Brynolf Haraldsson och en okänd källa
Om Silversparren
Furstendömet Nordmark är den svenska grenen av
"The Society For Creative Anachronism Inc."
(SCA). SCA är en ideell, politisk och religiöst obunden förening som samlar de som är intresserade
av åren 600-1600. Silversparren ges ut av den
svenska stödföreningen SKA Nordmark och gör
därför inte anspråk på att återge SCA:s officiella
ståndpunkter.
För innehållet i Silversparren svarar artikelförfatttarna själva, där inte något annat anges. Allt
material tillhör författaren och faller under svensk
upphovsrättslag.
Prenumerationer och medlemskap:
12 nr kostar 150:- Postgiro 34 07 00-4 (SKA
Nordmark). Skriv namn , adress och att betalningen är för prenumeration på talongen. SKA gör inga
efterforskningar. Vänd er med alla prenumerationsfrågor till kassören. Familjemedlemskap i
SKA Nordmark: på samma adress som prenumererande medlem, medlemsförmåner i SKA
Nordmark utom Silversparren, 50:- per person.
Bidrag:
Texter: Manusstop är alltid den 5:e varje månad.
Hand- eller maskinskrivet material ska vara lättläst. I elektronisk form, skicka in bidrag med email eller som textfiler på Mac- eller PC-disketter.
Bilder: papper, TIFF, GIF, EPS och Pict går bra.
För ev. andra format kontakta krönikören.
Lämpliga bilder: streck- eller gråskaleteckningar.
Ev. svartvita foton.
Retur:
Vill du ha disketter, papper eller foto-CD i retur,
bifoga frankerat adresserat kuvert.
Krönikör:
Maria Langsén, Hagalundsgatan 10, 169 63 Solna.
Tel hem: 08-27 59 97, jobbet: 08-734 08 35.
E-post: [email protected]
Ansvarig utgivare:
SKA Nordmarks ordförande Daniel Forsman,
Parmmätaregatan 16 c, 417 04 Göteborg.
Tel hem: 031-22 72 76, mobil: 0739-87 23 64
E-post: [email protected]
Upplaga:
100 ex
Tryck:
KF Sigma, Lund
Neque enim soli indicant,
qui maligne legunt.
(Den illvillige läsaren är inte den ende bedömaren.)
Plinius den yngre
S
Drotsens
alve, Vårens oroligheter, såsom Dubbelkrig och
fursteturnering, har nu ersatts av sommarens
lugn. Förhoppningsvis njuter Ni alla av det fina
vädret och passar på att göra en massa nyttiga saker.
Medeltidsveckan med det traditionella tältlägret hägrar
och som vanligt kommer det säkerligen att bli varmt och
underhållande. Den tid som gått sedan senast förde bl a
med sig det andra kvartalets drotsrapporter.
Sammanfattningar av dessa finner Ni på annan plats i
denna tidning. Totalt var det 10 grupper som sände in
rapporter. VIVANT! för Er. Det vore dock bra, mycket
bra om de grupper som inte sänt in rapport på länge ser
till att få ihop något till nästa gång. Då rapporterna är
ett måste kan man inte undvika att rapporterna år efter
år. Detta gäller de grupper som vill behålla sin Shire
status och de grupper som strävar efter att uppnå
denna.
Det har även dykt upp tre nya intressegrupper under
vinter/vår. Det är dels Midre (Östersund), dels Sliorvasir
(Härjedalen) och dels Venermark (Åmål).
Förhoppningsvis kommer vi att se mer av dessa både på
evenemang och i de diskussioner som förs på Runstenen
och Nordmarks mailinglista.
Ett mörkt moln på himlen är dock antalet medlemmar i
SKA Nordmark och prenumeranter på Silversparren. Det
är inte fler än ett 80 – tal som nås av denna tidning.
Alldeles för få! Silversparren kostar i dagsläget föreningen mer än vad den inbringar. Till dess att vi finner ett
Attemark – Under våren har man anordnat Dubbelkriget och
all kraft och energi har lagts på detta. Efter en stunds vila och
återhämtning räknar man med att gå tillbaka till de vanliga
aktiviteterna lagom till högsommaren.
Baggeholm – Efter Dubbelkriget, som i år sponsrades av både
Baggeholm och Attemark, har gruppen fått ny styrka och börjat
göra planer för framtiden. Det är nya medlemmar på gång och
utveckling sker i rätt riktning. Under sommaren har man tre
inplanerade uppvisningar vid olika medeltidsdagar i gruppens
nejder. Man planerar även att anordna en mindre fest för att
fira Baggeholms femte år som grupp i SCA. Samarbetet med
det nystartade hushållet Brattingsborg (Bromölla) fungerar bra.
Gefla – Allt i Gefla rör sig i rätt riktning. Gruppen växer i medlemar och aktivitet. Det mesta av aktiviteterna är inriktade på
fighting och man har regelbundna träningar varje vecka. Alla
medlemmar slåss och alla medlemmar försöker att resa på evenemang. Under sommaren kommer man att fortsätta med
kämpaträningarna och försöka att tillsätta fler ämbeten.
Gotvik – I Gotvik har man regelbundna möten för konst och
hantverk, fäktning, fighting och tjôt. Man har under våren
genomfört en demo på stadsmuseet och anordnat det årligen
återkommande S:t Egon. Det har även skett ett byte av Drots
och Kettil Svarte – Skåning har ersatts av Fru Idun Rolfsdotter.
De framtida planerna innehåller ytterligare demos, paviljonger
och en resa till Crown på kontinenten.
Gyllengran – I Gyllengran träffas man regelbundet för att hålla
möten, bygga skor och slåss. Under våren anordnade man det
ständigt växande Vinterspelen. Man har nu vuxit ur sin site
och kommer att leta efter en ny till nästa år. Detta då intresset
för evenemanget är så stort. I framtiden kommer man att fortsätta med de regelbundna aktiviteterna och det finns även planer på att ordna ett större kämpaträningsläger. Man tänker
även ha "Öppet hus" för de som bor i närhet av föreningens
lokal. Detta för att stilla grannars nyfikenhet och svara på frågor. Samarbetet med den nystartade gruppen Midre flyter på.
sätt att balansera SKA:s
ekonomi kommer styrelsen att ställa sig mycket tveksam till vidare
utgifter från föreningens
konton. Jag vill därför
uppmana alla att arbeta
för att fler skall börja prenumerera på
Silversparren. Hur den
framtida organisationen
kommer att se ut, vet vi inte med säkerhet idag. Det är
därför av största vikt att alla de som vill vara med och
förändra föreningen är medlemmar, då det är dessa som
bestämmer. Dessutom får man ju evenemangsannonser,
artiklar och mina fina Drotsord på köpet.
Nordmark har även fått ett par nya ämbetsmän. Dessa
är Viscount Padraig som vikarierar för Prins Fandral på
Marskämbetet. Fru Liv Gunnarsdotter Måne som har
tagit över arbetet som Kastellan efter Herr Sigismund
Jaeger och slutligen Herr Richard Raettrodig som efter
lång och trogen tjänst ersatt Herr Dag Eriksson som
Nordmarks Fogde. VIVANT! för alla dessa som troget
ställt upp för Nordmark.
Med hopp om ett växande Nordmark,
Måns Knutsson Kotte
- Honoi soit qui mal y pense´
Holmrike – Det har skett ett Drotsskifte i Holmrike. Heinrich
Hartnagel har ersatts av Siegfrid Haake, de två kommer dock
att ha ett gott samarbete och broderligt dela på ämbetets bördor. Regelbundna aktiviteter är: fäktning, fighting, konst och
hantverk, bågskytte samt rustningsbyggande. Under våren
arrangerade man ett Universitet med Majgreve turnering.
Juneborg – Juneborgs satsning på olika teman vid tisdagsmötena har visat sig falla ut väl. Medlemmarna har börjat att gå
på mötena igen och det mesta pekar i rätt riktning. Under
våren anordnade man det inofficella men dock traditionella och
årligen återkommande nybörjareventet Myspys. Man har även
genomfört en demo och loppmarknad. Planeringen inför
höstens Inbördeskrig är i full gång och ett samarbete med
Gotvik har påbörjats.
Skellitta – All energi i Skellitta har under våren lagts på att
åka på evenemang och planera inför Drachenwalds kröning.
Under detta evenemang firar även gruppen sitt femårs jubileum.
Styringheim – Styringheim går nu in i sin sommarperiod.
Detta innebär att den regelbundna aktivitet, rustningsbygggande, sömnad, kalligrafi/illuminering och kämpaträning, som
under vinter och vår bedrivits i studiecirkelform upphör. I ställlet läggs all energi på att ordna tältläger under medeltidsveckan och att ställa upp på en mängd lokala uppvisningar i form
av tornerspel. Under våren har man arrangerat det årligen
återkommande Päronkriget och precis som tidigare år var evenemanget lyckat. Styringheims baroniansökan har skickats
iväg och man hoppas nu på det bästa. Sommaren är fylld med
aktiviteter för styringarna, de planerar verkligen massor!
Blivande Baroniet Westrehus – Det blivande Baroniet
Westrehus (Gotvik, Ulvberget och Juneborg) Drots, Ulfr Raude,
har inlett sin tid vid ämbetet med att undersöka hur de andra
ämbetsmännen arbetar. Det finns en ambition att alla ämbetsmän skall vara delaktiga i kontakter mellan Nordmarks
ämbetsmän och de lokala grupperna. Anledningen till detta är
att etablera rutiner för rapporter och sådant vid ett tidigt stadie. Alla ämbeten är tillsatta och det man till stor del väntar på
är att namn och vapen skall bli godkänt av häroldskollegiet.
D
Den mekaniska tiden
e första mekaniska uren konstruerades
omkring 1300. De hade då inget eget
namn utan kallades för horologium precis
som alla andra existerande tidmätare, t ex soluret.
Mätt tid hade man gjort långt före de mekaniska
uren konstruerades, i det gamla Egypten där man
dels använde sig av soluret konstruerade man
även de första kända vattenuren.
De fungerade nästan på samma sätt som ett timglas, även om dessa inte är så gamla som man
kan tro (den första kända beskrivningen är från
1300 talet och den första avbildningen är bara
några decennier yngre). Man hade en behållare i
vilken vatten fick droppa och sedan avläste man
vattennivån. Dessa blev med tiden allt mer avancerade, speciellt i den arabiska kulturen.
Dock behövde den medeltida människan
inte alltid ett ur för att bestämma tiden. Genom
sitt dagliga liv och rutiner fick man en tidsuppfattning som grundade sig på känslor t ex sömn och
hunger. Man kunde även referera tid till hur lång
tid det tog att genomföra saker t ex hur lång tid
det tog att koka kött, hugga ett fång ved eller läsa
en bön.
Till sin hjälp hade man även miljön. Den mest
kända tidsangivelsen torde vara när tuppen gal
strax före soluppgång. En annan tidsindikator
som är lätt att uppmärksamma är när blommor
öppnar och sluter sig under dygnet. Ett tredje sätt
att relatera till tid var det astronomiska, studerandet av solen och stjärnorna (månen är bara knuten till kalendern, även om en måncykel traditionellt är 28 dagar). För den medeltida människan
blev soluppgången, solnedgången och den tid då
solen stod som högst på himlen fasta hållpunkter
för tidens gång under dagen. Solens bana kunde
även delas in i sektioner så att man fick en möjlighet att mäta ett tidsintervall. På natten kunde
man fastställa timmarna med hjälp av stjärnorna
men detta var en ganska avancerad konst då
stjärnhimlen ju förändras under årets gång. Men
det är ingen omöjlighet då man var mycket mer
medveten om astronomin och hade stora kunskaper i detta ämne, även det vanliga folket.
Genom att kombinera de tre ovanstående
metoderna fick man en hyfsad aning om hur tidsförloppet flöt. De är naturligtvis inga exakta
instrument men de fungerade bra under medeltiden. Deras relationtill tid var ett helt annat än
vårt och om man fick vänta en timme kan man
ana att det inte gjorde så mycket.
Eftersom alla ur på medeltiden kallades
horologium är det svårt att exakt bestämma när
de första mekaniska uren konstrueras och var.
Ordet finns i flera källor utan att vi vet om det rör
sig om solur, vattenur eller mekaniska ur.
Ursprunget för de mekaniska uren har det resonerats kring länge och numer är man nästan överens om att det uppfanns i västeuropa kring år
1300.
Problemet med att konstruera ett mekaniskt ur är
att man måste ha en fungerande broms. Tricket
var att bromsa in en fallande tyngd så att den
sänkte sig långsamt och med jämn hastighet. Att
sedan koppla denna mekanism till ett kugghjul
var inte speciellt svårt då tekniken kring kugghjul
sedan långt tillbaka var känd. Lösningen på problemet blev den så kallade spindelgången.
Bromsmekanismen kom att utgöras av en svängarm på toppen av en lodrät axel. På denna satt
två lappar som grep in i ett kronhjul. När svängarmen kommit till änden av en svängning grep en
lapp in i gånghjulet och tvingade svängarmen
att vända. Eftersom denna har en viss tyngd och
hastighet så bromsas hela mekanismen när
svängarmen vänder. Genom att använda tyngder
på svängarmen kunde sedan bromskraften i viss
mån regleras.
Man kan ju fundera på varför medeltidens
människor behövde ett mekaniskt ur. En förklaring sedd med våra ögon är att man vill ha en
bättre tidsmätare för att bättre passa tider och
ruta in sina liv.
Denna något moderna förklaring är väldigt enkel
och inte speciell trolig. Egentligen hade nog dåtidens människor redan tillräckligt bra tidsmätare
för att passa tider. Vad skulle man då med denna
dyra och komplicerat mekaniska maskin till?
Forskarna har efter mycket arbete funnit två
grupper som sågs betjänta av ett mekaniskt ur,
dessa var munkarna och astronomerna. Utifrån
dessa kan man sedan finna två konkurrerande
skolor som försöker förklara motiven till konstruktionen av uret.
Den första förklaringen, klosterförklaringen, utgår ifrån att munkarna i klostren hade ett
så stort behov av att passa alla bönestunder att
man konstruerade en slags mekanisk väckarklocka. Denna teori tilltalar de flesta forskare. Den
mekaniska väckarklockan kallades för alarum och
fungerade i princip som dagens äggklockor. Man
drar upp dem och de ringer efter en bestämd tid. I
klostren utsåg man en speciell munk vars uppgift
var att ringa in bönestunderna och det var dennes
jobb att dra upp klockan. Denna hade en urtavla
med ett hål för varje timme och i detta kunde man
stoppa en tapp och när denna kom i kontakt med
en utlösningsmekanism sattes ett ringverk igång.
Detta väckte munken och han kunde gå och ringa
i de stora klockorna. Klosterförklaringen vill alltså
kalla detta för de första mekaniska uren problemet
är bara att de äldsta alarm-klockorna är från 1400
talet och munkarna brydde sig inte om att dokumentera när de första väckarklockorna dök upp.
Andra forskare sluter sig till den förklaring
som kallas för astronomförklaringen. Den utgår
ifrån att man under medeltiden genomförde avancerade astronomiska och astrologiska beräkningar. Utöver dessa beräkningar använde man sig av
så kallade astrolabier. Dessa bestod av ett antal
metallskivor, ringar och visare som kunde vridas
för att visa hur olika himlakroppar rörde sig. De
första astrolabierna konstruerades troligtvis
redan så tidigt som på 200 talet före kristus men
fick ordentlig spridning först på 800 talet då arabisk astronomi var på modet. De som tror på
denna förklaring menar att astronomerna så småningom försåg förenklade astrolabier med en
mekanism för att få en självgående bild av himlakropparnas rörelse. Så hade man fått ett ur grundat på astronomin men deras främsta uppgift var
inte att mäta tid utan att visa rörelser på himlavalvet. Jämför man en urtavla från ett medeltida
astronomiskt ur med ett modernt är det inte
mycket som stämmer. De har en visare med en sol
och en måne, det finns en rörlig ring med djurkretsens tecken och själva tavlan är indelade i
flera olika färgade fält med ett streckmönster som
påminner om ett spindelnät. Visarnas och ringens
uppgift var att ge information om hur länge solen
varit uppe och när den gått ned, var djurkretsens
stjärntecken befann sig på himlen, solens vandring genom zodiaken, var månen befann sig i förhållande till solen och stjärntecken och mycket
mera.
De astronomiska uren kom att placeras
inne i kyrkorna och så småningom hittade de upp
till kyrktornen. Man kan säga att de var exempel
på medeltidens spjutspetsteknologi och människor
reste långt för att få se dessa tekniska underverk.
Förundrat stod man sedan och beundrade den
mekaniska manifestationen av Guds hand på himlavalvet. Då inte alla förstod eller kunde sätta sig
in i de astronomiska finesserna skulpterade man
uren med rörliga figurer. Ur verken kom bibliska
personer, härolder och tuppar.
Dessa astonomiska monumentalur är ganska väl dokumenterade och detta ger dem ett
övertag i debatten kring vilket ur som kom först. I
England placerades ett astronomur på S:t
Albansklostret redan 1320 och ett byggdes på
katedralen i Norwich 1321 - 25. Så gamla belägg
finns inte för väckarklockorna. Ett av de mest
kända astronomiska uren placerades i Strasbourg
och byggdes 1352 - 54. I Lund hade man ett
astronomiskt ur som hävdade sig väl mot de stora
uren i Europa. Det finns omnämnt första gången
1442 men man antar att det byggdes på 1380talet. Det förvarades inne i domkyrkan och blev
restaurerat på 1920-talet och kan nu beskådas på
plats och i funktion.
De mekaniska uren spreds relativt snabbt i
Europa trots att de fungerade bristfälligt. Under
de första 350 åren gick de minst en timme fel per
dygn och det fanns ingen minutvisare. Det finns
uppgifter om att klockväktare först fick konsultera
solur och vattenur för att sedan rätta till de mekaniska uren flera gånger om dagen. På vissa platser
fick man anställa klockringare som gömdes i
klocktornen utrustade med sandur för att sedan
slå i klockorna varje timme.
Men även om de mekaniska uren inte fick
så stort genomslag när det gällde mätning av tid
medförde de en annan sak och det var genomslaget av tidsmåttet timme. Timmåttet blev till redan
hos de gamla egyptierna. De delade in dagens
ljusa del i tio delar och lade sedan till en timme
för vardera gryning och skymning. Men om en
dagtimme är 1/12 av dygnets ljusa del och en
nattimme 1/12 av den mörka så varierar ju timmmarnas längd med årstiderna. På vintern är nättterna, och följaktligen nattimmarna, långa. Då blir
dagtimmarna korta och på sommaren tvärtom.
Dessa timmar kallas för temporaltimmar eller
horae inaequales. Timmar som var bestämda av
matematiken användes bara av astronomerna,
dessa kallades för horae aequales eller aequinocitiales eftersom de bara förekom naturligt vid vår
och höstdagjämning. Så länge man använde solur
var detta inte ett problem. Lite svårare att ordna
problemet var det med vattenur men det löste
man före kristi födelse. Frågan var då hur man
skulle ange temporaltimmar på ett mekaniskt ur.
Det fanns två lösningar på detta problem och båda
användes på medeltiden. På det astronomiska uret
lade man ut ett slags spindelmönster på urtavlan
varefter man kunde variera tidsavläsningen beroende var på året man var. På vanliga urtavlor kom
man att ha två sifferringar, en fast för jämna
timmar och en rörlig för temporaltimmar. Detta
var dock inte speciellt lyckat då avståndet mellan
timangivelserna ju är givet även på den rörliga
ringen. Anledningen till att temporaltimmarna kom
att försvinna har med slagverken att göra. På
munkarnas väckarklockor roterade man hela
urtavlan och satte in en tapp för att få klockorna
att slå. Med ett sådant system var det inte speciellt
svårt att ha speciella hål att stoppa tappen
för olika årstider.
När man skulle införa samma system på de
astronomiska uren stötte man dock på problem.
Dels ville man att de skulle vara automatiska och
dels ville man helst att de skulle slå ett slag för
timme ett, två slag för timme två och så vidare.
Detta kunde man inte genomföra så länge man
hade systemet med temporaltimmar. Därför fick
man göra om tidsmåttet efter de mekaniska slagverken. Dessa klarade bara jämnlånga timmar och
därför var man tvungen att avskaffa temporaltimmarna.
Det ringde alltså en hel del i de medeltida
städerna. Arbetstider, raster, marknader och
möten allt reglerades av klockornas klang. Därför
blev det allt vanligare med ur som slog jämnlånga
timmar under senare delen av 1300 talet. Men frågan är varför klockverken som slog jämna tider
fick så stor spridning. Var det verkligen för att den
medeltida människan hade ett behov att exakt
bestämma tid? En sak som man måste komma
ihåg är att bara för att vi har ett behov av uniforma timmar så behövde man inte ha haft det då.
Urverken men temporaltimmar kunde variera kraftigt, t ex fanns det en klocka i London som vid
midsommar visade 82 minuter långa timmar
och 39 minuter långa vid midvinter. Men hade
detta verkligen någon betydelse för handelsmännnen i städerna? Det kan ju knappast ha påverkat
transporterna, beräkning av räntor eller liknande.
Det enda det kan ha påverkat är arbetstider. Det
finns en rad uppgifter om ur som reglerade
arbetstid men frågan är om uniforma timmar är
viktigt i sammanhanget. Med temporaltimmarna
blev arbetstiden längre på sommaren och kortare
på vintern men mängden arbetad tid över året
skulle inte förändras för att man gick över till uniforma timmar. Kvar finns bara ett allmänt resonemang kring den spirande borgarklassens behov av
exakt tid. Men frågan är om förklaringen snarare
ligger i att det blev prestigefyllt att ha ett mekaniskt ur. De var dyra, exklusiva leksaker (ungefär
som våra modernaste datorer) och det var därför
som de spreds så snabbt.
Tillförlitliga ur uppfanns först på 1600 talet
i och med pendeluret. Det var Galilei som 1637
kom på idén men som aldrig han färdigställa sitt
ur. Istället var det vetenskapsmannen Huygens
som med urmakaren Coster tillverkade det första
pendeluret 1656 i Amsterdam. Efter en del problem kom pendeluret att bli en succé, man satte
pendlar på de gamla spindelgångsuren och kom
ned i en felmarginal på bara 20 sekunder per
dygn för de bästa klockorna. Det är nu som man
inför minutvisare och under 1690 talet kommer de
första uren med sekundvisare. På 1700 talet lyckades man pressa felmarginalen till under 3 sekunder och det är nu som uret tar sin plats som precisionsinstrument och få betydelse för samhällsbygget, arbetsliv och den mänskliga tillvaron i
stort.
I Sverige finns det första belägget för ett
mekaniskt ur i ett brev fån Vadstena 1416. Det
vanligare namnet för ur i Sverige var säjare (eller
sejare). Ordet kom från det tyska ordet Zeiger,
som betyder visare. Även om det första skriftliga
belägget för ur är från Vadstena har man vid arkeologiska utgrävningar funnit föremål som kan tyda
på att det funnits mekaniska ur. Möjligtvis kan
det ha funnit ett vid Gudhems kloster där man
funnit ett kugghjul och en del andra metalldelar
som kan ha kommit från ett urverk. I de större
städerna fanns det urmakare, eller sejarmästare
som de kallades för då. De finns omnämnda i
Arboga 1420, i Söderköping 1641 och i Stockholm
1487.
Så låt oss då avsluta denna lilla exposé i
urets historia med ett exempel på ett ur som Sten
Sture d ä donerade till Storkyrkan i Stockholm
omkring 1470. Syftet med detta ur var verkligen
inte bara att visa tid utan även förundra människorna över urets automatik. Uret skulle slå
hela och halva timmar och vid heltimmarna skulle
två gumsar av trä stångas. Men mest spektakulärt
var ett manshuvud av trä som skulle rulla med
ögonen varje gång svängarmen rörde sig och när
uret slog heltimma skulle "tungan gå ut och in i
munnen på samma huvud, in tills dess klockan
slagit haver". Här kan man verkligen tala om
mekanisk teater och inte tidsmätning. Kanske
något för våra armbandsur att ta
efter?
Måns Knutsson Kotte
- Honoi soit qui mal y pense´
Bild och källa: Lundmark, Lennart : "När tiden
blev mekanisk" // Medeltid. - red. Erik Osvalds. Historisk Media, Lund : 1997.
Guldbrakteater, guldringar
och vad de kan säga om förekomsten av hallar
E
n anledning till att fynd av guldbrakteater
kan vara en väg till hallokalisering är att
de kan ha fungerat som ett slags
hederstecken till kungens/stormannens följesmän,
och kanske inbjudan till gästabud - vilka man kan
tänka sig förlades till hallen. Dessa tankar kommmer sig av Anders Andréns text behandlande guldbrakteater, där han bland annat diskuterar kring
runinskriptionerna laþu (inbjudan), laukaR (lök)
och alu (öl). Vissa tolkar dessa ord som besvärjelser på grund av brakteaternas traditionellt
magiska betydelse. Andra forskare menar att man
istället bör se till ljudutveckling (ovannämnda
översättningar) och se sambandet mellan ord och
funktion, och exempelvis se till ölets betydelse vid
många tillfällen under yngre järnålder.
Brakteaternas inskriptioner kan ha sina direkta
förlagor hos romerska mynt och medaljonger, på
samma sätt som man traditionellt tolkat brakteaternas bilder. Centrala begrepp på de romerska
förlagorna är:
dominus - vilket betyder härskare, härförare, husbonde eller värd vid en fest,
pius - motsvarande from och rättrådig,
felix - som kan översättas med lyckosam, fruktbar
eller välsignad.
Dessa parallelliseras med ovannämnda laþu - det
faktum att hjälten i exempelvis Beowulf måste
vänta utanför kungens hall tills han blir inbjuden,
och därmed accepterad som kungens undersåte
talar för att ordet inbjudan också kan stå för herrravälde och makt, laukaR - i sagor, till exempel
Sången om Sigrdriva, beskrivs att löken användes
som skydds- och lyckogåva, alu - vilket kan stå för
både drycken öl och den tillställning där öl druckits. Öl dracks då nya allianser och vänskapsband
ingicks, men också till gudarnas ära. Allt detta
sammantaget indikerar en politisk betydelse. De
förmodat religiösa bilderna på brakteaterna kan
innebära så kallade kenningar (poetiska omskrivningar) av den hyllningskultur till härskarna, som
utövades och också kan ses i kväden från samma
period, exempelvis i Egil Skallagrimssons saga.
En annan intressant fyndkategori kan tänkas vara
guldringar, då dylika delades ut som hederstecken, inte osannolikt vid speciella ceremonier kanske förlagda till hallar. Dessutom tror jag att halllen var vanligt förekommande genom samhällslagren, och kanske fick de män som ansågs värdiga
att bära sådana, guldringar såsom ett slags
adelstecken (jämför till exempel signetringar).
Dessa män kan antas ha innehaft något större
hallar. Därmed dristar jag mig att säga att man
kanske kan använda också guldringarna som en
hallidentifieringskategori.
Dylika fynd kan med andra ord eventuellt indikera
att någonstans i närheten av fyndplatsen har en
hövdingahall en gång legat.
Kring min arm, där ofta
upp sig höken svingat,
härmäns hövding nu vill
höra gullring klinga.
Uppå skarpa svärdets
spets jag ringen lyfte.
Ökad ära därmed
vinner ädle kungen.
(Egil Skallagrimsson… 1993:127)
Ulvhild Ingesdotter
Referenser
Andrén A, 1991, Guld och makt - en tolkning av
de skandinaviska guldbrakteaternas funktion
Axboe M, 1991, Guld og guder i folkevandringstiden. Brakteaterne som kilde til politisk/religiøse
forhold
Båda ovanstående återfinns i Fabech C & Ringtved
J (red), 1991, Samfundsorganisation og regional
variation. Norden i romersk jernalder og folkevandringstid. Beretning fra 1. Nordiske jernaldersymposium på Sandbjerg Slot 11-15 april 1989,
Aarhus
Egil Skallagrimssons och Gunnlaug Ormstungas
sagor, 1993, övers. Alving H, Stockholm
Det medeltida samhällets uppbyggnad- del 1
Vi som lever i ett samhälle med fungerande
kommunikationer, banker, affärer har ibland svårt
att föreställa oss hur ett medeltida samhälle fungerade. Som vi skall se, så fungerade detta samhälle på ett helt annat sätt än vårt. Efter att Rom
hade gått under och samhället hade börjat stabiliseras igen växte feodalsystemet fram som en följd
av den otrygghet och osäkerhet som rådde efter
Roms fall. Feodalismen var tänkt som ett medel
att driva tillbaka inkräktare, att kontrollera krigslystna ädlingar samt att ge krigare betalning i jord,
för penninghushållningen hade ännu inte tagits i
bruk. På detta sätt var feodalismen ett politiskt
system, ett militärt system och ett system för jordbesittning.
Den politiska makten fanns hos en jordägande
aristokrati. Även i Rom var senatorerna tvungna
att äga stora jordområden för att kunna få tillträde
till det styrande organet, senaten. Till skillnad från
det gamla romerska systemet var dessa adelsmän
vasaller under en länsherre, som gav dem deras
mark som förläning. Som tack för detta tjänstgjorde de ett bestämt antal dagar i länsherrens armé
och vid hans hov. Vasallen blev länsherrens "man"
och svor att utföra dessa plikter. Förhållandet dem
emellan var både kontraktsbundet och personligt.
Det beseglades i en högtidlig ceremoni där vasallen
knäböjde för sin herre, lade sina händer mellan
sin herres och svor honom en trohetsed- homagium ( från det franska ordet för man- homme)
I teorin var det feodala samhället uppbyggt som en
pyramid med en monark i toppen. Denne hade
några få kronvasaller under sig (hertigar och grevar), av vilka var och en hade sina egna vasaller
(baroner). Dessa hade i sin tur en grupp väpnare,
som var de lägsta vasallerna i den feodala hierarkin. Men som vanlig är det skillnad på teori och
praktik. I de normandiska kungarikena i England
och södra Italien hade Kungen en viss makt över
sina kronvasallers vasaller i slutet på 1000-talet. I
Tyskland däremot var de stora hertigarna oberoende förutom under några få kejsare. Kungen av
Frankrike hade några vasaller, som hertigen av
Normandie och greven av Flandern, vilka var mäktigare an han själv och behärskade ett större landområde än hans egna. Med stöd av kyrkan och
vasallernas personliga trohetseder fick de feodala
kungarna en speciell ställning i det medeltida samhället. Alla erkände den romerske kejsaren i
Tyskland som den världslige härskaren över den
latinska kristenheten. Kungarna i Frankrike och
England hade också nytta av sina moraliska band
med kyrkan och sina feodala vasaller. Kungarna
behövde inte längre lita på sina krigande ädlingars
lojalitet under ett framgångsrikt militärt fälttåg. De
germanska stamhövdingarna hade blivit krönta
härskare.
Rind
Källor:
Gibbon, Edward “Romerska rikets nedgång och fall”
Forum, England 1986
Red. “Övergången från feodalism till kapitalism”,
Kungälv 1980
Tannenbaum, Edward R. “Västerlandets historia
Det europeiska samhällets utveckling från medeltiden till våra dagar”,
Wahlström & Widstand Stockholm 1971
Normandisk duva med cidersås (4 port)
4 duvor
1/2 tsk salt
1 krm vitpeppar
2 morötter
75 gr rotselleri
1 purjolök
1 gul lök
smör
5 dl hönsbuljong
5 dl äppelcider
1 krm timjan
2 lagerblad
2 dl vispgrädde
1 äpple
Skär med tunn vass kniv bröstfiléerna av duvorna
och spara dem. Hacka skroven grovt. Skala och
skär morötter, selleri, purjolök och lök i bitar.
Bryn skroven i smör i en stekpanna. Salta och
peppra och lägg över i en gryta. Fräs grönsakerna i
smör, i stekpannan, och lägg över i grytan.
Slå på buljong och cider, tillsätt kryddorna och
koka ca 40 min. Sila fonden och skumma väl.
Koka ihop fonden till hälften. Tillsätt grädde och
smaka av med salt och peppar. Hacka äpplet och
rör ned det i såsen.
Stek duvfiléerna i smör, i stekpannan, ca 5 min
per sida. De skall vara lätt rosa inuti, innertemperatur 65-70 grader celsius. Servera duvan med
såsen och rotfruktsrösti.
Källa “Vikingarnas gästabud”
Inbördeskriget
K
15-17 September i Juneborg
om än en gång till Juneborg och lek i
skuggan av Visingsö slottsruin. Som vanligt
blir det en fackeltornering på fredag kväll,
och på lördag blir det krig, bågskytte, fäktning och
bankett. Siten, som är på Visingsö bygdegård, öppnar klockan 15.00 på fredag och stänger vid
lunchtid på söndag.
Det finns tre alternativ för sovplatser. Man kan
sova på golvet, antingen på siten eller på en skola
en bit bort (beroende på när vi får din anmälan),
boka en stuga (fyra bäddar i varje), eller boka ett
rum på vandrarhemmet. *Oavsett vilket, boka
genom anmälningsansvarig* (se nedan). Utrymmet
är begränsat, så boka tidigt för att få plats i
en stuga eller på vandrarhemmet. Det är också
möjligt att tälta vid ruinen, vilket är gratis och
ganska trevligt.
Av praktiska skäl måste vi begränsa antalet bankettgäster. De första 150 anmälningarna är garanterade sittplats och mat. De efterföljande får sittplats och mat om möjligt. Vi kommer att bekräfta
din anmälan och samtidigt meddela om du fått
bankettplats och var du fått sovplats.
Grundavgift 120 kr (100 kr för SCA-medlemmar)
Bankett 80 kr
Frukost 20 kr/dag
Lunch 30 kr
Slåssning/fäktning/bågskytte 15 kr
Sovplats på golv 25 kr/natt
Stuga 350 kr/natt
Vandrarhem 120 kr/natt
anmäler sig skriftligen i förväg. Uppge, *både på
postgiroblanketten och i brevet*, vad du betalar
för, namn, adress, telefonnummer och persona.
*I brevet* vill vi också att du anger vilken grupp
du tillhör, i fall du tänker ta med djur (bara tillåtet
om du bor i tält, och inget större än en hund), när
du kommer till Visingsö, om du behöver lift från
hamnen till siten, hur du vill sova och om du har
några speciella krav på mat (allergier et c).
Vägbeskrivning:
Med bil: Kör till Gränna, några mil norr om
Jönköping. Följ skyltarna till hamnen. Tag färjan
till Visingsö. För information om färjan, samt
bokning av bilplats, ring 0390-410 25. När du
kommer till Visingsö, följ SCA-skyltar till siten.
Annars: Åk till Jönköping eller Tranås. Därifrån
går bussar till Grännna hamn. Tag färjan. Om du
har anmält när du kommer, hämtas du med bil
vid hamnen. För buss- och färjetidtabeller, ring
Jönköpings trafikinformation, 020-444 333.
Autokrat:
Fru Elsa Snakenborgh (Maria Markenroth)
Östra Storgatan 151, 554 52 Jönköping
Tel:036-12 83 86
e-mail: [email protected]
Anmälningsansvarig:
Lord Padraig (Anders Nordström)
Adress och telefonnummer som ovan
e-mail: [email protected]
Förseningsavgift efter 1 September +100 kr
Betala in rätt summa till PG 73 07 65-5 JUNEBORG före den 1/9, OCH skicka ett e-mail (helst)
eller brev till anmälningsansvarig (se nedan).
Utländska gäster kan betala vid dörren, om de
Kvarglömt på Majgreven!
1
1
1
1
1
1
1
1
bälte med ring, ca 2,10m.
grått liggunderlag.
temugg i stengods.
rektangulär linneservett/tablett.
djup skål i stengods.
flaskpåse, beige med franska liljor.
smidd gaffel.
liten mässingsljusstake.
Ring/mejla Elin, 08-58176725, [email protected] om du äger någon av prylarna!
Obs! efter Inbördeskriget skänks kvarvarande
grejer till loppis!
Styringheims tältläger XVI
Å
5-14 augusti, Lilla Bjers, Västerhejde
terigen bjuder Styringheim in resten av
den Kända Världen för att bo i vårt tältläger under Medeltidsveckan. Liksom förra
året är lägret bara öppet för medlemmar i SCAanslutna föreningar. Man måste själv inte vara
medlem i SCA inc, däremot i en lokalgrupp eller
dylikt. Samma plats som förra året, sju kilometer
söder om Visby med goda bussförbindelser.
Lägret skall hållas strikt tidsenligt utanför tälten,
ingen del för mundana tält finns. På plats finns
rinnande vatten, dass, och kanske en kall dusch.
Varma duschar finns på gångavstånd i skolans
gymnastiksal. Värdshuset Kaipen serverar mat
och dryck från kl 18 alla kvällar lördag till lördag
utom onsdagen.
En mängd roliga aktiviteter planeras, det som är
spikat är följande:
Lör
5/8
Sön
Mån
Tis
Ons
6/8
7/8
8/8
9/8
Tors
Fre
Lör
Sön
Mån
10/8
11/8
12/8
13/8
14/8
Lägret öppnar 08, tidsenlighet och
invigning 19
Marknadsdag i staden
Träningsdag för alla aktiviteter
Bågskytte, fäktning
Nybörjartornering, tvåhandsvapen
tornering, Storstyringhov
Pärk
Wisbytorneringen
Krig på hemlig, mycket häftig plats
Marknadsdag och gästabud i staden
Städning, ihopplockning. Lägret
stänger 16
Tillägg skickas till någon av adresserna nedan.
Givetvis blir det mycket annat kul under hela
veckan, varje dag händer något nytt!
Priset för hela veckan är 300 kr för SCA-medlemmar och 350 för andra. Alla som betalar efter
30/6 lägger till 50 kr. Ange noga på inbetalningskortet vilka personer du betalar för, så
behövs ingen annan anmälan. Pengarna sätts in
på Styringheims postgirokonto 398 132-1. Gäster
är välkomna i lägret dagtid förutsatt att de är
klädda, efter 18 krävs att man har en bricka för
krogens tillstånd. Om du inte bor i lägret, kan du
(på plats) köpa en bricka för 100 kr så du kan
vara i lägret kvällstid, men du måste ändå vara
medlem i en SCA-ansluten förening.
Många brukar fråga om de kan komma tidigare
och sätta upp sina tält, alternativt stanna kvar
längre. Detta är tyvärr inte möjligt, främst på
grund av att inga faciliteter är ordnade. Lägret
öppnar alltså 08.00 på lördagsmorgonen. Ett vandrarhem finns på gångavstånd från lägret, tel
0498-26 49 95. Närmaste mundana camping är
Kneippbyn, 0498-26 41 23.
Frågor besvaras elektroniskt:
[email protected] eller brevledes:
Styringheim c/o Petter Åkeson, Backgatan 9,
621 55 VISBY och inte per telefon.
Nyheter presenteras i kommande Silversparrar, på
Runstenen och på Styringheims hemsida (länkad
från Nordmark).
Alla hälsas hjärtligt välkomna till årets höjdpunkt!
-Autokratgruppen (Ale, Arna, Karl, Oluf, Rodorm,
Skafte och Unna)
S
Ärade Nordmarkare
ommaren har fortlöpt i sedvanlig regning
anda, vi har Majgreven att tacka för det!
Men givetvis kommer det att bli strålande
väder i fortsättningen. Vi har krävt att Gilliam
skall bättra sig.
Det är redan nu dags att tänka på vilka som
kommer att ta över kronorna från våra huvuden
och vi skulle därför vilja uppmärksamma er alla:
Det kommer att komma en ny Furstetornering (!)
och man kan lämna in sin avsiktsförklaring.
"För att ha rätt att deltaga i Furstetornering så
måste man vara minst 18 år gammal, vara medlem i SCA Inc., ha tillgång till Tournaments
Illuminated, Dragon's Tale och furstendömets
nyhetsblad i sin bostad och skall ha varit skriven i
Nordmark de senaste 12 månaderna. "
Vi vill redan nu ha in en massa anbud. Ju fler
kämpar det blir, ju roligare blir det.
Då Fursten inte behärskar fäktning och bågskytte,
skulle han önska att några av Nordmarks fagra
damer skulle kunna tänka sig att ställa upp i ädel
tävlan om att bli Furstens förkämpar i ovan nämnda grenar. Detta kommer att ske uti vårt fagra
Styringheim under tältlägret i Lilla Bjers. Vi hoppas givetvis att så många som möjligt kommer att
bevista lägret under veckan!
Det kommer att hållas Nordmarkshov på tisdagen
och lördagen och vet ni redan nu att det är något
som ni skulle vilja ta upp, hör av er till oss. Skriv
helst innan vi själva har åkt till Gotland.
Åk på evenemang och ha det bra.
Vi hoppas att ni alla kommer att få en bra sommar
tills vi ses igen!
Furstinna
Vilde
Furste
Fandral
Kronor och ämbetsmän
Drachenwald
Kung
Prothall Wolfbane
(Ove Åberg)
Grimstagatan 157, 2tr
162 58 Vällingby
Tel 08-89 07 36
Drottning
Cecilia Jonsdotter
(Marie Åberg)
Grimstagatan 157, 2tr
162 58 Vällingby
[email protected]
Drots
Matthew Blackleaf (Matt Moore)
Hermelinstigen 9B
294 38 Sölvesborg
0456-12280
[email protected]
Krönikör
Lady Rhieinwen
(Dayle A. Dermatis)
"Claremont"
Parc Seymour
Penhow, Newport
South Wales NP26 3AB
Phone: +44 (0)1633 400691
E-mail: [email protected] or
[email protected]
URL:
http://www.drachenwald.org
Nordmark
Furste
Fandral Flamhuvud
(Patrik Jansson)
Russinvägen 48
123 59 Farsta
Telelfon: 08-935647
Mobil: 070-3414329
[email protected]
Furstinna
Vilde från Holmgård
(Maria Neijman)
Russinvägen 48
123 59 Farsta
Telefon: 08-935647
Mobil: 070-7475140
[email protected]
Drots
Måns Knutsson Kotte
(Daniel Forsman)
Parmmätaregatan 16 c
417 04 Göteborg
031-22 72 76
mobil: 0739-87 23 64
[email protected]
Kastellan
Sigismund Jaeger (Sonny Jeschko)
Flygelvägen 197
224 37 Lund
046-12 64 26
Härold
Isabel du Talus (Marit Carlsson)
Studentvägen 3
752 34 Uppsala
018-55 09 58
[email protected]
Nordmarks utmärkelser
Vita Portens Väktare
Morgan de Grey (Mats Broman)
Kavallerigatan 74
194 33 Upplands Väsby
08-590 897 69
Gyllene Bandet
Celemon “Bleiddast” Gwynedd
(Kristina Hildebrand)
Granitvägen 10A
752 43 Uppsala
018-52 09 41
Krönikör
Skade från Disavi (Maria Langsén)
Hagalundsgatan 10, VIII
169 63 Solna
08-27 59 97, arb. 08-734 08 35
[email protected]
MoAS
Leonardo di Pergola
(Daniel Jonsson)
Skogsbrynet 3
903 43 Umeå
090-12 25 69, 070-449 57 28
[email protected]
Marsk
Padraig Gliadrach O'Ceallaigh
(Anders Nordström)
Östra Storgatan 151
554 52 Jönköping
036-12 83 86 (arb: 036-71 82 13)
[email protected]
Fäktmarsk
Dougald MacDonald
(Rikard Lindegren)
Torsvikssvängen 23
181 34 Lidingö
Tel hem: 08-731 99 43
Tel arb: 08-477 16 07
[email protected]
Hästmarsk
Petronilla Drakfrid
(Petra Karlsson)
Jungmansgatan 197 3tr
62151 Visby
0498-249613
[email protected]
Fogde
Dag Eriksson (C-H Wik)
Torsgatan 11
561 31 Huskvarna
036-14 04 37
Fältskär
Signe Sigurdsdotter
(Anna Sprinchorn)
Skolgatan 20
281 32 Hässleholm
0451-805 89
Historiker
Peder Klingrode (Leif Eurén)
Lundborgsesplanaden 12 E
732 34 ARBOGA
tel hem 0589-157 17 (ej efter 21:00)
tel arb 0589-828 58
[email protected]
Präntare
Styringheims skrivargille
Hawas Arna Krämplösa (Sofia Hoas)
Ajmunds, Masterby
620 20 Klintehamn
0498-26 71 79
[email protected]
Bågskyttekapten
Rurik Ulvbane
(Richard Emanuelsson)
Sveavägen 24
852 39 Sundsvall
070-848 06 84
[email protected]
Skattmästare
Mitchell McClaw
(Magnus Norrbom)
Kajakvägen 1B
865 51 Ankarsvik
060-58 78 80, 070-323 99 67
[email protected]
Ljusorden
Fioruisce of Avalon (Laila Wiberg)
Holmvägen 20
194 35 Upplands Väsby
08-590 838 20
Lokala grupper
D=drots
C=chatelan
Aros (Uppsala)
Gyllengran forts.
D/C: Jon Höök
(Jon Thorvaldson)
Blodstensvägen7
752 58 Uppsala
018-51 23 39
[email protected]
C: Mereijke van Orley
(Malin Lundqvist)
Storgatan 56b
852 30 SUNDSVALL
Tel 070-521 74 44
Fax 060-15 65 24
[email protected]
Attemark
(Skåne)
Mailinglista: [email protected]
D/C: Edricus Filius Offaeus
(Jonas Evertsson)
Stora tvärgatan 13:310
223 53 Lund
046-12 53 59
[email protected]
Baggeholm
(Karlskrona)
Holmrike
(Stockholm)
D: Sigfrid Haake
(Niclas Wennström)
Jungfrudansen 3
171 53 Solna
08-27 73 37
Juneborg (Jönköping)
D: Rickard Raettrodig
(Richard Richardson)
Skolgatan 11A
643 31 Vingåker
tel: 0151-51 13 43 alt. 0705-73 93 71
C: Erik Nordenstjerna
(Stefan Håkansson)
Fosforvägen 7
370 30 Rödeby
0455-48 881
[email protected]
D: Elsa Snakenborgh
(Maria Markenroth)
Östra Storgatan 151
554 52 Jönköping
036-12 83 86
[email protected]
C: Liv Gunnarsdotter Måne
(Kristin Andersson)
Östra Storgatan 159
554 52 Jönköping
036-12 47 52
[email protected]
Fiathundraland
Styringheim (Gotland)
(Västmanland)
D/C: Thora Asbiornsdottir
(Kim Hedlund)
Rönnebergagatan 21
723 46 Västerås
Gotvik
(Göteborg)
D: Kettil Svarte-Skåning
(Fredrik Johansson)
Tycho Brahes gata 25
415 17 GÖTEBORG
031- 46 38 69
[email protected]
C: Fru Ingegerd Rolfsdotter
(Lena Blomgren)
Väderkvarnsgatan 19 E
417 03 Göteborg
031-51 59 45
[email protected]
Gyllengran
(Medelpad)
D: Cei ap Cadarn
(Daniel Eriksson)
Östra Långgatan 39, 1tr
852 36 Sundsvall
060-15 55 07, 070-655 41 99
D: Hawas Arna Krämplösa
(Sofia Hoas)
Ajmunds, Mästerby
620 20 Klintehamn
0498-26 71 79
C:Rodorm Fasteson
(Sven-Ingvar Romin)
Botmunds, Västerhejde
621 48 Wisby
0498-29 61 36
[email protected]
Ulvberget
(Skaraborg)
D/C: Oskar Hedin
Ädelstensvägen 25b
54142 Skövde.
Tel 0500- 427765
[email protected]
Uma
(Umeå)
D: Helena Råtta
(Helena Granqvist)
Tuvgränd 2
903 36 Umeå
090-77 15 61
070-47 17 982
[email protected]
Grupper som ansökt om officiell status i SCA
Frostheim
(Boden-Luleå)
D: Erik FitzWilliam
(Håkan Sundqvist)
Grindvägen 6
961 50 Boden
0921-727 68
[email protected]
Skellitta
(Skellefteå)
D:Arthur De Pembridge
(Robert Öhman)
Hyttgatan 18
932 31 Skelleftehamn
phn: 070-4603409
[email protected]
Gefla (Gävle)
D: Vidvil
(LG Andersson)
Fleminggatan 16C
802 61 Gävle
026- 65 28 66
[email protected]
C: Broder Skir Tomhänt
(Marko Kattilakoski)
Barnhemsgatan 1
802 54 Gävle
URL: http://www.nordmark.org/
B-föreningsbrev
Avsändare:
Silversparren
SKA Nordmark
Maria Langsén
Hagalundsgatan 10, VIII
169 63 Solna
Kalendarium
*
5-14 Augusti
Styringheims tältläger, Styringheim
*
15-17 September
Inbördeskriget, Juneborg