1(2)
Diarrésjukdom, Allmänt
Travellers diarrhoea
Smittämne
Calicivirus, Rotavirus, kolibakterier, Salmonella, Shigella, Campylobacter, Cryptosporidium,
Giardia, och en rad andra smittämnen. Kemiska ämnen kan också ge diarré.
Sjukdomar
Diarréer ofta med kräkningar och/eller feber. Det finns många olika orsaker och sjukdomar.
Turistdiarréer är mycket vanliga. Mellan 20 och 50% av dem som varit utanför Nordeuropa
drabbas av diarréer.
Några sjukdomar är sällsynta och viktiga att skilja från de vanliga turistdiarréerna pga smittrisken.
Vattniga, risvattenlika diarréer kan tyda på kolera.
Blodiga diarréer kan bl a bero på shigellos (bakteriell dysenteri).
Geografisk utbredning
Dessa sjukdomar förekommer över hela världen. Särskilt utanför Nordeuropa och Nordamerika.
Överföringssätt
Mag-tarmsmittor. Smittan sprids framför allt genom förtäring av livsmedel och vatten som är
förorenat med avföring. Smitta från person till person förekommer för vissa sjukdomar.
Inkubationstid
Från timmar upp till veckor. Ofta några dagar.
Mottaglighet
Eftersom det gäller många olika sjukdomar bör man räkna med att alla kan vara mottagliga.
Bedömd risk för spridning i Sverige
Turistdiarréer kan spridas som mag-tarmsmitta. Det gäller särskilt genom resande med riskyrken
som t ex livsmedelspersonal och vårdpersonal. Erfarenhetsmässigt är dock risken begränsad tack
vare god information, hand- och livsmedelshygien.
Åtgärder
Rapportering
Enstaka fall av turistdiarré är normalt och behöver inte rapporteras.
Finns misstanke om kolera krävs rapport till smittskyddsläkaren.
Förekommer många fall eller att en stor del av de resande är sjuka bör smittskyddsläkaren och
miljö- och hälsoskyddsförvaltningen informeras.
Smittrening
Några särskilda krav finns inte.
Föremål som förorenats med avföring eller uppkastning desinfekteras med värme eller kemiskt
desinfektionsmedel. Textilier tvättas i tvättmaskin. Husgeråd kan diskas i diskmaskin. Insekticid
bör användas mot eventuella flugor.
Smst aug -13
Flik 09.10
Förebyggande åtgärder — personer
Det är viktigt att sjuka med symtom får kvalificerad vård utan dröjsmål! Vätsketillförsel kan ha
avgörande betydelse. Det är också viktigt att få klart vilken/vilka smittämnen som orsakat
sjukdomen.
2(2)
Med god handhygien, livsmedelshygien och noggrann information är risken liten för spridning av
smittan.
Smittskyddsläkaren avgör hur omfattande utredning som behövs vid massinsjuknande.
Sjuktransport
Sprutande diarréer och kräkningar med smittsamt material kan förekomma. Krav på noggrann
rengöring och desinficering.
Information till förarna om vikten av god hygien.
Information till
* passagerare, besättning och anhöriga
* flygplatspersonal, städpersonal
* sjukvården, ambulanspersonal
* massmedia
Enstaka fall
1. “Vanliga turistdiarréer” med ett fåtal fall per plan är rutin och kräver främst information till
smittade så att de dels undviker att sprida smittan, dels själva söker sjukvården om det finns
symtom som tyder på att det behövs.
Tvätta händerna noga efter toalettbesök. Använd egen handduk.
Tvätta händerna ordentligt före varje måltid.
Laga inte mat åt andra.
Duscha istället för att bada.
Sök läkare om sjukdomen fortsätter eller verkar allvarlig (blodiga eller mycket vattniga
diarréer, kraftiga kräkningar, feber).
Drick mycket för att ersätta vätskeförlusten.
Små barn med ihållande diarré bör undersökas av läkare.
Utbrott
2. Vid utbrott (många fall, stor andel) bör smittskyddsläkaren och miljö- och
hälsoskyddsförvaltningen se till att alla berörda informeras. Beakta att det kan ta tid att
klarlägga vilken infektion/sjukdom som orsakar utbrottet.
Smst aug -13
Flik 09.10