Svaneholmssjön Biologiska undersökningar 2006 2007-01-22 Ekologgruppen i Landskrona AB på uppdrag av Skurups kommun Svaneholmssjön Biologiska undersökningar 2006 Svaneholmssjön Biologiska undersökningar 2006 Rapporten är upprättad av: Håkan Björklund, Cecilia Holmström och Johan Krook Uppdragsgivare: Skurups kommun Omslagsbild: Svaneholmssjön och Svaneholms slott Fotograf: Johan Krook Landskrona 2007-01-22 EKOLOGGRUPPEN Totalt antal sidor i huvuddokument (inkl omslag): 22 Antal bilagor: 9 Wordfil: M:\DATA-NY\Vattenprogram\Svaneholmssjön\Svaneholmssjön sjörapport.doc Ekologgruppen i Landskrona AB, ADRESS: Järnvägsgatan 19B, 261 32 Landskrona TELEFON: 0418-76750, FAX: 0418-10310, HEMSIDA: www.ekologgruppen.com, E-POST: [email protected] Svaneholmssjön Biologiska undersökningar 2006 2 Innehållsförteckning sidan Inledning ...................................................................................................................................... 3 Metodik ........................................................................................................................................ 3 Vattenvegetation ....................................................................................................................... 3 Plankton..................................................................................................................................... 3 Fisk............................................................................................................................................ 4 Bottenfauna ............................................................................................................................... 5 Stormusslor ............................................................................................................................... 5 Resultat med kommentarer........................................................................................................ 6 Vattenvegetation ....................................................................................................................... 6 Plankton..................................................................................................................................... 7 Undersökningens omfattning. ............................................................................................... 7 Bedömning av växtplanktonsamhället. ................................................................................. 7 Jämförelse med tidigare år. ................................................................................................. 10 Fisk.......................................................................................................................................... 11 Planktonätande och fiskätande fisk – lite fiskekologi ......................................................... 14 Rekommenderade åtgärder för fisket .................................................................................. 15 Bottenfauna ............................................................................................................................. 15 Rödlistade bottenfaunaarter................................................................................................. 17 Stormusslor ............................................................................................................................. 18 Sammanfattande diskussion..................................................................................................... 19 Svaneholmssjön – en grund, näringsrik slättsjö ...................................................................... 19 Klarvattensjö eller planktongrumlad sjö?................................................................................ 19 Åtgärder för att bibehålla sjöns klarvattentillstånd ................................................................. 20 Förslag till åtgärder: ............................................................................................................ 21 Referenser .................................................................................................................................. 21 Bilagor 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Vattenvegetation - artlista Vegetationskarta över sjön Jämförelse av flytbladsvegetationens utbredning 1936, 1986 och 2006 Utbredning av undervattensvegetation – hornsärv och näckmossa Plankton - artlista Fisk – bedömning av tillstånd och avvikelse Fisk - fångstprotokoll Bottenfauna – provtagningsprotokoll, resultat och artlista Bottenfauna – metodik Ekologgruppen januari 2007 3 Svaneholmssjön Biologiska undersökningar 2006 Inledning På uppdrag av Skurups kommun har Ekologgruppen i Landskrona AB under sommaren 2006 utfört undersökningar av vegetation, fiskfauna och bottenfauna i sjön. Svaneholmssjön är belägen 1,5 km norr om Skurup och är tillsammans med Svaneholmsslott ett mycket omtyckt utflyktsmål. Förutom att sjön som sådan, med sin öppna vattenspegel omgiven av skog, är av stor betydelse för områdets attraktionskraft på turism och friluftsliv, så utnyttjas den också för fiske. Sjön är näringsrik och stora delar av sjöytan är täckt med näckrosor. Under vattenytan är undervattensvegetationen utbredd i hela sjön och upptar en stor del av vattenvolymen. Den rikliga förekomsten av näckrosor och troligen också undervattensvegetation är inget nytt fenomen för sjön, utan har förekommit sedan lång tid tillbaka. I stort sett heltäckande näckrosbestånd i sjön förekom redan 1936. 1965 började man klippa näckrosbeståndet för att skapa större öppna vattenytor och fortsatte med detta under några år. Under senare år har endast någon eller några enstaka vegetationsrensningar skett i syfte att skapa möjligheter för fiske i sjön. Föreliggande undersökning syftar till att dokumentera de biologiska värdena i sjön samt att utifrån de erhållna resultaten göra en bedömning av behovet och effekterna av olika åtgärder i sjön såsom vegetationsbekämpning. Inventeringen av vegetationen i sjön har utförts av David Reuterskiöld och Johan Krook, Ekologgruppen. Fiskundersökningen är utförd av Birgitta Bengtsson och Håkan Björklund samt bottenfaunaundersökningen av Håkan Björklund (musslor) och Cecilia Holmström (övrig bottenfauna). Metodik Vattenvegetation Undersökningen av vattenvegetationen i sjön utfördes från båt som systematiskt roddes i en rutt för att täcka större delen av sjöytan och strandkanterna. Utbredningen av flytbladsvegetationen och strandkantvegetationen markerades på en flygbild/karta och förekommande arter noterades. Undervattensvegetationens utbredning undersöktes genom punktvisa karteringar på totalt 45 lokaler i sjön. Vid varje provtagningspunkt ankrades båten upp och koordinaterna registrerades med hjälp av en GPS, vattendjupet samt avståndet från ytan ned till undervattensvegetationen mättes. Medel, max resp mindjupet för de 45 provlokalerna var 1,6, 2,3 resp 1,0 m. Förekomsten av undervattensvegetation undersöktes genom att en drygt 2 m lång kratta fördes längs bottnen varvid den vegetation som fastnade artbestämdes och registrerades i ett protokoll. Mängden uppskattades i en fyrgradig skala (1= enstaka, 2=gles förekomst, 3=riklig förekomst, 4=fyller ut stor del av vattenmassan). Plankton Metodik De kvalitativa växtplanktonproven insamlades med 25 µm planktonnät och djurplanktonproven med 45 µm nät. Dessa prov fixerades med formalin till en 2-4% slutkoncentration. De kvantitativa växtplanktonproven togs med ett plexiglasrör från ytan till bottnen. Dessa prov Ekologgruppen januari 2007 Svaneholmssjön Biologiska undersökningar 2006 4 fixerades med Lugols lösning. Provtagningen utfördes av Birgitta Bengtsson och Håkan Björklund, Ekologgruppen den 29 augusti 2006. De kvantitativa proven analyserades i omvänt mikroskop. De dominerande arterna räknades i 10 ml:s kammare. Deras biomassa beräknades i mg/L (våtvikt). Dessutom har de olika arternas frekvens skattats enligt en tregradig skala (1 = enstaka fynd, 2 = vanligt förekommande och 3 = mycket vanlig, ofta dominerande). Organismerna har indelats i tre ekologiska grupper, utifrån deras allmänt sett huvudsakliga förekomst. E = eutrofa organismer, dvs. de som framför allt förekommer vid näringsrika förhållanden, O = oligotrofa organismer, dvs. de som föredrar näringsfattiga förhållanden, I = indifferenta organismer, dvs. organismer med bred ekologisk tolerans. Fisk Provfisket utfördes under två nätter med fyra stycken översiktsnät av typ Norden, vilket ger åtta nätinsatser. Näten slumpades ut i de delar av sjön som med avsikt på vegetationen var möjliga att fiska med nät. Korrigering av plats och vinkel mot stranden skedde i fält p g a bitvis mycket tät vegetation som omöjliggjorde nätläggning. Näten lades ut på eftermiddagen och togs upp följande morgon. Fångsten från varje nät sorterades och hanterades separat. Fisken artbestämdes, längmättes och registrerades i fält. Större fisk som var i så god kondition att den kunde tänkas överleva återutsattes efter mätning. Biomassan har tagits fram genom beräkning med fiskeriverkets tabell för längd/vikt-korrelation med formeln Vikt (g) = a * (10-6) * L b där L= fiskens längd i mm och a och b är artspecifika konstanter framtagna genom empiriska data. Ekologgruppen januari 2007 5 Figur 1. Svaneholmssjön Biologiska undersökningar 2006 Nätens placering i Svaneholmssjön Nätnummer 1 2 3 4 5 6 7 8 X-koordinat 6154921 6155076 6155000 6155014 6154852 6154883 6155087 6155140 Ykoordinat 1353136 1353065 1353042 1352899 1353042 1352985 1353042 1352922 Riktning VSV SSO V NNV NV NNV SSV SSO Tabell 1. Koordinater och riktning för nätens placering Bottenfauna Vid stranden strax SV om slottet togs ett standardiserat bottenfaunaprov den 30 augusti 2006 med den s k sparkmetoden (efter SIS metod SS 028191). Metodiken följer SLU:s ”Handbok för miljöövervakning, sjöar och vattendrag - bottenfauna tidsserier” (96-06-24). Vid lokalen togs 5 sparkprov à 0,2 m2 som hölls isär, samt ett kvalitativt sökprov. Dessutom togs extra sökprover, dels i strandmiljöer och dels ute i sjön. För närmare beskrivning av metodik, se metodik-bilagan sist i rapporten. Stormusslor Ett utökat sökprov utfördes för att ge en bild av vilka stormusslor som finns i sjön. På botten vid båtplatsen intill slottet återfanns ett stort antal tomma skal som uppenbarligen brutits upp av människor. I stora delar av sjön var det svårt att överblicka botten p g a den täta vegetationen, så Ekologgruppen januari 2007 Svaneholmssjön Biologiska undersökningar 2006 6 sökandet koncentrerades till viken vid båtplatsen. Där eftersöktes musslor dels genom vadning med vattenkikare på grundare områden, dels driftande från båt med vattenkikare där det var för djupt och/eller dyigt för att vada. Ett 30-tal levande musslor togs upp och artbestämdes. De återutsattes sedan på samma plats som de hittats. Resultat med kommentarer Vattenvegetation Den mest iögonfallande vattenvegetationen i Svaneholmssjön är de stora näckrosbestånden som täcker stora ytor av sjön. Näckrosorna utgörs av både gul och vit näckros, som förekommer i blandade bestånd och förekommer mer eller mindre heltäckande över ca 37 % av sjöytan. Den största utbredningen har näckrosorna i den norra och västra viken (bilaga 2). Figur 2. Näckrosor täcker en stor del av vattenytan i sjön I de områden av sjön som näckrosor inte är etablerade, förekommer mycket rikligt med undervattensvegetation som helt domineras av hornsärv. Denna upptar en stor del av vattenmassan och påträffades på 43 av 45 provställen (se metodikkapitlet samt bilaga 4). På 38 av dessa lokaler förekom den rikligt – heltäckande och i genomsnitt nådde den från botten upp till 0, 6 m under ytan. Hornsärven förekom även i de djupaste delarna av sjön som var ca 2,2-2,3 m djup. Här nådde hornsärven vanligen upp till 1,0-08 m under vattenytan och på något ställe växte den ända upp till ytan trots det stora djupet. På de grundare områdena nådde hornsärven upp till ca 0,5 –0,3 m under vattenytan och på några få ställen ända upp i ytan. Ekologgruppen januari 2007 7 Svaneholmssjön Biologiska undersökningar 2006 Förutom hornsärv förekom mindre bestånd av näckmossa, korsandmat och vattenpest i sjön. Näckmossan påträffades på 11 av de 45 undersökta lokalerna på ett djup mellan 1,0 och 1,8 m (se bilaga 4). Korsandmat och vattenpest noterades på vardera 1 lokal, korsandmat utmed den norra stranden av den södra viken och vattenpest i den östra viken. Förekomsten av undervattensvegetation, hornsärv och näckmossa, ned till ca 2 m visar att vattnet i sjön är klart och att ingen grumling förekommer. Runt stränderna förekommer en förhållandevis smal vegetationsbård som domineras av säv. Längs delar av den östra och södra stranden växer även ruggar av vass. Längs vissa sträckor saknas nästan helt örtvegetation och buskar samt träd av gråvide och klibbal växer ända fram till sjökanten. Andra vanliga arter utmed sjöns stränder är bunkestarr, vippstarr, slokstarr, sprängört, kärrsilja, rosendunört, bredkaveldun, gul svärdslilja, vattenskräppa, vattenmärke, dyblad och strandklo. Tidigare karteringar av näckros- och vassvegetationen genom flygbildstolkning som redovisas i Henriksson och Liedberg-Jönsson 1989, visar på en mycket omfattande utbredning av näckrosvegetationen 1936 och en betydligt mindre utbredning 1986. En förklaring till denna utveckling är att från1965 och ett antal år framöver gjordes betydande insatser för att avlägsna flytbladsvegetation genom klippning. Vi denna tid fanns en stationär klippmaskin i sjön. (Stefan Cronquist muntligen). Effekten av dessa åtgärder var att ljuset kunde tränga ned till bottnen och undervattensvegetationen gynnades. Undersökningen 2006 visar åter på en förhållandevis stor utbredning av näckrosbestånden, dock ej lika stor som 1936 (se figur 3). Undervattenvegetationens utbredning undersöktes av Henrikson 1991 och då kunde konstateras att undervattensvegetationen var utbredd i hela sjön. Föreliggande undersökning (2006) visade på samma förhållanden (se bilaga 4). Plankton av Gertrud Cronberg Undersökningens omfattning. Denna studie omfattar kvalitativ och kvantitativ undersökning av växtplankton samt kvantitativ undersökning av djurplankton i Svaneholmssjön. Dessutom har äldre växtplanktonundersökningar från augusti 1949, 1994-1995 samt 2005 utnyttjats. Data angående totalfosfor, totalkväve och klorofyll från åren 1972-2006 har bifogats. (Dessa kemidata har tidigare erhållits från Gunnar Andersson på Länsstyrelsen i Malmöhus län). Bedömning av växtplanktonsamhället. Nedan anges växtplanktons biomassa och dominerande arter eller släkten. Dessutom har listor över registrerade arter och släkten samt biomassa sammanställts i Bilaga 5a och 5c samt djurplankton i bilaga 5b. Växtplanktons biomassa var mycket stor, 40,4 mg/L. Växtplanktonsamhället dominerades av pansarflagellater, rekylalger och kiselalger. Övriga alggrupper hade mindre betydelse (Bilaga 5a och 5c). Ekologgruppen januari 2007 Svaneholmssjön Biologiska undersökningar 2006 Dominerande växtplankton Peridinium gatunense Cryptomonas spp Cyclotella sp Phacus gigas Rhodomonas sp 8 mg/L 37,76 0,712 0,706 0,668 0,151 % 93,6 2 2 2 0,4 Dominerande djurplankton, ind/L 1) Anuraeopsis fissa 600 2) Nauplius 410 3) Polyarthra remata 315 4) Keratella cochlearis 160 5) Polyarthra vulgaris 115 Växtplanktonsamhället i Svaneholmssjön dominerades framför allt av pansarflagellaten Peridinium gatunense, 94 % av biomassan. Dessutom förekom en del av rekylalgen Cryptomonas och kiselalgen Cyclotella sp. (Tabell 5a, Figur 2). Dessa arter/grupper utgjorde endast 8 % av den totala växtplankton biomassan. Svaneholmssjön hade ett artfattigt växtplanktonsamhälle. Totalt registrerades 19 arter/grupper (Tabell 5c, Figur 1). Eutrofa och indifferenta arter dominerade. Växtplanktons fördelning på taxonomiska grupper i Svaneholmssjön 2005 och 2006. Färglösa flagellater Ögondjur 2006 Rekylalger 2005 Pansarflagellater Grönalger Häftalger Kiselalger Guldalger Blågröna alger 0 1 2 3 4 5 antal/grupper Figur 3. Fördelning av växtplankton på olika alggrupper under augusti 2005 och 2006. Ekologgruppen januari 2007 9 Svaneholmssjön Biologiska undersökningar 2006 Växtplanktons biomassa, Svaneholmssjön 2005 och 2006 Färglösa alger Ögonalger Pansarflagellater Rekylalger Guldalger 2006 2005 Kiselalger Blågröna alger 0 10 20 30 40 mg/L Figur 4. Växtplanktons biomassa fördelat på olika taxonomiska grupper 2005 och 2006. Det totala antalet djurplankton var relativt stort. Djurplanktonsamhället dominerades av hjuldjuren Anuraeopsis fissa, Polyarthra remata P. vulgaris och Keratella cochlearis. Dessutom förekom rikligt med nauplius larver. Antalet djurplankton arter var relativt högt, 21 arter/grupper registrerades. Endast indifferenta och eutrofa arter registrerades (Bilaga 5b, Figur 3). Djurplanktons fördelning på taxonomiska grupper 2006 1600 1400 Antal individ /L 1200 1000 800 600 400 200 0 Hjuldjur Figur 5. Hinnkräftor Hoppkräftor Nauplier Musselkräftor Djurplanktons fördelning på olika taxonomiska grupper, 2006. Ekologgruppen januari 2007 Svaneholmssjön Biologiska undersökningar 2006 10 Jämförelse med tidigare år. Det finns endast ett fåtal planktonundersökningar gjorda tidigare. Almestrand & Lundh (1951) och Lundh (1951) undersökte vattenkemi och växtplankton i Svaneholmssjön 1946-1949. Då insamlades plankton med 55 µm planktonnät. De registrerade flest blågrönalgarter, 8 stycken och noterade även förekomst av pansarflagellater tillhörande släktet Peridinium och cryptomonader (Bilaga 5 c). 1994-1995 genomfördes en studie över förekomst av blågröna alger och algtoxiner i 29 sjöar i Malmöhus län. Svaneholmssjön ingick även i denna studie (Cronberg & Annadotter 1996). Växtplankton insamlades dels med 45 µm nät och dels med rör kvantitativt. Nätprov och kvantitativ studerades och ingående arter registrerades. I denna undersökning registrerades 8-18 växtplanktonarter med dominans av pansarflagellater och cryptomonader (Tabell 2). Länsstyrelsen i Skåne län subventionerade sommaren 2005 en jämförande studie i skånska sjöar av växtplankton, algtoxiner och djurplankton (Cronberg in prep.). Plankton insamlades med planktonnät, 25 µm:s maskvidd samt kvantitativt med rör. Biomassan av växtplankton beräknades samt de ingående arterna registrerades. Djurplankton mängden bestämdes semikvantitativt. Vid detta tillfälle registrerades 14 respektive 18 arter av växtplankton och djurplankton. Växtplankton dominerades av pansarflagellater och cryptomonader. Hjuldjuren var representerade med flest arter och hade störst abundans (Bilaga 5b). Vattenkemisk undersökning av Svaneholmssjön har pågåtts kontinuerligt sedan 1971. Proven har samlats in via länsstyrelsen i Malmöhus län bl. a. av Gunnar Anderson. 2,5 120 Svaneholmssjön 2 90 mg/L µg/L 1,5 60 1 30 0,5 0 0 72 74 76 78 80 82 Tot-P, µg/L Figur 6. 84 86 88 Klorofyll, µg/L 90 92 94 98 2000 2004 Tot-N, mg/L Totalfosfor, totalkväve samt klorofyll a under augusti i Svaneholmssjön. Svaneholmssjöns plankton undersöktes både kvalitativt och kvantitativt i augusti 2006. Växtplankton dominerades av pansarflagellaten Peridinium gatunense och hjuldjuren Anuraeopsis fissa, Polyarthra remata, P. vulgaris och Keratella cochlearis samt nauplius larver. Växplanktonsamhället var artfattigt och dominerades av indifferenta och eutrofa arter. Ekologgruppen januari 2007 11 Svaneholmssjön Biologiska undersökningar 2006 Även djurplankton dominerades av indifferenta och eutrofa arter. Antalet hinnkräftor var lågt eller saknades helt. Även få hoppkräftor påträffades. Vattenkemi data visar under perioden 1971-2006 stora variationer i totalfosfor och totalkväve halter liksom även klorofyll (Figur 4). Växtplanktonsamhället verkar dock vara relativt stabilt. Det ät framför allt pansarflagellater och/eller cryptomonader, som dominerar. Hinn- och hoppkräftor saknas helt eller delvis, vilket antyder att det finns gott om småfisk, som äter dessa. Det är svårt att göra en bedömning om planktonsamhället i Svaneholmssjön har förändrats under senare år, eftersom planktonprov endast studerats 5 gånger augusti månad under perioden 1949-2006. Dessutom har plankton insamlats på olika sätt, nätprov med olika maskvidd och ibland kvantitativt, vilket också försvårar bedömningen. Det finns däremot en lång serie med vattenkemi data. Dessa visar stora variationer från år till år. Svaneholmssjön domineras av kraftig bottenvegetation. Planktonförhållandena i Svaneholmssjön har inte förändrats nämnvärt under senare år. Registrerade skillnader kan vara naturliga mellanårsvariationer, som styrs mest av olika klimatiska förhållanden. Bedömning Svaneholmssjön har ett näringsrikt, eutroft plankton Fisk Totalt fångades1076 fiskar av sex olika arter. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder är det ett högt artantal. Cyprinider, främst mört men även sarv dominerade fångsten såväl till antal som vikt. Även abborre fanns i stort antal. Gädda är vanligtvis underrepresenterad vid nätfiske på grund av sitt jaktbeteende. De lurpassar på sitt byte och gör endast snabba korta utfall. Eventuell ål och lake är också svår att få representativ fångst av i nät. Av denna anledning beräknas index på piscivora (fiskätande) fiskar endast på abborrfiskar, dvs abborre och gös i fiskätande storlek. Art Mört Rutilus rutilus Sarv Scardinus erythrophtalmus Ruda Carassius carassius Sutare Tinca tinca Abborre Perca fluviatilis Gädda Esox lucius Totalt Antal Totalt 657 Antal per Medellängd Minsta fångstinsats mm längd 82,1 120 51 Största längd 251 Vikt, g Totalt 12085 174 21,8 141 71 211 5521 3 0,4 167 70 320 800 4 0,5 361 130 470 3777 234 29,9 116 51 371 5446 4 0,5 280 240 370 660 1076 135 28292 Tabell 2. Sammanställning av fångsten avseende antal, vikt och storlek för de sex arterna Hos såväl abborre och mört som sarv var tillgången på små fiskar god, vilket tyder på att reproduktionen fungerade tillfredsställande. När det gäller sarv var antalet fångade småfiskar Ekologgruppen januari 2007 Svaneholmssjön Biologiska undersökningar 2006 12 mindre än för mört och abborre (se nedanstående diagram). Detta är vad man kan förvänta sig, då sarv har avsevärt längre populationstillväxt (lägre resiliens) än dessa. Längdfördelning Mört Längdfördelning Sarv Antal Antal 60 50 40 30 20 10 0 140 120 100 80 60 40 20 0 5 10 15 20 5 25cm 10 15 20 cm Figur 7. Figur 8. Längdfördelning hos mört och sarv i Svaneholmssjön år 2006 Längdfördelning Abborre Antal 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 cm Figur 9. Längdfördelning hos abborre i Svaneholmssjön år 2006. Abborre större än 15 cm anses vara piscivor, dvs fiskätande. Mindre abborre livnär sig först på plankton och övergår sedan med ökad storlek först till att äta bottenfauna och senare fisk. Sammansättningen av fisksamhället liknar det som är vanligt i grunda näringsrika sjöar. Svaneholmssjön domineras av cyprinider (mört och sarv), men det finns även en relativt stor andel abborre. Av de fångade abborrarna räknas 22 % av antalet eller 62 % av vikten vara av sådan storlek att de räknas som piscivora, dvs de var över 15 cm. Räknat på biomassan av den totala fångsten av alla arter, var andelen piscivora abborrfiskar 12 %. Detta är en låg andel, dock inte ovanligt låg för näringsrika grunda sjöar. Totalt av alla arter var 14 % av biomassan fisk som räknas som piscivora, 79 % var cyprinider medan resterande 7 % var icke fiskätande abborrar. Ekologgruppen januari 2007 13 Svaneholmssjön Biologiska undersökningar 2006 Fördelning mellan fiskar Sutare 13% Gädda 2% Piscivor Abborre 12% Ruda 3% Planktivor Abborre 7% Sarv 20% Mört 43% Figur 10. Fördelningen mellan olika arter. I figuren har planktivora och piscivora abborrar (mindre än, respektive större än 15 cm) separerats på grund av tillhörighet i olika funktionella grupper. Parameter Tillstånd Benämning Tillstånd Högt antal Hög Hög Mycket högt Låg andel Antal arter Diversitet Biomassa Antal Andel piscivora abborrfiskar 2 2 2 1 4 Samlat index 2 Lågt samlat index Tabell 3. Tillståndsbedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Tillståndet delas in i klass 1-5. Klass 1 innebär ett bra tillstånd, med många arter, hög diversitet och stor andel piscivorer. Klass 5 Indikerar ett art- och individfattigt samhälle Figur 11. Liten gädda Antalet arter i Svaneholmssjön var högt, och alla fångade arter var inhemska. Detta tillsammans med hög biomassa och stort antal fiskar ger ett lågt samlat index, vilket innebär ett gott tillstånd. Ekologgruppen januari 2007 Svaneholmssjön Biologiska undersökningar 2006 14 Endast den låga andelen piscivora abborrar (klass 4) avviker från den positiva bedömningen. Sjön har uppenbarligen en hög fiskproduktion, vilket kan förväntas i en näringsrik sjö. Sammantaget kan sjöns tillstånd avseende fisksamhället betraktas som gott. Trots detta finns en viss risk att sjöns tillstånd snabbt förändras till det sämre om den utsätts för någon störning, se diskussion nedan. Parameter Klass Jämförvärde Antal arter Benämning Jämförvärde Diversitet 1 Ingen avvikelse 1 Ingen avvikelse Biomassa 1 Ingen avvikelse Antal 2 Liten avvikelse Andel piscivora abborrfiskar 3 Tydlig avvikelse Andel cyprinider 3 Tydlig avvikelse Främmande arter 1 Ingen avvikelse Andel tåliga arter 2 Liten avvikelse Andel försurningskänsliga arter 1 Ingen avvikelse Samlat index 1 Ingen avvikelse Tabell 4. Avvikelse från jämförvärde (Jämförvärdet beräknas efter en” standardsjö i Sverige” med liknande storlek, djup och altitud). Beräkningarna är gjorda efter Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. I Svanholmssjön är antalet fiskar liksom biomassan hög, men utan att det kan räknas som för hög produktion. Däremot är andelen fiskätande abborrfiskar låg och andelen cyprinider hög. Detta ger en förskjutning mot en dominans av icke piscivora fiskar. Planktonätande och fiskätande fisk – lite fiskekologi Mört och sarv är som små planktivora (planktonätare), men övergår med åldern till att livnära sig på större evertebrater som insektslarver och mollusker, samt växter. Abborren är som liten strikt planktivor för att efterhand övergå till makroevertebrater och senare fisk. I storlek under 12 cm anses dessa som icke fiskätande och över 18 cm som strikt fiskätande. Abborren är en konkurrenssvag fisk som lätt kan hämmas i tillväxt av konkurrens från andra arter eller andra individer av samma art. Då kan så kallat tusenbrödrabestånd bildas om konkurrensen hindrar dem från att tillväxa så att många fiskar blir piscivora. Mört och sarv, om de bildar stora bestånd ofta konkurrera ut abborren genom att de är effektivare på att fånga djurplankton och därigenom förhindra att andelen fiskätande abborrar blir stor. En stor mängd små mört/sarv kan hålla nere populationen av djurplankton på en så låg nivå att vattnet blir grumligt av växtplankton och därigenom får dessa små mört/sarv ytterligare konkurrensfördel gentemot abborren. Abborren i sin tur är ofta den rovfisk som är effektivast på att hålla tillbaks mört/sarvpopulationerna genom att effektivt jaga småfisk. Det är därför av stor betydelse att andelen rovfisk (mätt som piscivora abborrar) är hög för att bibehålla sjöns tillstånd med klart vatten. Gäddan är under hela sin livstid fiskätande även om den också tar andra byten. Som nämnts ingår den inte i indexen då den pga av sitt beteende inte ger representativa fångster i näten. Trots detta är det en mycket viktig fisk för sjöekologin, och påverkar ofta fisksamhällets Ekologgruppen januari 2007 15 Svaneholmssjön Biologiska undersökningar 2006 sammansättning påtagligt då den är en effektiv predator som även tar större fisk som byte. Gäddan jagar mestadels med synen och förlorar därmed lätt sin betydelse som topppredator om vattnet blir alltför grumligt. För att bibehålla fisksamhällets goda status är det således av största betydelse att arbeta för att rovfiskarna ökar eller åtminstone inte minskar, samt att inte vidta åtgärder som riskerar att öka grumlingen av vattnet eller gärna utföra åtgärder som minskar denna risk. Se även under sammanfattande diskussion nedan. Figur 12. Sutare till vänster, ruda till höger Rekommenderade åtgärder för fisket Sjöns fisksamhälle har således en god status i dagsläget, och det bör finnas goda möjligheter att bibehålla denna. Emellertid kan en ytterligare minskning av andelen fiskätande fiskar lätt få stora konsekvenser. För att förhindra en sådan förskjutning av fisksamhällets sammansättning rekommenderas vissa åtgärder. - - - Obligatorisk fångstregistrering bör införas. Även om man inte får full kontroll på all fångad fisk brukar det ändå ge en ganska god bild av fiskuttaget från sjön. Vanligt är att ca 95 % av fångsten inrapporteras. Också återutsatt fisk bör registreras med uppskattad längd eller vikt Fiskare bör i ett första skede informeras om vikten av att inte ta upp för mycket rovfiskar. De bör uppmanas att inte ta upp mer fisk än vad som äts, alternativt att man överväger att uppmana om att inte ta upp över ett visst antal abborrar och/eller gäddor Man bör överväga att införa minimi- och/eller maximimått på fisk som får tas upp. Stora gäddor på över 10 kg bör återutsättas efter vägning och fotografering. Dessa är sällsynta och vetskapen om att en sjö hyser sådana drar till sig fiskare som ofta har fiskevård som en ”sidohobby”, och tar oftast upp fångst på ett ansvarsfullt sätt. Samma sak gäller även stora exemplar av andra arter. Om det på sikt visar sig att fångsterna går ner eller vid nya provfisken visar på en nergång av piscivorer bör fångstbegränsning införas. I dagsläget är detta troligen inte nödvändigt. Bottenfauna Svaneholmssjön visade sig ha en unik och mycket artrik bottenfauna. Hela 66 taxa hittades, vilket gör sjön till den artrikaste bland de 294 sjöar/dammar som finns i Ekologgruppens databas. Dessutom tillkom 7 arter i de extra sökproven, totalt erhölls alltså 73 taxa, vilket gör sjön mycket skyddsvärd. Inom grupperna skalbaggar och trollsländor skulle ytterligare undersökningar med inriktning på dessa grupper dessutom sannolikt ge flera tillkommande arter. Ekologgruppen januari 2007 Svaneholmssjön Biologiska undersökningar 2006 16 Individantalet var inte så högt som kan förväntas i en näringsrik skånsk sjö, endast ca 1200 ind/m2. Det är troligen predation från den täta fiskfaunan som håller ner individantalet. Detta styrks av att få stora exemplar av dagsländor påträffades, få större kräftdjur (sötvattensgråsugga t ex) samt få buksimmare. I det extra sökprovet som togs i tät, skyddande vegetation fanns rikligt med buksimmare, medan sökprovet från sjöns mitt helt saknade buksimmare. Dagsländor dominerade individantalet och utgjorde ca 50 %, vilket var positivt och visade att sjön har en god miljö och riklig vegetation. En annan grupp som gynnas av riklig undervattensvegetation är snäckor, och snäckfaunan var mycket artrik med 13 olika snäckarter, vilket är mycket högt. Särskilt värdefullt var fyndet av den mycket ovanliga och rödlistade glansskivsnäckan (Segmentina nitida,se beskrivning nedan). Fyra andra ovanliga snäckarter noterades, av dessa har tre arter tidigare funnits med på den svenska rödlistan. Andra intressanta arter som är värda att nämnas är vattenbi (Ilyocoris cimicoides), dvärgryggsimmare (Plea minutissima), svampsländan Sisyra sp. och den rödlistade nattsländan Leptocerus tineiformis, vilken trivs i klart vatten (se nedan). Sjön hade totalt 12 ovanliga arter, vilket bidrog till det ovanligt höga naturvärdesindexet, 59 p. Det är det högsta värdet bland databasens samtliga 3500 undersökningar, fördelat på 1285 lokaler i södra Sverige. Sjöns naturvärde, klassat utifrån evertebratfaunan, betecknas som mycket högt. Den rika och sällsynta faunan i Svaneholmssjön understryker sjöns mycket höga skyddsvärde. Särskilt värdefull blir sjön genom sitt läge i ett intensivt jordbruksområde, där vattendragen i omgivningen ofta är starkt påverkade, med en helt utarmad fauna. Resultatet med artlista och provpunktsbeskrivning redovisas i bilaga 6. Tabell 5. Antal arter (taxa) av olika grupper funna i bottenfaunaundersökningen 2006. Latin Svenska Artantal Latin Svenska Gastropoda Snäckor Trichoptera 13 Oligochaeta Glattmaskar 2 Nattsländor 7 Lepidoptera Fjärilar 2 Odonata Trollsländor 7 Bivalvia Musslor 2 Coleoptera Skalbaggar 6 Acarida Vattenkvalster 1 Hirudinea Iglar 6 Araneae Spindlar 1 Diptera Tvåvingar 6 Megaloptera Sävsländor 1 Hemiptera Skinnbaggar 6 Neuroptera Nätvingar 1 Crustacea Kräftdjur 4 Collembola Hoppstjärtar 1 Ephemeroptera Dagsländor 3 Hydrozoa Polypdjur 1 Turbellaria Virvelmaskar 3 TOTALT Ekologgruppen januari 2007 Artantal 73 17 Glansskivsnäcka (Segmentina nitida), naturlig storlek 2 mm Svaneholmssjön Biologiska undersökningar 2006 Dvärgryggsimmare (Plea minutissima), naturlig storlek 2,5 mm Figur 13. Tre ovanliga arter från Svaneholmssjön 2006; glansskivsnäckan (Segmentina nitida) är rödlistad, liksom nattsländan Leptocerus tineiformis. Dessutom den lilla dvärgryggsimmaren (Plea minutissima) som tidigare var rödlistad. Teckningar: Maja Holmström Nattsländan Leptocerus tineiformis, naturlig storlek 4 mm. Rödlistade bottenfaunaarter Glansskivsnäcka (Segmentina nitida) är rödlistad i kategorin sårbar (VU), och anses som en hotad art i Sverige. Arten har minskat påtagligt under 1900-talet enligt artdatabanken. Den trivs i rena vatten med hög alkalinitet. Troligen tål den en viss jordbrukspåverkan, men missgynnas av grumligt vatten. Dikesrensningar, övergödning och kraftiga vattenståndsfluktuationer är några troliga faktorer som påverkar arten negativt. Den förekommer både i sjöar och vattendrag. I Ekologgruppens databas finns arten endast noterad i två skånska sjöar. Förekomstarean är liten (långt under 500 km2) och utbredningen är kraftigt fragmenterad. Nattsländan Leptocerus tineiformis är rödlistad i kategorin hänsynskrävande (NT). Arten är känd från Skåne till Dalarna. Förekomstarean uppskattas till under 500 km2 även om ett påtagligt mörkertal inkluderas. Förekomsten är fragmenterad. Det finns indikationer om att populationerna minskar men detta är inte säkert belagt. I Ekologgruppens databas finns arten endast noterad från två nyanlagda dammar i sydvästra Skåne. Arten verkar föredra klara vatten, och liksom föregående art missgynnas den troligen av grumling och kraftig övergödning. Ekologgruppen januari 2007 Svaneholmssjön Biologiska undersökningar 2006 18 Stormusslor Av de 30-tal musselskal som återfanns på botten vid båtplatsen intill slottet bestod till stor del av stor dammussla (Anodonta cygnea) och allmän dammussla (Anodonta anatina), men även ett skal av äkta målarmussla (Unio pictorum) hittades. Det kan inte uteslutas att skalet kan komma från någon annan sjö, men troligast är musslan från Svaneholmssjön. Av de ca 30 stormusslor som togs upp för artbestämning var något över hälften stor dammussla (Anodonta cygna) och knappt hälften allmän dammussla (Anodonta anatina). Tre exemplar av stor dammussla var unga exemplar. Ca 20 musslor till iakttogs men var på för stort djup för att plockas upp. Svaneholmssjön hyser således troligen åtminstone tre av landets sju inhemska stormusselarter, och kan således vara av intresse för en utförligare undersökning av stormusslor. Figur 14. Musslor från Svaneholmssjön. Ekologgruppen januari 2007 19 Svaneholmssjön Biologiska undersökningar 2006 Sammanfattande diskussion Svaneholmssjön – en grund, näringsrik slättsjö Svaneholmssjön är en grund näringsrik slättsjö med en hög produktion, såväl avseende växter som djur. Vattnet är klart, med tät undervattensvegetation på de ytor som är fria från näckrosor. Fisksamhällets sammansättning är av stor vikt för sjöns tillstånd och vice versa. En eutrof (näringsrik) sjö kan svänga mellan två tillstånd, klarvattensjö med låg biomassa av växtplankton eller planktongrumlig med hög biomassa av växtplankton. Orsaken är till största delen beroende på halterna av näringsämnen, men det finns biologiska mekanismer som interagerar. Konkurrensen om ljus, men även konkurrensen om näringsämnen mellan växtplankton och vattenväxter har också stor betydelse. Klarvattensjö eller planktongrumlad sjö? I huvudsak skiljer sig de två sjötyperna ofta åt genom att en klarvattensjö vanligen har rikliga mängder av stora djurplankton (daphnier, vattenloppor) som kan konsumera så stora mängder växtplankton att produktionen av dessa hålls tillbaka och vattnet hålls klart. Detta ger undervattensväxterna möjlighet att tillväxa och ta upp näring, samtidigt som vegetationen ger daphnier och andra smådjur skydd och föda. Ett rikt djurliv utvecklas som i sin tur är en födoresurs för småfisk som abborre som kan tillväxa och uppnå piscivor (fiskätande) storlek. Abborren och övriga rovfiskar förhindrar att det blir alltför mycket planktonätande fiskar, vilka annars reducerar djurplanktonförekomsten. Motsvarande i en planktongrumlad sjö är att växtplankton tillväxer snabbare än kärlväxter, och tar hand om tillgängliga näringsämnen och skuggar växterna. Gädda och abborre får svårare att finna byten eftersom de framför allt jagar med hjälp av synen. Cyprinider (mört, sarv m fl) är bättre än abborre på att fånga djurplankton och andelen cyprinider ökar. Dessa äter snart upp alla stora djurplankton, vilka därmed inte förmår hålla tilbaka växtplanktonproduktionen. Abborren får svårt att växa upp till piscivor storlek och cypriniderna får ytterligare fördel genom att antalet rovfiskar minskar. Cypriniderna tillväxer till stort antal, men ofta blir de småvuxna, då det är stor konkurrens om födan. Bristen på undervattensvegetation gör att makroevertebrater (snäckor, insekter) inte trivs i samma omfattning, och födoresursen för större fisk begränsas. Således finns det återkopplingsmekanismer som kan bibehålla en sjö i endera tillståndet även vid samma näringsämnesnivå. Om för mycket näring tillförs blir växtplanktonproduktionen för stor för att djurplankton skall kunna ha en reglerande effekt på denna. Resultatet kan teoretiskt bli desamma om undervattensvegetationen försvinner eller aktivt tas bort i för stor omfattning vilket ger utrymme för en ökning av växtplankton. d v s växtproduktionen kan komma att blir resultatet detsamma. På samma sätt kan systemet komma i ”obalans” om planktonätande fisk (cyprinider) ökar och kommer att dominera dominerar fisksamhället genom dess konsumtion av växtplanktonätande djurplankton. Svaneholmssjön är naturligt en klarvattensjö med riklig undervattensvegetation. Vissa faktorer i sjön stämmer dock inte helt överens med klarvattensjöns. Andelen cyprinider (mört, sarv) har visat sig vara stor och planktonundersökningen visar på att förekomsten av stora djurplankton (hinn- och hoppkräftor) var liten. Växtplanktonsammansättningen i sjön dominerades 2006 av pansarflagellater och Cryptomonader, vilket varit fallet tidigare år också. Cryptomonaderna är mycket små och förökar sig så snabbt att fisken troligen inte hinner hålla tillbaka dess utveckling. Ekologgruppen januari 2007 Svaneholmssjön Biologiska undersökningar 2006 20 Åtgärder för att bibehålla sjöns klarvattentillstånd De mänskliga aktiviteter som påverkar Svaneholmssjön idag är: • Näringstillförsel. • Fiske på rovfisk (större abborre, gädda) • Skörd av vattenvegetation Samtliga dessa faktorer kan påverka sjön i riktning mot ett mera planktongrumligt tillstånd. När det gäller näringstillförseln till sjön är det naturligtvis viktigt att minimera den så mycket som möjligt. Tillrinningsområdet är 453 ha och andelen åkermark är 60 %. Bidraget av näringsämen från markläcket från åkermark är av stor betydelse för sjöns näringstillstånd. Fosfor och kvävebelastningen kan uppskattas med hjälp av att uppskatta markläckaget från åker respektive skog. Uppgifter från Dybäcksån och Skivarpsån tyder på ett reltivt högt fosforläckage från jordbruksmarken i detta område av Skåne. En beräkning av fosforbelastningen visar att den kan vara relativt hög i förhållandet till sjöns hydrologiska belastning (vattentillrinning i förhållande till sjöytan). Den faktiska belastningen påverkas dock av att flera av de större tillflödena rinner genom alsumpskogar och vattensamlingar i skogsområdena norr om sjön innan de når sjön och i dessa miljöer sker rimligen en ganska omfattande reduktion. Åtgärder som skulle minska belastningen på sjön ytterligare är att uppmuntra markägare att anlägga våtmarker eller dammar i tillflödena till sjön. En noggrann kartering av sjöns tillflöden och dess tillrinningsområden skulle härvidlag vara ett bra underlag för sådana åtgärder i tillrinningsområdet. I tidigare utredningar (Henriksson och Liedberg- Jönsson 1989) har konstaterat att fosforhalterna i viken väster om slottet är förhöjda och att det sker ett utläckage av fosfor från dessa sediment. De fosforrika sedimenten i denna del av sjön är sannolikt orsakade av slottets avloppsutsläpp som dock upphörde 1987, då avloppsvattnet leddes till det kommunala VAnätet. I utredningen föreslås att det fosforrika sedimentet i sjön tas bort genom sugmuddring. Detta är emellertid inte en helt riskfritt att utföra då det finns risk att näringsrikt sediment rörs upp och bl a fosfor sprids i sjön, varför denna åtgärd inte rekommenderas. Vissa resultat i undersökningarna, gällande fiskfaunans storleksfördelning och avsaknaden av hopp- och hinnkräftor skulle på sikt kunna påverka sjön i negativ riktning med risk för att klarvattentillståndet upphör. Äldre undersökningar (bl a planktonundersökningar och uppgifter om vegetationsutvecklingen) och uppgifter tyder dock på att sjön har befunnit sig i samma stadie under en lång tid. För att ändå trygga klarvattenstillståndet kan en enkel åtgärd vara att reglera fisket, så att andelen cyprinider minskar. Då ökar antalet djurplankton, vilket ger minskad växtplanktonproduktion. Detta gynnar undervattensvegetationen och ger ett klarare vatten. Från naturvårdssynpunkt kan detta också vara positivt för bottenfaunan. En fortsatt måttlig skörd av vegetation där näckrosor och framförallt undervattensväxter får ha en fortsatt stor utbredning, bör inte ha någon skadlig inverkan på ekosystemet. Det är dock viktigt att värna om undervattensvegetationen, som är en viktig resurs för djurlivet i sjön. Bekämpningen av vattenvegetationen kan således fortsätta i begränsad omfattning för att hålla vissa ytor av sjön tillgängligt för fiske. Vid bekämpning måste vegetationen givetvis avlägsnas och föras upp på land. Skördandet kan då också ha en positiv effekt genom att näring förs bort från sjön. Vegetationsbekämpningen bör huvudsakligen inriktas på näckrosbestånden med tanke på undervattensvegetationens positiva effekt på sjöns klarvattentillstånd och djurlivet i sjön. Troligen gynnas också vissa fladdermusarter som jagar över öppna vattenytor av att näckrosbestånden begränsas i sin utbredning (Gerell 2005). Ekologgruppen januari 2007 21 Svaneholmssjön Biologiska undersökningar 2006 Näckrosbestånden kan avlägsnas antigen genom klippning eller genom rotskärning. Klippningen måste upprepas i flera år för att den skall ha någon effekt och utföres lämpligen under juli-augusti. Rotskärningen, där rötterna skärs sönder varvid de flyter upp till ytan och insamlas, har en mer omedelbar effekt. Rotskärningen har dock den nackdelen att sjön grumlas upp vid åtgärden och utförs lämpligen i juli-augusti vid låga vattenflöden. Eventuellt föreligger också risk för att näringsämnen frigörs och sprids i sjön vid rotskärning. Förslag till åtgärder: • Reglering av fisket för att gynna rovfisk och minska andelen cyprinider. Detta kan ske genom information till berörda, och genom att registrera fiskfångsterna. Närmare beskrivning av detta ges under rubriken Rekommenderade åtgärder för fisket. • Begränsa näringstillförseln till sjön genom åtgärder i tillrinningsområdet. En åtgärdsplan bör upprättas. • Skörden av undervattensväxter bör utföras i begränsad omfattning och huuvudskaligen koncentreras till näckrosbestånden. Information ges till berörda. Referenser Almestrand, A. & Lundh, A. 1951. Studies on the vegetation and hydrochemistry of Scanian lakes I-II. – Botaniska notiser. Suppl. 2(3): 1-174. Cronberg, G. (in prep.) Växt- och djurplankton från 10 näringsrika slättsjöar i det skånska jordbrukslandskapet sommaren 2005. – Länsstyrelsen i Skåne Län. Cronberg, G. Annadotter, H. 1996. Förekomst av algtoxiner i sjöar, Malmöhus län 1994-1995.Limnologiska avdelningen, Ekologiska Institutionen, Lunds Universitet, 1-32. Cronqvist , Stefan. Limnoteknik AB. Muntlig kommunikation 2007. Gerell, Rune. 2005. Inventering av fladdermöss kring Svaneholmssjön. Naturvårdskonsult Gerell på uppdrag av Skurups kommun Henriksson, J. Liedberg-Jönsson, B. 1989. Svaneholmssjön. Sedimentens betydelse för vattenkvalitén. Förslag till restaurering. - Skurups kommun. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Henriksson, J. 1991. Svaneholmssjön. Sedimentens betydelse för vattenbeskaffenheten. Underlag till restaureringsplan. Etapp 2.- Skurups kommun. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Kinnerbäck, A. Tabeller för längd-viktkorrelation hos fisk. Opubl.- Fiskeriverket Lundh, A. 1951. Studies on the vegetation and hydrochemistry of Scanian lakes III. – Botaniska notiser. Suppl. 3(1): 1-138 Naturvårdsverket 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag Rapp 4913 Nielsen L Svedberg U. Våra fiskar Prisma 2006 SMHI svenskt sjöregister Vol 1(2) 1996 Ekologgruppen januari 2007 Bilaga 1 Svaneholmssjön - Biologiska undersökningar 2006 Atrlista kärlväxter (mossor) - Svaneholmssjön Inventeringen är utförd av Johan Krook och David Reuterskiöld, Ekologgruppen den 4 sept 2006. Frekvensangivelse: 1= enstaka, 2=gles förekomst, 3=riklig förekomst, 4=fyller ut stor del av vattenmassan, fl v = fläckv Rödlista 2005 Vetenskapliga namn EQUISETACEAE Svenska namn FRÄKENVÄXTER strandkanten sjön kommentar 2, fl v 3 Equisetum fluviatile sjöfräken DRYOPTERIDACEAE TRÄJONVÄXTER Dryopteris filix-mas träjon SALICACEAE VIDEVÄXTER Salix cinerea gråvide BETULACEAE BJÖRKVÄXTER Alnus glutinosa klibbal Betula pubescens glasbjörk 2 3 3 2 POLYGONACEAE SLIDEVÄXTER Rumex hydrolapathum vattenskräppa NYMPHAEACEAE NÄCKROSVÄXTER Nuphar lutea gul näckros Nymphaea alba vit näckros 2 3 fl v 3 fl v ofta i blandade bestånd med vit näckr ofta i blandade bestånd med gul näckr CERATOPHYLLACEAE SÄRVVÄXTER 4 Ceratophyllum sp. särvar ONAGRACEAE DUNÖRTSVÄXTER Epilobium hirsutum rosendunört Epilobium palustre kärrdunört APIACEAE FLOCKBLOMMIGA Cicuta virosa sprängört Peucedanum palustre kärrsilja Sium latifolium vattenmärke RUBIACEAE MÅREVÄXTER Galium palustre vattenmåra LAMIACEAE KRANSBLOMMIGA Lycopus europaeus strandklo Mentha aquatica vattenmynta Scutellaria sp. frossörter Stachys palustris knölsyska 2 1 2 2 2 1 SOLANACEAE POTATISVÄXTER Solanum dulcamara besksöta VALERIANACEAE VÄNDEROTSVÄXTER Valeriana officinalis läkevänderot ASTERACEAE KORGBLOMMIGA Eupatorium cannabinum hampflockel IRIDACEAE IRISVÄXTER Iris pseudacorus svärdslilja LEMNACEAE ANDMATSVÄXTER Lemna minor andmat Lemna trisulca korsandmat 2 2 1 1 2 1 1 2 1 2 HYDROCHARITACEAE DYBLADSVÄXTER Elodea canadensis 2 fl v vattenpest 2 Hydrocharis morsus-ranae dyblad SPARGANIACEAE IGELKNOPPSVÄXTER Sparganium erectum storigelknopp TYPHACEAE KAVELDUNSVÄXTER Typha latifolia bredkaveldun Ekologgruppen januari 2007 2 2 2 Bilaga 1 Svaneholmssjön - Biologiska undersökningar 2006 Rödlista 2005 Vetenskapliga namn CYPERACEAE Svenska namn HALVGRÄS Carex elata bunkestarr Carex paniculata vippstarr Carex pseudocyperus slokstarr Schoenoplectus lacustris säv POACEAE GRÄS Phragmites australis vass sjön strandkanten 2 2 2 3 fl v 3 fl v MOSSOR Fontinalis antipyretica näckmossa kommentar 2, 3 fl v Ekologgruppen januari 2007 2:96 Bilaga 2 2:1 1 2:95 S:4 2:84 2:1 1 Översiktlig vegetationsutbredning Näckrosor och övervattensvegetation 2:45 näckros, mer eller mindre heltäckande säv och/eller vass Ekologgruppen januari 2007 skala 1: 4000 Svaneholmssjön –Biologiska undersökningar 2006 Bilaga 3 Utbredning av näckrosvegetation (svart)- och säv-vassvegetation (raster) i Svaneholmssjön 1936 (överst), 1986 (mitten) och 2006 (nederst). Ekologgruppen januari 2007 Svaneholmssjön - Biologiska undersökningar 2006 Bilaga 4 Hornsärv Förekomst/mängd 0 2 3 (2) (5) (6) 4 (32) Näckmossa Förekomst/mängd 0 (34) 1 (1) 2 (9) 3 (1) Förekomsten av hornsärv och näckmossa på 45 undersökta lokaler i Svaneholmssjön 4 sept 2006. Ekologgruppen januari 2007 Frekvensangivelse: 1= enstaka, 2=gles förekomst, 3=riklig förekomst, 4=fyller ut stor del av vattenmassan Svaneholmssjön - Biologiska undersökningar 2006 Bilaga 5a Växtplanktons biomassa i Svaneholmssjön 2005-2006. Färskvikt mg/l (0-2 m) DATUM CYANOPHYTA Blågröna alger Planktothrix agardhii DIATOMOPHYCEAE, Kiselalger Cocconeis sp. Cyclotella spp. CHRYSOPHYCEAE, Guldalger Dinobryon divergens Mallomonas spp. Synura sp. CRYPTOPHYCEAE, Rekylalger Cryptomonas spp Rhodomonas spp. DINOPHYCEAE, Pansarflagellater Ceratium hirundinella Peridinium gatunense Peridinium spp. EUGLENOPHYCEAE, Ögonalger Lepocinclis sp. Phacus gigas HETEROTROFA ALGER, Färglösa alger Katablepharis ovalis 2001-09-26 2002-08-28 0,038 0,035 0,706 0,047 0,039 2,276 0,912 0,103 0,712 0,151 4,203 0,059 37,63 0,229 0,134 0,668 0,051 TOTAL BIOMASSA 7,62 Blågröna alger Kiselalger Guldalger Rekylalger Pansarflagellater Ögonalger Färglösa alger 0,038 2,315 1,015 4,203 0,051 Ekologgruppen januari 2007 40,37 0,741 0,047 0,863 38,781 0,794 Svaneholmssjön - Biologiska undersökningar 2006 Bilaga 5b Svaneholmssjön, djurplankton 2005 och 2006. EG = ekologisk grupp E = Eutrof, I = Indifferent, O = Oligotrof Förekomst: x = enstaka, xx = vanlig, Antal individ/L = värde År Dag ROTATORIA, Hjuldjur Anuraeopsis fissa (GOSSE) Ascomorpha ecaudis PERTY) A. saltans BARTSCH Asplanchna priodonta GOSSE Conochilus hippocrepis (SCHRANK) Gastropus stylifer IMHOF Keratella cochlearis (GOSSE) K. quadrata (MÜLL.) P. major (BURCKHARDT) P. remata (SKORIKOV) P. vulgaris CARLIN Pompholyx sulcata HUDSON Synchaeta sp. Trichocerca birostris (MINIKIEWCZ) T. capucina (WIERZ.) T. cylindrica (IMHOF) T. porcellus GOSSE T. pusilla (JENNINGS) T. rousseleti (VOIGT) xxx = riklig. EG E I I E I I I E I I I E I E I E E E E CLADOCERA, Hinnkräftor Bosmina longirostris (MÜLL.) Ceriodaphnia quadrangula (MÜLL.) Chydorus sphaericus MÜLL. Diaphanosoma brachyurum (LIÉVIN) I I E I COPEPODA, Hoppkräftor Calanoida copoder Cyclopoida copepoder Nauplius I I I OSTACODA, musselkrätor I Antal arter/grupper 2005 26 sep 2006 28 aug 1640 x 600 25 x 1920 320 x 720 1120 x 1000 400 315 115 15 90 5 5 5 5 x x x 30 100 30 5 x 320 25 90 410 155 18 Ekologgruppen januari 2007 85 10 160 80 21 Bilaga 5c Svaneholmssjön - Biologiska undersökningar 2006 Sida 1 av 2 Svaneholmssjön, växtplankton 1949, 1994-95 och 2005-06. Ekolgisk grupp: E=eutrof, I=indifferent, O=oligotrof (- = ej funnen, x = funnen, men frekvens okänd) (1 = enstaka, 2 = vanlig, 3 = mycket vanlig till dominerande) EG År Dag, månad Original prov (okoncentrerat) Nätplankton (µm) Cyanophyceae, Blågröna alger Chroococcales Aphanocapsa incerta (Lemm.) Cronb. & Kom. E A. planctonica (G. M. Smith) Kom. & Anagn. I Aphanothece bachmannii Kom.-Legn. & Cronb. E A. minutissima (W. West) Kom.-Legn. & Cronb. E Chroococcus limneticus Lemm. E Merismopedia glauca (Ehr.) Näg. Microcystis flos-aquae (Wittr.) Kirchn. E Woronichinia compacta (Lemm.) Kom. & Hind. E W. karelica Kom. & Kom.-Legn. I W. naegeliana (Ung.) Elenk. E Oscillatoriales Planktolyngbya limnetica (Lemm.) Kom.-Legn. & Cronb. I Planktothrix agardhii (Gom.) Anagn. & Kom. E Planktothrix sp. E Pseudanabaena limnetica (Lemm.) Kom. E P. mucicola (Naum. & Hub.-Pestal.) Bourr. E Trichodesmium lacustre Kleb. I Nostocales Anabaena circinalis Rabenh. ex Born. et Flah. E Anabaena sp. I Aphanizomenon flos-aquae Bréb. E Chlorophyceae, Grönalger Eudorina elegans Ehr. E Pandorina morum (Müll.) Bory E Pediastrum spp. E Chrysophyceaes, guldalger Dinobryon divergens (Müll.) Bory I D. sociale Ehr. I Mallomonas acaroides Perty E M. tonsurata Teil. I Mallomonas sp. I Synura sp. I Uroglena sp. I Haptophyceae, Häftalger Chrysochromulina parva Lack. E Diatomophyceae, kiselalger Aulacoseira sp. E Cocconeis sp. E Cyclotella sp. I Fragillaria construens Perty I Surirella sp. I Cryptophyceae, rekylalger Cryptomonas sp. I Rhodomonas sp. I Ekologgruppen januari 2007 1949 26 jul 55 1994 1995 2005 2006 08 aug 16 aug 30-aug 28-aug orig. orig. orig. orig. 25-45 25-45 - x x x x x 2 x - 1 - 1 1 1 - - - 1 - 1 1 1 1 1 1 - - 1 1 - 1 - 2 - - 1 - 1 - - - 1 1 2 - 2 1 1 1 1 - - - - 1 1 - - - - 1 2 1 1 1 - 2 - 2 2 3 2 2 2 1 1 1 - Bilaga 5c Svaneholmssjön - Biologiska undersökningar 2006 Sida 2 av 2 Dinophyceae, pansarflagellater Ceratium hirundinella (O.F.M.) Schrank Peridinium cf. volzii Lemm. P. gatunense Nyg. Peridinium sp. Euglenophyceae, ögonalger Euglena sp. Lepocinclis sp. Phacus gigas Da Cunha P. pyrum (ehr.) Stein Phacus sp. Trachelomonas volvocina Ehr. Trachelomonas sp. Färglösa flagellater Katablepharis ovalis Skuja Totalt antal arter I E I I 1 - 2 - 3 2 3 1 3 2 E E I E I E E - - 1 1 2 - 1 1 1 1 - I 10 6 2 18 2 14 _ 19 Ekologgruppen januari 2007 - Bilaga 6 Svaneholmssjön –Biologiska undersökningar 2006 Bedömning av tillstånd och avvikelse Tillstånd (tabell 1) och avvikelse från jämförvärdet (tabell 2) har beräknats enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalité (SNV rapport 4913). Ett lågt samlat index för tillstånd, klass 1, indikerar att sjöns fiskfauna består av ett stort antal arter, mycket fisk, hög reproduktion och hög andel piscivora abborrfiskar (gös och abborre). Om klassningen hamnar runt 3 betyder detta att sjöns fisksamhälle motsvarar genomsnittliga förhållanden för svenska sjöar. Höga index, klass 4-5, innebär art- och individfattiga sjöar med låg andel piscivora abborrfiskar, vilket kan tyda på en negativ påverkan på sjön. Vid bedömning av avvikelse från jämförvärde tyder ett lågt samlat index, klass 1, på ingen eller obetydlig avvikelse medan höga index, klass 4-5, indikerar stor till mycket stor avvikelse från jämförvärdet. Jämförvärdet beräknas med konstanter som tar hänsyn till sjöarea och maxdjup. Tabell 1. Klassning av tillstånd för fisk i sjöar Tillstånd Klass Benämning Samlat index 1 Mycket lågt samlat index <2,2 2 Lågt samlat index 2,2-2,6 3 Måttligt högt samlat index 2,6-3,4 4 Högt samlat index 3,4-4,2 5 Mycket högt samlat index ≥4,2 Tabell 2. Klassning av tillstånd för fisk i sjöar Andel piscivora abborrfiskar Klass Benämning Samlat index 1 Mycket hög andel pisc >0,82 2 Hög andel pisc 0,54-0,82 3 Måttligt hög andel pisc 0,24-0,54 4 Låg andel pisc 0,09-0,24 5 Mycket låg andel pisc ≤0,09 Tabell 3. Klassning av avvikelse från jämförvärden för fisk sjöar. Avvikelse från jämförvärde Klass Benämning Samlat index 1 Ingen eller obetydlig avvikelse ≤1,7 2 Liten avvikelse 1,7-2,1 3 Tydlig avvikelse 2,1-2,6 4 Stor avvikelse 2,6-3,0 5 Mycket stor avvikelse >3,0 Ekologgruppen januari 2007 Bilaga 7 Svaneholmssjön –Biologiska undersökningar 2006 Fångstprotokoll Ekologgruppen januari 2007 Bilaga 8 sidan 1(4) Svaneholmssjön – Biologiska undersökningar 2006 8. Bottenfauna – resultat och artlista I detta kapitel redovisas varje provpunkt på ett uppslag. På vänstersidan finns lokalbeskrivning med foto och skiss, bedömning av undersökningsresultatet med kommentarer samt jämförelser med tidigare resultat. På högersidan finns de kompletta artlistorna. Lokalbeskrivningen följer SLU:s ”Handbok för miljöövervakning, sjöar och vattendrag - bottenfauna tidsserier” (96-0624). Underlag till bedömningar av indexvärden och påverkansgrad ges i metodikkapitlet. Förklaring till artlistorna I artlistan redovisas totala antalet individer av förekommande taxa samt den procentuella andelen av provets totala individantal. Sparkproverna kompletterades med ett kvalitativt sökprov riktat mot miljöer som ej ingått i sparkproverna. Tillkommande taxa som noterats i de kvalitativa sökproverna har markerats med ett kryss i artlistan. Varje taxas känslighetsgrad/funktion anges i kolumnerna A-D, vilket förklaras i tabellen nedan. Försurningskänslighet Taxats funktion Känslighet för organisk-eutrofierande belastning Taxats hotkategori Kolumn A Kolumn B Kolumn C Kolumn D 1=taxat tål pH <4,5 2=taxat tål pH 4,5-4,9 1=filtrerare 2=detritusätare 3=taxat tål pH 5,0-5,4 3=predator 4=taxat tål pH 5,5-5,9 4=skrapare 5=taxat tål inte pH <6,0 5=sönderdelare 1=påträffats i höggradig förorenat vatten 2=påträffats i vattendrag som bedömts kraftigt påverkade av jordbruk 3=påträffats i vattendrag som bedömts måttligt påverkade av jordbruk 4=typiskt för vattendrag som på sin höjd är belastade av skogsbruk 5=påträffats mest i vattendrag med mycket låg ledningsförmåga Akut hotad (CR) Starkt hotad (EN) Sårbar (VU) Missgynnad (NT) Kunskapsbrist (DD) 5=ovanlig art i ett regionalt perspektiv Klassningen enligt kolumnerna A och C har huvudsakligen hämtats ur SNV Rapport 4345 av Degerman m fl. 1994 ”Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag”. Klassningen enligt kolumn B har hämtats ur fack- och bestämningslitteratur för respektive art/grupp. Klassningen enligt D grundar sig på ”Rödlistade arter i Sverige 2005”. Som underlag vid bedömningen av ”ovanliga” arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas med för närvarande 1200 lokaler från södra Sverige har vägts in vid bedömningen. Ekologgruppen januari 2007 Bilaga 8 sidan 2 (4) Svaneholmssjön -Biologiska undersökningar 2006 ARTLISTA Provpunkt Svaneholmssjön Extra sökprov Provt.datum 2006-08-30 Känslighetsgrad/funktion POLYPDJUR A B C Hydrozoa 3 3 Hydridae VIRVELMASKAR obest Extra sökprov Strand D Delprov 1 Summa (ant ind) 2 3 4 5 ant ind Sjöns mitt Summa % ant ind Summa % 1 1 ant ind % 1 0,2 1 0,2 10 1,6 2 1 3 1 0,3 0,2 0,5 0,2 Turbellaria Dendrocoelum lacteum Planaria-Dugesia Polycelis sp. GLATTMASKAR 3 3 3 3 3 3 2 2 2 3 3 2 4 3 1 3 3 3 3 3 3 3 2 2 1 2 2 2 Sphaeriidae Pisidium sp. Sphaerium sp. SNÄCKOR 2 1 2 1 1 1 2 2 2 Gastropoda 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 5 3 3 3 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 2 2 2 2 2 2 2 5 2 2 3 VU 2 5 3 5 2 2 5 Asellus aquaticus Gammarus lacustris Argulus foliaceus Ostracoda VATTENKVALSTER 1 5 5 5 2 3 2 1 3 1 2 1 1 2 Hydracarina 1 3 2 25 1 3 3 Oligochaeta övriga Stylaria lacustris IGLAR Hirudinea Glossiphonia complanata Glossiphonia heteroclita Helobdella stagnalis Hemiclepsis marginata Theromyzon tessulatum Erpobdella octoculata MUSSLOR 2 1 2 3 1 2 5 4 X 2 0,3 3 0,4 0,2 1 0,1 10 1,3 7 20 2 14 2 48 2 4,1 0,2 1 1 1 1 1 1 4 0,1 0,3 1 1 14 0,1 0,1 1,2 1 2 0,1 0,3 4 0,6 3 7 6 0,3 0,6 0,5 1 0,1 1 0,2 X 1 2 0,3 0,1 1 0,2 3 1 0,4 0,1 10 1,6 35 50 4,4 6,3 1 10 10 20 0,2 1,6 1,6 3,2 0,3 3 0,5 70 11,3 5 1 1 4 2 1 7 Bivalvia Physa fontinalis Radix balthica/labiata Lymnaea stagnalis Anisus vortex Gyraulus albus Gyraulus crista Planorbarius corneus Hippeutis complanatus Segmentina nitida Valvata cristata Bithynia leachii Bithynia tentaculata Marstoniopsis scholtzi KRÄFTDJUR 3 5 2 6 1 7 1 11 1 1 1 5 15 1 1 2 5 1 1 15 3 1 6 1 8 20 3 2 3 15 4 1 3 2 1 38 6 1 X 2 X 10 11 38 28 3,3 0,5 0,1 6 4 1 3 0,5 0,3 0,1 0,3 2 80 6,9 20 2,5 20 3,2 3 0,3 3 0,3 12 322 279 1,0 27,6 23,9 200 200 25,4 25,4 200 200 32,3 32,3 2 1 0,3 0,2 10 1,6 1 0,2 0,2 0,9 0,9 3,3 2,4 Crustacea 10 25 5 15 VATTENSPINDLAR Arachnida Argyroneta aquatica HOPPSTJÄRTAR Collembola 3 1 3 1 4 4 2 4 4 4 3 2 2 1 1 1 2 3 3 2 1 1 1 3 3 3 3 3 3 3 3 1 3 3 3 3 1 1 3 3 2 3 2 1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Caenis horaria Caenis robusta Cloeon dipterum TROLLSLÄNDOR 5 8 76 68 1 20 29 1 44 19 1 27 58 1 155 105 Odonata Enallagma cyathigerum Erythromma najas Ischnura elegans Coenagrion pulchellum/puella Coenagrionidae Aeshna grandis Cordulia aenea Libellula quadrimaculata SKINNBAGGAR 1 1 3 3 3 4 2 5 1 2 10 1 1 1 7 1 12 1 0,1 0,1 0,6 0,1 1,0 0,1 2 X 10 4 1 0,2 1 0,1 4 4 0,5 0,5 200 1 25,4 0,1 Heteroptera Ilyocoris cimicoides Plea minutissima Notonecta glauca Cymatia coleoptrata Corixinae Gerridae 5 5 2 1 2 1 1 2 1 7 Ekologgruppen januari 2007 0,9 0,3 0,1 Bilaga 8 sidan 3 (4) Svaneholmssjön -Biologiska undersökningar 2006 ARTLISTA Provpunkt Svaneholmssjön Extra sökprov Provt.datum 2006-08-30 Känslighetsgrad/funktion SKALBAGGAR Extra sökprov Strand A B C D Delprov 1 Summa (ant ind) 2 3 4 5 ant ind Sjöns mitt Summa % ant ind Summa % ant ind % Coleoptera Haliplus sp. Noterus crassicornis Agabus sp. Acilius canaliculatus Anacaena lutescens Scirtidae Elodes sp. FJÄRILAR 1 Lepidoptera obest 3 1 2 5 3 3 3 2 1 4 2 1 1 1 2 1 0,1 0,2 2 1 0,2 1 0,2 5 0,8 X X 1 1 5 1 8 0,7 1 1 1 1 0,1 0,1 1 2 0,2 1 0,1 1 3 2 1 X 1 59 6 0,1 0,3 0,2 0,1 1 94 1 X 1 X 56 66 1167 1167 5 0,6 1 0,1 2 Cataclysta lemnata Elophila nymphaeata? NÄTVINGAR Neuroptera obest Sisyra sp. MEGALOPTERA Sialis sp. NATTSLÄNDOR 5 2 3 3 1 1 1 3 2 2 1 1 1 1 5 5 5 5 2 3 3 3 2 2 1 1 Trichoptera Polycentropodidae Cyrnus flavidus Holocentropus dubius Holocentropus picicornis Limnephilus nigriceps? Athripsodes aterrimus Leptocerus tineiformis Triaenodes sp. TVÅVINGAR 1 1 3 1 1 1 NT 3 5 21 1 1 3 3 2 11 1 1 1 2 3 10 3 7 1 5 25 1 0,1 10 1,6 0,1 5,1 0,5 30 3,8 10 1,6 0,1 8,1 0,1 10 1,3 10 1,6 Diptera Ormosia sp. Chironomidae Ceratopogonidae Stratiomyidae Empididae Tabanidae ANTAL TAXA (exkl sökprov) ANTAL TAXA (inkl sökprov) INDIVIDANTAL Individantal/m2 1 1 3 2 3 4 2 3 3 3 1 70 1 268 81 194 149 475 Ekologgruppen januari 2007 0,1 100 25 788 100 30 620 100 Svaneholmssjön 1 Bilaga 8 sidan 4 (4) Vattensystem: Vattendrag/namn: SKIVARPSÅN/DYBÄCK Svaneholmssjön, vid slottet SKA-Svaneholm Provdatum: 2006-08-30 Koordinater x: 6154780 Kommun: Skurup Lokaltyp: Sjö Naturligt/grävt: naturligt Provpunktsbeteckning: y: 1352890 Läge: vid parkering till slottet - ca 50 - 60 m S om båtbrygga Provtagning: Håkan Björklund Sortering: Ida Krook Artbestämning: Ekologgruppen Lokalens längd (normalt 10 m): Lokalens bredd (provyta, uppsk): Vattendragsbredd (våtyta): Lokalens medeldjup (provyta): Lokalens maxdjup (provyta:) Antal prov: 5 Separerade prover: Ja Metod: SS028191 10 m 5m Tid/prov (s): 60 Provsträcka (m): 1 Vattenhastighet (0-3): Vattennivå: Grumlighet: Färg: Vattentemperatur 0,5 m 0,9 m 0 medel klart 18 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Findetritus: D2 2 Finsediment: D1 3 Grovdetritus: D1 2 Sand: 0 Fin död ved: 1 Grus: 0 Grov död ved: 1 Fin sten: D2 2 Utfällningar: 0 Grov sten: 0 Fina block: 0 Grova block: 0 Häll: 0 Bottentyp: mjuk Kvalprov substrat: vegetation, grenar Övrigt utanför delprov: Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Dom Täck Lövskog: D3 1 Barrskog: 0 Blandskog: 0 Kalhygge: 0 Våtmark: 0 Åker: 0 Veg utanför delprov: Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Täck Dom Gräs/äng: D2 2 Träd: D1 Hed: 0 Buskar: D2 Hällmark: 0 Gräs/halvgräs: D3 Blockmark: 0 Annan veg: Artif mark: D1 3 Övrigt: 0 Beskuggning (0-3): 2 Dom.art Dom Täck Överv.veg: D1 2 Flytbladsveg: D2 1 0 Långskottsveg: 0 Rosettväxter: 0 Mossor: 0 Makroalger: Dom.art al al Dom. markanvändning: Lokal lämplig för provtagning: dålig - sumpigt Provet representativt för den provtagna åsträckan: tveksamt Övriga iakttagelser i fält: Subdom.art Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: Påverkan B: Påverkan C: styrka: 0 styrka: 0 styrka: 0 Bedömning av prov från 2006-08-30 Försurningspåverkan: obetydlig Allmänt Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: mycket högt måttlig mycket högt lågt lågt mycket högt måttligt Dominerande taxa: Caenis robusta, 28% Cloeon dipterum, 24% Chironomidae, 8% Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: Försurn.känslig sländart: Gammarus: Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: Naturvärde: mycket högt Föroreningspåverkan: 13p 2p 3p 3p 1p 1p 1p 2p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 2 dagsländefamiljer 2 familjer husbyggare Gammarus, Elodes Kriteriepoäng - totalt: 59p Hotade arter: Segmentina nitida (VU), 16p Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus, Erpobdella, Sialis, Sphaerium, Radix Rödlistade arter: Leptocerus tineiformis (NT), 6p Ovanliga arter: Gyraulus crista, 3p Bithynia leachii, 3p Marstoniopsis scholtzi, 3p Valvata cristata, 3p Hemiclepsis marginata, 3p Caenis robusta, 3p Plea minutissima, 3p Sisyra sp., 3p Triaenodes sp., 3p Kommentarer: Artrikedomen var mycket stor i Svaneholmssjön. Hela 66 taxa hittades, vilket gör sjön till den artrikaste bland de 294 sjöar/dammar som finns i Ekologgruppens databas. Dessutom tillkom 7 arter i de extra sökproven, totalt erhölls alltså 73 taxa. Diversiteten var mycket hög. Dagsländor dominerade individantalet och utgjorde ca 50 %, vilket var positivt och visade på en god miljö och riklig vegetation. Snäckor gynnas också av riklig vegetation och 13 olika snäckarter påträffades, vilket är mycket högt. Värdefullt var fyndet av den mycket ovanliga snäckan Segmentina nitida. Arte rödlistad i kategorin sårbar (VU), och anses som en hotad art i Sverige. Fyra andra ovanliga snäckarter noterades. Bland andra intressanta arter ka nämnas vattenbi (Ilyocoris cimicoides), dvärgryggsimmare (Plea minutissima) och nattsländan Leptocerus tineiformis, vilken trivs i klart vatten. Sjön hade totalt 12 ovanliga arter, vilket bidrog till det ovanligt höga naturvärdesindexet, 59 p. Det är faktiskt det högsta värdet bland våra samtliga 3500 undersökningar, fördelat på 1285 lokaler i södra Sverige. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 Shannonindex ASPTindex EPTindex BpHImax 2006-08-30 66 1167 3,6 5,0 10 10 Surhets- Försurningsindex påverkan 13 obetydlig Ekologgruppen i Landskrona AB DFI- Föroreningsindex påverkan 4 Naturvärde index värde 59 mycket högt Bilaga 9 sidan 1 (5) Svaneholmssjön – Biologiska undersökningar 2006 Bilaga 1. Metodik Undersökningen har utförts av Ekologgruppen i Landskrona där Birgitta Bengtsson och Håkan Björklund stått för provtagningen. Ida Krook utförde sorteringsarbetet. Cecilia Holmström har utfört de taxonomiska bestämningarna och sammanställt rapporten. Ekologgruppen är ackrediterat för bottenfaunaundersökningar (metod SS 028191, ackred nr 1279). Undersökningen har omfattat 1 provpunkter i sjölitoralen den30 augusti 2006 med den s k sparkmetoden (efter SIS-metod SS-028191). Metodiken följer SLU:s ”Handbok för miljöövervakning, sjöar och vattendrag - bottenfauna tidsserier” (96-06-24). Vid provpunkten togs 5 sparkprov över en sträcka av vardera 1 m under ca 20 sekunder. Delproven har hållits isär. Utöver sparkproven togs ett kvalitativt sökprov under 10 minuter i de miljöer som fanns på lokalen, men som inte blivit representerade i sparkproverna. Förutom denna standardiserade provtagning togs även extra sökprov dels vid stranden i sjöns sydvästra och sydöstra del (Extra sökprov strand) samt från båt ute i sjön (Extra sökprov sjöns mitt). Proven konserverades i fält med etanol (80 %) till en koncentration av ca 70 %. En skiss över lokalen och platserna för de enskilda delproven ritades in på en fältblankett. Varje lokal fotograferades och fotopunkt markerades på skissen. Sorteringsarbetet har skett på laboratorium under starkt ljus och förstoring. Efter sortering och noggrann utplockning har allt det insamlade materialet sökts igenom under mikroskop (40x förstoring) för att säkerställa att inga arter förbisetts. Artbestämningsarbetet har utförts under preparer- och ljusmikroskop. Bilaga 2. Resultatbehandling Art- och individantal Antalet påträffade taxa (arter) för varje lokal har räknats fram både exklusive och inklusive sökprovets arter. Vid utvärderingen har antalet taxa angivits inklusive sökprovets arter. En beräkning har också gjorts av antalet individer per lokal och per kvadratmeter. Dessa uppgifter skall dock endast ses som mycket grova skattningar, eftersom metoden inte är helt kvantitativ. Vid utvärderingen kommenteras antal taxa och antal individer med följande begrepp: mycket lågt lågt/litet måttligt högt mycket högt antal taxa <15 15 – 24 25 - 34 35 - 45 >45 antal individer/m2 <100 100 – 500 510 - 2000 2000 - 4000 >4000 Funktionella grupper Beroende på hur djuren samlar in sin föda kan de delas in i så kallade funktionella grupper: 1. Filtrerare: Lever av plankton och detritus från den fria vattenmassan, som de fångar genom att filtrera vattnet med nät eller tentakler. 2. Detritusätare: Äter detritus (halvnedbrutet organiskt material med mikrober) på bottnen. 3. Predatorer: Rovdjur som lever av andra djur. 4. Skrapare: Äter påväxtorganismer som skrapas loss från bottnar och vattenväxter. 5. Sönderdelare: Lever av grovt organiskt material t ex växtdelar. Proportionerna mellan de olika funktionella grupperna kan användas som ett index för bottenfaunasamhällets struktur. I ett vattensystem övre delar (bäckar och mindre vattendrag) är sönderdelare (t ex bäcksländor) och skrapare (t ex många nattsländor och dagsländor) vanligare, medan de nedre delarna i vattendraget med mer nedbrutet organiskt material har fler filtrerande och detritusätande djur. Många av de försurningskänsliga djuren är skrapare. I artlistan anges varje taxas funktionella grupp. Ekologgruppen januari 2007 Svaneholmssjön – Biologiska undersökningar 2006 Bilaga 9 sidan 2 (5) Försurningsindex Försurningspåverkan har angivits för varje lokal enligt försurningsindex (Henriksson & Medin 1990). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs dock alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av lokalens försurningspåverkan. I de fall bedömningen inte följer försurningsindex motiveras det i texten. Indexet har 8 kriterier som vardera ger 1 - 3 poäng. Den sammanlagda poängen för lokalen bedöms i en 3-gradig skala där 0-4 poäng ger bedömningen stark eller mycket stark påverkan, 4-6 poäng ger betydlig påverkan och 6 poäng eller mer ger bedömningen ingen eller obetydlig påverkan. Tanken bakom de flytande gränserna är att poäng, som utdelats för t ex förekomst av någon försurningskänslig dagsländeart, inte skall tillmätas alltför stor betydelse om arten endast påträffas i enstaka exemplar. Ett annat exempel är att om flera kriterier tyder på avsaknad av försurningspåverkan, men t ex antal taxa är för lågt för att ge tillräckligt hög poäng vid fasta poänggränser kan ändå lokalen bedömas som icke påverkad. Kriterierna i försurningsindexet är: 1. Försurningskänsligaste (se artlista, kolumn "A") arten bland dag-, bäck- och nattsländor. Känslighet anges efter Degerman et al 1994 (med något undantag). Kan ge max 3 poäng. Kritiskt pH-intervall: >5,4 ger 3 p; 5,4 – 5,0 ger 2 p; 4,9 - 4,5 ger 1 p 2. Förekomst av iglar ger 1 poäng 3. Förekomst av skalbaggefamiljen Elmididae ger 1 poäng 4. Förekomst av snäckor ger 1 poäng 5. Förekomst av musslor ger 1 poäng 6. Kvoten mellan antalet individer av dagsländesläktet Baetis* och antalet bäcksländeindivider, Baetis/Plecoptera index > 1,0 ger 2 p; 1,0-0,75 ger 1 p och <0,75 ger ingen poäng. 7. Antal taxa. Över 25 taxa (inkl sökprov)** ger 1 poäng och mer än 40 taxa*** ger 2 poäng. 8. Förekomst av märlkräftan Gammarus sp ger 3 poäng. Modifiering En modifiering har gjorts för att anpassa indexet till sjölitoraler (se pkt 6 och 7 ovan) * i sjölitoralen familjen Baetidae, ** i sjölitoral > 20 taxa, *** i sjölitoral > 30 taxa. Beteckningen ”ingen eller obetydlig påverkan” har ändrats till ”obetydlig påverkan”. Dessutom är klassindelningen något modifierad. Provpunkter med 6-7 indexpoäng benämns måttligt påverkade och gränsen för ”obetydlig påverkan” har ändrats från >6 till >7, vilket ger följande klassindelning: 0-4 p = stark-mkt stark försurningspåverkan 4-6 p = betydlig påverkan 6-7 p = måttlig påverkan >7 p = obetydlig påverkan Föroreningsindex – Danskt faunaindex (DFI) Påverkan av organisk/eutrofierande förorening har angivits för varje lokal. Som underlag har Danskt Faunaindex använts (Naturvårdsverkets Rapport 4913. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av föroreningspåverkan. Vid de lokaler som är försurningspåverkade, blir bedömningen av organisk/eutrofierande påverkan svår, eftersom försurningen slår ut arter som även är viktiga indikatorarter för organisk påverkan. Försvårande för utvärderingen är också om lokalen ligger nära sjöutlopp, där det naturligt utvecklas samhällen med många filtrerande organismer. Detta kan i hög grad påminna om de samhällen som utvecklas nedströms en del punktutsläpp innehållande organiskt material. En annan yttre faktor som kan vara av betydelse i små vattendrag är risken för uttorkning under torrperioder och bottenfrysning under sträng kyla. Risken för detta är störst på lokaler med mycket små tillrinningsområden. I sjöarna har ingen bedömning av organisk påverkan gjorts eftersom den interna produktionen av organiskt material ofta är stor och förutsättningarna för ansamling av organiskt material Ekologgruppen januari 2007 Svaneholmssjön – Biologiska undersökningar 2006 Bilaga 9 sidan 3 (5) också är betydligt större än i rinnande vatten. Därvid blir det svårt att bedöma eventuell yttre påverkan av organisk förorening. Danskt faunaindex består av två delar. Först räknar man ut differensen mellan antalet positiva (renvatten) och negativa (smutsvatten) indikatorarter/grupper. • Positiva arter/grupper är: virvelmaskar, släktet Gammarus, varje bäcksländesläkte, varje dagsländefamilj, skalbaggesläktet Helodes, och arterna Elmis aenea och Limnius volckmari, nattsländesläktet Rhyacophila, varje familj husbyggande nattsländor, snäckan Ancylus fluviatilis. • Negativa indikatorarter/grupper är Oligochaeta om 100 eller fler individer hittats, iglarna Helobdella stagnalis och Erpobdella, sötvattensgråsugga (Asellus aquaticus), sävsländesläktet Sialis, och av Diptera: familjen Psychodidae och släktena Chironomus och Eristalis, musselsläktet Sphaerium och snäcksläktet Lymnaea. Eftersom flertalet snäckor i släktet Lymnaea numera benämns Radix, har vi valt att ersätta Lymnaea med Radix i indexet. Det räcker med en individ för att indikatorarten/gruppen skall få poäng. När differensen mellan positiva och negativa indikatorarter/grupper beräknats går man in i en tabell för att få faunaindexet. Differensen avgör i vilken kolumn man går in i. Avgörande för indexvärdet är också vilken rad man går in på. På raderna rangordnas djur i nyckelgrupper där de djur som indikerar den renaste miljön står på översta raden (nyckelgrupp 1). För att få gå in på den översta raden måste mer än en av arterna/grupperna i nyckelgrupp 1 finnas på lokalen. Dessutom måste minst 2 individer av arten/gruppen finnas för att få räknas. Om ingen av nyckelgrupp 1 arterna/grupperna finns på lokalen så går man vidare ner i tabellen till nyckelgrupp 2. För att få gå in på denna raden får inte antalet individer av Asellus aquaticus och/eller Chironomidae överstiga 4. Andra villkor gäller för några andra rader. Indexet kan anta ett värde mellan 1 – 7, där klass 7 betecknar den mest opåverkade miljön. Vi har även namnsatt klasserna för organisk/eutrofierande föroreningspåverkan enligt följande: 7 = obetydlig påverkan 3 = stark påverkan 6 = svag påverkan 2 = stark - mycket stark påverkan 5 = måttlig påverkan 1 = mycket stark påverkan 4 = betydlig påverkan Naturvärdesindex Indexet (efter Nilsson, C. et al 2001) har konstruerats för att belysa ett vattendrags naturvärde, främst med hjälp av kriterierna biologisk mångformighet och raritet. En total bedömning av lokalens status ligger dock alltid till grund för den slutgiltiga naturvärdesbedömningen. Kriteriepoäng ges på följande sätt: − Rödlistade arter (se nedan) i kategori RE, CR, EN och VU ger 16 poäng/art, kategori NT och DD ger 6 p/art. − Antal taxa vattendrag: 41-45 ger 1 p, 46-50 ger 3 p, >50 ger 10 p − Antal taxa sjölitoral: 31-33 ger 1 p, 34-35 ger 3 p, >35 ger 10 p − Diversitet (Shannon) vattendrag: >3,85-4,15 ger 1 p, >4,15 ger 3 p − Diversitet (Shannon) sjölitoral: >3,80-4,00 ger 1 p, >4,00 ger 3 p − Raritet: Varje ovanlig art (se nedan under rödlistade arter) ger 3 p Poängskala för bedömning av naturvärde: - >16 Mycket högt naturvärde - 6-16 Högt naturvärde - 0-6 Allmänt naturvärde Ekologgruppen januari 2007 Svaneholmssjön – Biologiska undersökningar 2006 Bilaga 9 sidan 4 (5) Rödlistade arter Rödlistade arter har klassificerats enligt Gärdenfors (2005) ”Rödlistade arter i Sverige 2005” Artdatabanken, SLU. Kategorierna anges nedan: Den svenska rödlistans kategorier: RE Regionally Extinct (Försvunnen) CR Critically Endangered (Akut Hotad) EN Endangered (Starkt Hotad) VU Vulnerable (Sårbar) NT Near Threatened (Missgynnad) DD Kunskapsbrist Alla arter som förts till någon av ovanstående kategorier är för närvarande rödlistade i Sverige. De arter som tillhör någon av kategorierna CR, EN eller VU definieras som hotade. För bottenfaunan har även redovisats ”ovanliga” arter. Som underlag vid bedömningen av ”ovanliga” arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas med för närvarande 1260 lokaler från södra Sverige har vägts in vid bedömningen. Shannons diversitetsindex Diversitetsindex tar i beaktande både antal arter (taxa) och deras relativa förekomst, dvs hur många individer det finns av en viss art och hur detta antal förhåller sig till det totala individantalet i provet. Ett högre indexvärde anger en högre diversitet och ett mer varierat bottenfaunasamhälle. Däremot tas ingen hänsyn till de förekommande arternas miljökrav. Diversitetsindexet kan ibland, t ex på individfattiga lokaler, bli relativt högt trots att miljön är påverkad. Det tillämpade indexet, Shannons diversitetsindex (H’) har beräknats enligt följande formel: H’ = -Σni/N x log2 ni/N, där ni = antalet individer av den i:te arten och N = totala antalet individer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. ASPT-index ASPT-index (average score per taxon) (Armitage m fl 1983) beräknas genom att i provet påträffade organismer identifieras till familjenivå (klass för Oligochaeta), varje familj ges ett poängtal som motsvarar dess föroreningstolerans, poängtalen summeras och poängsumman divideras med det totala antalet ingående familjer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. EPT-index Detta index redovisar det samlade antalet taxa bland dagsländor (Ephemeroptera), bäcksländor (Plecoptera) samt nattsländor (Trichoptera). Klassningsgränserna beskrivs nedan. BpHI (BottenpHauna-index) Det finns flera möjligheter att använda och redovisa BpHI-indexet. Det sätt som använts i denna rapport betecknas som max-BpHI och står för det högsta BpHI-värdet som noterats bland förekommande taxa. Varje taxa har klassats utifrån försurningskänslighet och fått ett indexvärde mellan 1 och 10, där 10 anger det mest försurningskänsliga taxat. I max-BpHI används endast de taxa som har poäng mellan 6 och 10. Om ett sådant taxa har påträffats indikerar det att pHvärdet inte understigit 5,5 under säsongen. För noggrannare beskrivning av indexet, se ”Kalkning av sjöar och vattendrag. SNV Handbok 2002:1”. Ekologgruppen januari 2007 Bilaga 9 sidan 5 (5) Svaneholmssjön – Biologiska undersökningar 2006 Bedömning av tillstånd - vattendrag Tabellen grundar sig på ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag”. SNV Rapport 4913. Undantaget är EPT-index som grundar sig på Nilsson et al 2001. Klass Benämning Shannons diversitetsindex ASPTindex Surhetsindex Danskt Fauna-index (DFI) EPTindex 1 Mycket högt index >3,71 >6,9 >10 7 >29 2 Högt index 2,97-3,71 6,1-6,9 6-10 6 22-29 3 Måttligt högt index 2,22-2,97 5,3-6,1 4-6 5 12-22 4 Lågt index 1,48-2,22 4,5-5,3 2-4 4 7-12 5 Mycket lågt index ≤1,48 ≤4,5 ≤2 ≤3 ≤7 Bedömning av tillstånd – sjöars litoralzon Tabellen grundar sig på ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag”. SNV Rapport 4913. Undantaget är EPT-index som grundar sig på Nilsson et al 2001. Klass Benämning Shannons diversitetsindex ASPTindex Surhetsindex Danskt Fauna-index (DFI) EPTindex 1 Mycket högt index >3,00 >6,4 >8 >5 >17 2 Högt index 2,33-3,00 5,8-6,4 6-8 5 14-17 3 Måttligt högt index 1,65-2,33 5,2-5,8 3-6 4 10-14 4 Lågt index 0,97-1,65 4,5-5,2 1-3 3 8-10 5 Mycket lågt index ≤0,97 ≤4,5 ≤1 ≤2 ≤8 Referenser Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, P-E. 1994. Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag, Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket. SNV Rapport 4345. Gärdenfors, U. (ed) 2005. Rödlistade arter i Sverige 2005. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Henricsson, L. & Medin, M. 1990. Bottenfaunan i 20 vattendrag i Jönköpings län – en biologisk försurningsbedömning. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1990:15. Miljöstyrelsen. Vejledning nr 5 1998. Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn. Naturvårdsverket. 2000. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport 4913. Naturvårdsverket. 2002. Kalkning av sjöar och vattendrag. 2002:1. Nilsson, C. et al. 2001. Bottenfauna i Jönköpings län 2000. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2001:42. Ekologgruppen januari 2007