Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare!

advertisement
HÄSTFÖRETAGARPRAKTIKAN
Råd och tips för dig
som vill bli framgångsrik
hästföretagare!
Inledning
Har du en hästverksamhet i tankarna? Fundera på varför! Troligen delar du med de flesta andra hästföretagare en passion till själva hästen. Passionen är en enorm drivkraft och
grunden för att tycka om och brinna för det man sysselsätter sig med. Den ger energi till
hårt arbete och en vilja att utvecklas, passionen är en nyckel till framgång!
Dina tankar på en hästverksamhet kan basera sig på alltifrån avlägsna mål till konkreta
resurser som du har tillgängliga här och nu, varje avsprångspunkt är unik men kan vara
minst lika god grund för att bedriva en verksamhet. Här följer några exempel:
• En ambition att utvecklas och bli bäst inom din disciplin
• En vilja att ge andra möjlighet att upptäcka den fantastiska samvaron med
hästen
• Ett brinnande intresse för avel eller tillgång till ett högkvalitativt hästmaterial
med god stam
• En passion för eller kunskap i ett hästrelaterat hantverk som hovslageri eller
sadelmakeri
• Ett upptäckt behov av varor eller tjänster kopplade till hästen
• Kunskap och utbildning i att utbilda och träna hästar för något ändamål
• En gård lämpad att utveckla med någon form av hästhållning
!
Näringskriterier:
• Vinstsyfte
• Varaktighet
• Självständighet
Få har dock förmånen att kunna överleva på en otyglad passion, men med lite lyhördhet
och eftertanke kan passionen få utlopp i en verksamhet och ett lönsamt företagande.
Det gäller att använda din passion till hästen för att tillfredsställa andras passion till hästen
eller hästrelaterade behov. Fundera på hur du kan tillfredsställa någons behov och önskemål genom att göra det du gör bäst.
För att starta ett företag krävs ett tydligt vinstsyfte! Du måste ha som mål att företaget
skall lämna ett överskott som ska betala för den tid du lägger ned i företaget, de resurser
du använder i företaget och ge dig en liten belöning för den risk du utsätter dig för
som företagare. Det krävs också att verksamheten bedrivs varaktigt, alltså måste målet
vara att verksamheten skall finnas kvar över tid. Näringsverksamheten måste bedrivas
självständigt, den får inte ha karaktären av en anställning.
Kanske är det så att din huvudsakliga inkomst kommer från en anställning eller en annan
verksamhet, och du inte har något vinstsyfte med din befintliga eller tänkta hästverksamhet. Då är verksamheten att betrakta som hobby, och en hobby behandlas annorlunda än
företagande i skattesystemet. Hobby är en privat verksamhet och har inget med näringsverksamhet att göra.
I denna skrift guidar vi dig genom mycket som kan vara bra att tänka igenom innan du
startar eller utvecklar ditt hästföretag. Målet är att du med hjälp av en mall skall kunna
skapa en affärsplan för ditt eget hästföretag. Det är i många fall värdefullt att få tankarna
på pränt och affärsplanen är i de flesta företag det viktigaste strategiska styrdokumentet.
Vi ger dig också tips på var du kan hitta hjälp med de delar i hästföretagandet du inte
själv vill fokusera på.
Lycka till!
2
3
Innehåll
Din vision och affärsidé .................................................................................................... 7
Din marknad ....................................................................................................................... 9
Din utgångspunkt ........................................................................................................... 15
Din organisation ............................................................................................................. 19
Dina mål och handlingsplaner ...................................................................................... 25
Din ekonomi ..................................................................................................................... 27
Dina risker ........................................................................................................................ 31
HÄSTFÖRETAGARPRAKTIKAN
Har tillkommit som en del av LRF:s utökade satsning på hästföretagande.
Författare är Carl Dyrendahl, LRF Konsult i Falkenberg. Flera rådgivare i LRF Konsults
expertnätverk för hästföretagande har varit delaktiga i utvecklingen av materialet.
4
5
Din vision och affärsidé
MIN N
O
VISI
MITT FÖRETAG ÄR:
Vad är syftet med verksamheten?
Fundera på vad vill du uppnå med ditt företagande och varför. Är det för att förverkliga
en dröm? Vill du kunna leva av din verksamhet, skall den stå för hela din försörjning?
Eller är ditt företag ett komplement och ett sätt att använda resurser som annars skulle
gått till spillo? Utifrån dina tankar kan du börja utforma ditt företags vision.
Visionen är ett önskvärt framtida tillstånd, alltså en drömbild av din verksamhet som du
skulle vilja uppnå i framtiden. Visionen behöver inte vara realistisk, tidsbunden eller
mätbar. Syftet med att ha en vision är att ta ut en riktning man vill att företaget skall
utvecklas i långsiktigt. Det kan vara bra att försöka formulera visionen i ord, helst inte
längre än en mening, och sedan testa den genom att låta någon läsa och tolka det som
skrivits. Målar de upp samma bild som du själv har?
MIN AFFÄRSIDÉ:
Jag säljer:
Den nedtecknade visionen blir sedan ditt stöd när viktiga strategiska beslut ska fattas i
företaget. Om du har visionen i åtanke minskar risken för att du fattar beslut som känns
logiska för ögonblicket men kanske leder företaget i en helt annan utvecklingsriktning
än du egentligen vill.
Mina kunder är:
Mina kunder handlar av mig för att:
Hur ser din affärsidé ut?
Visionen svarar på vad du vill uppnå i ditt företag på lång sikt. Affärsidén svarar på hur
företaget skall agera på sin marknad för att närma sig den uppsatta visionen. De flesta
som startar hästföretag bygger det på sitt hästintresse. Detta är en bra grund, men det är
klokt att lägga lite tankekraft på just affärsidén. Det viktigaste i ett företag är affärsidén!
Mitt företag är unikt för att:
En affärsidé skall formuleras kort, tydligt och konkret. Den skall beskriva vad ditt företag
tillför och för vilka kunder, och varför kunderna skall välja att anlita just ditt företag.
Nedan listas ett antal frågeställningar att besvara som kan vara till hjälp för att plocka
fram ingredienserna till affärsidén, vi återkommer till dem även i efterföljande avsnitt.
När du har besvarat dem gäller det att kombinera de svaren till en eller ett par slagkraftiga meningar – din egen affärsidé!
Vad ska du sälja?
Här får du råd och tips:
6
• LRFs Företagarcoacher
• LRF Konsults Affärsrådgivare
• Nyföretagarcentrum
• Mentorer i ditt nätverk
Grunden i all företagsamhet är omsättning, att man tillhandahåller en produkt, alltså
varor eller tjänster, mot betalning. Produkten kan vara en viss sammansättning av varor
som exempelvis ett hästapotek bestående av olika förbandsmaterial, eller tjänster som ett
träningsupplägg för hästar med uppstallning, träning med mera. Det kan också vara en
kombination av varor och tjänster. Vilka produkter ska du tillhandahålla åt dina kunder?
Är det bra att ha många produkter eller är det bättre att ha lite färre produkter som du
säljer mycket av?
7
Vilka är dina kunder?
Fundera kring dina tänkta kunder, vad är speciellt för dem? Hur skall du göra för att
väcka deras intresse och vinna deras förtroende? Kanske måste du dela in dina kunder i
olika kategorier eller undergrupper för att kunna bemöta dem på rätt sätt.
Din marknad
Vilka fördelar ger du dina kunder?
Vad är det för problem du löser eller underlättar åt din kund genom att kunden köper
dina produkter? Vilka behov är det du tillfredsställer?
Vad gör dig eller din produkt unik?
ALL RÅD GIVN ING PÅ ETT
STÄ LLE
Varför skall kunden handla av just dig och inte en av dina konkurrenter? Vad är speciellt
just med dig, dina varor och dina tjänster? Kanske har du kunskaper som ingen annan
har, kanske verkar du i en miljö som ingen kan mäta sig med, kanske har dina varor
egenskaper som inte går att finna någon annanstans. Försök lyfta fram det som är unikt!
MARKNADSPOSITION
i
ALLMÄN MARKNAD
Standardisering
Effektivitet
LITEN SKALA
Flera ben
Ta anställning?
Hög kostnad/enhet
STORSKALIGHET
Specialisering
Anställda?
Låg kostnad/enhet
UPPLEVELSE
Differentiering
Unik marknad
NU
ALT 1
ALT 3
ALT 2
Här får du råd och tips:
8
• LRFs Företagarcoacher
• LRF Konsults Affärsrådgivare
• Nyföretagarcentrum
• Mentorer i ditt nätverk
9
Ju mer kunskap du har om den marknad du verkar på desto bättre rustad är du att anpassa dina produkter och argumentera för dina varor eller tjänster. Att följa marknadens
trender och utveckling är av största vikt för att nå framgång! Det spelar ingen roll hur
bra din produkt är, om du inte möter dina kunders behov kommer du inte kunna sälja
framgångsrikt. Ibland vet inte kunderna att de har behov av din produkt, de kanske inte
ens vet att du och ditt företag finns, då gäller det att skapa ett kundbehov med smart
marknadsföring.
I detta avsnitt ges några tips på hur du kan samla information om marknaden, göra en
marknadsanalys. Vi går också igenom hur du skall marknadsföra dig, alltså utforma dina
produkter, prissätta dem och få dem kända för att göra dem attraktiva för dina kunder.
När du har identifierat dina kunder gäller det att gå igenom och bilda sig en uppfattning om varje segment, försök svara på följande frågor: Var hämtar de sin information?
Vad inspirerar dem? Vad påverkar dem? Vad vill de ha ut av en leverantörsrelation? Vad
får de att ta steget till affär? Hur tänker de sedan? Börja med de kunder du tror kommer
bli allra viktigast för din verksamhet – dina nyckelkunder. Allra enklast är att direkt fråga
dina tänkta kunder hur en vara eller tjänst skall utformas för att vara attraktiv just för
dem. Är det en avancerad produkt du säljer till några få frågar du kvalitativt, genom att
träffa dem och samtala. Är det en enklare produkt som är tänkt att sälja till många kan
enkäter eller lätta telefonintervjuer vara ett bättre alternativ.
Hur ser din marknad ut?
Vilka är dina kunder?
Utgå från dina tänkta kunder och försök samla så mycket information du kan om dem.
Var finns dina kunder? I närområdet, i landet eller kanske i hela världen? Vilken produkt du säljer är naturligtvis avgörande för hur långt dina kunder rör sig för att komma
åt den. Utöver geografi kan ålder, inkomst, livsstil, attityder eller beteenden kan vara
sådant som dina kunder har gemensamt. Kanske kan du identifiera flera olika kundgrupper, då kan det vara bra att dela upp dem, indelning av kunder i grupper kallas
segmentering. Exempelvis finns i ridskolan kanske vuxengrupper, barngrupper och en
grupp handikappade. Alla är olika kundgrupper som behöver bemötas på olika sätt för
att de skall känna sig tillfredsställda när de besökt ridskolan.
HUR GÖR KUNDEN ETT KÖP?
Det går att skilja ut några faser i förloppet när en kund gör ett köp. Gränserna är
inte alltid helt tydliga och hur fort kunden går igenom faserna varierar också väldigt
mycket. Vid småaffärer kan det gå på ett ögonblick, man kanske ser något litet i ridsportbutiken, men att bestämma sig för en hästlastbil eller en hästgård tar betydligt
längre tid. Olika typer av kunder fäster också olika mycket vikt vid de olika faserna.
1.
2.
3.
Lägga märke till att varan/tjänsten finns. På olika sätt blir vi medvetna
om att produkten existerar och kan köpas.
Intresserad. Det är i denna fas som vi börjar tänka att det här är kanske
något för mig, något som jag nog behöver. Man börjar göra analyser av
alternativ, jämföra mm.
Vilja ha. Denna fas är en punkt då man kommit fram till en tydlig stånd
punkt. Den har varan/tjänsten vill jag köpa.
4. Agera. Som köpare gör jag en aktiv handling. I butiken innebär det att man
lägger varan i korgen och går till kassan och betalar. I ett annat fall gör man
en beställning per telefon, mejl, orderblankett eller annat.
5. Tycka om. I den här fasen gör man en bearbetning där man på olika sätt
bekräftar för sig själv att man har gjort ett bra köp. Man fortsätter att argumentera för fördelarna med köpet. Ingen vill ju känna att man gjorde en dålig
affär. Alla vill vi känna oss nöjda. Ofta gör man detta också genom att berätta
för någon annan.
10
i
”Utan spaning ingen aning” är ett vanligt använt citat när det kommer till att samla information om marknaden, att göra en marknadsanalys. Utifrån den information du fått
genom att studera dina kunder har du också börja bilda dig en uppfattning om marknaden. Marknaden är den plats där säljare och köpare samlas, där utbud och efterfrågan
möts. När du analyserar marknaden så försök dra lärdomar som du sedan kan använda i
din egen marknadsföring.
Utgå från faserna kunderna går igenom vid ett köp, var är det vanligast att kunder blir
varse om nya produkter och tjänster? Fundera på hur andra företag försöker fånga
kundernas uppmärksamhet. Studera annonser i hästtidningar, internetforum, sociala
medier, skyltning på egna och allmänna anläggningar med mera. Vad kan du dra för
lärdom? När kundernas intresse väckts, var söker de mer information? Studera hemsidor
och forum på internet, lyssna av hur ”snacket går” och vilka frågor som ställs när kunder
är intresserade av en viss produkt. Vad kan du dra för lärdom?
Vad får kunderna att hellre vilja ha vissa produkter än andra trots att de tillsynes är
väldigt lika? Ofta ligger svaret i kundernas värderingar och hur de som kunderna vill
identifiera och associera sig med agerar. Vad får kunderna att tro att deras situation är
bättre efter än innan ett köp? Vad kan du dra för lärdom?
Hur tar kunderna steget till köp? Hur underlättar säljarna för kunderna att komma till
avslut? Måste kunderna vara väldigt aktiva, undersöka produkten noga och sedan söka
upp rätt säljare att förhandla med innan ett avslut kan nås? Eller gör säljarna det mesta
arbetet så att kunderna bekvämt kan sitta hemma och med ett enkelt telefonsamtal eller
ett knapptryck på datorn göra ett avslut? Det skiljer sig naturligtvis åtskilligt åt beroende på produkten, utgå från din produkt och se till det som är jämförbart – även i andra
liknande branscher. Vad kan du dra för lärdom?
Hur agerar kunden efter ett avslut? Hur mycket service och uppföljning vill kunden ha,
är kunden intresserad av mer information, vidare kontakter och ytterligare erbjudande
från företaget? ”Bättre en kund i handen än tio i skogen!” Hur mycket tid och energi
lägger säljarna efter affären för att kunder ska bli lojala, känna sig glada, stolta, nöjda
och tala väl om den produkt de inköpt – och vilja köpa mer? Nöjda kunder är den bästa
marknadsföringen. Vad kan du dra för lärdom?
Marknaden påverkas främst av just säljarnas och köparnas agerande, men också av saker
de inte kan påverka. Viktigt är därför också att fundera över är också hur händelser i din
marknads omvärld påverkar ditt företag och dina kunder. Då blir du förutseende och
kan skaffa beredskap att möta hot och ta tillvara möjligheter som dyker upp. Exempelvis
kan en lågkonjunktur påverka efterfrågan på lyxprodukter mycket negativt samtidigt
11
MARKNADSMIXEN 4P
som efterfrågan på basprodukter står sig relativt väl – om det är ont om pengar på kontot sparar man snarare in på fin utrustning än på hö till sin häst.
Vilka är dina konkurrenter?
Tillhandahåller du en standardprodukt – alltså en produkt som är mycket lik en produkt
som flera andra i ditt område också erbjuder och där kunderna kan välja mellan många
olika säljare? Då är det klokt att göra en konkurrentanalys. Många av dina potentiella
konkurrenter känner du säkert till från marknadsanalysen. Det kan vara klokt att teckna
ned dem, och följa lite extra noga hur just de agerar på marknaden. Det som i teorin
kallas en fungerande marknad innebär att utbudet och efterfrågan är så stor att varje
enskild säljare och köpare inte har förmåga att påverka priset. Verkar du på en sådan
marknad beror din konkurrenskraft främst på hur effektiv du är när du framställer varorna eller utför tjänsterna.
Produkt
Vilken är din kärnprodukt? Kärnprodukten svarar mot det behov eller
önskemål kunden har och försöker tillfredsställa genom ett köp. Produkten har ett gränssnitt, det som kunden ser, känner, och kan utvärdera.
Gränssnittet kan i olika grad göras unikt genom exempelvis färg, design,
funktion eller ett genomtänkt kundmöte vid tjänsteleverans. Kunden
utvärderar ofta helheten, så en fenomenal produkt har störst chans att
vinna framgång om det finns en harmoni med pris, plats och påverkan.
Pris
Hur vill du sätta ditt pris? Ett kostnadsbaserat pris utgår från en kalkyl
som ger kostnadstäckning och ett vinstbidrag. Detta kan du läsa mer om
i ekonomikapitlet nedan. Ett konkurrensbaserat pris sätts av marknaden
till den nivå där utbud och efterfrågan är i jämvikt. Värdebaserad prissättning utgår istället från kundernas upplevda värde av produkten, och
har en stark koppling till hur unik den är.
Plats
Är du ensam om att erbjuda varan eller produkten inom ditt geografiska
område? Har du en unik möjlighet att föra ut din vara till en viss butikskedja eller har du ett eget sätt att nå dina kunder med dina tjänster?
Plats anger var du möter kunden både med intresseväckande marknadsföring, fördjupad information, i köpögonblicket, när produkten levereras
och var du tillhandahåller uppföljning.
Påverkan Hur ska du kommunicera med och till dina kunder? Beroende av vem
som är din kund kan bästa sättet att hitta dem och vinna deras förtroende variera. Känner du någon med gott rykte i branschen som kan tala
väl om dig eller dina produkter? För att få så bra genomslag som möjligt
är det klokt att fundera vilket budskap du vill skicka och vem du vill se
som mottagare innan du lägger för mycket energi och resurser på din
marknadsföring. Den allra största tillgången vid marknadsföring är nöjda
kunder!
Fler P:n
Tillhandahåller du däremot en unik produkt är du inte lika utsatt för konkurrens. En
produkt kan som tidigare nämnts vara unik på många sätt, kanske är du ensam om att
erbjuda varan eller tjänsten i ditt område? Eller erbjuder du varor, tjänster eller smarta
kombinationer som ingen annan gör? Det är inte säkert att de med ett erbjudande som
mest liknar det du tänkt erbjuda som är dina värsta konkurrenter! Du får istället tänka i
lite vidare perspektiv om dina konkurrenter. Vad skulle dina kunder använda sina pengar till om de inte handlar av dig?
i
Det finns fler P:n än de ovan beskrivna. Ibland använder man sig av Personal, Process med flera.
Det är alltid klokt att utgå från dina kunders perspektiv när du utvärderar dina konkurrenter. Försök sätta dig i dina kunders situation, studera de alternativ till lösningar på
behoven kunderna har för ögonen och fundera på hur de resonerar.
I nästa avsnitt presenteras något som kallas marknadsmixen. När du beslutat dig för din
egen marknadsmix kan du kartlägga dina konkurrenters och jämföra med din egen. Var
har du dina största styrkor? Var har konkurrenterna sina styrkor? Ta fasta på det du är
bäst på och lägg mest energi på att göra det ännu bättre! Samtidigt bör du försöka stärka
upp dina svagaste sidor. Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk.
12
13
Hur ska du marknadsföra dig?
I affärsidén har du i stora ordalag förklarat vad du säljer, vilka dina kunder är och vad
du tillfredsställer hos dem och i vilken grad det du gör är unikt. Nu gäller det att välja
en lämplig marknadsposition för ditt erbjudande och att ytterligare vässa det med en genomtänkt marknadsmix. En väl avvägd marknadsmix möter kundernas behov samtidigt
som den utnyttjar företagets resurser optimalt.
Din utgångspunkt
Marknadsmixen ger svar på hur ditt företag skall möta kunderna i alla faser från att de
blir varse om ditt erbjudande tills de är nöjda kunder som kan rekommendera erbjudandet till andra.
ALL RÅD GIVN ING PÅ ETT
STÄ LLE
Marknadsföringsåtgärder
SWOT-ANALYS
Det finns många olika sätt för ett hästföretag att nå ut och synas, för det lilla företaget
gäller det att väga kostnaden mot nyttan. Att delta på mässor kan vara bra, men är ofta
ganska kostsamt och tidskrävande. Attraktiv annonsering i tryckt media och på internet
kan ha god effekt för att göra ditt företag känt. Kanske kan du få en tidning att skriva en
artikel? När kunden söker mer information är hemsida nästan ett måste, att ha en öppen
anläggning som potentiella kunder kan besöka är också förtroendebyggande. Nedanstående ekvation beskriver hur olika påverkansinsatser kan få olika effekt beroende av hur
väl man avvägt de olika delarna:
BUDSKAP
x
UTFORMNING
x
MEDIEVAL
=
STYRKOR
KOMMUNIKATIONSRESULTAT
100%
x
100%
x
100%
=
100%
100%
x
50%
x
50%
=
25%
MÖJLIGHETER
i
SVAGHETER
HOT
Innan du sätter igång med dina marknadsföringsåtgärder är det viktigt att du funderar
igenom vilket resultat du vill ha av åtgärden. Vilket kundsegment riktar du dig till och vad
vill du lyfta fram? Oftast är det mest fördelaktigt att lägga tonvikten vid det som är unikt för
ditt företag och dina produkter – dina så kallade ”USPar”, USP är en engelsk förkortning
av Unique Selling Point. Ibland vill man inte bara pålysa en fysisk skillnad utan också de
känslor en produkt eller tjänst förmedlar. Man talar då om ESP, Emotional Selling Point.
Uppföljning
Det gäller att kontinuerligt utveckla sig själv och sitt företag, särskilt viktigt är det när
det kommer till marknadsföring. Är du inte på bettet blir ditt företag snart omkört av
konkurrenterna. En mycket värdefull informationskälla är de befintliga kunderna. Man
kan också se om de befintliga kunderna är de samma som man identifierat som sina
nyckelkunder, skulle det inte vara så bör man undersöka varför man inte når den tänkta
målgruppen.
Exempel på frågor till befintliga kunder:
• Var fick ni information om företaget?
• Varför valde ni företaget?
• Hur lyckades företaget uppfylla dina krav?
• Kommer ni att anlita/köpa tjänster av företaget igen?
Här får du råd och tips:
• LRF Konsults Affärsrådgivare
• LRFs Företagarcoacher
• Mentorer i ditt nätverk
När du har skaffat dig en kundkrets är det viktigt att vårda dina kunder väl så att de
förstår att de är värdefulla, talar och tänker väl om företaget och vill fortsätta köpa dina
produkter. Planera uppföljningsarbetet redan från början och låt det ta tid!
14
15
Hur ser bakgrunden ut?
Vilken utgångspunkt har du för ditt hästföretagande? Viktiga ingredienser i ditt företagande kan vara det geografiska läget och de tillgångar du har redan innan starten. Kanske är du redan igång med ditt hästföretag och har en utvecklingsbar verksamhet?
SWOT
Att göra en SWOT-analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats) för den egna
verksamheten kan ge en god överblick över dess styrkor, svagheter, möjligheter och hot.
Börja med att fokusera på dina starka sidor och hur de kan utnyttjas på bästa sätt. Titta
därefter på svagheterna, kan någon av dem enkelt undanröjas? Styrkor och svagheter är
sådant företaget eller du som företagare kan påverka. När man går vidare och analyserar
möjligheter och hot gäller det att ta fasta på sådant som påverkar eller kan komma att
påverka företaget i positiv eller negativ riktning. Man kan inte undanröja hoten, men
man kan rusta företaget med styrkor för att bemöta dem eller kringgå dem. Likaså kan
man rusta företaget för att kunna ta tillvara möjligheterna om de skulle slå in.
Resurser
För de flesta typer av företagande finns något behov av resurser. En tränare som tränar
ryttare eller kuskar har sin främsta resurs i sin kunskap och behöver väldigt begränsade
materiella resurser, kanske en bil, telefon och varma kläder. En som däremot bedriver
uthyrning av boxplatser eller sommarbete behöver ett stall eller betesmark att tillgå.
Kapitaltunga resurser som kan hyras eller kanske behöver köpas och finansieras.
in, men en grundläggande förståelse för ditt företags ekonomi, kundvård och marknadsföring behöver du som företagare själv ha. En kurs i grundläggande företagande är ofta
väl investerade timmar och pengar.
Vilka fysiska resurser finns och vilka behövs?
Vem stärker och stöttar, vilka är dina strategiska samarbetspartners?
Har du redan en gård med fantastiska uterittmöjligheter, travträningsanläggning eller
ridhus? Om du har en lantbruksfastighet är du per automatik företagare i skattehänseende, det betyder dock inte att din hästverksamhet blir näringsverksamhet, då måste
näringskriterierna som nämndes i inledningen vara uppfyllda. Kanske börjar du med
två tomma händer, då gäller det att ta det försiktigt så du inte hamnar i en skuldfälla.
Vissa grundläggande saker som exempelvis licenser och basutrustning kanske du måste
köpa men det är ofta klokt att inte investera i dyra fasta tillgångar innan du provat din
affärsidé. Försök sätta igång verksamheten i hyrda lokaler och bind inte upp dig i långa
kontrakt innan du fått igång ett kassaflöde och vet att det finns en bärighet i ditt företag.
Vi återkommer till resurser och investeringar i ekonomikapitlet längre fram.
Har du ett bra nätverk och samarbetspartners som hjälper företaget eller dig som företagare att koncentrera dig på kärnverksamheten och det du är bra på? Kanske är det
en god idé att samla kompetenser i ett företagsråd eller en styrelse? Att omge dig med
människor som lyssnar, förstår, stöttar och hjälper till kan vara avgörande för att du skall
orka ro dina företagsidéer i hamn.
Vilken kompetens har du?
Vilka är dina egna personliga styrkor? Att ha en gedigen utbildning och kunskap eller
beprövad erfarenhet att falla tillbaka på är ofta en trygghet i företagande. Om din vara eller tjänst är nyskapande och unik måste kanske kunskapen och erfarenheten skapas under resans gång. Det räcker dock inte med goda branschkunskaper och genuina specifika
kunskaper kopplade till just ditt erbjudande eller din affärsidé. För att bygga ett framgångsrikt hästföretag är det nödvändigt att också skaffa sig lite kunskaper i företagande.
Mycket av det administrativa arbetet och avancerade ekonomiska tjänster kan du köpa
16
17
Din organisation
i
gen
enligt 16 § djurskyddsla
Ansökan om tillstånd
Ansökan om tillstånd
?
Vilket djur avser ansökan
Hund
Katt
Häst
Pälsdjur
Övriga sällskapsdjur
Ange Länsstyrelse
Ange Länsstyrelse
olms län
Länsstyrelsen i Stockh
Ansökan om tillstånd
avser
Ansökan om tillstånd
Ny verksamhet
Pågående verksamhet
Ändring eller utökning
d
av verksamhet med tillstån
het med tillstånd
Övertagande av verksam
till tillståndspliktig
som kommer att utökas
Pågående verksamhet
ååååmmdd)
Tillstånd söks från (datum,
Sökande
Sökande ns namn
ummer (ååååmmddnnnn)
(10/12 siffror) / Personn
Organisa tionsnummer
Postadre ss
Postnummer
Postort
Telefon, dagtid
heten är belägen
Kommun där verksam
yrkesmä ssigt?
Bedriver du verksamheten
Ja
Nej
Ansvarig och kontak
tperson
Förnamn
Efternamn
Telefonn ummer
än sökande eller
Kontak tperson om annan
djurhållningen
ansvarig för
fysisk person som är
Förnamn
823833
Blanket t-ID: 1362068
Sida 1 av 6
Här får du råd och tips:
18
• LRF Konsults Affärsrådgivare
• LRFs Företagsutvecklare
• Mentorer i ditt nätverk
19
All företagsamhet handlar om att organisera resurser så att sammansättningen värderas
högre av kunden än resurserna var för sig, att skapa mervärden. Det gäller att göra denna organisation så effektiv som möjligt. Dessvärre räcker det inte med att bara organisera
den värdeskapande processen, är du företagare ställer också omgivningen krav på insyn
och struktur. Det ställs lite krav på administrationen när man är företagare, men det är
absolut inte oöverstigligt! Detta avsnitt fokuserar främst på hur du kan förhålla dig till
dessa krav, vad du bör tänka på och hur du gör enkla rutiner som uppfyller dem utan att
ta för mycket tid och energi från det du egentligen vill koncentrera dig på!
Hur ska du organisera dig?
I det första skedet kanske det bara är du själv i företaget som uppbär alla nödvändiga
titlar, då kan frågan tyckas löjlig. Men kanske tar du hjälp av samarbetspartners eller
köper in vissa tjänster? Kanske har du planer på att växa, skaffa någon anställd och
delegera vissa arbetsuppgifter? Att du själv har företagets organisation klart för dig är en
förutsättning för att du skall kunna förklara den för andra. Det underlättar att ha svart
på vitt vem som fattar vilka beslut, och vilka befogenheter olika positioner i företaget
innebär. Fundera också på hur organisationen bäst skall vara utformad för att underlätta
för företaget att växa.
Start!
För att komma igång med verksamheten måste några administrativa hinder övervinnas.
Du måste välja en företagsform och ansöka om F-skatt. Alla som bedriver näringsverksamhet i Sverige skall ha en F-skattsedel. Kanske behöver du också registrera dig för
moms. Att registrera ett företag är mycket lätt, på mindre än en timme kan du gå från att
vara vem som helst till att ha alla titlar du kan önska dig – i din egen firma! På hemsidan
Verksamt guidas du genom de nödvändiga stegen och får många råd kring administrationen och ditt företagande. Mer information hittar du också genom Skatteverket.
Det är dock inte alldeles självklart att Skatteverket håller med om att du ska vara näringsidkare och få registrera dig för F-skatt. Många tycker det är lockande att få dra av moms
på inköp och att de första åren kunna kvitta förluster i näringsverksamheten mot inkomster från en anställning för att få lägre skatt. Men för att få lov att göra detta måste det
vara mycket tydligt att näringskriterierna som omnämndes i inledningen uppfylls och
kan motiveras! Har du ett tydligt vinstsyfte och kommer verksamheten på sikt gå med
vinst? Rådgör med din redovisningskonsult!
Företagsformer
De vanligaste företagsformerna är enskild firma och aktiebolag. Är man flera kan handelsbolag och ekonomisk förening vara alternativ. Den enskilda firman är lättast att administrera, och du behöver inget startkapital för att komma igång. I den enskilda firman delar
du och företaget ekonomi och juridiskt ansvar, det betyder att du som företagare har ett
solidariskt betalningsansvar för företagets tillgångar och skulder och måste svara för företagets åtaganden. Aktiebolaget kräver ett eget kapital, aktiekapital, på minst 50 000 kronor
vid start. Aktiebolaget blir sedan en egen juridisk person, och du som företagare riskerar
inte att förlora mer pengar än du satsat i bolaget om något skulle gå snett. Det är på så sätt
lättare att skilja på din egen och aktiebolagets ekonomi. Enskilda firmor och aktiebolag beskattas olika, och vilket som är bäst just för dig beror på dina förutsättningar. Rådgör med
din ekonomirådgivare vilket upplägg som är gynnsammast i ditt unika fall!
20
Bokföring
Bokföringslagen ställer krav på att alla företagets affärshändelser i en bokföring, för att
kunna ge en bild av företagets resultat och ställning – hur företaget går och mår. Affärshändelserna skall bokföras dels i kronologisk och dels i systematisk ordning. Den kronologiska ordningen får man genom att ordna underlagen, verifikationerna, i datumordning i en så kallad verifikationslista. Den systematiska ordningen innebär att man samlar
affärshändelser av samma sort i olika konton i en huvudbok. De presenteras sedan i
en viss ordning i en resultaträkning och en balansräkning. Bokföringen avser alltid en
avgränsad period, vanligast är ett år. Har du enskild firma är det kalenderår som gäller,
men om du har ett aktiebolag kan du välja att ha ett brutet räkenskapsår, alltså ”fira nyårsafton” närsomhelst på året.
Alla aktiviteter som förändrar värdet eller sammansättningen av företagets tillgångar är
affärshändelser. Viktigt att tänka på är att även bytesaffärer, med varor eller tjänster, är
ekonomiska händelser. I längden lönar det sig alltid att ha en rättvisande bokföring och
vara ärlig med den ekonomiska informationen både mot sig själv och sin omgivning. Det
är också delvis genom din bokföring du kan visa att du har ett vinstsyfte, som ju är kravet
för att du skall få vara näringsidkare. Se bokföringen inte bara som något nödvändigt
ont, det är också en mycket bra källa till information och ett beslutsunderlag för dig som
företagare!
Verifikation
För varje ekonomisk händelse, affärshändelse, skall det finnas en verifikation. En verifikation är ett dokument som visar vad som skett, vanligast är fakturor eller kvitton. Exempelvis skall varje verifikation ge information om:
•
•
•
•
•
•
Datum för när verifikationen sammanställdes
Datum för när affärshändelsen inträffade
Vad som avses; antal och pris eller en hänvisning till bifogad specifikation
Hela beloppet med en specificering av momsbeloppet
Motpart, köpare, leverantör eller liknande
Eventuell hänvisning till andra underlag
Om det är en faktura skall dessutom företagets organisationsnummer anges, liksom att
det är registrerat för F-skatt. Alla fakturor skall ordnas i en serie och därmed få ett fakturanummer.
Kontantmetoden
Vanligast när man är nystartad är att man bokför affärshändelser efter kontantprincipen,
alltså när pengarna byter ägare. Om en vara eller tjänst levereras och fakturan skickas
vecka ett och betalningen erhålls vecka fyra bokförs affärshändelsen, försäljning mot
betalning, vecka fyra. Alltså bara en gång, när pengarna byter ägare.
Faktureringsmetoden
Faktureringsmetoden är vanligare bland lite större företag. Då bokförs affärshändelser
dels när större delen av värdet eller ansvaret byter ägare och dels när pengarna byter
ägare. Om en vara eller tjänst levereras mot faktura vecka ett bokförs en försäljning och
en kundfordran, alltså ett ekonomiskt krav på kunden vecka ett. När sedan betalningen
erhålls vecka fyra motbokas kundfordran så att kravet på kunden inte längre finns, samtidigt som betalningen bokförs. Varje affärshändelse, bokförs på så sätt två gånger.
21
Det finns enkla datorprogram som underlättar företagets administration. Du måste
som företagare heller inte sköta din bokföring själv, det är vanligt att anlita en redovisningskonsult för att säkerställa att den ekonomiska administrationen håller måttet. Men
att vara delaktig ger en bra insyn i företagets ekonomi, och det är klokt att redan från
början skaffa bra kontorsrutiner för att sköta företagets ekonomi. Anteckna sista betalningsdatum när du får fakturor och se till att de blir betalda i tid för att behålla goda
relationer till dina leverantörer. Fakturera ofta, åtminstone en gång per månad så att
inte fakturorna till dina kunder blir för stora och för att säkerställa att pengar kommer
in till företaget så snart som möjligt. Ordna dina fakturor och kvitton i datumordning i
en pärm så underlättar du bokföringen mycket.
MOMSSATSER FÖR HÄSTFÖRETAGARE
Uthyrning för djurhållning, exempelvis stallplats...................................................... 25 %
Arrende av betesmark, uthyrning av hagar................................................................ 25 %
Uthyrning av verksamhetslokal (ej för djurhållning)
.......................................
Som egenföretagare betalar du själv in skatter och egenavgifter till Skatteverket och har
företaget anställda betalar du även in skatt och arbetsgivaravgift för dina anställda. När
du registrerar ditt företag vid starten uppskattar du också hur mycket pengar du tror
att du kommer att tjäna. Det ligger till grund för din preliminärskatt, skatten betalas i
förväg med ett visst belopp per månad. När räkenskapsåret sedan avslutas delger du via
deklarationen till skatteverket hur det gått och den slutliga skatten fastställs. Har det gått
sämre än förväntat kan du få skatt tillbaka och har det gått bättre än förväntat kan du bli
tvungen att betala in mer skatt.
Det är viktigt att du redan när du funderar på att starta ditt företag har skatten i åtanke.
När man tar ut lön från sitt företag får man betala nästan lika mycket i skatt som man
lägger i sin egen plånbok. Alltså måste du ha ett överskott i ditt företag som är betydligt
större än den summan du tänkt ta ut åt dig själv. Men skatt är inte enbart av ondo! Alla
skattebetalare kan få ekonomisk hjälp från Försäkringskassan vid bland annat sjukdom,
föräldraledighet och pension. Ersättningarnas storlek är baserad på den deklarerade
inkomsten.
Moms
Moms är också en form av skatt. Vi betalar alla moms på konsumtion av varor och
tjänster. Inbetalningen till staten gör du som är företagare. För dig som är företagare
och skattskyldig för moms, är momsen inte någon kostnad. Du har rätt att göra avdrag
för den moms som du betalar på inköpen till din verksamhet. Du betalar in skillnaden
mellan den moms du tar ut på din försäljning (utgående moms) och den moms du
betalar på dina inköp (ingående moms). Den utgående momsen varierar, normalsatsen
är 25 % på varor och tjänster men exempelvis livsmedel och kultur har lägre momssatser,
12 % respektive 6 %. Om du är tränare kan du i vissa fall tillämpa den lägre momssatsen eftersom träning av sportekipage anses vara en tjänst kopplad till idrottsutövande.
Momsregelverket är väldigt komplext, skatteverket tillhandahåller mycket information i
broschyrer och på sin hemsida men det kan också vara klokt att resonera med din redovisningskonsult eller din hästföretagarrådgivare.
22
Momsfritt
Uthyrning av verksamhetslokal till företagare vid ”frivillig skattskyldighet”....... 25 %
Korttidsuthyrning för idrottsutövning – tävlingsbox el. manegekort
Skatter
i
.....................
6%
Långtidsuthyrning av boende, ”stadigvarande bostad”................................. Momsfritt
Korttidsuthyrning av boende, motsvarande hotellverksamhet.............................. 12 %
Rent teoretisk utbildning, tränarutbildning................................................................ 25 %
Utbildning i samband med idrottsutövande, såsom ridlektioner........................... 6 %
Träning av sporthästar ................................................................................................. 25 %
Turridning (ses som nöje, ej idrottsutövande).......................................................... 25 %
Turer i häst och vagn (ses som persontransporter).................................................. 6 %
Tillstånd
Många verksamheter kräver särskilda tillstånd och att man finns registrerad i vissa register. Kontrollera vad som gäller just för den verksamhet du tänkt starta! De flesta av dessa
krav ställs av Jordbruksverket, på deras hemsida kan du finna mycket information. Det
mesta av Jordbruksverkets administration gentemot lantbrukare och djurhållare sköts av
länsstyrelserna. Det kan vara god idé att ta kontakt med länsstyrelsens landsbygdsenhet
i ditt län redan på ett tidigt stadium, ofta tar det lite tid att få sina tillstånd prövade eller
ärenden handlagda. Även kommunen ansvarar för vissa frågor, främst miljö- och hälsoskyddsrelaterade frågor samt detaljplanering av tätorter. Exempelvis måste du anmäla
om du tänker ha djurhållning inom detaljplanelagt område. Det är lätt att bli irriterad
på alla regler och all den byråkrati som finns, men tänk på att det mest handlar om att
säkerställa att våra hästar skall behandlas på ett bra sätt av människor med tillräcklig
kompetens och i miljöer anpassade efter hästens natur.
Du behöver ha ett tillstånd när du:
• Ansvarar för tio hästar eller fler som är äldre än 24 månader, till exempel om
du äger dem eller har dem på foder
• Hyr ut fyra eller fler hästar per år, till exempel turridningsverksamhet
• Föder upp fyra eller fler hästar per år
• Säljer fyra eller fler hästar per år från egen eller någon annans uppfödning
• Samtidigt förvarar eller utfodrar fyra eller fler hästar, till exempel hyr ut boxplatser i ett stall varaktigt
• Har ridskoleverksamhet
• Har yrkesmässig hästverksamhet.
23
Inackorderingsstall för fyra eller fler
Äger du ett stall och hyr ut fyra eller fler stallplatser, behöver du oftast ha ett tillstånd.
Du behöver tillstånd oberoende av om du hjälper till med skötseln av hästarna eller inte.
Även om du hyr ut hela stallet behöver du tillstånd. Det tillfälle då du som stallägare i
regel inte behöver tillstånd är om du överlåtit drift och underhåll av anläggningen till
hyresgästerna eller arrendatorerna. Du som är hyresgäst behöver inget tillstånd för att
du hyr in dina hästar hos någon annan. Beroende på hur många hästar du äger eller
vilken verksamhet du bedriver kan du dock behöva tillstånd för annan verksamhet, till
exempel om att du har avelsverksamhet.
Dina mål och handlingsplaner
Datum:
Ridskola
Driver du en ridskola måste du ha tillstånd. Som ridskola avses en verksamhet där du
regelbundet erbjuder ridlektioner med skolans hästar. Undervisar du enbart ryttare som
rider på sina egna hästar behöver du inget tillstånd för ridskoleverksamhet. Om du förutom ridskoleverksamheten även har inackordering av privathästar eller avelsverksamhet
måste du också ha tillstånd för just dessa verksamheter.
i
Mål:
Hästar på sommarbete om de är fyra eller fler
Handlingsplan/åtgärd
När du tar emot fyra hästar eller fler samtidigt på sommarbete måste du ha tillstånd.
er:
Vad?
Vem?
1
Stuteri beroende på antal hästar och antal födslar
När?
2
Om du har ett stuteri kan det finnas flera delar du behöver tillstånd för, till exempel om
du äger tio eller fler hästar, om det föds fyra eller fler föl per år och du säljer de föl du
föder upp. Om du tar emot ston för betäckning behöver du tillstånd ifall du tar emot
fyra eller fler ston samtidigt på din gård. Bedriver du stuteriet yrkesmässigt behöver du
alltid ha tillstånd för verksamheten.
3
4
5
6
7
8
Hästförmedling om du tar emot hästarna
9
Om du förmedlar hästar genom att fungera som mellanhand mellan hästägare och köpare behöver du inget tillstånd. Tar du däremot emot hästar i syfte att hitta nya ägare åt
dem behöver du ha ett tillstånd.
10
Nästa träff/Uppföljning
stillfälle:
Körning med häst och vagn om du hyr ut hästen
Företagare:
Om du regelbundet hyr ut häst och vagn till turister som själva kör ekipaget behöver du
tillstånd eftersom du hyr ut hästar. Om du däremot alltid själv kör din häst och skjutsar
till exempel turister eller brudpar behöver du inte tillstånd för verksamheten om inte
verksamheten är yrkesmässig.
Affärsrådgivare:
Träning av hästar om du tar emot hästarna
Du behöver inte ha tillstånd för själva träningen av hästar eller ryttare. Däremot behöver
du tillstånd om du tar emot fyra hästar eller fler på din anläggning för till exempel träning. Du behöver också tillstånd om du yrkesmässigt tar emot hästar, oberoende av hur
många det är.
Turridning för fyra eller fler
När du har fyra hästar eller fler som du använder i turridning behöver du tillstånd.
Bedriver du turridningen yrkesmässigt behöver du alltid ha tillstånd oberoende av hur
många hästar du har.
24
Här får du råd och tips:
• LRFs Företagarcoacher
• LRF Konsults Affärsrådgivare
• Mentorer i ditt nätverk
25
Vad vill du uppnå?
Svaret har du egentligen redan gett, i din vision. Men visionen är ett väldigt avlägset mål
och du gör klokt i att bryta ner resan i delmål. En resa mot ett mål bestående av etapper, alltså delmål ordnade i en logisk följd utgör en handlingsplan – som en reseguide.
Genom att sätta upp tydliga mål startar du en utvecklingsprocess, och undermedvetet
börjar du söka efter vägar att nå målet. Lägger du därtill medvetet manken till för att
uppnå målet, och kanske dessutom delger det till dina medarbetare eller intressenter
ökar chanserna att målet uppnås. Viktigt är att målet verkligen är ditt, att du vet vad du
vill uppnå och varför!
SÄTT SMARTA MÅL
Din ekonomi
Mina Investeringar
För mitt företagande har
____________________
____
Mätbara
i
____________________
____
Summa: ____________
____
____________________
____
________
____________________
Det måste gå att avgöra när målet är uppnått!
Mina inköp av:
____
____________________
____
____
____________________
Sätt deadlines för att lättare fokusera och prioritera mellan dina mål.
Mina rörelsekostnader:
Hyra
Telefon, internet
____
____
Tid (år):
Kostnad / år:
________ / ________
= ________
________ / ________
= ________
Övriga kostnader
=
____
________
________
____________________
________
_____________
Till Mitt Resultat
= Räntekostnad / år_________
Till Mitt Resultat
________
________
-
____
____________________
_
Kostnad / år:
r:
Mina personalkostnade
____
____________________
Personalkostnader
____
________
r: ____________
Summa personalkostnade
-
_____________
Kostnad / år:
Mina avskrivningar:
________
Investeringar)
Mina räntekostnader (och
Investeringar)
-
____________________
Summa avskrivningar: ____
_
Kostnad / år:
intäkter):
Räntekostnader (Från Mina
________
____________
Summa räntekostnader:
Mitt
Den som inte sätter mål stannar i utvecklingen! Genom att ha din vision för ögonen när
du sätter dina mål går utvecklingen fortare i rätt riktning. Sätt inte bara resultatmål utan
även mål för processer, förbättringar i produktionen eller administrationen. Det är de
förändringarna som sedan leder till resultatmålen. Var också flexibel om du skulle stöta
på hinder eller misslyckas med att nå ett delmål, då gäller det att justera vägen mot slutmålet och snabbt sätta ett nytt.
x
Kostnad / år:
Summa rörelsekostnader:
Avskrivningar (Från Mina
+
=___________
i
Summa avskrivningar:___
________
____________________
________
____
________________
Utbildning
Att skapa bra handlingsplaner kräver eftertanke! Utgå från huvudmålet och fundera på
varför det behöver brytas ner i delmål, varför du inte kan uppnå det på en gång. Är det
din egen tid som är den begränsande faktorn, eller andras tid – väntan på myndighetsbeslut eller att någon resurs skall bli tillgänglig? Eller är det bristen på kapital som hämmar
mest? Beroende på vilka hinder du möter ser handlingsplanen olika ut. Det gäller att
använda de begränsade resurserna så effektivt som möjligt och därför måste du prioritera och få gjort det som är viktigast för att kunna komma vidare i processen först.
Summa: ____________
Värde (kr):
Intäkt / år:
Pris (kr):
l (stk)
Anta
Sum
ma:tillgå
ngar jag redan har
+ ________
/ ________ = ________
____
____
Sum
ma nya
investeringar
+ ________
/ ________ = ________
____
____
Beho
v av rörelsekapital
_____
____
+
____
____
________
Summa intäkter: ________
Startkostnader (marknad
sföring mm)
+
Kostnad / år: ________
Antal (stk): Pris (kr):
Summa: ________
____
____
____ / ________ =
____
Värdet
av egna tillgångar
________ - ________
____ / ________ =
____
Egen kontantinsats
_________
________
- ____
____________
r:
nade
Summa rörliga kost
Upplåningsbe
___________
:_______
hov:
ultat____
Bruttores
Ränta (%) ___
____
____________________
_____________
Värde (kr):
____
Kapitalbehov:
Min försäljning av:
Realisktiska Bryt ner stora mål till delmål som blir överskådliga och kan nås
inom rimlig tid.
=
_____________
Resultat ______________
=
Här får du råd och tips:
26
________ / ________
= ________
Summa: ________
Var extremt tydlig med dina mål så att de ej kan misstolkas.
Och till sist, skriv ner dina mål! Delge de som berörs, bestäm hur målet skall mätas och
hur det nås, vem som är ansvarig och när det skall vara uppnått.
____
Dessutom behöver jag:
____________________
____
Accepterade Alla som berörs av målet måste känna till det för att kunna bidra.
Tidssatt Värde (kr): Tid (år):
Kostnad / år:
________ / ________
= ________
____
Summa: ________
Mitt Resultat
Specifika jag redan:
____________________
____
• LRF Konsults Affärsrådgivare
• LRFs Företagarcoacher
• Mentorer i ditt nätverk
27
Räkna!
Innan du påbörjar din verksamhet eller utvecklar den med någon ny verksamhetsgren
måste du göra några enkla kalkyler för att konstatera att den går ihop och lämnar ett visst
överskott. Sedan när verksamheten är igång är det klokt att räkna efter hur lönsamma
olika projekt, kunder eller verksamhetsdelar är för att veta hur man bäst skall utveckla
företaget vidare. Verksamheten skall ju inte bara bära sina kostnader utan även lämna ett
överskott som dels skall ansamlas i firman och förbättra de framtida möjligheterna att
investera och dels delas ut till dig som ägare i form av arbets- och kapitalinkomst. Arbetsinkomst är vad som motsvarar en normal lön, alltså en ersättning för den tid och det arbete du lägger ner i verksamheten. Kapitalinkomsten är din personliga ränteinkomst eftersom du investerat det egna kapitalet i verksamheten, se mer under finansiering nedan.
Hur lönsam verksamheten är beror på hur stor skillnad det är mellan företagets intäkter
och kostnader. Den kalkyl man vanligen använder kallas resultatbudget, och består av
förväntade intäkter och kostnader ordnade på samma sätt som i en resultaträkning. En
snabbkalkyl kan räcka för att snabbt bilda sig en uppfattning om lönsamheten för en ny
verksamhet eller något nytt projekt. För att du bättre skall förstå resultatbudgetens delar
går vi igenom lite ekonomisk terminologi och ekonomiska tankesätt.
i
VIKTIGA BEGREPP
Intäkt Inkomst
Inbetalning
Värdet av det som skapas
under en viss period
Överenskommelse
om försäljning
När kontanter kommer
in till företaget
Kostnad Utgift
Utbetalning
Värdet av det som förbrukas
under en viss period
Överenskommelse
om inköp
Kontanta medel lämnar
företaget
Intäkter är det värde som skapas i företaget under en viss period, alltså exempelvis att det
föds föl eller en häst tränas framgångsrikt så att den stiger i värde under ett år. Intäkterna
bli sedan inkomster till företaget när varorna eller tjänsterna säljs, värdestegringen realiseras, alltså när det finns en överenskommelse med kund om att de skall levereras mot
betalning. Därför är inkomsterna och indirekt även intäkterna beroende av två parametrar,
priset på produkten och volymen sålda produkter. Är företaget aktivt på en väl fungerande marknad där det inte kan påverka priset är volymen den enda parametern företaget
kan justera för att påverka sina intäkter och inkomster. Är volymen begränsad genom
kvotering eller av någon annan anledning är justeringar av priset enda sättet att påverka
intäkterna och inkomsterna. Ofta har dock företaget möjlighet att justera både pris och
volym, prissättningen påverkar efterfrågan och därmed den volym som kan säljas och vice
versa. Den långsiktiga prisnivån måste minst täcka alla produktens kostnader, se nedan,
men enda begränsningen uppåt sätts av kunderna. Så länge det finns en efterfrågan för
28
Vissa intäkter och inkomster kan även komma i form av räntor för att företaget lånat
ut kapital i någon form eller bidrag som är oberoende av företagets försäljning. För ett
hästföretag kan ett exempel på sådana bidrag vara gårdsstöd eller miljöstöd för jordbruksmark på hästgården. För nyföretagare på landsbygden finns ibland även startstöd. För
att komma i fråga för startstödet måste din verksamhet vara del av ett jordbruksföretag
och du vara yngre än 40 år samt ha lämplig teoretisk och praktisk yrkesutbildning.
Kostnader och utgifter
Lönsamhet
Intäkter och inkomster
produkterna är inte priset för högt. När prisnivån precis täcker produktens kostnader
eller rentav ligger under kostnadstäckning måste åtgärder vidtas för att behålla lönsamheten.
Kostnader uppstår när resurser förbrukas i företaget. Kostnadsbegreppet är ibland lite
oklart och det finns många varianter av kostnader. Viktigt är att förstå skillnaden på fasta
och rörliga kostnader. Det gäller att tänka efter så att man fördelar företagets kostnader
på den produktion som bedrivs på ett rättvist sätt för att kunna bedöma lönsamheten.
Utgifter uppstår när det finns en överenskommelse med en leverantör om att någon
resurs skall levereras mot betalning.
Innan du startar ett företag skall du noga gå igenom vilka kostnader du måste ha för att
kunna producera de varor eller tjänster du skall sälja. Lättast är att börja med de rörliga
kostnaderna. En rörlig kostnad är beroende av den producerade volymen. Hyr du exempelvis ut boxplatser med full service är strö och foder rörliga kostnader, liksom hämtning
av gödsel och anlitandet av hovslagare. När du säljer uppstallningstjänsten måste det du
får betalt täcka alla de rörliga kostnaderna, annars är det lönsammare att ha stallet tomt
än stallet fullt. Om bara halva stallet är uthyrt går det åt hälften så mycket foder och strö
som om hela stallet är uthyrt. Säkert kan du lista många rörliga kostnader i den verksamhet du tänker dig.
Utöver de rörliga kostnaderna skall varje boxplats ge ett överskott som skall hjälpa till
att täcka de fasta kostnaderna. Fasta kostnader i ett uthyrningsstall kan vara underhåll
av stallbyggnad och hagar, och en heltidsanställd hästskötare. Fasta kostnader varierar
inte med antalet uthyrda boxplatser utan är samma oavsett hur mycket stallet utnyttjas.
Exempelvis behöver stallet målas utvändigt och snöröjning måste ske på vintern oavsett
om det bor en eller femton hästar i stallet. Summan av alla fasta kostnader får slås ut på
den beläggning man tänker sig. Finns exempelvis sexton boxplatser är det rimligt att
tänka sig en genomsnittlig beläggning på femton per år. Det betyder att intäkterna för
dessa femton boxar måste täcka femton rörliga kostnader och tillsammans täcka de fasta
kostnaderna. Eller om man så vill, varje box måste täcka sin rörliga kostnad och en femtondel av de fasta kostnaderna.
Värdeminskningar är en fast kostnad som uppstår när någon av de tillgångar företaget investerat i slits eller minskar i värde. I bokföringen syns de i form av avskrivningar. Köper du
exempelvis en ny sadel eller sele kanske du förväntar dig att du skall kunna använda den i
tio år, och att den är helt slut och inte har något värde efter den perioden. Förutsatt att du
använder sadeln eller selen lika mycket varje år av dessa tio blir kostnaden för sadeln eller
selen en tiondel av inköpspriset per år. Detta kan jämföras med utgiften som är hela sadeln
eller selens pris och uppstår samtidigt som du gör en bindande beställning eller tar hem
den från butiken. Utbetalningen uppstår när du betalar hela eller delar av räkningen eller
drar kortet i butiken, och är alltid lika stor som det belopp du betalar.
Värdeminskningen bör baseras på den ekonomiska livslängden och inte den tekniska,
29
det vill säga att när tillgången inte längre har något värde bör den vara avskriven, även
om den fortfarande är användbar. Den ekonomiska livslängden är ofta kortare än den
tekniska. Jämför med till exempel mobiltelefoner, oftast byts telefoner inte för att de slutat fungera utan för att de är omoderna. När du gör dina lönsamhetskalkyler använder
du en så verklighetstrogen värdeminskning som möjligt. Värdeminskningarna i bokföringen, avskrivningarna, är ofta styrda av särskilda regler och räknas utifrån schabloner.
Dessa regler varierar med vilken form av redovisningsregler du som företagare tillämpar
och det kan vara bra att känna till att de inte alltid de samma som du kanske använt dig
av i dina kalkyler. Om du har lånat kapital till en investering är det bra att anpassa amorteringarna så att lånet är avbetalat när tillgången är avskriven, alltså i ekonomisk mening
är förbrukad.
Dina risker
MINA RISKER
Finansiering
Riskidentifiering
Ofta behövs någon form av tillgång för att komma igång med företaget, kanske lite
verktyg, hästutrustning, en bil eller rent av en hel gård. Kapitalbehov uppstår eftersom
utbetalningar för inköp normalt måste göras innan det kommer några inbetalningar
från försäljningen. Det finns olika sätt att skaffa kapital för att finansiera de nödvändiga
tillgångarna och tidiga inköpen, vanligast är banklån eller lån från närstående. Kanske
har du själv ett sparat kapital du kan använda?
ffar?
Sannolikhet att de inträ
ffar?
Konsekvenser om de inträ
Riskbehandling
eller minskas?
Kan risken elimineras
försäkring?
Kan risken över föras ex
i
Produktionsrisker
Vilka risker finns?
Riskuppfattning
Personliga risker
Ekonomiska risker
För att få hjälp med startkapital finns det dessutom många olika stöd och fördelaktiga
lån att söka. Exempelvis finns via Jordbruksverket olika stöd ur Landsbygdsprogrammet
som är riktade till utveckling av verksamheter på landsbygden. Investeringsstöd kan betala en del av investeringskostnaden i fasta tillgångar såsom byggnader. Projektstöd kan
tilldelas vissa utvecklingsprojekt som gagnar flera aktörer samtidigt och stöd för kompetensutveckling kan sökas av de som vill bättra på sin kunskap i något som rör landsbygdsföretagande. Vilka stöd som är aktuella och hur mycket medel som finns tillgängliga
varierar över tid. Undersök vad som kan vara aktuellt just för dig på Jordbruksverkets
eller länsstyrelsens hemsida.
Kapitalet som är engagerat i företaget utgörs av summan av alla företagets tillgångar vid
ett visst ögonblick. Det kan vara maskiner, byggnader, rena pengar, lager av varor och
hästarna i verksamheten. Detta kapital kan vara finansierat antingen av dig som företagets ägare eller av lånat kapital. Oavsett vilket är det viktigt att beräkna en ränta på hela
kapitalet. Den som har en förmögenhet har ju alltid möjligheten att placera den tryggt
på ett bankkonto eller lite mer riskfyllt i exempelvis aktier. Aktier kan ge en bättre avkastning, ränta på det investerade kapitalet, än ett sparande på bank men risken finns också
att förmögenheten minskar. På samma sätt kan man se på det egna kapital som används i
företaget, desto högre risk verksamheten är utsatt för desto högre ränta är skäligt. Därför
har också banklån olika räntenivåer beroende av vad kapitalet skall användas till.
Likviditet
Likviditeten är ett mått på företagets betalningsförmåga på kort sikt, hur mycket lätt
omsättbara tillgångar företaget har såsom rena pengar eller kortfristiga kundfordringar.
Likviditeten är naturligtvis på lång sikt beroende av företagets lönsamhet, att intäkterna
överstiger kostnaderna, men det som direkt påverkar likviditeten är företagets in- och utbetalningar. Om företaget har haft mycket utbetalningar under en period och intäkterna
och de därpå följande inbetalningarna ligger längre fram i tiden kan det hända att företagets konto sinar – att betalningsförmågan sjunker och att företaget får en ansträngd
eller svag likviditet. För att se hur företagets likviditet förändrar sig över året används en
likviditetsbudget.
30
Här får du råd och tips:
• LRF Konsults Affärsrådgivare
• LRFs Företagsutvecklare
• Mentorer i ditt nätverk
31
Kan du misslyckas och vad händer om du misslyckas?
Som företagare är man risktagare. Att känna till och kartlägga osäkerheter och utvärdera
hur olika utfall påverkar företaget är grunden för att man skall kunna minimera risker
och sannolikheten för oönskade händelser på längre sikt. När risker analyseras delas de
vanligen in i produktionsrisker såsom potentiella störningar i verksamhetsutövandet,
ekonomiska risker som räntehöjningar eller uteblivna betalningar och personliga risker
som direkt berör företagaren.
Säkra ditt företag
För att möta produktionsrisker, alltså att det inträffar oönskade händelser i verksamheten som gör det omöjligt att leverera till kunderna eller att få ut ditt erbjudande på
marknaden kan det vara klokt att ha en företagsförsäkring. Hur den skall utformas och
vad den skall innehålla beror naturligtvis på vilken verksamhet du bedriver. Du skall också vara medveten om att just hästverksamhet ofta anses vara förenat med hög risk och av
den anledningen ofta inte täcks av standardförsäkringar, hör därför noga efter vad som
gäller när du tecknar din försäkring.
Några punkter som försäkringen i ditt företag bör täcka:
• Egendom: Brandförsäkring, hästförsäkring (t ex liv och veterinärvård) och
skada på egendom såsom byggnader och maskiner.
• Avbrott: Ekonomisk kompensation vid avbrott som ger inkomstbortfall,
exempelvis vid brand, storm eller vissa smittsamma djursjukdomar när stallet
måste sättas i karantän.
• Ansvar: Ersätter skada som du eller ditt företag vållat. Försäkringen skyddar
företaget från skadeståndsskyldighet och tar hand om förhandlingen med
motparten. Detta är en kostsam del i försäkringen vilket påverkar premien
(försäkringens pris).
• Person: Ersättarförsäkring som gör att verksamheten kan fortgå med vikarie
en period om du själv skulle vara med om en olycka eller något som hindrar
dig från arbete.
Arbeta också hela tiden förebyggande med att sänka osäkerhetsfaktorerna i ditt företag.
Det finns en mängd åtgärder som kan minska olycksrisken och risken att verksamheten
inte går som tänkt. Varje gång du stöter på ett problem, det sker en olycka eller känner
att ”det var nära ögat” ta dig tid och fundera varför! Ställ dig frågan – Varför? så många
gånger som krävs för att gå till botten med problemet och försök sedan att skapa nya
rutiner eller göra de åtgärder som krävs för att minska risken för att det skall ske igen.
än en anställd trots att många förbättringar gjorts på senare år, exempelvis att sjuk- och
föräldrapenning dina två första år baseras på en genomsnittsinkomst i branschen, istället
för på företagets vinst och vad du betalat i skatt. Företagets personförsäkring träder in
om du skulle bli långvarigt arbetsoförmögen från en skada eller sjukdom, och kan hjälpa
till med resterande fasta kostnader. Det kan vara god idé att utöka med ytterligare sjukolycksfalls- eller livförsäkring.
Är du beroende av få men stora kunder? Försök binda upp dem med avtal och ta hjälp
av jurist när de skall utformas för att minska den ekonomiska skadan du lider vid en tvist.
Fakturera ofta och dela upp stora försäljningar i delfakturor så minskar risken för kundförluster. Verksamhetens karaktär styr hur påverkad du är av ränterisken. Mycket lånat
kapital i verksamheten ger mycket räntekostnader, fasta utgifter som skall betalas oavsett
hur försäljningen går. Ju mer osäkra, eller varierande inkomster ett företag har desto
mindre bör andelen lånat kapital vara.
Säkra dig själv
Inte bara ditt företag behöver försäkras mot risker, även du själv! I småföretag är ägaren
oftast också den som utför det mesta arbetet eller åtminstone har en mycket central
position i företagets dagliga verksamhet. Som egenföretagare har du något sämre skydd
32
33
MINA ANTECKNINGAR:
34
35
Producerad av LRF mars 2013. Text: Carl Dyrendahl, LRF Konsult. Formgivning: Formfarmen AB. Fotografer: Ester Sorri. Tryck: Vitt grafiska. © LRF.
Lantbrukarnas Riksförbund. 105 33 Stockholm. Telefon 0771 - 573 573. www.lrf.se
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards