Lättläst om
Social franchising
En väg för att öka antalet arbetsintegrerande sociala företag
och ge möjlighet till arbete för fler människor
Inom ramen för Östgötamodellen
– för start, stimulans och tillväxt av sociala företag/
arbetskooperativ finns ytterligare tre skrifter:
Om sociala företag
Form, layout och original: Byrå4 2014
2
Om finansieringsmöjligheter
Om stödstrukturer
Social franchising
En väg för att öka antalet arbetsintegrerande sociala företag
och ge möjlighet till arbete för fler människor
Inledning
Projektet har pågått under år 2013 och 2014.
Projektet har beviljats medel ur den Europeiska
regionala utvecklingsfonden (ERUF)
Projektet skulle ge stöd, uppmuntran och start
till sociala företag och arbetskooperativ.
Projektets mål har varit att ta fram förslag
på hur kommuner i Östergötland
kan ge stöd till sociala företag
och hur sociala företag kan utvecklas
och anställa fler människor.
Både kommuner, sociala företag
och människor som vill starta företag tillsammans
har fått hjälp.
Regionförbundet Östsam
har haft huvudansvar för projektet.
I den här rapporten skriver vi om
social franchising som en metod
för att skapa ett nytt företag
där man använder erfarenhet
från andra, gamla företag, i det nya.
Man startar en liknande verksamhet
med samma sociala och ekonomiska mål.1
För mer information se http://socialfranchisingsverige.se/
1 Social Franchising, Sven Bartilsson, Tillväxtverket http://www.sofisam.se/?get=content&action=view&id=127-111
3
Att utveckla företag
Det kanske vanligaste sättet
att skapa mer affärer och verksamhet
med en framgångsrik modell
är att öppna nya avdelningar, filialer.
I dessa fall kontrollerar och äger
det ursprungliga företaget, filialerna.
De kan göra det direkt
eller genom att man äger ett dotterbolag
i vilket verksamheten bedrivs.
Ett framgångsrikt socialt företag
som utvecklats till en sammanslutning av företag är Basta.
Basta bildades 1994 i Nykvarn.
Målet var att rehabilitera människor
som under långa tider
varit borta från arbetsmarknaden,
på grund av missbruksproblem
eller kriminalitet.
Tanken var att de som sökte arbete på Basta
skulle börja träna sig tillbaka till arbetslivet
genom att driva ett ekonomiskt
lyckat företag.
Bastas idéer om rehabilitering
genom företagande visade sig
vara hållbara.
4
Under de första åren på 2000-talet
startade Basta ett dotterföretag.
Det heter Basta Väst och ägs av
den ideella föreningen Basta Arbetskooperativ.
Sedan oktober 2013 driver Basta även
ett Transfer of Innovation projekt
med finansiering från EU-programmet
Leonardo da Vinci.
Genom projektet pågår arbete
med att överföra modellen för Basta
till två organisationer i England och Frankrike.
I Östergötland finns företaget Kooptjänst.
Kooptjänst utvecklas genom att man startar nya företag i företaget.
Deltagarnas ideer ska kunna bli nya företag eller
så köper man in företag som startats av andra.
Idag (1 oktober 2014) har Kooptjänst 75 anställda
och finns i 7 olika kommuner.
Ett annat sätt
att skapa mer affärer
av en framgångsrik modell
är franchising.
Vad är franchising?
Franchise bygger på avtal mellan
franchisegivare och franchisetagare.
I avtalet kommer man överens om vad man kan göra,
och vad man inte kan göra.
Ibland kan det ursprungliga företaget välja att kontrollera mycket.
I andra fall mindre.
Franchising innebär att start och etablering
går fortare för det nya företaget,
och kraven är inte lika höga
för att skapa nya idéer.
Det nya företaget får kunskap
från en lyckad affärsverksamhet
och ökar sina möjligheter att konkurrera2 på marknaden.
Franchisegivarens främsta mål är
att ha nöjda
franchisetagare.
Det skulle helt enkelt inte fungera
att ha franchisetagare
som inte är nöjda.3
2 Handbok Social Franchising, Sven Bartilsson, http://www.sofisam.se/?get=content&action=view&id=127-111
3 Att lära av mirakel, kapitel social franchising, http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?id=1852&downloaded=1
5
Social Franchising
I social franchising är företagen som bildar
lokala avdelningar av det ursprungliga företaget,
små och självständiga.
Det ska finnas en känsla av att man är delaktig,
engagerad och att det är vårt företag.
Det finns många fördelar med social franchising;
det sociala företaget drivs inte isolerat,
man skapar en gemenskap
och man ingår i ett större sammanhang
som ger en större styrka.
Saker behöver inte uppfinnas på nytt
utan man kan lära av sina föregångare.
Möjligheten att bli starka ökar även
genom att företagen kan dela erfarenheter
mellan varandra
och förbättringar
kan göras snabbare.
Framför allt innebär social franchising ett stöttande mönster,
en stödstruktur för det sociala företaget
och dess medlemmar.
I stödstrukturen finns en verklig kunskap
om den verksamhet som bedrivs.
Enligt European Social Franchising Network är social franchising:4
• en organisation som kopierar ett socialt företags affärsmodell
– den sociala franchisegivaren
• minst en oberoende social franchisetagare,
det vill säga ett socialt företag som drivs
enligt den kopierade modellen
och med samma värdegrund
• ett gemensamt varumärke som används av alla franchisetagare
• ett gemensamt utbyte av kunskap
mellan franchisetagarna och franchisegivaren.
6
4 http://www.socialfranchising.coop/home
Projekt Explosion
Idag finns det flera sociala företag
som det går bra för och som växer.
Erfarenheter och kunskaper
som finns i de företagen
borde kunna användas mer för stöd och utveckling
av sociala företag runt om i landet.
Med det som syfte bildades projekt Explosion.
Projekt Explosion är ett ESF-projekt
(Europeiska socialfonden)
Projektet pågår från 1 november 2011 till 31 december 2014.
Projektägare är Coompanion Göteborg.
Projekt Explosion hjälper till skapa franchisegivare
av sociala företag som varit framgångsrika.
Nedan följer en kort beskrivning av de olika företagen
för social franchising
som finns i projekt Explosion.
Le Mat
Le Mat är en franchisekedja för sociala företag
som driver Hotel, Bed & Breakfast och Hostel.
De säljer boende av hög kvalitet till nattgäster
samtidigt som de vill skapa arbete
för människor som står långt från arbetsmarknaden.
Le Mat Sverige är öppet för sociala företag
som vill bli Le Mat företag.
Modellen för Le Mat,
är Hotel Tritone i Trieste i Italien
som startades för mer än 20 år sedan.
Le Mat Europa är ett europeiskt samarbete
för att göra idén starkare
och sprida den till fler länder.
På så sätt startas fler sociala företag
och det blir fler nya jobb.5
5 www.lemat.se
7
Le Mat Sverige är en ekonomisk förening
som bildades i oktober 2006 av ”Vägen ut!” kooperativen,
Le Mat Bed & Breakfast, Solakoop Karlstad,
Coompanion i Göteborg och Stockholm
samt Värmlandskooperativen
som är en del av Coompanion.
Syftet var att sprida modellen i Sverige.
Le Mat finns för närvarande i Göteborg
och har genom projekt Explosion startats upp
i Stockholm och Luleå.6
I Luleå är Arbetsförmedlingen,
Försäkringskassan, kommunen
och Coompanion med i projektet.
Det har bland annat blivit ett Le Mat lågprishotell
och bemanning av järnvägsstationen.
Vid intresse för att starta Le Mat på er ort kontakta Elisabet Abrahamsson som är
franchiseledare på Le Mat Sverige (www.lemat.se).
”Vägen ut!” Kooperativen
Franchisemodellen för Vägen ut! Kooperativen,
stödjer människor genom att bryta
en negativ livsstil med missbruk och kriminalitet,
för att skapa ett bra liv med arbete,
en aktiv fritid och ett nytt socialt nätverk.
”Vägen ut”! kooperativen,
är en intressegrupp – ett konsortium.
Konsortiet arbetar med gemensamma frågor
som personal– och arbetsgivaransvar,
försäkringar och administration av löner
för företagen som ingår i konsortiet.
Utvecklings- och kvalitetsfrågor,
start av nya företag, marknadsföring
och frågor som handlar om avtal
sköts också gemensamt.
Inom konsortiet finns det möjligheter
för medarbetarna att utveckla sig
och prova nya arbetsuppgifter i systerföretagen.7
8
6 Le Mat http://www.lemat.se/index.html & Le Mat och Casa startas i Luleå genom projekt Explosion http://www.kuriren.nu/nknyheter/
stationen-ska-leva-igen-7573253.aspx#.U0whDcwDUBA.facebook
7 ESF http://www.esf.se/sv/Projektbank/Behallare-for-projekt/Stockholm/Explosion/
”Vägen ut!” startade 2002
som ett EU-projekt i samarbete med
Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,
Kriminalvården, Coompanion
och flera andra organisationer.
När projektet avslutades 2005
hade tre sociala arbetskooperativ vuxit fram:
”Villa Vägen ut!” ”Solberg”, ”Karins Döttrar” och ”Café Solberg”.
Tillsammans bildade de konsortiet ”Vägen ut!” Kooperativen.
För mer information: http://vagenut.coop/
CASA
CASA – ”Care And Share Associates”, är ett personalkooperativ
som erbjuder hemtjänst, hushållstjänster och fastighetsservice.
CASA är ett franchiseföretag som det gått bra för.
Det har funnits i Storbritannien i snart tjugo år.
CASA har sina rötter i England.
1994 tog Margaret Elliot första steget till
att starta kooperativet Sunderland Home Care Associate.
Hon startade i ett nedslitet område
med mycket hög arbetslöshet.
Idag har man över 300 anställda delägare.
Kooperatörerna ville sprida
den väl fungerande affärsidén
och 2004 startades CASA.
Syftet med CASA är inte att göra vinsten så stor som möjligt,
utan att vara verksam i det samhälle där man finns.
CASA skapar arbetstillfällen hos de
som varit arbetslösa länge
och stödjer medarbetarnas utveckling
så att det blir hög kvalité på vård och omsorg.
Kunder och deras äldre anhöriga
ska känna trygghet och förtroende
och därför har varje äldre person som får service
en kontaktperson som följer upp hur det går.
Meningen är att den äldre ska få det stöd den behöver
9
för att själv kunna göra så mycket som möjligt.
År 2011 inledde Coompanion Göteborgsregionen
ett samarbete med CASA United Kingdom.
År 2012 startades CASA i Sverige.8
Casa finns sedan våren 2014 i Mölndal,
Göteborg och Stockholm.
Genom projekt Explosion är de redo
att etablera verksamhet i Luleå
och har planer på att starta på fler orter.9
Casa säljer tjänster för städning, service av bostäder och fastigheter
både i Stockholm och Göteborg.
De är godkända för att sälja tjänster inom hemtjänst
i Mölndal, Sundbyberg och Västra Göteborg.
Varje franchisetagare är ett socialt företag.
Det är ägt och styrt av de anställda.
De får del av vinsten
och överskottet låter de gå tillbaka in i sitt företag
för att hålla en jämn och hög kvalitet.
CASA rekryterar all sin personal från närområdet.
Kommunen kan köpa en tjänst
och samtidigt få många arbetslösa i verksamhet.
Det blir en vinna-vinna situation.
I de flesta fall sker starten av nya verksamheter
tillsammans med de lokala myndigheterna.
De startar ofta i projektform.
CASA har utvecklats mycket
och växer nu.
Man har lyckats få en engelsk privat
”social investeringsfond” Bridges Venture
att investera i utökningen.
För mer information: http://casasverige.com/
Macken
Macken är egentligen två föreningar,
10
8 Social Franchising, Sven Bartilsson, Tillväxtverket http://www.sofisam.se/?get=content&action=view&id=127-111
9 http://casasverige.com/
kooperativet Macken
och föreningen Mackens vänner.
Många pensionärer och frivilliga
tror på Macken och vill hjälpa till.
Det kan de göra ideellt.
De kan till exempel bidra med kompetens,
erfarenhet, mentorskap och kontakter.
De hjälper till med undervisning i svenska.
odling, stöd i samhället
och skola för körkort.
Föreningen är en ekonomisk förening
där alla som arbetar erbjuds medlemskap.
Cirka trettio personer är anställda idag
och det finns över hundra elever och praktikanter.10
Mackens olika delar:
•
Macken har en egen mottagning
på Norremarks återvinningscentral i Växjö.
Där tar de hand om saker
som annars hade varit slängda.
De reparerar de slängda prylarna i sina verkstäder,
cykel, textil, elektronik– och snickeriverkstad.
De har två egna butiker.
Det finns även en egen avdelning för design
som hör till verkstäderna.
Varorna från verkstäderna ska vara roliga och attraktiva.
•
Macken driver kaféer i Växjö,
på Försäkringskassan och på Utvandrarnas hus.
•
En stadsodling drivs inne i stadens centrum.
Där säljs grönsaker på Bondens marknad.
•
Det finns Språkverkstäder där det finns flera utbildningar:
svenska och samhällskunskap för invandrare,
företagarutbildning och lantbruksskola.
Det har även funnits utbildning
inom handel, städning,
skogsröjning och lantbruksskola.
Alla utbildningar är på lätt svenska.
10 Tillväxtverket
11
När eleverna ville ha extrajobb
startades Mackens fastighetsservice
där de till exempel skottar snö,
sköter hantering av grovsopor,
flyttstädar med mera.
•
Macken har även uppdrag att vara etableringslots
En etableringslots hjälper den som kommer från ett annat land
att komma in i det svenska samhället.
•
Växjö kommun har hjälpt Macken
att bygga upp ett företagscentra
Där hjälper de människor att gå från ekonomiskt bistånd
till eget företagande.
Det började med att en av eleverna
ville ha hjälp att starta en liten frisersalong.
Macken drog igång en ny salong med hjälp av kooperativet.
Där fick eleven praktisera i sex månader.
Man bestämde att lägga ned salongen om det gick dåligt.
Om det gick bra fick eleven skaffa egen F-skattsedel
och fortsätta själv.
På detta sätt har de startat
flera små företag i Växjöregionen.
Mackens metoder har utvecklats.
Nu kan de hjälpa personer med ekonomiskt bistånd
att komma igång som egen företagare.
Macken driver också
ett företagshotell i samarbete
med Växjö kommun.
Mackens inkomster kommer från flera olika verksamheter:
• De säljer elevplatser till fyra kommuner.
• De säljer möbler, grönsaker och kläder.
• De utför uppdrag åt Arbetsförmedlingen.
• De bedriver folkhögskolekurser.
• De driver projekt med pengar från EU,
• Allmänna arvsfonden, Tillväxtverket
och Jordbruksverket.
12
•
•
De utför tjänster åt kommunerna.
Macken kan driva ”arbetsmarknadsenheter”
på uppdrag av kommuner.
”För ett år sedan fanns Macken bara i Växjö.
Nu finns också Macken i Alvesta,
Karlskrona och Högsby.
Ett par Mackar är startade genom projekt Explosion.
En annan är startad med pengar från Jordbruksverket
och ett regionförbund”
(Citat: Fredrik Berggren, Macken, 9/4 2014).
För mer information: http://www.macken.coop/
IOU – Design for Charity
Utvecklar, tillverkar och säljer
miljövänliga trädgårdsmöbler
och trädgårdsprodukter.
Peter Söderlund kom på idén till IOU.
Han startade IOU år 2006.
Han har arbetat länge med människor
som är på väg in i kriminalitet och missbruk
eller som redan halkat in på fel bana.
Han ville erbjuda utbildning för människor i utanförskap.
De skulle få utbildning i produktion och försäljning
för att få en möjlighet att komma in i samhället igen.
Utbildning är ett viktigt steg på vägen
till drogfrihet och ett hederligt liv.
Tanken är att sprida verksamheten
så produktion och försäljning
kan ske på fler sociala företag i Sverige.
IOU Designs produktion sker i samarbete
med föreningen X-Cons.
För X-Cons medlemmar kan anställning
i ett socialt företag vara vägen in
i arbetslivet.
För mer information: http://ioudesign.se/
13
X-CONS
X-Cons är en ideell förening startad
av före detta kriminella och drogmissbrukare.
Där hjälper man varandra
att leva hederligt och drogfritt.
X-Cons och har i dag nästan sextio anställda.
X-Cons arbetar för ett drogfritt samhälle,
en humanare kriminalvård
och bättre rehabilitering för kvinnor och män
som sitter eller har suttit i fängelse.
Genom att göra saker tillsammans,
rådgivning, stöd samt kontaktverksamhet
hjälper X-Cons medlemmar varandra
Om man saknar kontakter in i arbetslivet
eller en utbildning kan det vara svårt att få ett jobb.
Utan ett riktigt jobb är det svårt att få ekonomin att gå ihop.
För dem som saknar jobb behövs en lösning.
En lösning där de får möjlighet att växa
och utvecklas för att få en bättre framtid
och ett lyckligare och rikare liv.11
Ung i X-CONS Stockholm
bedriver en stor verksamhet
med program och aktiviteter
i samarbete med till exempel Socialtjänsten.
I Stockholm har man ett samarbetsavtal med Kriminalvården.
För mer information: http://x-cons.se/sv/
14
11 http://ioudesign.se/x-cons/
Projekt Café REKOmendera
Caféer finns det många.
Men caféer med inriktning på rättvis och ekologisk handel
som drivs av människor med arbetshinder
finns det inte så många av.
Idén med projektet Café Rekommenderas är
att ungdomar och personer
med funktionsnedsättning
som har svårt att komma in på arbetsmarknaden
startar Fair Trade-caféer.
Ingredienserna i bakverk och smörgåsar,
pålägg och dryck ska vara ekologiska,
eller producerade
i närheten.
Så långt det är möjligt ska allt som serveras vara Fair Trade.
Man vill att det ska bli minst fyra sociala företag
som resultat av projektet.
På varje café kommer en handledare att vara anställd.
De ska fortsätta på egna ben efter projektets slut.
I projektet utbildas både handledare och deltagare
inom socialt företagande, Fair Trade
och ekologi.
Erfarenheterna som man får genom projektet
används för att skapa en modell,
ett koncept för social franchise
med namnet ”Café REKOmmenderas”.
Det ska sedan kunna spridas över landet.
Caféer har startats i Borås, Falun, Uppsala,
Luleå samt är på gång i Växjö och Umeå.
Caféerna kommer att gå samman och bilda
ett gemensamt kooperativ
som ska ta hand om konceptet framöver.12
12 http://fairtradeorg.se/sv/node/800
13 http://arvsfondsprojekten.se/projekt/m%C3%A5ngfacetterad-solidaritet-fair-trade-caf%C3%A9er-som-sociala-f%C3%B6retag
15
Det är kommunernas ansvar
att stödja ungdomarnas väg
från skola till arbetsliv samt
ordna sysselsättning och meningsfulla jobb
för personer med funktionsnedsättning
Därför drivs projektet i samarbete med kommunerna.13
För mer information:
http://rekommenderas.coop/
16
17
