Äntligen spår från devon

Äntligen spår från devon
Forskare har i Skåne hittat fossila sporer från växter från tidsåldern devon, 420 miljoner år gamla. Tidigare ansågs alla
rester från devon vara försvunna i Sverige på grund av erosion.
M
en nu har forskare alltså
bevisat att bergarter från
denna tidsålder finns bevarade och att de första
landväxterna även frodades på vår kontinent. De fossila sporerna
hittades i stenbrottet med namnet Helvetetsgraven nära Öved, vid Vombsjön i
centrala Skåne.
– En av Sveriges populäraste byggnadsstenar, en röd sandsten från Öved, gömmer bevis för expansionen av de första
egentliga landväxterna, säger professor
Vivi Vajda vid Naturhistoriska riksmuseet,
som gjort upptäckten tillsammans med dr.
Kristina Mehlqvist, Lunds universitet, i
ett pressmeddelande från Naturhistoriska
riksmuseet.
Under tidsåldern devon hade Sveriges
kontinent just rest sig ur havet. Det skedde
när kontinenter kolliderade med varandra
och bergskedjan Kaledoniderna bildades,
(resterna av denna finner vi i vår svenska
fjällkedja). Ett stenigt, ödsligt och kargt
landskap med höga berg. Men enstaka
mossor längs vattenbryn ersattes snart av
landlevande växter som förökade sig med
sporer och grönskan bredde ut sig.
Miljontals år senare hade bergskedjan
smulats sönder av väder och vind. Denna
erosion trodde man hade utplånat alla spår
från tidsperioden devon och därför
har fyndet i Öved, av fossila
devonväxter, en stor geologisk
betydelse. Övedssandstenen liknar bergarten Orsasandsten som
använts till flera byggnader i Stockholm.
Förmodligen är även Orsasandstenen av samma ålder som Övedssandstenen men det återstår för
forskarna att bevisa.
Resultaten publiceras i tidskriften Review of Palynology and
Palaeo-botany.
Övre fotot: Ambitisporites eslae, spor
tillverkad av de mer
avancerade växterna under denna tid,
kärlväxterna. Idag är
nästan alla våra växter
kärlväxter, ett undantag är till exempel
mossorna.
Så här tror forskarna att det såg ut i Skåne för
420 miljoner år sedan när de första växterna på
land spred sina mikroskopiska sporer och koloniserade det ödsliga landskapet. Illustration
och fotomontage: Pollyanna von Knorring.
18
GEOLOGISKT FORUM nr 87 / 2015
Nedre fotot : Artemopyra scalariformis,
så kallad kryptospor
bildad av de allra
tidigaste landväxterna
(idag utdöda). Foton:
Kristina Mehlqvist.
Skalstrecken=10 µm.
(1 millimeter är 1 000
µm vilket betyder att
cirka 30 sporer får plats
i en millimeter om man
radar upp dem efter
varandra).