Överenskommelse

ÖVERENSKOMMELSE
1(8)
2012-06-19
Förvaltningsnamn
Avsändare
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län
och Landstinget i Jönköpings län om samarbete kring
personer med psykisk funktionsnedsättning
Den 1 januari 2010 tillkom nya paragrafer i Hälso- och sjukvårdslagen och
socialtjänstlagen som tydliggör och förstärker huvudmännens ansvar. De nya
bestämmelserna innebär bland annat krav på kommuner och landsting att ingå
formaliserade och övergripande överenskommelser. Innebörden i dessa preciseras
i proposition 2008/09:193, sidan 14:
”… krävs överenskommelser av både principiell och praktisk karaktär. Genom
överenskommelser som innehåller bestämmelser om gemensamma mål,
resursfördelning och övergripande samarbete kring vissa grupper, kan
förtroendevalda och andra beslutsfattare skapa långsiktiga strukturer för
samverkan och ansvarsfördelning, vilket är till nytta både för verksamheternas
ekonomi och för medborgarna”.
Kommunerna och Landstinget i Jönköpings län är eniga om att god vård och
omsorg för personer med psykisk funktionsnedsättning förutsätter ett nära
samarbete mellan huvudmännen. Det innebär enighet om ansvarsfördelning och
möjlighet till samtidiga insatser. Insatserna ska grunda sig på och tillvarata
brukarens erfarenheter, den professionella beprövade kunskapen och den
vetenskapliga forskningen. Insatserna ska ges utifrån den enskilde personens
behov och syfta till att dessa tillgodoses.
Denna överenskommelse har antagits av Landstinget och kommunerna i
Jönköpings län för tillämpning. NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa)
samt IFS (Intresseföreningen Schizofreni) har getts möjlighet att lämna
synpunkter. Överenskommelsen är ett ramverk och ska användas som
utgångspunkt för lokala överenskommelser mellan huvudmännen.
Överenskommelsen gäller tills vidare och ska följas upp en gång per år för att
kvalitetssäkra underlaget och säkra att överenskommelsen är tillämpbar.
Uppföljning ska ske i samråd med brukar- och anhörigorganisationer.
ÖVERENSKOMMELSE
2(8)
2012-06-19
Uppföljningen görs av styrgrupp psykiatri-missbruk på uppdrag av ledningsgrupp
för samverkan kommun-landsting.
Syfte
Syftet med överenskommelsen är att tydliggöra respektive huvudmans
ansvarsområde och former för samverkan. Överenskommelsen har sin
utgångspunkt i gällande lagstiftning (8a § HSL, 5 kap 8a § SoL) samt de
styrdokument som reglerar parternas ansvar för insatser och samverkan.
Kommunernas övertagande enligt ”Avtal mellan Landstinget och kommunerna i
Jönköpings län om överlåtelse av skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård i
ordinärt boende” förväntas inte innebära någon förändring avseende respektive
huvudmans nuvarande åtagande och ansvar enligt betalningsansvarslagen.
Patientens behov skall vara i fokus.
Värdegrund
I Jönköpings län har Kommuner i Samverkan och Landstinget tagit fram en
gemensam värdegrund:
 Vi utgår från patientens/brukarens behov
 Vi samarbetar aktivt över organisations- och huvudmannagränserna
 Vi bemöter varandra med respekt och visar tillit
 Vi lär av varandra och tar tillvara varandras kompetens
Övergripande mål för överenskommelsen
Målet är att personer med psykiska funktionsnedsättningar ska få vård, stöd och
rehabilitering och möjlighet till återhämtning så att de, utifrån egna önskemål, kan
leva i samhällsgemenskap med andra.
 Bästa möjliga vård och omsorg ska erbjudas den enskilde med
utgångspunkt från personens behov och önskemål utifrån tillgängliga
resurser
 Insatserna ska samordnas mellan huvudmännen för att skapa kontinuitet
utifrån den enskildes behov
 Samarbetet ska präglas av öppenhet och god ömsesidig information
 I arbetet ska barn till psykiskt funktionsnedsatta särskilt uppmärksammas
och huvudmännen ska verka för att deras behov tillgodoses skyndsamt och
utan fördröjning
 Närstående är en resurs i vård och rehabiliteringsarbetet och huvudmännen
ska verka för att de får den hjälp och det stöd de behöver.
Mål på lokal nivå
En grundläggande utgångspunkt är att huvudmännen gemensamt fastställer vilka
resultat och mål man vill uppnå när det gäller insatser för personer med psykiska
funktionsnedsättningar. Enligt Slutbetänkande av Nationell psykiatrisamordning
(SOU 2006:100), sid 562, ska målen ”… formuleras på det sätt som bedöms
ÖVERENSKOMMELSE
3(8)
2012-06-19
nödvändigt för att de ska kunna vara till praktisk ledning för verksamheternas
innehåll. I många fall innebär det sannolikt att det behövs både övergripande och
mera uppföljningsbara och detaljerade mål”.
Målgrupp för överenskommelsen
I Slutbetänkande av Nationell psykiatrisamordning (SOU 2006:100) framgår att
”En person har ett psykiskt funktionshinder om hon/han, har väsentliga
svårigheter med att utföra aktiviteter inom viktiga livsområden, och dessa
begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid
Svårigheterna skall vara en konsekvens av psykisk störning”.
Kraven på samverkan gäller oavsett ålder. I följande text används begreppet
psykiska funktionsnedsättningar istället för psykiska funktionshinder då detta är
den benämning som numera är gängse och rekommenderad av bl.a.
Socialstyrelsen.
Grupper med särskilda behov av samverkan
I Slutbetänkande av Nationell psykiatrisamordning (SOU 2006:100) lyfts några
grupper fram där samverkan är särskilt viktig. Dessa är:
1. personer med psykisk störning och samtidigt missbruk
2. barn och ungdomar med psykiska och sociala problem samtidigt
3. äldre med psykiska funktionsnedsättningar.
Personer med psykisk störning och samtidigt missbruk
Enligt gällande länsriktlinjer (”Riktlinjer för riskbruk- missbruk- och
beroendevård i Jönköpings län. Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och
sjukvårdens verksamhet för personer med riskbruk, missbruk- och
beroendeproblem”, Läns-LAKO 2010-12-08) ska samarbetet utgå från gemensamt
utbildade Case Managers. De ska arbeta mot målgruppen enligt ACT-modellen i
integrerade team för samtidiga insatser. Undertecknade parter i denna
överenskommelse bekräftar länsriktlinjernas giltighet.
Specialiserade team som arbetar enligt modellen finns i Jönköping, Nässjö,
Vetlanda och Sävsjö. Därutöver finns lokala anpassningar av modellen i några
kommuner. I vissa delar av länet finns för närvarande inte någon CM-verksamhet
riktad mot målgruppen. Det är angeläget att likvärdig behandling kan erbjudas i
hela länet, i all synnerhet som målgruppen är sårbar och generellt uppvisar en
överdödlighet utifrån olika kriterier. En genomförd inventering visar på en
prevalens på 1/1000 d v s målgruppen omfattar ca 300 personer i länet.
Anvisningar för upprättande av lokala avtal har utarbetats på uppdrag av
styrgrupp psykiatri-missbruk och biläggs denna överenskommelse. Anvisningarna
ska utgöra grunden för lokala anpassningar, det kan innebära att flera kommuner
samverkar med Landstinget kring upprättande av integrerade team enligt
rekommenderad modell. Uppföljning av anvisningarna och denna
ÖVERENSKOMMELSE
4(8)
2012-06-19
överenskommelse ska ske samordnat en gång per år, med tanke på den koppling
som finns dokumenten emellan.
Barn och ungdomar med samtidiga psykiska och sociala problem
För denna grupp pågår ett arbete med att ta fram ett länsövergripande dokument
med rubriken ”Överenskommelse om samordnade insatser för barn, mellan
landsting och kommun, med utgångspunkt från aktuell lagstiftning i hälso- och
sjukvårdslagen, socialtjänstlagen samt föreskrifter och allmänna råd”. Arbetet
beräknas vara klart till första revideringen av denna överenskommelse.
Äldre med psykiska funktionsnedsättningar
Villkoren för äldre med psykiska funktionsnedsättningar har under senare år
kommit alltmera i fokus i forskning och centrala kompetenssatsningar. Bland
annat har uppmärksammats en hög suicidrisk bland äldre. Ett nationellt nätverk
håller på att bildas med deltagande av län som planerar att bygga upp
specialresurser med äldrepsykiatriska team. Landstinget i Jönköpings län har ännu
inte tagit något beslut om att inrätta resursteam.
En inventering av kompetensutvecklingsbehov ska genomföras samordnat inom
äldreomsorg, psykiatri och primärvård och en handlingsplan upprättas för att
förbättra situationen för äldre med psykiska funktionshinder. Inledningsvis (till
och med mars 2013), kommer en sådan inventering ske med hjälp av
projektmedel för ”Modellbygge – psykiatri”. Inventering och upprättande av
handlingsplan ska ske inom ordinarie verksamhet och fullföljas senast i december
2013.
Rutiner för samarbete mellan landstinget och kommunen kring
enskilda personer med psykiska funktionsnedsättningar
Samordnad vårdplanering och individuell vårdplan
Sedan 1 januari 2010 finns en lagstadgad skyldighet i både HSL (§3f) och SoL (2
kap. § 7), som innebär att huvudmännen tillsammans ska upprätta en individuell
plan när den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen. Planen utgör
grunden för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda och tas fram
tillsammans med individen. Närstående ska ha möjlighet att medverka om
individen önskar detta och ingen omständighet finns som talar däremot.
För enskilda med stora och långvariga behov ska landsting och kommuner ha
gemensamt utarbetade rutiner för samordning av insatser (Socialstyrelsens
föreskrifter och allmänna råd om samordning av insatser för habilitering och
rehabilitering, SOSFS 2007:10).
I ”Överenskommelse om samordnade insatser mellan Landstinget och
kommunerna i Jönköpings län med utgångspunkt från aktuell lagstiftning i hälso-
ÖVERENSKOMMELSE
5(8)
2012-06-19
och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen samt i föreskrifter och allmänna råd”
(policydokument beslutat i Läns-LAKO 2010-09-29) beskrivs den samordnade
vårdplaneringen. I detta tydliggörs rutiner för samarbetet kring personer med
behov av insatser från fler än en huvudman, inklusive enskilda som har långvariga
behov.
Ansvar för boende
Ansvarsfördelningen mellan huvudmännen förtydligades i och med
psykiatrireformen 1995. Kommunerna fick ansvar för att tillgodose behov av
sysselsättning och boendestöd samt uppsökande verksamhet och samordning av
insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning. Insatserna ska följas upp
minst en gång årligen.
Socialnämnden har enligt socialtjänstlagen och LSS ansvar för boendefrågan för
alla medborgare som inte själva eller på annat sätt kan tillgodose sina behov av
boende. Den enskildes behov och önskemål ska styra insatsens utformning.
I enlighet med psykiatrireformen har den specialiserade psykiatrin uppdraget att
genom utredningsresurser, handledning och utbildningsinsatser stödja
kommunerna och deras verksamheter.
Externa hem för vård och boende
Inom psykiatrin finns en begränsad grupp personer med mycket stort behov av
stöd och komplex problematik som inte alltid är relaterad till diagnos. Denna
grupp tillhör inte psykiatrireformens målgrupp, utan består av patienter med
vårdbehov i gränslandet mellan landstingets och kommunernas ansvarsområde
och som inte kan anses reglerade fullt ut. Dessa personer kan under en period ha
behov av institutionsvård på externa behandlingshem, vilket gör kostnadsansvaret
svårt att bedöma. Lagstiftningen, med bland annat krav på individuell plan, utgör
grunden för hur den enskilde ska få sina behov tillgodosedda.
I policydokumentet ”Vård och omsorg i samverkan”(Läns-LAKO, januari 2004)
talas om en mindre grupp patienter där kostnadsansvaret mellan kommun och
landsting är oklart. Målgruppen beskrivs i en bilaga från 2002. Under den gångna
tioårsperioden har bland annat gruppen med svårt självskadebeteende ökat, likaså
personer med neuropsykiatriska funktionshinder. Det finns ett behov av att senast
2013 uppdatera policydokumentet för att uppnå en högre grad av tydlighet och
samstämmighet vad gäller tolkningen.
Boendelösningar för personer med särskilda behov
För att förbereda patienter som vårdats enligt LPT eller LRV krävs ett nära
samarbete mellan Landstinget och länets kommuner.
Ansvar för sysselsättning och arbetsrehabilitering
Rätten till arbete/sysselsättning ska ses som central och gälla fullt ut även för
personer med psykiska funktionsnedsättningar.
ÖVERENSKOMMELSE
6(8)
2012-06-19
Ansvaret för att utveckla, driva och stödja arbetslivsinriktad rehabilitering ligger
hos flera olika myndigheter. Socialtjänsten och hälso- och sjukvården har ett visst
ansvar, men inte det totala. Psykiatrireformen förtydligade kommunernas ansvar
för sysselsättningsverksamheter för personer med psykisk funktionsnedsättning.
Det finns olika metoder och arbetssätt för att stödja inkludering av
funktionsnedsatta i arbetslivet. ”Supported employment” enligt Individual
Placement and Support (IPS) är en sådan evidensbaserad metod som är under
spridning i landet med stöd av kompetensutvecklingsmedel från Socialstyrelsen.
Det finns idag tre samordningsförbund (FINSAM) i länet, som alla är involverade
i utbildning och implementering av metoden ”supported employment”. En
effektiv implementering av metoden förutsätter en nära samverkan mellan länets
kommuner och Landstingets psykiatri. Det innebär här att Landstingets personal
inom psykiatri deltar på informationsdagar och på så sätt tillägnar sig en allmän
kunskap om metodens grundprinciper, även om det främst är kommunens
personal som kommer att genomgå grundutbildning och arbeta som SE/IPScoacher. Detta är nödvändigt för att de personer med psykisk funktionsnedsättning
som aktualiseras för SE ska få ett samordnat stöd där olika insatser understödjer
varandra och alla ”drar åt samma håll.”
Ansvar för hjälpmedel
Förslag till avtal mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län om
skyldigheten att erbjuda hälso- och sjukvård i ordinärt boende godkändes 201205-04 i läns-LAKO. Ansvaret för hjälpmedel regleras i avtalet och i
kompletterande fördjupningsdokument. Det innebär ett förtydligande av
gränsdragningar där kommunens ansvar omfattar hjälpmedel, med undantag av
behandlingshjälpmedel där Landstinget har ansvaret.
Ansvar för stöd till barn till personer med psykisk
sjukdom/funktionsnedsättning
Det är varje barns rättighet att bli uppmärksammad och få det stöd och den hjälp
som han eller hon är i behov av. Mot denna bakgrund infördes 1 januari 2010
bestämmelser i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och i Patientsäkerhetslagen som
ger hälso- och sjukvården och dess personal skyldighet att särskilt beakta barn
som anhöriga och deras behov av information, råd och stöd.
Under 2012-2014 kommer ett utvecklingsarbete att genomföras i länet inom
ramen för Socialstyrelsens projekt ”Barn som anhöriga”. Syftet är att långsiktigt
och länsövergripande utveckla och implementera arbetssätt som uppmärksammar
och tillgodoser barns behov enligt ovan. Det övergripande målet är att barn och
unga inom den berörda målgruppen själva upplever att de erhållit den information,
råd eller stöd som de behöver. Projektet ska bidra till att det i all berörd kommunal
och landstingsverksamhet kontinuerligt finns kompetens och rutiner för att
tillgodose barns behov och rätt till information, råd och stöd som anhöriga.
ÖVERENSKOMMELSE
7(8)
2012-06-19
Ansvar för personliga ombudsverksamheter
En länsgemensam ledningsgrupp för verksamheten har nyligen bildats, där båda
huvudmännen och intresseorganisationer är representerade, liksom
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Under 2012 rekryteras dessutom en
verksamhetschef, som kommer att ha ledningsansvar för samtliga personliga
ombud i länet. Målsättningen är att den nya organisationen ska gälla fr.o.m. 201301-01.
Ansvar för stöd till anhöriga och närstående
Socialnämnden ska enligt 5 kap 10 § Socialtjänstlagen ”erbjuda stöd för att
underlätta för personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre
eller som stödjer en närstående som har funktionshinder”, till exempel en
funktionsnedsättning. En viktig uppgift för hälso- och sjukvården är att informera
om kommunernas stöd till närstående och att motivera till kontakt.
Kontinuerlig gemensam uppföljning och utvärdering
Nedan redovisas ett antal områden med identifierade mål och indikatorer som ska
följas samlat för hela länet. Tidpunkt för rapportering för samtliga är 2013-12-31.
Mål
Personer med psykisk
störning och samtidigt
missbruk erbjuds
samlade och samtidiga
insatser.
Samverkan kring barn
och unga sker i enlighet
med denna
överenskommelse.
Indikator
Uppföljningsmetod
Lokala avtal finns som
tydliggör
ansvarsfördelning och
integrering av insatser.
Granskning av ingångna
lokala avtal påbörjas i
någon kommun i varje
länsdel. Brukarrevision.
Bästa möjliga vård och
omsorg ska erbjudas
äldre med psykisk
ohälsa.
Inventering av behov
och insatser till äldre
med psykisk
funktionsnedsättning.
Samordnade individuella
planer ska finnas
upprättade för alla som
har rätt till det.
Samordnad individuell
plan används i daglig
praxis och uppdateras
regelbundet.
Antal avvikelser
gällande samverkan.
Genomgång och
granskning av
inrapporterade
avvikelser.
Redovisning av
kartläggning samt
förslag till handlingsplan
ska vara klar. Dialog
med
intresseorganisationer
för såväl äldre som för
personer med psykisk
ohälsa.
Huvudmännen granskar
och kvalitetssäkrar
vårdplanering i dialog
med brukar- och
ÖVERENSKOMMELSE
8(8)
2012-06-19
Mål
Indikator
Uppföljningsmetod
närståendeorganisationer.
Arbetslivsinriktad
arbetsrehabilitering
fungerar utifrån den
enskildes behov.
Arbete enligt metoden
supported employment
finns i minst 75% av
länets kommuner,
samordnas av FINSAM.
FoUrum granskar.
Brukarinflytande
NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) samt IFS (Intresseföreningen
Schizofreni) har getts möjlighet att lämna synpunkter på överenskommelsen.
Uppföljning och revidering ska ske i samråd med brukar- och
anhörigorganisationer.
Ledning och styrning
Arbetet med överenskommelsen utförs på uppdrag av ledningsgruppen för
samverkan mellan kommunerna och Landstinget. På politisk nivå fastställs denna
i Läns-Lako varefter fullmäktige i respektive kommun fattar beslut om lokala
anpassningar med ramöverenskommelsen som grund.
Former för hur tvister mellan parterna ska lösas
Ledningsgruppen för samverkan mellan kommunerna och Landstinget har fått i
uppdrag att inrätta en grupp med mandat att hantera oklarheter gällande avtalet
om sjukvård i ordinärt boende (hemsjukvård). I uppdraget ingår också att hantera
tvister som rör innehållet i denna överenskommelse. I de fall parterna inte kan
komma överens kan man gemensamt inhämta ett utlåtande från juristerna på
Sveriges Kommuner och Landsting. Kostnaden för inhämtande av sådant
utlåtande fördelas lika mellan huvudmännen.
LANDSTINGET OCH KOMMUNERNA I JÖNKÖPINGS LÄN
Landstingsråd
Landstinget i Jönköpings län
Ordförande
Primärkommunala nämnden