Power-point - Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

Årskurs 7-9
Vatten
- Biologi, miljöproblem och åtgärder
Kunskapsunderlaget är framtaget av:
Segeåns Vattendragsförbund
och Vattenråd
www.segea.se
Region Skånes
Miljövårdsfond har
delfinansierat detta
projekt.
Vatten
 Jordens yta = 72 % vatten
 Inget vatten nybildas
 Vattnet rör sig i ett kretslopp
Årskurs 7-9
Jordens yta
Vatten 72%
Land 28%
Vattnets kretslopp
Årskurs 7-9
Biologin i och kring vatten
Grodor
Fiskar
Ätlig Groda
Ål
Vattenväxter
Abborre
Blomvass
Näckros
Smådjur i vattnet
Skräddare
Märlkräfta
Sländor och fjärilar
Trollslända
Dammsnäcka
Årskurs 7-9
Nässelfjäril
Vattenekosystem
Årskurs 7-9
Exempel på Näringskedja i vatten
Växtplankton
Årskurs 7-9
Djurplankton
Småfisk
Rovfisk
Näringsväv
 De olika näringskedjorna i ett
ekosystem bildar tillsammans en
näringsväv, där trådarna
(näringskedjorna) inte löper
parallellt utan kors och tvärs i ett
invecklat och föränderligt
mönster.
 Detta eftersom de flesta djur är
generalister, dvs de äter av det
som för tillfället bjuds.
 Träna på en näringsväv:
http://www.bioresurs.uu.se/myller
/sjo/n_vavar_sjon.htm
Årskurs 7-9
Näringspyramid i vatten
Toppkonsumenter
Sekundärkonsumenter
Primärkonsumenter
Årskurs 7-9
Energiflöde
 Flödande energi strömmar
genom näringskedjorna. Men
varje gång som energin flyttas
från en organism till en anna, går
en stor del, ca 90%, bort som
värme och spillning.
 En näringspyramid visar hur
mycket solenergin som är kvar på
olika trofiska nivåer i en
näringskedja.
 De gröna växterna eller
växtplanktonen står normalt sett
för den största biomassan, och
toppkonsumenterna för den
minsta. Men i en insjö eller
damm, där en stor del av växter
och växtplankton dör på vintern,
ändrar pyramiden utseende med
årstiden.
100 %
0,1 %
1%
10 %
Vad styr tillväxten i en sjö?
 Det finns två teorier som handlar om den begränsande faktorn
av tillväxt dvs. hur resurserna i ett ekosystem styr populationer
 Bottom-up (nerifrån och upp)
- antal växtplankton bestämmer mängden fisk
 Top-down
- antal planktonätande fiskar reglerar mängden växtplankton
Årskurs 7-9
Fotosyntes och respiration
 Fotosyntes
Koldioxid + vatten + solljus -> socker + syre
+
+
->
+ O2
CO2
 Respiration
Socker + syre -> koldioxid + vatten + energi (rörelse)
+ O2
->
CO2 +
+ energi (rörelse)
Årskurs 7-9
Ekosystemtjänster
 Produkter och tjänster som ekosystem ger oss människor
 Produkter: t.ex. mat
 Tjänster: t.ex. rena vatten
Årskurs 7-9
Miljöproblem i vatten
- Varför mår våra vatten dåligt?




Årskurs 7-9
Övergödning
Miljögifter
Försurning
Biologisk mångfald minskar
Vad kan övergödningen bero på?
- Landskapet har förändrats
Bild från Åmansboken, Saxån-Braåns vattenvårdskommité
Utdikning av vattendrag
- för att få större odlingsytor
 Idag återstår bara en tiondel av den våtmarksyta som
fanns i början av 1800-talet.
Segeåns avrinningsområde
Början av 1800-talet
Idag
På vilket sätt har utdikningen påverkat de
naturliga processerna som bryter ner
näringsämnena i vattnet?
 Raka vattendrag blir en ”motorväg” för partiklar, näringsämnen och
bekämpningsmedelsrester rakt ut i havet.
 Vattnet har fått en kortare uppehållstid
 Det finns ingen bra miljö för bakterier som omvandlar nitrat till kvävgas som sedan sprids i
atmosfären (denitrifikationen minskar), samt för kort uppehållstid
 Fosforn hinner inte bindas till sedimentet
Årskurs 7-9
Flygbild över en kraftigt rätad del av Segeån.
Foto: Ekologgruppen i Landskrona AB
Vilka processer för näringsreduktion
pågår i en damm/våtmark?
 Kvävedenitrifikation – bakterier omvandlar nitrat till kvävgas
 Fosfor sedimenterar och binds på botten
 Upptag av kväve och fosfor i växter
Årskurs 7-9
Övergödning
 Näringsämnen
 Grumligt vatten
 Algblomning
 Syrebrist:
- hur uppstår det?
- vad händer då?
Årskurs 7-9
Algblomning
Försurning





Årskurs 7-9
Inte lika vanligt i Skåne
Förbränning av fossila bränsle
Koldioxid och svaveldioxid
Surt vatten
Djur och växter dör
Miljögifter





Årskurs 7-9
Onaturliga ämnen
Svårnedbrytbara
T.ex. bekämpningsmedel och läkemedelsrester
Skadar växter, djur och människor
Miljögifter bioackumuleras och
biomagnifieras
Viktiga begrepp
 Bioackumulation: Upplagring av ett stabilt ämne i
levande vävnad så att halten blir högre än i
omgivningen.
 Biomagnifikation: Anrikning av ett ämne längs
näringskedjorna, halterna ökar från bytesdjur till
rovdjur. För varje trofisk nivå i näringskedjan ökar
gifterna i koncentration.
Årskurs 7-9
Miljögifter
= Miljögift
Årskurs 7-9
Läkemedelsrester




Årskurs 7-9
Också miljögifter
Via toaletten
Skador på växter och djur i vattnet
Tex missbildningar
Biologisk mångfald minskar
Årskurs 7-9
Biologisk mångfald




Årskurs 7-9
Artrikedom
Behövs för ekosystemtjänster
Hotas av miljöförstörelse, jordbruk, skogsbruk, fiske
Biologisk mångfald i vattenmiljö hotas av
miljöproblem som övergödning, försurning och
miljögifter
Utfiskning





Årskurs 7-9
Utfiskning är också ett miljöproblem i vattnet!
Fiskar för mycket av en art
Risk för att arten utrotas
Den biologiska mångfalden hotas!
Påverkar hela ekosystemet!
Den biologiska mångfalden påverkas av
utdikning och övergödning
 När våtmarker torrläggs försvinner många växter
och djur som är knutna till dessa miljöer
 Övergödningen medför algblomning -> grumligt
vatten -> hindrar ljuset från att komma ner -> djur
och växter på botten dör
 När algerna dör förbrukas mycket syre vilket
medför syrebrist och livet på bottnen dör
 Livsmiljön i och kring vattendraget har också blivit
mer enformig – färre arter som hittar sin livsmiljö
Årskurs 7-9
Flygbild över algblomning i
Östersjön, utanför Nynäshamn.
Foto: Kustbevakningen, juli 2009.
EU:s vattendirektiv
 I Sverige har vi åtagit oss att följa EU:s Vattendirektiv sedan år
2000. Vattendirektivet syftar till att vi ska uppnå god ekologisk
och kemisk status i våra sjöar och vattendrag innan 2015.
 Sege å och andra åar i jordbrukslandskap har istället fått tidsfrist
till 2027. Det har de fått eftersom de är hårt påverkade av
övergödningen, och sådana ekosystem behöver, trots många
åtgärder, lång tid på sig för att återhämta sig.
 Vattenmyndigheten har tagit fram ett åtgärdsprogram, med
åtgärder som myndigheter och kommuner ska göra, t.ex ändring
av lagar och föreskrifter gällande exempelvis lantbruket, högre
krav på enskilda avlopp, bilda vattenskyddsområden mm
Årskurs 7-9
Vattnets status: mått på
miljöproblem
 Ekologisk status
 Kemisk status
Årskurs 7-9
Ekologisk status i Skåne
Segeåns avrinningsområde
Ekologisk ytvattenstatus
MKN God status till 2027
Årskurs 7-9
Var kommer
näringsämnena ifrån?
Exempel på fysiska åtgärder som
kan göras?
 Anlägga dammar och våtmarker
 Andra åtgärder för näringsreduktion –
fosforbrunnar, flisfilterbäddar
 Återmeandring
– återskapa en slingrande å
 Anlägga trädbevuxna skyddszoner
 Åtgärda enskilda avlopp
Sege å nära Kölnans fritidsby i Malmö kommun.
Foto: Ekologgruppen i Landskrona AB
Årskurs 7-9
Dagvattendamm som ligger väster om Svedala vid Harakärr. Foto: Ekologgruppen i Landskrona AB
Vilka fler positiva effekter har en damm?
 Habitat för växter och djur
 Gynnar den biologiska mångfalden
 Nedbrytning av bekämpningsmedel
 Fastläggning av metaller
Årskurs 7-9
Vad är ett kväveflisfilter
och hur renar det vattnet?
↓
- En filterbädd där vattnet
filtreras genom träflis.
- Här finns
denitrifikationsbakterier som
omvandlar nitrat till kvävgas.
Årskurs 7-9
Vad är en kalkfilterbrunn
och hur renar det vattnet?
↓
- Vattnet filtreras genom en
kalkfilterbrunn som
innehåller kalkrikt substrat.
- Löst fosfor i vattnet binds då
till kalket.
Vad kan man själv göra?
 Tvätta bilen i en miljögodkänd biltvätt, eller i en ”gör
det själv hall”. Där finns det krav på rening och
vattnet går till reningsverket.
 Lämna in läkemedelsrester på närmsta Apotek.
 Lämna farligt avfall, t.ex. kemikalierester till
miljöstationen för återvinning.
 Undvik att använda kemikalier och
bekämpningsmedel i onödan.
Årskurs 7-9
Hur kan man själv bidra till friskare
vatten?
Toaletten är ingen soptunna!
 Sätt in en papperskorg i badrummet och lägg tops, bomullstussar, kattsand och
liknande i den.
 Spotta inte snus eller kasta cigarettfimpar i toalettstolen. Tobak innehåller mycket
kadmium och nikotinet dödar mikroorganismerna som hjälper till vid reningen i
reningsverket.
 Inga mediciner, varken tabletter eller i flytande form får hällas ut i avloppet!
Läkemedelsrester kan skada organismer i vattendragen och även hamna i bad- och
dricksvattnet till slut. Läkemedelsrester lämnas till apoteket och ska inte kastas i
hushållssoporna i heller.
 Lösningsmedel, oljor, färgrester, bekämpningsmedel och andra kemikalier skadar
vattenlevande organismer och kan störa reningsprocesserna på reningsverket. Lämna
dessa till din miljöstation. Det är gratis för
privatpersoner.
Årskurs 7-9
Hur kan man själv bidra till friskare
vatten?
- Använd ej kemiska bekämpningsmedel i
trädgården
Bekämpningsmedlen:
 skadar inte bara de ogräs eller skadeinsekter du vill ta död på.
 Sprids långa vägar genom vind, avdunstning, ytavrinning eller
urlakning i marken.
 Når vattendrag och skadar organismer där
 Når grundvattnet och kan hamna i ditt dricksvatten
Hur kan man själv bidra till friskare
vatten?
- tvätta inte bilen på gatan
Om man gör det kommer
rengöringsmedel och andra
partiklar från bilens yta, rinna
ned i brunnen och rakt ut i
vattendragen, utan rening.
Tvätta istället bilen i tvätthall.
Där finns det oljeavskiljare
och vattnet går till
reningsverket.
Inför exkursion
Årskurs 7-9
Allemansrätten
Årskurs 7-9
Här finns en länk till en kort film från Naturvårdsverket om
allemansrätten :
https://vimeo.com/13618431
Inför exkursion





Årskurs 7-9
Vad ”äter” producenter?
Vad äter primärkonsumenter?
Vad äter sekundärkonsumenter?
Vad äter tertiärkonsumenter?
Vad äter toppkonsumenter?
Inför exkursion
 Vilka växter och djur tror ni att ni kommer att hitta?
 Var tror ni att ni kommer hitta dem?
 Ta reda på så mycket ni kan om de olika växt- och
djurarterna för att lättare kunna hitta dem på
exkursionen.
Årskurs 7-9
Exempel Näringskedja
Årskurs 7-9
Övning Näringskedja
Årskurs 7-9
Exkursion
 Medtag håvar, vannor och luppar
 Medtag bestämningsmaterial (tex Segeåns app till mobilen)
Årskurs 7-9
App- Arter i damm och vattendrag
Hämta appen till Android:
Hämta den på Google play
”Arter i Damm och Vattendrag”
Hämta appen till Iphone:
1. Öppna safari och skriv in URL-adressen i adressfältet.
URL adress: http://tm.magmito.com/Telia/artersegea
2. Tryck på
Årskurs 7-9
och sedan på ”Lägg till på hemskärmen”.
3. Tryck på ”Lägg till”.
Nu finns appen på ditt skrivbord, leta efter grodan.