Miljögifter i Skånska åar. Informationsbroschyr 2013

Lagstiftning om kemikalier
Framtidsvisioner
För att en ny kemikalie ska komma ut på marknaden måste
den registreras hos Kemikalieinspektionen. Med registreringen följer en del dokument som beskriver vilken fara och risk
den kan orsaka. År 2012 registrerades 10 599 stycken nya
kemikalier. Totalt finns det cirka 145 000 stycken registrerade
kemikalier hos Kemikalieinspektionen.
Genom att jobba tillsammans kan vi komma närmare en giftfri miljö. För att uppnå detta krävs det att alla försöker
minska sin kemikalieanvändning. Det krävs också att nödvändiga kemikalier används korrekt och tas om hand på bästa
sätt. En god hjälp på vägen är att använda sig av tipsen i
denna broschyr.
För att en kemikalie ska bli förbjuden måste många avvägningar göras. Den måste anses tillräckligt farlig och det måste finnas en lämplig ersättare till ämnet. Dessutom måste en utvärdering göras på hur det kommer påverka industrin om ämnet
förbjuds.
Våra förhoppningar är att vi ska sluta släppa ut miljögifter till
vattendragen. Då kan vi:
 Bevara den biologiska mångfalden.
 Ha friska djur och växter.
 Få rena sjöar och vattendrag.
 Ha ett rent dricksvatten.
 Slippa sjukdomar och skador orsakade av kemikalier.
Vi vet därför inte exakt hur dagens kemikalier kan påverka
människa och miljö. När så många olika kemikalier släpps ut
kan dessutom en ”cocktaileffekt” uppstå. Det innebär att olika
kemikalier samverkar och uppnår helt okända effekter.
Miljömål och vattendirektivet
Vi vill se fram emot en ljus framtid och en utveckling som
inte äventyrar kommande generationers möjligheter till att
nyttja vår fina natur.
Riksdagen har beslutat om 16 nationella miljömål. Tre av
dessa: Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och
vattendrag, är direkt påverkade av miljögiftsutsläpp. EU:s Vattendirektiv syftar till att vi ska uppnå god ekologisk och kemisk status i våra sjöar och vattendrag innan 2015. Sege å och
andra åar i jordbrukslandskap har istället fått tidsfrist till 2027.
Det har de fått eftersom de är hårt påverkade av övergödningen, och sådana ekosystem behöver, trots många åtgärder,
lång tid på sig för att återhämta sig.
Kontakt
Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd
tel. växel: 040-408000
Region Skånes
Miljöfond har
delfinansierat
denna broschyr
www.segea.se
[email protected]
Miljögifter i skånska åar
Miljögifter
Vad kan DU göra för att undvika att skada miljön?
Miljögifter i de skånska vattendragen
Miljögifter är ämnen som vid låga koncentrationer kan orsaka giftiga effekter i miljön. Många av gifterna förekommer
inte naturligt i naturen. De är ofta svårnedbrytbara och finns
därför kvar i miljön under lång tid och orsakar skador. Miljögifter lagras dessutom ofta i djur och växter, och halterna
ökar ju högre upp i näringskedjan de kommer. Exempel på
miljögifter är bekämpningsmedel, flamskyddsmedel och läkemedelsrester.
 Tvätta bilen i en miljögodkänd biltvätt, eller i en ”gör det själv hall”.
Där finns det krav på rening och
vattnet går till reningsverket.
Miljögifter har ofta hög spridningsförmåga, vilket betyder att
de kan färdas långa sträckor från utsläppsområdet. Genom
nederbörd och avrinning når gifterna våra sjöar, vattendrag
och grundvatten. Vid länsstyrelsens provtagning 2010 visade
det sig att de skånska vattendragen innehåller stora mängder
bekämpningsmedel, såsom ogräs-, svamp– och insektsbekämpningsmedel.
Hushållens medverkan till miljögiftsutsläpp
Hushållssektorn köpte totalt 673 ton bekämpningsmedel år
2012, vilket innebär att de står för nästan 8 % av den totala
inköpta mängden. De vanligaste bekämpningsmedlen som
används i hushållen är ogräsbekämpningsmedel, såsom
roundup, järnvitriol och MCPA.
 Lämna in läkemedelsrester på
närmsta Apotek.
 Lämna farligt avfall, t.ex. kemikalierester till miljöstationen för återvinning.
 Undvik att använda kemikalier och bekämpningsmedel i
onödan. Om du ändå måste använda dig av detta så tänk
på följande:



Utsläpp av miljögifter sker på många olika sätt, t.ex. genom
användning av ogräsbekämpningsmedel på stenläggningar i
trädgården, och biltvätt som sker på gatan. Kemikalierna
åker ner i dagvattenbrunnen och sedan rakt ut i vattendragen. Överblivna kemikalier och läkemedelsrester som hälls
ut i avloppet är andra utsläppskällor.

Följ anvisningar på förpackningen och överdosera inte.
Undvik att använda medlet vid regn eller om området kommer att bevattnas kort tid efter. Då finns risk att stor
mängd rinner ut i vattendragen.
Undvik att använda medlet i blåsigt väder. Då finns risk för
att det transporteras med vinden.
Du som har egen brunn bör tänka efter extra noga innan
du använder bekämpningsmedel, för att inte riskera att
förorena ditt dricksvatten.
 Alternativ till kemiska bekämpningsmedel är:





Mekanisk ogräsbekämpning. Rensa ogräs för hand.
Växtvårdsmedel. Växtsåpor, oljor och gelatiner verkar
mekaniskt och anses därför relativt harmlösa.
Biologiska bekämpningsmedel. Skadegörarens naturliga
fiende utnyttjas.
Feromoner (dofter) som lockar till sig skadedjuren som
sedan till exempel fastnar på ett klisterpapper.
Resistenta växter. De är mindre mottagliga för växtsjukdomar och skadedjur.
Miljögifters effekt på vattendrag och grundvatten
När miljögifterna når vattendragen kan de orsaka stora skador på växter, djur och mikroorganismer. Miljögifternas effekter kan vara direkta, i form av hormonstörningar, fortplantnings- och beteendestörningar, påverkan på arvsmassan
och medföra missbildningar, eller i vissa fall kan de vara dödliga. Indirekta effekter kan vara minskad födotillgång för andra
arter när skadeinsekterna försvinner. Det kan i sin tur påverka fler arter, så att hela ekosystem kan rubbas.
Miljögifterna når också grundvattnet, vilket vi använder som
dricksvatten. Gifterna kan orsaka skador och sjukdomar på
människor i form av cancer, hormonstörningar och minskad
fertilitet.