Svaneholmssjön - Skurups kommun

Svaneholmssjön
Biologiska undersökningar 2006
2007-01-22
Ekologgruppen i Landskrona AB
på uppdrag av
Skurups kommun
Svaneholmssjön
Biologiska undersökningar 2006
Svaneholmssjön
Biologiska undersökningar 2006
Rapporten är upprättad av: Håkan Björklund, Cecilia Holmström och Johan Krook
Uppdragsgivare: Skurups kommun
Omslagsbild: Svaneholmssjön och Svaneholms slott
Fotograf: Johan Krook
Landskrona 2007-01-22
EKOLOGGRUPPEN
Totalt antal sidor i huvuddokument (inkl omslag): 22
Antal bilagor: 9
Wordfil: M:\DATA-NY\Vattenprogram\Svaneholmssjön\Svaneholmssjön sjörapport.doc
Ekologgruppen i Landskrona AB,
ADRESS: Järnvägsgatan 19B, 261 32 Landskrona
TELEFON: 0418-76750, FAX: 0418-10310, HEMSIDA: www.ekologgruppen.com, E-POST: [email protected]
Svaneholmssjön
Biologiska undersökningar 2006
2
Innehållsförteckning
sidan
Inledning ...................................................................................................................................... 3
Metodik ........................................................................................................................................ 3
Vattenvegetation ....................................................................................................................... 3
Plankton..................................................................................................................................... 3
Fisk............................................................................................................................................ 4
Bottenfauna ............................................................................................................................... 5
Stormusslor ............................................................................................................................... 5
Resultat med kommentarer........................................................................................................ 6
Vattenvegetation ....................................................................................................................... 6
Plankton..................................................................................................................................... 7
Undersökningens omfattning. ............................................................................................... 7
Bedömning av växtplanktonsamhället. ................................................................................. 7
Jämförelse med tidigare år. ................................................................................................. 10
Fisk.......................................................................................................................................... 11
Planktonätande och fiskätande fisk – lite fiskekologi ......................................................... 14
Rekommenderade åtgärder för fisket .................................................................................. 15
Bottenfauna ............................................................................................................................. 15
Rödlistade bottenfaunaarter................................................................................................. 17
Stormusslor ............................................................................................................................. 18
Sammanfattande diskussion..................................................................................................... 19
Svaneholmssjön – en grund, näringsrik slättsjö ...................................................................... 19
Klarvattensjö eller planktongrumlad sjö?................................................................................ 19
Åtgärder för att bibehålla sjöns klarvattentillstånd ................................................................. 20
Förslag till åtgärder: ............................................................................................................ 21
Referenser .................................................................................................................................. 21
Bilagor
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Vattenvegetation - artlista
Vegetationskarta över sjön
Jämförelse av flytbladsvegetationens utbredning 1936, 1986 och 2006
Utbredning av undervattensvegetation – hornsärv och näckmossa
Plankton - artlista
Fisk – bedömning av tillstånd och avvikelse
Fisk - fångstprotokoll
Bottenfauna – provtagningsprotokoll, resultat och artlista
Bottenfauna – metodik
Ekologgruppen januari 2007
3
Svaneholmssjön
Biologiska undersökningar 2006
Inledning
På uppdrag av Skurups kommun har Ekologgruppen i Landskrona AB under sommaren 2006
utfört undersökningar av vegetation, fiskfauna och bottenfauna i sjön.
Svaneholmssjön är belägen 1,5 km norr om Skurup och är tillsammans med Svaneholmsslott ett
mycket omtyckt utflyktsmål. Förutom att sjön som sådan, med sin öppna vattenspegel omgiven
av skog, är av stor betydelse för områdets attraktionskraft på turism och friluftsliv, så utnyttjas
den också för fiske. Sjön är näringsrik och stora delar av sjöytan är täckt med näckrosor. Under
vattenytan är undervattensvegetationen utbredd i hela sjön och upptar en stor del av vattenvolymen. Den rikliga förekomsten av näckrosor och troligen också undervattensvegetation är
inget nytt fenomen för sjön, utan har förekommit sedan lång tid tillbaka. I stort sett heltäckande
näckrosbestånd i sjön förekom redan 1936. 1965 började man klippa näckrosbeståndet för att
skapa större öppna vattenytor och fortsatte med detta under några år. Under senare år har endast
någon eller några enstaka vegetationsrensningar skett i syfte att skapa möjligheter för fiske i
sjön.
Föreliggande undersökning syftar till att dokumentera de biologiska värdena i sjön samt att
utifrån de erhållna resultaten göra en bedömning av behovet och effekterna av olika åtgärder i
sjön såsom vegetationsbekämpning.
Inventeringen av vegetationen i sjön har utförts av David Reuterskiöld och Johan Krook,
Ekologgruppen. Fiskundersökningen är utförd av Birgitta Bengtsson och Håkan Björklund samt
bottenfaunaundersökningen av Håkan Björklund (musslor) och Cecilia Holmström (övrig
bottenfauna).
Metodik
Vattenvegetation
Undersökningen av vattenvegetationen i sjön utfördes från båt som systematiskt roddes i en rutt
för att täcka större delen av sjöytan och strandkanterna. Utbredningen av flytbladsvegetationen
och strandkantvegetationen markerades på en flygbild/karta och förekommande arter noterades.
Undervattensvegetationens utbredning undersöktes genom punktvisa karteringar på totalt 45
lokaler i sjön. Vid varje provtagningspunkt ankrades båten upp och koordinaterna registrerades
med hjälp av en GPS, vattendjupet samt avståndet från ytan ned till undervattensvegetationen
mättes. Medel, max resp mindjupet för de 45 provlokalerna var 1,6, 2,3 resp 1,0 m.
Förekomsten av undervattensvegetation undersöktes genom att en drygt 2 m lång kratta fördes
längs bottnen varvid den vegetation som fastnade artbestämdes och registrerades i ett protokoll.
Mängden uppskattades i en fyrgradig skala (1= enstaka, 2=gles förekomst, 3=riklig förekomst,
4=fyller ut stor del av vattenmassan).
Plankton
Metodik
De kvalitativa växtplanktonproven insamlades med 25 µm planktonnät och djurplanktonproven
med 45 µm nät. Dessa prov fixerades med formalin till en 2-4% slutkoncentration. De
kvantitativa växtplanktonproven togs med ett plexiglasrör från ytan till bottnen. Dessa prov
Ekologgruppen januari 2007
Svaneholmssjön
Biologiska undersökningar 2006
4
fixerades med Lugols lösning. Provtagningen utfördes av Birgitta Bengtsson och Håkan
Björklund, Ekologgruppen den 29 augusti 2006.
De kvantitativa proven analyserades i omvänt mikroskop. De dominerande arterna räknades i 10
ml:s kammare. Deras biomassa beräknades i mg/L (våtvikt). Dessutom har de olika arternas
frekvens skattats enligt en tregradig skala (1 = enstaka fynd, 2 = vanligt förekommande och 3 =
mycket vanlig, ofta dominerande). Organismerna har indelats i tre ekologiska grupper, utifrån
deras allmänt sett huvudsakliga förekomst.
E
=
eutrofa organismer, dvs. de som framför allt förekommer vid
näringsrika förhållanden,
O
=
oligotrofa organismer, dvs. de som föredrar näringsfattiga
förhållanden,
I
=
indifferenta organismer, dvs. organismer med bred ekologisk
tolerans.
Fisk
Provfisket utfördes under två nätter med fyra stycken översiktsnät av typ Norden, vilket ger åtta
nätinsatser. Näten slumpades ut i de delar av sjön som med avsikt på vegetationen var möjliga
att fiska med nät. Korrigering av plats och vinkel mot stranden skedde i fält p g a bitvis mycket
tät vegetation som omöjliggjorde nätläggning. Näten lades ut på eftermiddagen och togs upp
följande morgon.
Fångsten från varje nät sorterades och hanterades separat. Fisken artbestämdes, längmättes och
registrerades i fält. Större fisk som var i så god kondition att den kunde tänkas överleva
återutsattes efter mätning.
Biomassan har tagits fram genom beräkning med fiskeriverkets tabell för längd/vikt-korrelation
med formeln Vikt (g) = a * (10-6) * L b där L= fiskens längd i mm och a och b är artspecifika
konstanter framtagna genom empiriska data.
Ekologgruppen januari 2007
5
Figur 1.
Svaneholmssjön
Biologiska undersökningar 2006
Nätens placering i Svaneholmssjön
Nätnummer
1
2
3
4
5
6
7
8
X-koordinat
6154921
6155076
6155000
6155014
6154852
6154883
6155087
6155140
Ykoordinat
1353136
1353065
1353042
1352899
1353042
1352985
1353042
1352922
Riktning
VSV
SSO
V
NNV
NV
NNV
SSV
SSO
Tabell 1. Koordinater och riktning för nätens placering
Bottenfauna
Vid stranden strax SV om slottet togs ett standardiserat bottenfaunaprov den 30 augusti 2006
med den s k sparkmetoden (efter SIS metod SS 028191). Metodiken följer SLU:s ”Handbok för
miljöövervakning, sjöar och vattendrag - bottenfauna tidsserier” (96-06-24). Vid lokalen togs 5
sparkprov à 0,2 m2 som hölls isär, samt ett kvalitativt sökprov. Dessutom togs extra sökprover,
dels i strandmiljöer och dels ute i sjön. För närmare beskrivning av metodik, se metodik-bilagan
sist i rapporten.
Stormusslor
Ett utökat sökprov utfördes för att ge en bild av vilka stormusslor som finns i sjön. På botten vid
båtplatsen intill slottet återfanns ett stort antal tomma skal som uppenbarligen brutits upp av
människor. I stora delar av sjön var det svårt att överblicka botten p g a den täta vegetationen, så
Ekologgruppen januari 2007
Svaneholmssjön
Biologiska undersökningar 2006
6
sökandet koncentrerades till viken vid båtplatsen. Där eftersöktes musslor dels genom vadning
med vattenkikare på grundare områden, dels driftande från båt med vattenkikare där det var för
djupt och/eller dyigt för att vada.
Ett 30-tal levande musslor togs upp och artbestämdes. De återutsattes sedan på samma plats som
de hittats.
Resultat med kommentarer
Vattenvegetation
Den mest iögonfallande vattenvegetationen i Svaneholmssjön är de stora näckrosbestånden som
täcker stora ytor av sjön. Näckrosorna utgörs av både gul och vit näckros, som förekommer i
blandade bestånd och förekommer mer eller mindre heltäckande över ca 37 % av sjöytan. Den
största utbredningen har näckrosorna i den norra och västra viken (bilaga 2).
Figur 2.
Näckrosor täcker en stor del av vattenytan i sjön
I de områden av sjön som näckrosor inte är etablerade, förekommer mycket rikligt med undervattensvegetation som helt domineras av hornsärv. Denna upptar en stor del av vattenmassan
och påträffades på 43 av 45 provställen (se metodikkapitlet samt bilaga 4). På 38 av dessa
lokaler förekom den rikligt – heltäckande och i genomsnitt nådde den från botten upp till 0, 6 m
under ytan. Hornsärven förekom även i de djupaste delarna av sjön som var ca 2,2-2,3 m djup.
Här nådde hornsärven vanligen upp till 1,0-08 m under vattenytan och på något ställe växte den
ända upp till ytan trots det stora djupet. På de grundare områdena nådde hornsärven upp till ca
0,5 –0,3 m under vattenytan och på några få ställen ända upp i ytan.
Ekologgruppen januari 2007
7
Svaneholmssjön
Biologiska undersökningar 2006
Förutom hornsärv förekom mindre bestånd av näckmossa, korsandmat och vattenpest i sjön.
Näckmossan påträffades på 11 av de 45 undersökta lokalerna på ett djup mellan 1,0 och 1,8 m
(se bilaga 4). Korsandmat och vattenpest noterades på vardera 1 lokal, korsandmat utmed den
norra stranden av den södra viken och vattenpest i den östra viken.
Förekomsten av undervattensvegetation, hornsärv och näckmossa, ned till ca 2 m visar att
vattnet i sjön är klart och att ingen grumling förekommer.
Runt stränderna förekommer en förhållandevis smal vegetationsbård som domineras av säv.
Längs delar av den östra och södra stranden växer även ruggar av vass. Längs vissa sträckor
saknas nästan helt örtvegetation och buskar samt träd av gråvide och klibbal växer ända fram till
sjökanten. Andra vanliga arter utmed sjöns stränder är bunkestarr, vippstarr, slokstarr,
sprängört, kärrsilja, rosendunört, bredkaveldun, gul svärdslilja, vattenskräppa, vattenmärke,
dyblad och strandklo.
Tidigare karteringar av näckros- och vassvegetationen genom flygbildstolkning som redovisas i
Henriksson och Liedberg-Jönsson 1989, visar på en mycket omfattande utbredning av
näckrosvegetationen 1936 och en betydligt mindre utbredning 1986. En förklaring till denna
utveckling är att från1965 och ett antal år framöver gjordes betydande insatser för att avlägsna
flytbladsvegetation genom klippning. Vi denna tid fanns en stationär klippmaskin i sjön. (Stefan
Cronquist muntligen). Effekten av dessa åtgärder var att ljuset kunde tränga ned till bottnen och
undervattensvegetationen gynnades. Undersökningen 2006 visar åter på en förhållandevis stor
utbredning av näckrosbestånden, dock ej lika stor som 1936 (se figur 3).
Undervattenvegetationens utbredning undersöktes av Henrikson 1991 och då kunde konstateras
att undervattensvegetationen var utbredd i hela sjön. Föreliggande undersökning (2006) visade
på samma förhållanden (se bilaga 4).
Plankton
av Gertrud Cronberg
Undersökningens omfattning.
Denna studie omfattar kvalitativ och kvantitativ undersökning av växtplankton samt kvantitativ
undersökning av djurplankton i Svaneholmssjön.
Dessutom har äldre växtplanktonundersökningar från augusti 1949, 1994-1995 samt 2005
utnyttjats. Data angående totalfosfor, totalkväve och klorofyll från åren 1972-2006 har bifogats.
(Dessa kemidata har tidigare erhållits från Gunnar Andersson på Länsstyrelsen i Malmöhus län).
Bedömning av växtplanktonsamhället.
Nedan anges växtplanktons biomassa och dominerande arter eller släkten. Dessutom har listor
över registrerade arter och släkten samt biomassa sammanställts i Bilaga 5a och 5c samt
djurplankton i bilaga 5b.
Växtplanktons biomassa var mycket stor, 40,4 mg/L. Växtplanktonsamhället
dominerades av pansarflagellater, rekylalger och kiselalger. Övriga alggrupper hade
mindre betydelse (Bilaga 5a och 5c).
Ekologgruppen januari 2007
Svaneholmssjön
Biologiska undersökningar 2006
Dominerande växtplankton
Peridinium gatunense
Cryptomonas spp
Cyclotella sp
Phacus gigas
Rhodomonas sp
8
mg/L
37,76
0,712
0,706
0,668
0,151
%
93,6
2
2
2
0,4
Dominerande djurplankton, ind/L
1) Anuraeopsis fissa
600
2) Nauplius
410
3) Polyarthra remata
315
4) Keratella cochlearis
160
5) Polyarthra vulgaris
115
Växtplanktonsamhället i Svaneholmssjön dominerades framför allt av pansarflagellaten
Peridinium gatunense, 94 % av biomassan. Dessutom förekom en del av rekylalgen
Cryptomonas och kiselalgen Cyclotella sp. (Tabell 5a, Figur 2). Dessa arter/grupper utgjorde
endast 8 % av den totala växtplankton biomassan.
Svaneholmssjön hade ett artfattigt växtplanktonsamhälle. Totalt registrerades 19
arter/grupper (Tabell 5c, Figur 1). Eutrofa och indifferenta arter dominerade.
Växtplanktons fördelning på taxonomiska grupper i Svaneholmssjön
2005 och 2006.
Färglösa flagellater
Ögondjur
2006
Rekylalger
2005
Pansarflagellater
Grönalger
Häftalger
Kiselalger
Guldalger
Blågröna alger
0
1
2
3
4
5
antal/grupper
Figur 3.
Fördelning av växtplankton på olika alggrupper under augusti 2005 och 2006.
Ekologgruppen januari 2007
9
Svaneholmssjön
Biologiska undersökningar 2006
Växtplanktons biomassa, Svaneholmssjön 2005 och
2006
Färglösa alger
Ögonalger
Pansarflagellater
Rekylalger
Guldalger
2006
2005
Kiselalger
Blågröna alger
0
10
20
30
40
mg/L
Figur 4.
Växtplanktons biomassa fördelat på olika taxonomiska grupper 2005 och 2006.
Det totala antalet djurplankton var relativt stort. Djurplanktonsamhället dominerades av
hjuldjuren Anuraeopsis fissa, Polyarthra remata P. vulgaris och Keratella cochlearis.
Dessutom förekom rikligt med nauplius larver. Antalet djurplankton arter var relativt högt, 21
arter/grupper registrerades. Endast indifferenta och eutrofa arter registrerades (Bilaga 5b, Figur
3).
Djurplanktons fördelning på taxonomiska grupper 2006
1600
1400
Antal individ /L
1200
1000
800
600
400
200
0
Hjuldjur
Figur 5.
Hinnkräftor
Hoppkräftor
Nauplier
Musselkräftor
Djurplanktons fördelning på olika taxonomiska grupper, 2006.
Ekologgruppen januari 2007
Svaneholmssjön
Biologiska undersökningar 2006
10
Jämförelse med tidigare år.
Det finns endast ett fåtal planktonundersökningar gjorda tidigare. Almestrand & Lundh (1951)
och Lundh (1951) undersökte vattenkemi och växtplankton i Svaneholmssjön 1946-1949. Då
insamlades plankton med 55 µm planktonnät. De registrerade flest blågrönalgarter, 8 stycken
och noterade även förekomst av pansarflagellater tillhörande släktet Peridinium och
cryptomonader (Bilaga 5 c).
1994-1995 genomfördes en studie över förekomst av blågröna alger och algtoxiner i 29 sjöar i
Malmöhus län. Svaneholmssjön ingick även i denna studie (Cronberg & Annadotter 1996).
Växtplankton insamlades dels med 45 µm nät och dels med rör kvantitativt. Nätprov och
kvantitativ studerades och ingående arter registrerades. I denna undersökning registrerades 8-18
växtplanktonarter med dominans av pansarflagellater och cryptomonader (Tabell 2).
Länsstyrelsen i Skåne län subventionerade sommaren 2005 en jämförande studie i skånska sjöar
av växtplankton, algtoxiner och djurplankton (Cronberg in prep.). Plankton insamlades med
planktonnät, 25 µm:s maskvidd samt kvantitativt med rör. Biomassan av växtplankton
beräknades samt de ingående arterna registrerades. Djurplankton mängden bestämdes
semikvantitativt. Vid detta tillfälle registrerades 14 respektive 18 arter av växtplankton och
djurplankton. Växtplankton dominerades av pansarflagellater och cryptomonader. Hjuldjuren
var representerade med flest arter och hade störst abundans (Bilaga 5b).
Vattenkemisk undersökning av Svaneholmssjön har pågåtts kontinuerligt sedan 1971. Proven
har samlats in via länsstyrelsen i Malmöhus län bl. a. av Gunnar Anderson.
2,5
120
Svaneholmssjön
2
90
mg/L
µg/L
1,5
60
1
30
0,5
0
0
72
74
76
78
80
82
Tot-P, µg/L
Figur 6.
84
86
88
Klorofyll, µg/L
90
92
94
98
2000
2004
Tot-N, mg/L
Totalfosfor, totalkväve samt klorofyll a under augusti i Svaneholmssjön.
Svaneholmssjöns plankton undersöktes både kvalitativt och kvantitativt i augusti 2006.
Växtplankton dominerades av pansarflagellaten Peridinium gatunense och hjuldjuren
Anuraeopsis fissa, Polyarthra remata, P. vulgaris och Keratella cochlearis samt nauplius
larver. Växplanktonsamhället var artfattigt och dominerades av indifferenta och eutrofa arter.
Ekologgruppen januari 2007
11
Svaneholmssjön
Biologiska undersökningar 2006
Även djurplankton dominerades av indifferenta och eutrofa arter. Antalet hinnkräftor var lågt
eller saknades helt. Även få hoppkräftor påträffades.
Vattenkemi data visar under perioden 1971-2006 stora variationer i totalfosfor och totalkväve
halter liksom även klorofyll (Figur 4). Växtplanktonsamhället verkar dock vara relativt stabilt.
Det ät framför allt pansarflagellater och/eller cryptomonader, som dominerar. Hinn- och
hoppkräftor saknas helt eller delvis, vilket antyder att det finns gott om småfisk, som äter dessa.
Det är svårt att göra en bedömning om planktonsamhället i Svaneholmssjön har förändrats
under senare år, eftersom planktonprov endast studerats 5 gånger augusti månad under perioden
1949-2006. Dessutom har plankton insamlats på olika sätt, nätprov med olika maskvidd och
ibland kvantitativt, vilket också försvårar bedömningen. Det finns däremot en lång serie med
vattenkemi data. Dessa visar stora variationer från år till år. Svaneholmssjön domineras av
kraftig bottenvegetation.
Planktonförhållandena i Svaneholmssjön har inte förändrats nämnvärt under senare år.
Registrerade skillnader kan vara naturliga mellanårsvariationer, som styrs mest av olika
klimatiska förhållanden.
Bedömning
Svaneholmssjön har ett näringsrikt, eutroft plankton
Fisk
Totalt fångades1076 fiskar av sex olika arter. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder är
det ett högt artantal. Cyprinider, främst mört men även sarv dominerade fångsten såväl till antal
som vikt. Även abborre fanns i stort antal. Gädda är vanligtvis underrepresenterad vid nätfiske
på grund av sitt jaktbeteende. De lurpassar på sitt byte och gör endast snabba korta utfall.
Eventuell ål och lake är också svår att få representativ fångst av i nät. Av denna anledning
beräknas index på piscivora (fiskätande) fiskar endast på abborrfiskar, dvs abborre och gös i
fiskätande storlek.
Art
Mört
Rutilus rutilus
Sarv
Scardinus erythrophtalmus
Ruda
Carassius carassius
Sutare
Tinca tinca
Abborre
Perca fluviatilis
Gädda
Esox lucius
Totalt
Antal
Totalt
657
Antal per
Medellängd Minsta
fångstinsats mm
längd
82,1
120
51
Största
längd
251
Vikt, g
Totalt
12085
174
21,8
141
71
211
5521
3
0,4
167
70
320
800
4
0,5
361
130
470
3777
234
29,9
116
51
371
5446
4
0,5
280
240
370
660
1076
135
28292
Tabell 2. Sammanställning av fångsten avseende antal, vikt och storlek för de sex arterna
Hos såväl abborre och mört som sarv var tillgången på små fiskar god, vilket tyder på att
reproduktionen fungerade tillfredsställande. När det gäller sarv var antalet fångade småfiskar
Ekologgruppen januari 2007
Svaneholmssjön
Biologiska undersökningar 2006
12
mindre än för mört och abborre (se nedanstående diagram). Detta är vad man kan förvänta sig,
då sarv har avsevärt längre populationstillväxt (lägre resiliens) än dessa.
Längdfördelning Mört
Längdfördelning Sarv
Antal
Antal
60
50
40
30
20
10
0
140
120
100
80
60
40
20
0
5
10
15
20
5
25cm
10
15
20 cm
Figur 7.
Figur 8.
Längdfördelning hos mört och sarv i Svaneholmssjön år 2006
Längdfördelning Abborre
Antal
80
70
60
50
40
30
20
10
0
0
5
10
15
20
25
30
35
40 cm
Figur 9. Längdfördelning hos abborre i Svaneholmssjön år 2006. Abborre större än 15 cm
anses vara piscivor, dvs fiskätande. Mindre abborre livnär sig först på plankton och övergår
sedan med ökad storlek först till att äta bottenfauna och senare fisk.
Sammansättningen av fisksamhället liknar det som är vanligt i grunda näringsrika sjöar.
Svaneholmssjön domineras av cyprinider (mört och sarv), men det finns även en relativt stor
andel abborre. Av de fångade abborrarna räknas 22 % av antalet eller 62 % av vikten vara av
sådan storlek att de räknas som piscivora, dvs de var över 15 cm.
Räknat på biomassan av den totala fångsten av alla arter, var andelen piscivora abborrfiskar
12 %. Detta är en låg andel, dock inte ovanligt låg för näringsrika grunda sjöar. Totalt av alla
arter var 14 % av biomassan fisk som räknas som piscivora, 79 % var cyprinider medan
resterande 7 % var icke fiskätande abborrar.
Ekologgruppen januari 2007
13
Svaneholmssjön
Biologiska undersökningar 2006
Fördelning mellan fiskar
Sutare
13%
Gädda
2%
Piscivor Abborre
12%
Ruda
3%
Planktivor Abborre
7%
Sarv
20%
Mört
43%
Figur 10. Fördelningen mellan olika arter. I figuren har planktivora och piscivora abborrar
(mindre än, respektive större än 15 cm) separerats på grund av tillhörighet i olika funktionella
grupper.
Parameter
Tillstånd
Benämning
Tillstånd
Högt antal
Hög
Hög
Mycket högt
Låg andel
Antal arter
Diversitet
Biomassa
Antal
Andel piscivora abborrfiskar
2
2
2
1
4
Samlat index
2 Lågt samlat index
Tabell 3. Tillståndsbedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Tillståndet delas
in i klass 1-5. Klass 1 innebär ett bra tillstånd, med många arter, hög diversitet och stor andel
piscivorer. Klass 5 Indikerar ett art- och individfattigt samhälle
Figur 11. Liten gädda
Antalet arter i Svaneholmssjön var högt, och alla fångade arter var inhemska. Detta tillsammans
med hög biomassa och stort antal fiskar ger ett lågt samlat index, vilket innebär ett gott tillstånd.
Ekologgruppen januari 2007
Svaneholmssjön
Biologiska undersökningar 2006
14
Endast den låga andelen piscivora abborrar (klass 4) avviker från den positiva bedömningen.
Sjön har uppenbarligen en hög fiskproduktion, vilket kan förväntas i en näringsrik sjö.
Sammantaget kan sjöns tillstånd avseende fisksamhället betraktas som gott. Trots detta finns en
viss risk att sjöns tillstånd snabbt förändras till det sämre om den utsätts för någon störning, se
diskussion nedan.
Parameter
Klass
Jämförvärde
Antal arter
Benämning
Jämförvärde
Diversitet
1 Ingen avvikelse
1 Ingen avvikelse
Biomassa
1 Ingen avvikelse
Antal
2 Liten avvikelse
Andel piscivora abborrfiskar
3 Tydlig avvikelse
Andel cyprinider
3 Tydlig avvikelse
Främmande arter
1 Ingen avvikelse
Andel tåliga arter
2 Liten avvikelse
Andel försurningskänsliga arter
1 Ingen avvikelse
Samlat index
1 Ingen avvikelse
Tabell 4. Avvikelse från jämförvärde (Jämförvärdet beräknas efter en” standardsjö i Sverige”
med liknande storlek, djup och altitud). Beräkningarna är gjorda efter Naturvårdsverkets
bedömningsgrunder.
I Svanholmssjön är antalet fiskar liksom biomassan hög, men utan att det kan räknas som för
hög produktion. Däremot är andelen fiskätande abborrfiskar låg och andelen cyprinider hög.
Detta ger en förskjutning mot en dominans av icke piscivora fiskar.
Planktonätande och fiskätande fisk – lite fiskekologi
Mört och sarv är som små planktivora (planktonätare), men övergår med åldern till att livnära
sig på större evertebrater som insektslarver och mollusker, samt växter.
Abborren är som liten strikt planktivor för att efterhand övergå till makroevertebrater och senare
fisk. I storlek under 12 cm anses dessa som icke fiskätande och över 18 cm som strikt
fiskätande. Abborren är en konkurrenssvag fisk som lätt kan hämmas i tillväxt av konkurrens
från andra arter eller andra individer av samma art. Då kan så kallat tusenbrödrabestånd bildas
om konkurrensen hindrar dem från att tillväxa så att många fiskar blir piscivora.
Mört och sarv, om de bildar stora bestånd ofta konkurrera ut abborren genom att de är
effektivare på att fånga djurplankton och därigenom förhindra att andelen fiskätande abborrar
blir stor. En stor mängd små mört/sarv kan hålla nere populationen av djurplankton på en så låg
nivå att vattnet blir grumligt av växtplankton och därigenom får dessa små mört/sarv ytterligare
konkurrensfördel gentemot abborren.
Abborren i sin tur är ofta den rovfisk som är effektivast på att hålla tillbaks mört/sarvpopulationerna genom att effektivt jaga småfisk. Det är därför av stor betydelse att andelen
rovfisk (mätt som piscivora abborrar) är hög för att bibehålla sjöns tillstånd med klart vatten.
Gäddan är under hela sin livstid fiskätande även om den också tar andra byten. Som nämnts
ingår den inte i indexen då den pga av sitt beteende inte ger representativa fångster i näten. Trots
detta är det en mycket viktig fisk för sjöekologin, och påverkar ofta fisksamhällets
Ekologgruppen januari 2007
15
Svaneholmssjön
Biologiska undersökningar 2006
sammansättning påtagligt då den är en effektiv predator som även tar större fisk som byte.
Gäddan jagar mestadels med synen och förlorar därmed lätt sin betydelse som topppredator om
vattnet blir alltför grumligt.
För att bibehålla fisksamhällets goda status är det således av största betydelse att arbeta för att
rovfiskarna ökar eller åtminstone inte minskar, samt att inte vidta åtgärder som riskerar att öka
grumlingen av vattnet eller gärna utföra åtgärder som minskar denna risk. Se även under
sammanfattande diskussion nedan.
Figur 12. Sutare till vänster, ruda till höger
Rekommenderade åtgärder för fisket
Sjöns fisksamhälle har således en god status i dagsläget, och det bör finnas goda möjligheter att
bibehålla denna. Emellertid kan en ytterligare minskning av andelen fiskätande fiskar lätt få
stora konsekvenser. För att förhindra en sådan förskjutning av fisksamhällets sammansättning
rekommenderas vissa åtgärder.
-
-
-
Obligatorisk fångstregistrering bör införas. Även om man inte får full kontroll på all
fångad fisk brukar det ändå ge en ganska god bild av fiskuttaget från sjön. Vanligt är att
ca 95 % av fångsten inrapporteras. Också återutsatt fisk bör registreras med uppskattad
längd eller vikt
Fiskare bör i ett första skede informeras om vikten av att inte ta upp för mycket
rovfiskar. De bör uppmanas att inte ta upp mer fisk än vad som äts, alternativt att man
överväger att uppmana om att inte ta upp över ett visst antal abborrar och/eller gäddor
Man bör överväga att införa minimi- och/eller maximimått på fisk som får tas upp.
Stora gäddor på över 10 kg bör återutsättas efter vägning och fotografering. Dessa är
sällsynta och vetskapen om att en sjö hyser sådana drar till sig fiskare som ofta har
fiskevård som en ”sidohobby”, och tar oftast upp fångst på ett ansvarsfullt sätt. Samma
sak gäller även stora exemplar av andra arter.
Om det på sikt visar sig att fångsterna går ner eller vid nya provfisken visar på en
nergång av piscivorer bör fångstbegränsning införas. I dagsläget är detta troligen inte
nödvändigt.
Bottenfauna
Svaneholmssjön visade sig ha en unik och mycket artrik bottenfauna. Hela 66 taxa hittades,
vilket gör sjön till den artrikaste bland de 294 sjöar/dammar som finns i Ekologgruppens
databas. Dessutom tillkom 7 arter i de extra sökproven, totalt erhölls alltså 73 taxa, vilket gör
sjön mycket skyddsvärd. Inom grupperna skalbaggar och trollsländor skulle ytterligare
undersökningar med inriktning på dessa grupper dessutom sannolikt ge flera tillkommande
arter.
Ekologgruppen januari 2007
Svaneholmssjön
Biologiska undersökningar 2006
16
Individantalet var inte så högt som kan förväntas i en näringsrik skånsk sjö, endast ca 1200
ind/m2. Det är troligen predation från den täta fiskfaunan som håller ner individantalet. Detta
styrks av att få stora exemplar av dagsländor påträffades, få större kräftdjur (sötvattensgråsugga
t ex) samt få buksimmare. I det extra sökprovet som togs i tät, skyddande vegetation fanns
rikligt med buksimmare, medan sökprovet från sjöns mitt helt saknade buksimmare.
Dagsländor dominerade individantalet och utgjorde ca 50 %, vilket var positivt och visade att
sjön har en god miljö och riklig vegetation. En annan grupp som gynnas av riklig undervattensvegetation är snäckor, och snäckfaunan var mycket artrik med 13 olika snäckarter, vilket är
mycket högt. Särskilt värdefullt var fyndet av den mycket ovanliga och rödlistade glansskivsnäckan (Segmentina nitida,se beskrivning nedan). Fyra andra ovanliga snäckarter noterades, av
dessa har tre arter tidigare funnits med på den svenska rödlistan.
Andra intressanta arter som är värda att nämnas är vattenbi (Ilyocoris cimicoides), dvärgryggsimmare (Plea minutissima), svampsländan Sisyra sp. och den rödlistade nattsländan
Leptocerus tineiformis, vilken trivs i klart vatten (se nedan). Sjön hade totalt 12 ovanliga arter,
vilket bidrog till det ovanligt höga naturvärdesindexet, 59 p. Det är det högsta värdet bland
databasens samtliga 3500 undersökningar, fördelat på 1285 lokaler i södra Sverige.
Sjöns naturvärde, klassat utifrån evertebratfaunan, betecknas som mycket högt. Den rika och
sällsynta faunan i Svaneholmssjön understryker sjöns mycket höga skyddsvärde. Särskilt
värdefull blir sjön genom sitt läge i ett intensivt jordbruksområde, där vattendragen i
omgivningen ofta är starkt påverkade, med en helt utarmad fauna.
Resultatet med artlista och provpunktsbeskrivning redovisas i bilaga 6.
Tabell 5. Antal arter (taxa) av olika grupper funna i bottenfaunaundersökningen 2006.
Latin
Svenska
Artantal
Latin
Svenska
Gastropoda
Snäckor
Trichoptera
13
Oligochaeta
Glattmaskar
2
Nattsländor
7
Lepidoptera
Fjärilar
2
Odonata
Trollsländor
7
Bivalvia
Musslor
2
Coleoptera
Skalbaggar
6
Acarida
Vattenkvalster
1
Hirudinea
Iglar
6
Araneae
Spindlar
1
Diptera
Tvåvingar
6
Megaloptera
Sävsländor
1
Hemiptera
Skinnbaggar
6
Neuroptera
Nätvingar
1
Crustacea
Kräftdjur
4
Collembola
Hoppstjärtar
1
Ephemeroptera
Dagsländor
3
Hydrozoa
Polypdjur
1
Turbellaria
Virvelmaskar
3
TOTALT
Ekologgruppen januari 2007
Artantal
73
17
Glansskivsnäcka (Segmentina nitida),
naturlig storlek 2 mm
Svaneholmssjön
Biologiska undersökningar 2006
Dvärgryggsimmare (Plea minutissima),
naturlig storlek 2,5 mm
Figur 13. Tre ovanliga arter från
Svaneholmssjön 2006; glansskivsnäckan
(Segmentina nitida) är rödlistad, liksom
nattsländan Leptocerus tineiformis. Dessutom
den lilla dvärgryggsimmaren (Plea
minutissima) som tidigare var rödlistad.
Teckningar: Maja Holmström
Nattsländan Leptocerus tineiformis,
naturlig storlek 4 mm.
Rödlistade bottenfaunaarter
Glansskivsnäcka (Segmentina nitida) är rödlistad i kategorin sårbar (VU), och anses som en
hotad art i Sverige. Arten har minskat påtagligt under 1900-talet enligt artdatabanken. Den trivs
i rena vatten med hög alkalinitet. Troligen tål den en viss jordbrukspåverkan, men missgynnas
av grumligt vatten. Dikesrensningar, övergödning och kraftiga vattenståndsfluktuationer är
några troliga faktorer som påverkar arten negativt. Den förekommer både i sjöar och vattendrag.
I Ekologgruppens databas finns arten endast noterad i två skånska sjöar. Förekomstarean är liten
(långt under 500 km2) och utbredningen är kraftigt fragmenterad.
Nattsländan Leptocerus tineiformis är rödlistad i kategorin hänsynskrävande (NT). Arten är
känd från Skåne till Dalarna. Förekomstarean uppskattas till under 500 km2 även om ett
påtagligt mörkertal inkluderas. Förekomsten är fragmenterad. Det finns indikationer om att
populationerna minskar men detta är inte säkert belagt. I Ekologgruppens databas finns arten
endast noterad från två nyanlagda dammar i sydvästra Skåne. Arten verkar föredra klara vatten,
och liksom föregående art missgynnas den troligen av grumling och kraftig övergödning.
Ekologgruppen januari 2007
Svaneholmssjön
Biologiska undersökningar 2006
18
Stormusslor
Av de 30-tal musselskal som återfanns på botten vid båtplatsen intill slottet bestod till stor del
av stor dammussla (Anodonta cygnea) och allmän dammussla (Anodonta anatina), men även ett
skal av äkta målarmussla (Unio pictorum) hittades. Det kan inte uteslutas att skalet kan komma
från någon annan sjö, men troligast är musslan från Svaneholmssjön.
Av de ca 30 stormusslor som togs upp för artbestämning var något över hälften stor dammussla
(Anodonta cygna) och knappt hälften allmän dammussla (Anodonta anatina). Tre exemplar av
stor dammussla var unga exemplar. Ca 20 musslor till iakttogs men var på för stort djup för att
plockas upp.
Svaneholmssjön hyser således troligen åtminstone tre av landets sju inhemska stormusselarter,
och kan således vara av intresse för en utförligare undersökning av stormusslor.
Figur 14. Musslor från Svaneholmssjön.
Ekologgruppen januari 2007
19
Svaneholmssjön
Biologiska undersökningar 2006
Sammanfattande diskussion
Svaneholmssjön – en grund, näringsrik slättsjö
Svaneholmssjön är en grund näringsrik slättsjö med en hög produktion, såväl avseende växter
som djur. Vattnet är klart, med tät undervattensvegetation på de ytor som är fria från näckrosor.
Fisksamhällets sammansättning är av stor vikt för sjöns tillstånd och vice versa. En eutrof
(näringsrik) sjö kan svänga mellan två tillstånd, klarvattensjö med låg biomassa av växtplankton
eller planktongrumlig med hög biomassa av växtplankton. Orsaken är till största delen beroende
på halterna av näringsämnen, men det finns biologiska mekanismer som interagerar.
Konkurrensen om ljus, men även konkurrensen om näringsämnen mellan växtplankton och
vattenväxter har också stor betydelse.
Klarvattensjö eller planktongrumlad sjö?
I huvudsak skiljer sig de två sjötyperna ofta åt genom att en klarvattensjö vanligen har rikliga
mängder av stora djurplankton (daphnier, vattenloppor) som kan konsumera så stora mängder
växtplankton att produktionen av dessa hålls tillbaka och vattnet hålls klart. Detta ger
undervattensväxterna möjlighet att tillväxa och ta upp näring, samtidigt som vegetationen ger
daphnier och andra smådjur skydd och föda. Ett rikt djurliv utvecklas som i sin tur är en
födoresurs för småfisk som abborre som kan tillväxa och uppnå piscivor (fiskätande) storlek.
Abborren och övriga rovfiskar förhindrar att det blir alltför mycket planktonätande fiskar, vilka
annars reducerar djurplanktonförekomsten.
Motsvarande i en planktongrumlad sjö är att växtplankton tillväxer snabbare än kärlväxter,
och tar hand om tillgängliga näringsämnen och skuggar växterna. Gädda och abborre får svårare
att finna byten eftersom de framför allt jagar med hjälp av synen. Cyprinider (mört, sarv m fl) är
bättre än abborre på att fånga djurplankton och andelen cyprinider ökar. Dessa äter snart upp
alla stora djurplankton, vilka därmed inte förmår hålla tilbaka växtplanktonproduktionen.
Abborren får svårt att växa upp till piscivor storlek och cypriniderna får ytterligare fördel genom
att antalet rovfiskar minskar. Cypriniderna tillväxer till stort antal, men ofta blir de småvuxna,
då det är stor konkurrens om födan. Bristen på undervattensvegetation gör att makroevertebrater
(snäckor, insekter) inte trivs i samma omfattning, och födoresursen för större fisk begränsas.
Således finns det återkopplingsmekanismer som kan bibehålla en sjö i endera tillståndet även
vid samma näringsämnesnivå.
Om för mycket näring tillförs blir växtplanktonproduktionen för stor för att djurplankton skall
kunna ha en reglerande effekt på denna. Resultatet kan teoretiskt bli desamma om undervattensvegetationen försvinner eller aktivt tas bort i för stor omfattning vilket ger utrymme för en
ökning av växtplankton. d v s växtproduktionen kan komma att blir resultatet detsamma. På
samma sätt kan systemet komma i ”obalans” om planktonätande fisk (cyprinider) ökar och
kommer att dominera dominerar fisksamhället genom dess konsumtion av växtplanktonätande
djurplankton.
Svaneholmssjön är naturligt en klarvattensjö med riklig undervattensvegetation. Vissa faktorer
i sjön stämmer dock inte helt överens med klarvattensjöns. Andelen cyprinider (mört, sarv) har
visat sig vara stor och planktonundersökningen visar på att förekomsten av stora djurplankton
(hinn- och hoppkräftor) var liten. Växtplanktonsammansättningen i sjön dominerades 2006 av
pansarflagellater och Cryptomonader, vilket varit fallet tidigare år också. Cryptomonaderna är
mycket små och förökar sig så snabbt att fisken troligen inte hinner hålla tillbaka dess
utveckling.
Ekologgruppen januari 2007
Svaneholmssjön
Biologiska undersökningar 2006
20
Åtgärder för att bibehålla sjöns klarvattentillstånd
De mänskliga aktiviteter som påverkar Svaneholmssjön idag är:
•
Näringstillförsel.
•
Fiske på rovfisk (större abborre, gädda)
•
Skörd av vattenvegetation
Samtliga dessa faktorer kan påverka sjön i riktning mot ett mera planktongrumligt tillstånd.
När det gäller näringstillförseln till sjön är det naturligtvis viktigt att minimera den så mycket
som möjligt. Tillrinningsområdet är 453 ha och andelen åkermark är 60 %. Bidraget av
näringsämen från markläcket från åkermark är av stor betydelse för sjöns näringstillstånd.
Fosfor och kvävebelastningen kan uppskattas med hjälp av att uppskatta markläckaget från åker
respektive skog. Uppgifter från Dybäcksån och Skivarpsån tyder på ett reltivt högt
fosforläckage från jordbruksmarken i detta område av Skåne. En beräkning av
fosforbelastningen visar att den kan vara relativt hög i förhållandet till sjöns hydrologiska
belastning (vattentillrinning i förhållande till sjöytan). Den faktiska belastningen påverkas dock
av att flera av de större tillflödena rinner genom alsumpskogar och vattensamlingar i
skogsområdena norr om sjön innan de når sjön och i dessa miljöer sker rimligen en ganska
omfattande reduktion. Åtgärder som skulle minska belastningen på sjön ytterligare är att
uppmuntra markägare att anlägga våtmarker eller dammar i tillflödena till sjön. En noggrann
kartering av sjöns tillflöden och dess tillrinningsområden skulle härvidlag vara ett bra underlag
för sådana åtgärder i tillrinningsområdet.
I tidigare utredningar (Henriksson och Liedberg- Jönsson 1989) har konstaterat att
fosforhalterna i viken väster om slottet är förhöjda och att det sker ett utläckage av fosfor från
dessa sediment. De fosforrika sedimenten i denna del av sjön är sannolikt orsakade av slottets
avloppsutsläpp som dock upphörde 1987, då avloppsvattnet leddes till det kommunala VAnätet. I utredningen föreslås att det fosforrika sedimentet i sjön tas bort genom sugmuddring.
Detta är emellertid inte en helt riskfritt att utföra då det finns risk att näringsrikt sediment rörs
upp och bl a fosfor sprids i sjön, varför denna åtgärd inte rekommenderas.
Vissa resultat i undersökningarna, gällande fiskfaunans storleksfördelning och avsaknaden av
hopp- och hinnkräftor skulle på sikt kunna påverka sjön i negativ riktning med risk för att
klarvattentillståndet upphör. Äldre undersökningar (bl a planktonundersökningar och uppgifter
om vegetationsutvecklingen) och uppgifter tyder dock på att sjön har befunnit sig i samma
stadie under en lång tid. För att ändå trygga klarvattenstillståndet kan en enkel åtgärd vara att
reglera fisket, så att andelen cyprinider minskar. Då ökar antalet djurplankton, vilket ger
minskad växtplanktonproduktion. Detta gynnar undervattensvegetationen och ger ett klarare
vatten. Från naturvårdssynpunkt kan detta också vara positivt för bottenfaunan.
En fortsatt måttlig skörd av vegetation där näckrosor och framförallt undervattensväxter får ha
en fortsatt stor utbredning, bör inte ha någon skadlig inverkan på ekosystemet. Det är dock
viktigt att värna om undervattensvegetationen, som är en viktig resurs för djurlivet i sjön.
Bekämpningen av vattenvegetationen kan således fortsätta i begränsad omfattning för att hålla
vissa ytor av sjön tillgängligt för fiske. Vid bekämpning måste vegetationen givetvis avlägsnas
och föras upp på land. Skördandet kan då också ha en positiv effekt genom att näring förs bort
från sjön. Vegetationsbekämpningen bör huvudsakligen inriktas på näckrosbestånden med tanke
på undervattensvegetationens positiva effekt på sjöns klarvattentillstånd och djurlivet i sjön.
Troligen gynnas också vissa fladdermusarter som jagar över öppna vattenytor av att
näckrosbestånden begränsas i sin utbredning (Gerell 2005).
Ekologgruppen januari 2007
21
Svaneholmssjön
Biologiska undersökningar 2006
Näckrosbestånden kan avlägsnas antigen genom klippning eller genom rotskärning.
Klippningen måste upprepas i flera år för att den skall ha någon effekt och utföres lämpligen
under juli-augusti. Rotskärningen, där rötterna skärs sönder varvid de flyter upp till ytan och
insamlas, har en mer omedelbar effekt. Rotskärningen har dock den nackdelen att sjön grumlas
upp vid åtgärden och utförs lämpligen i juli-augusti vid låga vattenflöden. Eventuellt föreligger
också risk för att näringsämnen frigörs och sprids i sjön vid rotskärning.
Förslag till åtgärder:
•
Reglering av fisket för att gynna rovfisk och minska andelen cyprinider. Detta kan ske
genom information till berörda, och genom att registrera fiskfångsterna. Närmare
beskrivning av detta ges under rubriken Rekommenderade åtgärder för fisket.
•
Begränsa näringstillförseln till sjön genom åtgärder i tillrinningsområdet. En
åtgärdsplan bör upprättas.
•
Skörden av undervattensväxter bör utföras i begränsad omfattning och huuvudskaligen
koncentreras till näckrosbestånden. Information ges till berörda.
Referenser
Almestrand, A. & Lundh, A. 1951. Studies on the vegetation and hydrochemistry of Scanian
lakes I-II. – Botaniska notiser. Suppl. 2(3): 1-174.
Cronberg, G. (in prep.) Växt- och djurplankton från 10 näringsrika slättsjöar i det skånska
jordbrukslandskapet sommaren 2005. – Länsstyrelsen i Skåne Län.
Cronberg, G. Annadotter, H. 1996. Förekomst av algtoxiner i sjöar, Malmöhus län 1994-1995.Limnologiska avdelningen, Ekologiska Institutionen, Lunds Universitet, 1-32.
Cronqvist , Stefan. Limnoteknik AB. Muntlig kommunikation 2007.
Gerell, Rune. 2005. Inventering av fladdermöss kring Svaneholmssjön. Naturvårdskonsult
Gerell på uppdrag av Skurups kommun
Henriksson, J. Liedberg-Jönsson, B. 1989. Svaneholmssjön. Sedimentens betydelse för
vattenkvalitén. Förslag till restaurering. - Skurups kommun. Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Henriksson, J. 1991. Svaneholmssjön. Sedimentens betydelse för vattenbeskaffenheten.
Underlag till restaureringsplan. Etapp 2.- Skurups kommun. Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Kinnerbäck, A. Tabeller för längd-viktkorrelation hos fisk. Opubl.- Fiskeriverket
Lundh, A. 1951. Studies on the vegetation and hydrochemistry of Scanian lakes III. – Botaniska
notiser. Suppl. 3(1): 1-138
Naturvårdsverket 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag Rapp 4913
Nielsen L Svedberg U. Våra fiskar Prisma 2006
SMHI svenskt sjöregister Vol 1(2) 1996
Ekologgruppen januari 2007
Bilaga 1
Svaneholmssjön - Biologiska undersökningar 2006
Atrlista kärlväxter (mossor) - Svaneholmssjön
Inventeringen är utförd av Johan Krook och David Reuterskiöld, Ekologgruppen den 4 sept 2006.
Frekvensangivelse: 1= enstaka, 2=gles förekomst, 3=riklig förekomst, 4=fyller ut stor del av vattenmassan, fl v = fläckv
Rödlista
2005 Vetenskapliga namn
EQUISETACEAE
Svenska namn
FRÄKENVÄXTER
strandkanten
sjön
kommentar
2, fl v 3
Equisetum fluviatile
sjöfräken
DRYOPTERIDACEAE
TRÄJONVÄXTER
Dryopteris filix-mas
träjon
SALICACEAE
VIDEVÄXTER
Salix cinerea
gråvide
BETULACEAE
BJÖRKVÄXTER
Alnus glutinosa
klibbal
Betula pubescens
glasbjörk
2
3
3
2
POLYGONACEAE
SLIDEVÄXTER
Rumex hydrolapathum
vattenskräppa
NYMPHAEACEAE
NÄCKROSVÄXTER
Nuphar lutea
gul näckros
Nymphaea alba
vit näckros
2
3 fl v
3 fl v
ofta i blandade bestånd med vit näckr
ofta i blandade bestånd med gul näckr
CERATOPHYLLACEAE SÄRVVÄXTER
4
Ceratophyllum sp.
särvar
ONAGRACEAE
DUNÖRTSVÄXTER
Epilobium hirsutum
rosendunört
Epilobium palustre
kärrdunört
APIACEAE
FLOCKBLOMMIGA
Cicuta virosa
sprängört
Peucedanum palustre
kärrsilja
Sium latifolium
vattenmärke
RUBIACEAE
MÅREVÄXTER
Galium palustre
vattenmåra
LAMIACEAE
KRANSBLOMMIGA
Lycopus europaeus
strandklo
Mentha aquatica
vattenmynta
Scutellaria sp.
frossörter
Stachys palustris
knölsyska
2
1
2
2
2
1
SOLANACEAE
POTATISVÄXTER
Solanum dulcamara
besksöta
VALERIANACEAE
VÄNDEROTSVÄXTER
Valeriana officinalis
läkevänderot
ASTERACEAE
KORGBLOMMIGA
Eupatorium cannabinum
hampflockel
IRIDACEAE
IRISVÄXTER
Iris pseudacorus
svärdslilja
LEMNACEAE
ANDMATSVÄXTER
Lemna minor
andmat
Lemna trisulca
korsandmat
2
2
1
1
2
1
1
2
1
2
HYDROCHARITACEAE DYBLADSVÄXTER
Elodea canadensis
2 fl v
vattenpest
2
Hydrocharis morsus-ranae dyblad
SPARGANIACEAE
IGELKNOPPSVÄXTER
Sparganium erectum
storigelknopp
TYPHACEAE
KAVELDUNSVÄXTER
Typha latifolia
bredkaveldun
Ekologgruppen januari 2007
2
2
2
Bilaga 1
Svaneholmssjön - Biologiska undersökningar 2006
Rödlista
2005 Vetenskapliga namn
CYPERACEAE
Svenska namn
HALVGRÄS
Carex elata
bunkestarr
Carex paniculata
vippstarr
Carex pseudocyperus
slokstarr
Schoenoplectus lacustris
säv
POACEAE
GRÄS
Phragmites australis
vass
sjön
strandkanten
2
2
2
3 fl v
3 fl v
MOSSOR
Fontinalis antipyretica
näckmossa
kommentar
2, 3 fl v
Ekologgruppen januari 2007
2:96
Bilaga 2
2:1
1
2:95
S:4
2:84
2:1
1
Översiktlig vegetationsutbredning
Näckrosor och övervattensvegetation
2:45
näckros, mer eller mindre heltäckande
säv och/eller vass
Ekologgruppen januari 2007
skala 1: 4000
Svaneholmssjön –Biologiska undersökningar 2006
Bilaga 3
Utbredning av näckrosvegetation (svart)- och säv-vassvegetation (raster) i
Svaneholmssjön 1936 (överst), 1986 (mitten) och 2006 (nederst).
Ekologgruppen januari 2007
Svaneholmssjön - Biologiska undersökningar 2006
Bilaga 4
Hornsärv
Förekomst/mängd
0
2
3
(2)
(5)
(6)
4 (32)
Näckmossa
Förekomst/mängd
0 (34)
1 (1)
2
(9)
3
(1)
Förekomsten av hornsärv och
näckmossa på 45 undersökta
lokaler i Svaneholmssjön 4 sept 2006.
Ekologgruppen januari 2007
Frekvensangivelse: 1= enstaka,
2=gles förekomst, 3=riklig förekomst,
4=fyller ut stor del av vattenmassan
Svaneholmssjön - Biologiska undersökningar 2006
Bilaga 5a
Växtplanktons biomassa i Svaneholmssjön 2005-2006.
Färskvikt mg/l (0-2 m)
DATUM
CYANOPHYTA Blågröna alger
Planktothrix agardhii
DIATOMOPHYCEAE, Kiselalger
Cocconeis sp.
Cyclotella spp.
CHRYSOPHYCEAE, Guldalger
Dinobryon divergens
Mallomonas spp.
Synura sp.
CRYPTOPHYCEAE, Rekylalger
Cryptomonas spp
Rhodomonas spp.
DINOPHYCEAE, Pansarflagellater
Ceratium hirundinella
Peridinium gatunense
Peridinium spp.
EUGLENOPHYCEAE, Ögonalger
Lepocinclis sp.
Phacus gigas
HETEROTROFA ALGER, Färglösa alger
Katablepharis ovalis
2001-09-26
2002-08-28
0,038
0,035
0,706
0,047
0,039
2,276
0,912
0,103
0,712
0,151
4,203
0,059
37,63
0,229
0,134
0,668
0,051
TOTAL BIOMASSA
7,62
Blågröna alger
Kiselalger
Guldalger
Rekylalger
Pansarflagellater
Ögonalger
Färglösa alger
0,038
2,315
1,015
4,203
0,051
Ekologgruppen januari 2007
40,37
0,741
0,047
0,863
38,781
0,794
Svaneholmssjön - Biologiska undersökningar 2006
Bilaga 5b
Svaneholmssjön, djurplankton 2005 och 2006.
EG = ekologisk grupp
E = Eutrof, I = Indifferent, O = Oligotrof
Förekomst:
x = enstaka,
xx = vanlig,
Antal individ/L = värde
År
Dag
ROTATORIA, Hjuldjur
Anuraeopsis fissa (GOSSE)
Ascomorpha ecaudis PERTY)
A. saltans BARTSCH
Asplanchna priodonta GOSSE
Conochilus hippocrepis (SCHRANK)
Gastropus stylifer IMHOF
Keratella cochlearis (GOSSE)
K. quadrata (MÜLL.)
P. major (BURCKHARDT)
P. remata (SKORIKOV)
P. vulgaris CARLIN
Pompholyx sulcata HUDSON
Synchaeta sp.
Trichocerca birostris (MINIKIEWCZ)
T. capucina (WIERZ.)
T. cylindrica (IMHOF)
T. porcellus GOSSE
T. pusilla (JENNINGS)
T. rousseleti (VOIGT)
xxx = riklig.
EG
E
I
I
E
I
I
I
E
I
I
I
E
I
E
I
E
E
E
E
CLADOCERA, Hinnkräftor
Bosmina longirostris (MÜLL.)
Ceriodaphnia quadrangula (MÜLL.)
Chydorus sphaericus MÜLL.
Diaphanosoma brachyurum (LIÉVIN)
I
I
E
I
COPEPODA, Hoppkräftor
Calanoida copoder
Cyclopoida copepoder
Nauplius
I
I
I
OSTACODA, musselkrätor
I
Antal arter/grupper
2005
26 sep
2006
28 aug
1640
x
600
25
x
1920
320
x
720
1120
x
1000
400
315
115
15
90
5
5
5
5
x
x
x
30
100
30
5
x
320
25
90
410
155
18
Ekologgruppen januari 2007
85
10
160
80
21
Bilaga 5c
Svaneholmssjön - Biologiska undersökningar 2006
Sida 1 av 2
Svaneholmssjön, växtplankton 1949, 1994-95 och 2005-06.
Ekolgisk grupp: E=eutrof, I=indifferent, O=oligotrof
(- = ej funnen, x = funnen, men frekvens okänd)
(1 = enstaka, 2 = vanlig, 3 = mycket vanlig till dominerande)
EG
År
Dag, månad
Original prov (okoncentrerat)
Nätplankton (µm)
Cyanophyceae, Blågröna alger
Chroococcales
Aphanocapsa incerta (Lemm.) Cronb. & Kom.
E
A. planctonica (G. M. Smith) Kom. & Anagn.
I
Aphanothece bachmannii Kom.-Legn. & Cronb.
E
A. minutissima (W. West) Kom.-Legn. & Cronb.
E
Chroococcus limneticus Lemm.
E
Merismopedia glauca (Ehr.) Näg.
Microcystis flos-aquae (Wittr.) Kirchn.
E
Woronichinia compacta (Lemm.) Kom. & Hind.
E
W. karelica Kom. & Kom.-Legn.
I
W. naegeliana (Ung.) Elenk.
E
Oscillatoriales
Planktolyngbya limnetica (Lemm.) Kom.-Legn. & Cronb.
I
Planktothrix agardhii (Gom.) Anagn. & Kom.
E
Planktothrix sp.
E
Pseudanabaena limnetica (Lemm.) Kom.
E
P. mucicola (Naum. & Hub.-Pestal.) Bourr.
E
Trichodesmium lacustre Kleb.
I
Nostocales
Anabaena circinalis Rabenh. ex Born. et Flah.
E
Anabaena sp.
I
Aphanizomenon flos-aquae Bréb.
E
Chlorophyceae, Grönalger
Eudorina elegans Ehr.
E
Pandorina morum (Müll.) Bory
E
Pediastrum spp.
E
Chrysophyceaes, guldalger
Dinobryon divergens (Müll.) Bory
I
D. sociale Ehr.
I
Mallomonas acaroides Perty
E
M. tonsurata Teil.
I
Mallomonas sp.
I
Synura sp.
I
Uroglena sp.
I
Haptophyceae, Häftalger
Chrysochromulina parva Lack.
E
Diatomophyceae, kiselalger
Aulacoseira sp.
E
Cocconeis sp.
E
Cyclotella sp.
I
Fragillaria construens Perty
I
Surirella sp.
I
Cryptophyceae, rekylalger
Cryptomonas sp.
I
Rhodomonas sp.
I
Ekologgruppen januari 2007
1949
26 jul
55
1994
1995
2005
2006
08 aug 16 aug 30-aug 28-aug
orig.
orig.
orig.
orig.
25-45 25-45
-
x
x
x
x
x
2
x
-
1
-
1
1
1
-
-
-
1
-
1
1
1
1
1
1
-
-
1
1
-
1
-
2
-
-
1
-
1
-
-
-
1
1
2
-
2
1
1
1
1
-
-
-
-
1
1
-
-
-
-
1
2
1
1
1
-
2
-
2
2
3
2
2
2
1
1
1
-
Bilaga 5c
Svaneholmssjön - Biologiska undersökningar 2006
Sida 2 av 2
Dinophyceae, pansarflagellater
Ceratium hirundinella (O.F.M.) Schrank
Peridinium cf. volzii Lemm.
P. gatunense Nyg.
Peridinium sp.
Euglenophyceae, ögonalger
Euglena sp.
Lepocinclis sp.
Phacus gigas Da Cunha
P. pyrum (ehr.) Stein
Phacus sp.
Trachelomonas volvocina Ehr.
Trachelomonas sp.
Färglösa flagellater
Katablepharis ovalis Skuja
Totalt antal arter
I
E
I
I
1
-
2
-
3
2
3
1
3
2
E
E
I
E
I
E
E
-
-
1
1
2
-
1
1
1
1
-
I
10
6
2
18
2
14
_
19
Ekologgruppen januari 2007
-
Bilaga 6
Svaneholmssjön –Biologiska undersökningar 2006
Bedömning av tillstånd och avvikelse
Tillstånd (tabell 1) och avvikelse från jämförvärdet (tabell 2) har beräknats enligt
naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalité (SNV rapport 4913). Ett lågt samlat
index för tillstånd, klass 1, indikerar att sjöns fiskfauna består av ett stort antal arter, mycket
fisk, hög reproduktion och hög andel piscivora abborrfiskar (gös och abborre). Om klassningen
hamnar runt 3 betyder detta att sjöns fisksamhälle motsvarar genomsnittliga förhållanden för
svenska sjöar. Höga index, klass 4-5, innebär art- och individfattiga sjöar med låg andel
piscivora abborrfiskar, vilket kan tyda på en negativ påverkan på sjön.
Vid bedömning av avvikelse från jämförvärde tyder ett lågt samlat index, klass 1, på ingen eller
obetydlig avvikelse medan höga index, klass 4-5, indikerar stor till mycket stor avvikelse från
jämförvärdet. Jämförvärdet beräknas med konstanter som tar hänsyn till sjöarea och maxdjup.
Tabell 1. Klassning av tillstånd för fisk i sjöar
Tillstånd
Klass
Benämning
Samlat index
1
Mycket lågt samlat index
<2,2
2
Lågt samlat index
2,2-2,6
3
Måttligt högt samlat index
2,6-3,4
4
Högt samlat index
3,4-4,2
5
Mycket högt samlat index
≥4,2
Tabell 2. Klassning av tillstånd för fisk i sjöar
Andel piscivora abborrfiskar
Klass
Benämning
Samlat index
1
Mycket hög andel pisc
>0,82
2
Hög andel pisc
0,54-0,82
3
Måttligt hög andel pisc
0,24-0,54
4
Låg andel pisc
0,09-0,24
5
Mycket låg andel pisc
≤0,09
Tabell 3. Klassning av avvikelse från jämförvärden för fisk sjöar.
Avvikelse från jämförvärde
Klass
Benämning
Samlat index
1
Ingen eller obetydlig avvikelse
≤1,7
2
Liten avvikelse
1,7-2,1
3
Tydlig avvikelse
2,1-2,6
4
Stor avvikelse
2,6-3,0
5
Mycket stor avvikelse
>3,0
Ekologgruppen januari 2007
Bilaga 7
Svaneholmssjön –Biologiska undersökningar 2006
Fångstprotokoll
Ekologgruppen januari 2007
Bilaga 8 sidan 1(4)
Svaneholmssjön – Biologiska undersökningar 2006
8. Bottenfauna – resultat och artlista
I detta kapitel redovisas varje provpunkt på ett uppslag. På vänstersidan finns lokalbeskrivning
med foto och skiss, bedömning av undersökningsresultatet med kommentarer samt jämförelser
med tidigare resultat. På högersidan finns de kompletta artlistorna. Lokalbeskrivningen följer
SLU:s ”Handbok för miljöövervakning, sjöar och vattendrag - bottenfauna tidsserier” (96-0624). Underlag till bedömningar av indexvärden och påverkansgrad ges i metodikkapitlet.
Förklaring till artlistorna
I artlistan redovisas totala antalet individer av förekommande taxa samt den procentuella
andelen av provets totala individantal. Sparkproverna kompletterades med ett kvalitativt
sökprov riktat mot miljöer som ej ingått i sparkproverna. Tillkommande taxa som noterats i de
kvalitativa sökproverna har markerats med ett kryss i artlistan. Varje taxas
känslighetsgrad/funktion anges i kolumnerna A-D, vilket förklaras i tabellen nedan.
Försurningskänslighet
Taxats funktion
Känslighet för organisk-eutrofierande
belastning
Taxats hotkategori
Kolumn A
Kolumn B
Kolumn C
Kolumn D
1=taxat tål pH <4,5
2=taxat tål pH 4,5-4,9
1=filtrerare
2=detritusätare
3=taxat tål pH 5,0-5,4
3=predator
4=taxat tål pH 5,5-5,9
4=skrapare
5=taxat tål inte pH <6,0
5=sönderdelare
1=påträffats i höggradig förorenat vatten
2=påträffats i vattendrag som bedömts
kraftigt påverkade av jordbruk
3=påträffats i vattendrag som bedömts
måttligt påverkade av jordbruk
4=typiskt för vattendrag som på sin höjd
är belastade av skogsbruk
5=påträffats mest i vattendrag med
mycket låg ledningsförmåga
Akut hotad (CR)
Starkt hotad (EN)
Sårbar (VU)
Missgynnad (NT)
Kunskapsbrist (DD)
5=ovanlig art i ett
regionalt perspektiv
Klassningen enligt kolumnerna A och C har huvudsakligen hämtats ur SNV Rapport 4345 av
Degerman m fl. 1994 ”Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag”. Klassningen enligt kolumn
B har hämtats ur fack- och bestämningslitteratur för respektive art/grupp. Klassningen enligt D
grundar sig på ”Rödlistade arter i Sverige 2005”. Som underlag vid bedömningen av ”ovanliga”
arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas
(Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre
än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas med för närvarande 1200
lokaler från södra Sverige har vägts in vid bedömningen.
Ekologgruppen januari 2007
Bilaga 8 sidan 2 (4)
Svaneholmssjön -Biologiska undersökningar 2006
ARTLISTA
Provpunkt
Svaneholmssjön
Extra sökprov
Provt.datum 2006-08-30
Känslighetsgrad/funktion
POLYPDJUR
A B C
Hydrozoa
3
3
Hydridae
VIRVELMASKAR obest
Extra sökprov
Strand
D
Delprov
1
Summa
(ant ind)
2
3
4
5
ant ind
Sjöns mitt
Summa
%
ant ind
Summa
%
1
1
ant ind
%
1
0,2
1
0,2
10
1,6
2
1
3
1
0,3
0,2
0,5
0,2
Turbellaria
Dendrocoelum lacteum
Planaria-Dugesia
Polycelis sp.
GLATTMASKAR
3
3
3
3
3
3
2
2
2
3
3
2
4
3
1
3
3
3
3
3
3
3
2
2
1
2
2
2
Sphaeriidae
Pisidium sp.
Sphaerium sp.
SNÄCKOR
2
1
2
1
1
1
2
2
2
Gastropoda
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
5
3
3
3
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
2
2
2
2
2
2
2 5
2
2
3 VU
2 5
3 5
2
2 5
Asellus aquaticus
Gammarus lacustris
Argulus foliaceus
Ostracoda
VATTENKVALSTER
1
5
5
5
2
3
2
1
3
1
2
1
1
2
Hydracarina
1
3
2
25
1
3
3
Oligochaeta övriga
Stylaria lacustris
IGLAR
Hirudinea
Glossiphonia complanata
Glossiphonia heteroclita
Helobdella stagnalis
Hemiclepsis marginata
Theromyzon tessulatum
Erpobdella octoculata
MUSSLOR
2
1
2
3
1
2
5
4
X
2
0,3
3
0,4
0,2
1
0,1
10
1,3
7
20
2
14
2
48
2
4,1
0,2
1
1
1
1
1
1
4
0,1
0,3
1
1
14
0,1
0,1
1,2
1
2
0,1
0,3
4
0,6
3
7
6
0,3
0,6
0,5
1
0,1
1
0,2
X
1
2
0,3
0,1
1
0,2
3
1
0,4
0,1
10
1,6
35
50
4,4
6,3
1
10
10
20
0,2
1,6
1,6
3,2
0,3
3
0,5
70
11,3
5
1
1
4
2
1
7
Bivalvia
Physa fontinalis
Radix balthica/labiata
Lymnaea stagnalis
Anisus vortex
Gyraulus albus
Gyraulus crista
Planorbarius corneus
Hippeutis complanatus
Segmentina nitida
Valvata cristata
Bithynia leachii
Bithynia tentaculata
Marstoniopsis scholtzi
KRÄFTDJUR
3
5
2
6
1
7
1
11
1
1
1
5
15
1
1
2
5
1
1
15
3
1
6
1
8
20
3
2
3
15
4
1
3
2
1
38
6
1
X
2
X
10
11
38
28
3,3
0,5
0,1
6
4
1
3
0,5
0,3
0,1
0,3
2
80
6,9
20
2,5
20
3,2
3
0,3
3
0,3
12
322
279
1,0
27,6
23,9
200
200
25,4
25,4
200
200
32,3
32,3
2
1
0,3
0,2
10
1,6
1
0,2
0,2
0,9
0,9
3,3
2,4
Crustacea
10
25
5
15
VATTENSPINDLAR
Arachnida
Argyroneta aquatica
HOPPSTJÄRTAR
Collembola
3
1
3
1
4
4
2
4
4
4
3
2
2
1
1
1
2
3
3
2
1
1
1
3
3
3
3
3
3
3
3
1
3
3
3
3
1
1
3
3
2
3
2
1
DAGSLÄNDOR
Ephemeroptera
Caenis horaria
Caenis robusta
Cloeon dipterum
TROLLSLÄNDOR
5
8
76
68
1
20
29
1
44
19
1
27
58
1
155
105
Odonata
Enallagma cyathigerum
Erythromma najas
Ischnura elegans
Coenagrion pulchellum/puella
Coenagrionidae
Aeshna grandis
Cordulia aenea
Libellula quadrimaculata
SKINNBAGGAR
1
1
3
3
3
4
2
5
1
2
10
1
1
1
7
1
12
1
0,1
0,1
0,6
0,1
1,0
0,1
2
X
10
4
1
0,2
1
0,1
4
4
0,5
0,5
200
1
25,4
0,1
Heteroptera
Ilyocoris cimicoides
Plea minutissima
Notonecta glauca
Cymatia coleoptrata
Corixinae
Gerridae
5
5
2
1
2
1
1
2
1
7
Ekologgruppen januari 2007
0,9
0,3
0,1
Bilaga 8 sidan 3 (4)
Svaneholmssjön -Biologiska undersökningar 2006
ARTLISTA
Provpunkt
Svaneholmssjön
Extra sökprov
Provt.datum 2006-08-30
Känslighetsgrad/funktion
SKALBAGGAR
Extra sökprov
Strand
A B C
D
Delprov
1
Summa
(ant ind)
2
3
4
5
ant ind
Sjöns mitt
Summa
%
ant ind
Summa
%
ant ind
%
Coleoptera
Haliplus sp.
Noterus crassicornis
Agabus sp.
Acilius canaliculatus
Anacaena lutescens
Scirtidae
Elodes sp.
FJÄRILAR
1
Lepidoptera obest
3
1
2
5
3
3
3
2
1
4
2
1
1
1
2
1
0,1
0,2
2
1
0,2
1
0,2
5
0,8
X
X
1
1
5
1
8
0,7
1
1
1
1
0,1
0,1
1
2
0,2
1
0,1
1
3
2
1
X
1
59
6
0,1
0,3
0,2
0,1
1
94
1
X
1
X
56
66
1167
1167
5
0,6
1
0,1
2
Cataclysta lemnata
Elophila nymphaeata?
NÄTVINGAR
Neuroptera obest
Sisyra sp.
MEGALOPTERA
Sialis sp.
NATTSLÄNDOR
5
2
3
3
1
1
1
3
2
2
1
1
1
1
5
5
5
5
2
3
3
3
2
2
1
1
Trichoptera
Polycentropodidae
Cyrnus flavidus
Holocentropus dubius
Holocentropus picicornis
Limnephilus nigriceps?
Athripsodes aterrimus
Leptocerus tineiformis
Triaenodes sp.
TVÅVINGAR
1
1
3
1
1
1
NT
3 5
21
1
1
3
3
2
11
1
1
1
2
3
10
3
7
1
5
25
1
0,1
10
1,6
0,1
5,1
0,5
30
3,8
10
1,6
0,1
8,1
0,1
10
1,3
10
1,6
Diptera
Ormosia sp.
Chironomidae
Ceratopogonidae
Stratiomyidae
Empididae
Tabanidae
ANTAL TAXA (exkl sökprov)
ANTAL TAXA (inkl sökprov)
INDIVIDANTAL
Individantal/m2
1
1
3
2
3
4
2
3
3
3
1
70
1
268
81
194
149
475
Ekologgruppen januari 2007
0,1
100
25
788
100
30
620
100
Svaneholmssjön
1
Bilaga 8 sidan 4 (4)
Vattensystem:
Vattendrag/namn:
SKIVARPSÅN/DYBÄCK
Svaneholmssjön, vid slottet
SKA-Svaneholm
Provdatum: 2006-08-30
Koordinater x: 6154780
Kommun: Skurup
Lokaltyp: Sjö
Naturligt/grävt: naturligt
Provpunktsbeteckning:
y: 1352890
Läge: vid parkering till slottet - ca 50 - 60 m S om båtbrygga
Provtagning:
Håkan Björklund
Sortering:
Ida Krook
Artbestämning: Ekologgruppen
Lokalens längd (normalt 10 m):
Lokalens bredd (provyta, uppsk):
Vattendragsbredd (våtyta):
Lokalens medeldjup (provyta):
Lokalens maxdjup (provyta:)
Antal prov: 5
Separerade prover: Ja
Metod: SS028191
10 m
5m
Tid/prov (s): 60
Provsträcka (m): 1
Vattenhastighet (0-3):
Vattennivå:
Grumlighet:
Färg:
Vattentemperatur
0,5 m
0,9 m
0
medel
klart
18 ºC
Bottensubstrat och vegetation på provytan
Dom Täck
Dom Täck
Findetritus: D2 2
Finsediment: D1 3
Grovdetritus: D1 2
Sand:
0
Fin död ved:
1
Grus:
0
Grov död ved:
1
Fin sten: D2 2
Utfällningar:
0
Grov sten:
0
Fina block:
0
Grova block:
0
Häll:
0
Bottentyp: mjuk
Kvalprov substrat: vegetation, grenar
Övrigt utanför delprov:
Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka
Dom Täck
Lövskog: D3 1
Barrskog:
0
Blandskog:
0
Kalhygge:
0
Våtmark:
0
Åker:
0
Veg utanför
delprov:
Strandzon 0-5m, 50m sträcka
Dom Täck
Dom
Gräs/äng: D2 2
Träd: D1
Hed:
0
Buskar: D2
Hällmark:
0
Gräs/halvgräs: D3
Blockmark:
0
Annan veg:
Artif mark: D1 3
Övrigt:
0
Beskuggning (0-3): 2
Dom.art
Dom Täck
Överv.veg: D1 2
Flytbladsveg: D2 1
0
Långskottsveg:
0
Rosettväxter:
0
Mossor:
0
Makroalger:
Dom.art
al
al
Dom. markanvändning:
Lokal lämplig för provtagning: dålig - sumpigt
Provet representativt för den provtagna åsträckan: tveksamt
Övriga iakttagelser i fält:
Subdom.art
Tätortsmiljö: Nej
Påverkan A:
Påverkan B:
Påverkan C:
styrka: 0
styrka: 0
styrka: 0
Bedömning av prov från 2006-08-30
Försurningspåverkan:
obetydlig
Allmänt
Artantal:
Individtäthet:
Shannonindex:
ASPT-index:
EPT-index:
Surhetsindex:
DFI-index:
mycket högt
måttlig
mycket högt
lågt
lågt
mycket högt
måttligt
Dominerande taxa:
Caenis robusta, 28%
Cloeon dipterum, 24%
Chironomidae, 8%
Kriteriepoäng (max 14):
Antal taxa:
Försurn.känslig sländart:
Gammarus:
Bäckbaggar:
Iglar:
Musslor:
Snäckor:
B/P index:
Naturvärde:
mycket högt
Föroreningspåverkan:
13p
2p
3p
3p
1p
1p
1p
2p
Indikatorgrupper, renvatten:
Virvelmaskar
2 dagsländefamiljer
2 familjer husbyggare
Gammarus, Elodes
Kriteriepoäng - totalt:
59p
Hotade arter:
Segmentina nitida (VU), 16p
Indikatorgrupper, smutsvatten:
Asellus aquaticus, Erpobdella, Sialis,
Sphaerium, Radix
Rödlistade arter:
Leptocerus tineiformis (NT), 6p
Ovanliga arter:
Gyraulus crista, 3p
Bithynia leachii, 3p
Marstoniopsis scholtzi, 3p
Valvata cristata, 3p
Hemiclepsis marginata, 3p
Caenis robusta, 3p
Plea minutissima, 3p
Sisyra sp., 3p
Triaenodes sp., 3p
Kommentarer:
Artrikedomen var mycket stor i Svaneholmssjön. Hela 66 taxa hittades, vilket gör sjön till den artrikaste bland de 294 sjöar/dammar som finns i
Ekologgruppens databas. Dessutom tillkom 7 arter i de extra sökproven, totalt erhölls alltså 73 taxa. Diversiteten var mycket hög. Dagsländor
dominerade individantalet och utgjorde ca 50 %, vilket var positivt och visade på en god miljö och riklig vegetation. Snäckor gynnas också av riklig
vegetation och 13 olika snäckarter påträffades, vilket är mycket högt. Värdefullt var fyndet av den mycket ovanliga snäckan Segmentina nitida. Arte
rödlistad i kategorin sårbar (VU), och anses som en hotad art i Sverige. Fyra andra ovanliga snäckarter noterades. Bland andra intressanta arter ka
nämnas vattenbi (Ilyocoris cimicoides), dvärgryggsimmare (Plea minutissima) och nattsländan Leptocerus tineiformis, vilken trivs i klart vatten. Sjön
hade totalt 12 ovanliga arter, vilket bidrog till det ovanligt höga naturvärdesindexet, 59 p. Det är faktiskt det högsta värdet bland våra samtliga 3500
undersökningar, fördelat på 1285 lokaler i södra Sverige.
Jämförelse med tidigare resultat
Datum
Artantal
inkl kval
Individantal
per m2
Shannonindex
ASPTindex
EPTindex
BpHImax
2006-08-30
66
1167
3,6
5,0
10
10
Surhets- Försurningsindex
påverkan
13
obetydlig
Ekologgruppen i Landskrona AB
DFI- Föroreningsindex
påverkan
4
Naturvärde
index
värde
59
mycket högt
Bilaga 9 sidan 1 (5)
Svaneholmssjön – Biologiska undersökningar 2006
Bilaga 1. Metodik
Undersökningen har utförts av Ekologgruppen i Landskrona där Birgitta Bengtsson och Håkan
Björklund stått för provtagningen. Ida Krook utförde sorteringsarbetet. Cecilia Holmström har
utfört de taxonomiska bestämningarna och sammanställt rapporten. Ekologgruppen är
ackrediterat för bottenfaunaundersökningar (metod SS 028191, ackred nr 1279).
Undersökningen har omfattat 1 provpunkter i sjölitoralen den30 augusti 2006 med den s k
sparkmetoden (efter SIS-metod SS-028191). Metodiken följer SLU:s ”Handbok för
miljöövervakning, sjöar och vattendrag - bottenfauna tidsserier” (96-06-24). Vid provpunkten
togs 5 sparkprov över en sträcka av vardera 1 m under ca 20 sekunder. Delproven har hållits
isär. Utöver sparkproven togs ett kvalitativt sökprov under 10 minuter i de miljöer som fanns på
lokalen, men som inte blivit representerade i sparkproverna. Förutom denna standardiserade
provtagning togs även extra sökprov dels vid stranden i sjöns sydvästra och sydöstra del (Extra
sökprov strand) samt från båt ute i sjön (Extra sökprov sjöns mitt).
Proven konserverades i fält med etanol (80 %) till en koncentration av ca 70 %. En skiss över
lokalen och platserna för de enskilda delproven ritades in på en fältblankett. Varje lokal
fotograferades och fotopunkt markerades på skissen. Sorteringsarbetet har skett på laboratorium
under starkt ljus och förstoring. Efter sortering och noggrann utplockning har allt det insamlade
materialet sökts igenom under mikroskop (40x förstoring) för att säkerställa att inga arter
förbisetts. Artbestämningsarbetet har utförts under preparer- och ljusmikroskop.
Bilaga 2. Resultatbehandling
Art- och individantal
Antalet påträffade taxa (arter) för varje lokal har räknats fram både exklusive och inklusive
sökprovets arter. Vid utvärderingen har antalet taxa angivits inklusive sökprovets arter. En
beräkning har också gjorts av antalet individer per lokal och per kvadratmeter. Dessa uppgifter
skall dock endast ses som mycket grova skattningar, eftersom metoden inte är helt kvantitativ.
Vid utvärderingen kommenteras antal taxa och antal individer med följande begrepp:
mycket lågt
lågt/litet
måttligt
högt
mycket högt
antal taxa
<15
15 – 24
25 - 34
35 - 45
>45
antal individer/m2
<100
100 – 500
510 - 2000
2000 - 4000
>4000
Funktionella grupper
Beroende på hur djuren samlar in sin föda kan de delas in i så kallade funktionella grupper:
1. Filtrerare: Lever av plankton och detritus från den fria vattenmassan, som de fångar genom
att filtrera vattnet med nät eller tentakler.
2. Detritusätare: Äter detritus (halvnedbrutet organiskt material med mikrober) på bottnen.
3. Predatorer: Rovdjur som lever av andra djur.
4. Skrapare: Äter påväxtorganismer som skrapas loss från bottnar och vattenväxter.
5. Sönderdelare: Lever av grovt organiskt material t ex växtdelar.
Proportionerna mellan de olika funktionella grupperna kan användas som ett index för bottenfaunasamhällets struktur. I ett vattensystem övre delar (bäckar och mindre vattendrag) är
sönderdelare (t ex bäcksländor) och skrapare (t ex många nattsländor och dagsländor) vanligare,
medan de nedre delarna i vattendraget med mer nedbrutet organiskt material har fler filtrerande
och detritusätande djur. Många av de försurningskänsliga djuren är skrapare. I artlistan anges
varje taxas funktionella grupp.
Ekologgruppen januari 2007
Svaneholmssjön – Biologiska undersökningar 2006
Bilaga 9 sidan 2 (5)
Försurningsindex
Försurningspåverkan har angivits för varje lokal enligt försurningsindex (Henriksson & Medin
1990). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga
förutsättningar görs dock alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av lokalens
försurningspåverkan. I de fall bedömningen inte följer försurningsindex motiveras det i texten.
Indexet har 8 kriterier som vardera ger 1 - 3 poäng. Den sammanlagda poängen för lokalen
bedöms i en 3-gradig skala där 0-4 poäng ger bedömningen stark eller mycket stark påverkan,
4-6 poäng ger betydlig påverkan och 6 poäng eller mer ger bedömningen ingen eller obetydlig
påverkan. Tanken bakom de flytande gränserna är att poäng, som utdelats för t ex förekomst av
någon försurningskänslig dagsländeart, inte skall tillmätas alltför stor betydelse om arten endast
påträffas i enstaka exemplar. Ett annat exempel är att om flera kriterier tyder på avsaknad av
försurningspåverkan, men t ex antal taxa är för lågt för att ge tillräckligt hög poäng vid fasta
poänggränser kan ändå lokalen bedömas som icke påverkad. Kriterierna i försurningsindexet är:
1. Försurningskänsligaste (se artlista, kolumn "A") arten bland dag-, bäck- och nattsländor.
Känslighet anges efter Degerman et al 1994 (med något undantag). Kan ge max 3 poäng.
Kritiskt pH-intervall: >5,4 ger 3 p; 5,4 – 5,0 ger 2 p; 4,9 - 4,5 ger 1 p
2. Förekomst av iglar ger 1 poäng
3. Förekomst av skalbaggefamiljen Elmididae ger 1 poäng
4. Förekomst av snäckor ger 1 poäng
5. Förekomst av musslor ger 1 poäng
6. Kvoten mellan antalet individer av dagsländesläktet Baetis* och antalet bäcksländeindivider,
Baetis/Plecoptera index > 1,0 ger 2 p; 1,0-0,75 ger 1 p och <0,75 ger ingen poäng.
7. Antal taxa. Över 25 taxa (inkl sökprov)** ger 1 poäng och mer än 40 taxa*** ger 2 poäng.
8. Förekomst av märlkräftan Gammarus sp ger 3 poäng.
Modifiering
En modifiering har gjorts för att anpassa indexet till sjölitoraler (se pkt 6 och 7 ovan) * i
sjölitoralen familjen Baetidae, ** i sjölitoral > 20 taxa, *** i sjölitoral > 30 taxa.
Beteckningen ”ingen eller obetydlig påverkan” har ändrats till ”obetydlig påverkan”. Dessutom
är klassindelningen något modifierad. Provpunkter med 6-7 indexpoäng benämns måttligt
påverkade och gränsen för ”obetydlig påverkan” har ändrats från >6 till >7, vilket ger följande
klassindelning:
0-4 p = stark-mkt stark försurningspåverkan
4-6 p = betydlig påverkan
6-7 p = måttlig påverkan
>7 p = obetydlig påverkan
Föroreningsindex – Danskt faunaindex (DFI)
Påverkan av organisk/eutrofierande förorening har angivits för varje lokal. Som underlag
har Danskt Faunaindex använts (Naturvårdsverkets Rapport 4913. Bedömningsgrunder för
miljökvalitet. Sjöar och vattendrag). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av
föroreningspåverkan. Vid de lokaler som är försurningspåverkade, blir bedömningen av
organisk/eutrofierande påverkan svår, eftersom försurningen slår ut arter som även är viktiga
indikatorarter för organisk påverkan. Försvårande för utvärderingen är också om lokalen ligger
nära sjöutlopp, där det naturligt utvecklas samhällen med många filtrerande organismer. Detta
kan i hög grad påminna om de samhällen som utvecklas nedströms en del punktutsläpp
innehållande organiskt material. En annan yttre faktor som kan vara av betydelse i små
vattendrag är risken för uttorkning under torrperioder och bottenfrysning under sträng kyla.
Risken för detta är störst på lokaler med mycket små tillrinningsområden.
I sjöarna har ingen bedömning av organisk påverkan gjorts eftersom den interna produktionen
av organiskt material ofta är stor och förutsättningarna för ansamling av organiskt material
Ekologgruppen januari 2007
Svaneholmssjön – Biologiska undersökningar 2006
Bilaga 9 sidan 3 (5)
också är betydligt större än i rinnande vatten. Därvid blir det svårt att bedöma eventuell yttre
påverkan av organisk förorening.
Danskt faunaindex består av två delar. Först räknar man ut differensen mellan antalet positiva
(renvatten) och negativa (smutsvatten) indikatorarter/grupper.
• Positiva arter/grupper är: virvelmaskar, släktet Gammarus, varje bäcksländesläkte, varje
dagsländefamilj, skalbaggesläktet Helodes, och arterna Elmis aenea och Limnius volckmari,
nattsländesläktet Rhyacophila, varje familj husbyggande nattsländor, snäckan Ancylus
fluviatilis.
• Negativa indikatorarter/grupper är Oligochaeta om 100 eller fler individer hittats, iglarna
Helobdella stagnalis och Erpobdella, sötvattensgråsugga (Asellus aquaticus),
sävsländesläktet Sialis, och av Diptera: familjen Psychodidae och släktena Chironomus och
Eristalis, musselsläktet Sphaerium och snäcksläktet Lymnaea. Eftersom flertalet snäckor i
släktet Lymnaea numera benämns Radix, har vi valt att ersätta Lymnaea med Radix i indexet.
Det räcker med en individ för att indikatorarten/gruppen skall få poäng. När differensen mellan
positiva och negativa indikatorarter/grupper beräknats går man in i en tabell för att få faunaindexet. Differensen avgör i vilken kolumn man går in i. Avgörande för indexvärdet är också
vilken rad man går in på. På raderna rangordnas djur i nyckelgrupper där de djur som indikerar
den renaste miljön står på översta raden (nyckelgrupp 1). För att få gå in på den översta raden
måste mer än en av arterna/grupperna i nyckelgrupp 1 finnas på lokalen. Dessutom måste minst
2 individer av arten/gruppen finnas för att få räknas. Om ingen av nyckelgrupp 1 arterna/grupperna finns på lokalen så går man vidare ner i tabellen till nyckelgrupp 2. För att få gå in på
denna raden får inte antalet individer av Asellus aquaticus och/eller Chironomidae överstiga 4.
Andra villkor gäller för några andra rader.
Indexet kan anta ett värde mellan 1 – 7, där klass 7 betecknar den mest opåverkade miljön. Vi
har även namnsatt klasserna för organisk/eutrofierande föroreningspåverkan enligt följande:
7 = obetydlig påverkan
3 = stark påverkan
6 = svag påverkan
2 = stark - mycket stark påverkan
5 = måttlig påverkan
1 = mycket stark påverkan
4 = betydlig påverkan
Naturvärdesindex
Indexet (efter Nilsson, C. et al 2001) har konstruerats för att belysa ett vattendrags naturvärde,
främst med hjälp av kriterierna biologisk mångformighet och raritet. En total bedömning av
lokalens status ligger dock alltid till grund för den slutgiltiga naturvärdesbedömningen.
Kriteriepoäng ges på följande sätt:
− Rödlistade arter (se nedan) i kategori RE, CR, EN och VU ger 16 poäng/art, kategori NT
och DD ger 6 p/art.
− Antal taxa vattendrag: 41-45 ger 1 p, 46-50 ger 3 p, >50 ger 10 p
− Antal taxa sjölitoral: 31-33 ger 1 p, 34-35 ger 3 p, >35 ger 10 p
− Diversitet (Shannon) vattendrag: >3,85-4,15 ger 1 p, >4,15 ger 3 p
− Diversitet (Shannon) sjölitoral: >3,80-4,00 ger 1 p, >4,00 ger 3 p
− Raritet: Varje ovanlig art (se nedan under rödlistade arter) ger 3 p
Poängskala för bedömning av naturvärde:
- >16
Mycket högt naturvärde
- 6-16
Högt naturvärde
- 0-6
Allmänt naturvärde
Ekologgruppen januari 2007
Svaneholmssjön – Biologiska undersökningar 2006
Bilaga 9 sidan 4 (5)
Rödlistade arter
Rödlistade arter har klassificerats enligt Gärdenfors (2005) ”Rödlistade arter i Sverige 2005”
Artdatabanken, SLU. Kategorierna anges nedan:
Den svenska rödlistans kategorier:
RE Regionally Extinct (Försvunnen)
CR Critically Endangered (Akut Hotad)
EN Endangered (Starkt Hotad)
VU Vulnerable (Sårbar)
NT Near Threatened (Missgynnad)
DD Kunskapsbrist
Alla arter som förts till någon av ovanstående kategorier är för närvarande rödlistade i Sverige.
De arter som tillhör någon av kategorierna CR, EN eller VU definieras som hotade.
För bottenfaunan har även redovisats ”ovanliga” arter. Som underlag vid bedömningen av
”ovanliga” arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid
mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas med för
närvarande 1260 lokaler från södra Sverige har vägts in vid bedömningen.
Shannons diversitetsindex
Diversitetsindex tar i beaktande både antal arter (taxa) och deras relativa förekomst, dvs hur
många individer det finns av en viss art och hur detta antal förhåller sig till det totala
individantalet i provet. Ett högre indexvärde anger en högre diversitet och ett mer varierat
bottenfaunasamhälle. Däremot tas ingen hänsyn till de förekommande arternas miljökrav.
Diversitetsindexet kan ibland, t ex på individfattiga lokaler, bli relativt högt trots att miljön är
påverkad. Det tillämpade indexet, Shannons diversitetsindex (H’) har beräknats enligt följande
formel: H’ = -Σni/N x log2 ni/N, där ni = antalet individer av den i:te arten och N = totala
antalet individer. Klassningsgränserna beskrivs nedan.
ASPT-index
ASPT-index (average score per taxon) (Armitage m fl 1983) beräknas genom att i provet påträffade organismer identifieras till familjenivå (klass för Oligochaeta), varje familj ges ett poängtal
som motsvarar dess föroreningstolerans, poängtalen summeras och poängsumman divideras
med det totala antalet ingående familjer. Klassningsgränserna beskrivs nedan.
EPT-index
Detta index redovisar det samlade antalet taxa bland dagsländor (Ephemeroptera), bäcksländor
(Plecoptera) samt nattsländor (Trichoptera). Klassningsgränserna beskrivs nedan.
BpHI (BottenpHauna-index)
Det finns flera möjligheter att använda och redovisa BpHI-indexet. Det sätt som använts i denna
rapport betecknas som max-BpHI och står för det högsta BpHI-värdet som noterats bland
förekommande taxa. Varje taxa har klassats utifrån försurningskänslighet och fått ett indexvärde
mellan 1 och 10, där 10 anger det mest försurningskänsliga taxat. I max-BpHI används endast
de taxa som har poäng mellan 6 och 10. Om ett sådant taxa har påträffats indikerar det att pHvärdet inte understigit 5,5 under säsongen. För noggrannare beskrivning av indexet, se
”Kalkning av sjöar och vattendrag. SNV Handbok 2002:1”.
Ekologgruppen januari 2007
Bilaga 9 sidan 5 (5)
Svaneholmssjön – Biologiska undersökningar 2006
Bedömning av tillstånd - vattendrag
Tabellen grundar sig på ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag”. SNV
Rapport 4913. Undantaget är EPT-index som grundar sig på Nilsson et al 2001.
Klass
Benämning
Shannons
diversitetsindex
ASPTindex
Surhetsindex
Danskt
Fauna-index
(DFI)
EPTindex
1
Mycket högt index
>3,71
>6,9
>10
7
>29
2
Högt index
2,97-3,71
6,1-6,9
6-10
6
22-29
3
Måttligt högt index
2,22-2,97
5,3-6,1
4-6
5
12-22
4
Lågt index
1,48-2,22
4,5-5,3
2-4
4
7-12
5
Mycket lågt index
≤1,48
≤4,5
≤2
≤3
≤7
Bedömning av tillstånd – sjöars litoralzon
Tabellen grundar sig på ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag”. SNV
Rapport 4913. Undantaget är EPT-index som grundar sig på Nilsson et al 2001.
Klass
Benämning
Shannons
diversitetsindex
ASPTindex
Surhetsindex
Danskt
Fauna-index
(DFI)
EPTindex
1
Mycket högt index
>3,00
>6,4
>8
>5
>17
2
Högt index
2,33-3,00
5,8-6,4
6-8
5
14-17
3
Måttligt högt index
1,65-2,33
5,2-5,8
3-6
4
10-14
4
Lågt index
0,97-1,65
4,5-5,2
1-3
3
8-10
5
Mycket lågt index
≤0,97
≤4,5
≤1
≤2
≤8
Referenser
Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, P-E. 1994. Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag,
Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket. SNV Rapport 4345.
Gärdenfors, U. (ed) 2005. Rödlistade arter i Sverige 2005. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
Henricsson, L. & Medin, M. 1990. Bottenfaunan i 20 vattendrag i Jönköpings län – en biologisk
försurningsbedömning. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1990:15.
Miljöstyrelsen. Vejledning nr 5 1998. Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn.
Naturvårdsverket. 2000. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport 4913.
Naturvårdsverket. 2002. Kalkning av sjöar och vattendrag. 2002:1.
Nilsson, C. et al. 2001. Bottenfauna i Jönköpings län 2000. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2001:42.
Ekologgruppen januari 2007