Lättläst sammanfattning
Pensionsreformen,
nya skatteregler
och stora informationssatsningar
skulle leda till
att äldre personer skulle arbeta längre
när vi också lever allt längre.
Men det har inte skett några förändringar.
I Sverige går fortfarande
de flesta personer i pension
när de fyller 65 år.
Antalet arbetade timmar ökar bland äldre,
men mycket långsamt.
Det kommer inte att fungera.
När vi lever längre
måste vi arbeta längre,
annars blir det för dyrt för samhället.
Allt fler äldre personer
kan arbeta längre.
Fler och fler vill också arbeta längre.
Men de möter olika hinder
i regler och avtal och i arbetslivet.
Utredningen föreslår därför
flera förändringar
som ska:
förbättra arbetsmiljön,
hjälpa de äldre
att bevara och utveckla sina kunskaper,
öka informationen,
och motverka åldersdiskriminering.
Utredningen föreslår också förändringar som förbättrar
den privata ekonomin för personer som arbetar längre.
Dessa förslag kommer
att bidra till en högre pensionsålder
Men det kommer att ta tid.
Pensionsåldern behöver höjas redan nu.
Annars kan problemen snabbt bli värre.
Enligt utredningen ska det införas
en riktålder för pension.
Riktåldern ska följa medellivslängden.
Detta innebär bland annat följande:
1
-årsgränsen för tidigaste uttag av ålderspension höjs till 62 år
från och med år 2015
och sedan, som vi tror nu,
till 63 år från och med år 2019.
-årsgränsen för garantipension,
sjukersättning med flera förmåner
höjs till 66 år från och med år 2019.
-åldern höjs från 67 till 69 år från och med år 2016.
-årsgränsen för att börja ta ut tjänstepensioner
och privata pensioner höjs till 62 år
från och med 2017.
Arbetslinjen behövs, också för äldre
Fortfarande tycker många människor
att en tidig pensionering,
eller senast vid 65 år, är bra för alla.
Många tror att äldre människor blir friskare,
lyckligare och lever längre
om de slutar att arbeta och tar ut pension tidigt.
Många tror också att det ger plats på arbetsmarknaden
för unga människor om äldre går i pension.
Men utredningens analyser
visar att det inte går
att med säkerhet säga att tidig pensioneringen
förbättrar hälsan,
minskar dödligheten
eller höjer de äldres livskvalitet.
Det finns heller inga vetenskapliga bevis
för att personer som fortsätter att arbeta
tar arbeten från de yngre.
Arbetet betyder så mycket mer än lönen,
även för äldre.
Ett meningsfullt arbete
är viktigt
för individens självbestämmande,
vår upplevelse av livskvalitet
och delaktighet.
2
Att ha ett arbete
handlar inte bara om försörjningen,
utan handlar lika mycket om
att vara en del av gemenskapen på en arbetsplats.
Tidiga pensioneringar
kan ses som
att vi slösar med människors kraft.
Det är ett gammaldags sätt att tänka
att välutbildade och friska personer i 60-årsåldern
lämnar arbetsmarknaden
med allmän pension,
tjänstepension eller avgångspension.
Vi måste nu börja se
på pensionsåldern på ett nytt sätt
och genomföra en förändring så att äldre
kan arbeta längre
och få en tryggare ekonomi
när de slutar att arbeta.
Utvecklingen inte uthållig
Äldre blir allt friskare,
smartare och mer välutbildade.
För de flesta lönar det sig också
att fortsätta att arbeta.
Samhället har också informerat mycket om detta.
Trots detta tar ungefär 80 procent
ut sin pension vid 65 års ålder eller tidigare.
Sysselsättningen bland personer i 60-årsåldern
och äldre ökar inte i samma takt som
medellivslängden ökar.
Nya analyser visar
att fler i Sverige än i andra länder,
tror att 65 år är den normala pensionsåldern,
trots att Sverige genomfört reformer
för att förlänga arbetslivet.
Allt fler vill arbeta längre,
men många kan inte fortsätta att arbeta
så länge som de egentligen vill
på grund av olika hinder i regelsystem och
avtal samt i arbetslivet.
Så kan vi inte ha det.
Om inte fler äldre personer arbetar längre
kommer pensionsnivåerna att bli allt lägre.
3
Det gör att fler människor
slutar litar på pensionssystemet.
Det kommer att bli mycket dyrt
för dem som arbetar.
Det kommer också att bli dyrt för samhället.
Risken finns också
att det uppstår brist på arbetskraft
inom olika delar av arbetsmarknaden.
Längre arbetsliv
och skillnaderna i medellivslängd
Trots att samhället förändrats
och allt fler människor fått det mycket bättre
finns det fortfarande skillnader i ohälsa
och medellivslängd
mellan olika grupper i Sverige.
Men förbättringen av personers hälsa
har de senaste 25 åren
varit något starkare
i gruppen med kort utbildning
än för dem med längre utbildning.
Det kan finnas en viss risk att
ett längre arbetsliv
kan skapa orättvisor.
Välutbildade personer
kan fortsätta att arbeta med höga löner,
vilket ger högre pensionsnivåer
under en längre tid som pensionär.
Personer med lägre utbildning
har ofta sämre arbetsförhållanden
och lägre löner,
de lämnar ofta arbetslivet tidigt
och har en kortare medellivslängd.
Det finns många egenskaper
i pensionssystemet som utjämnar
mellan personer med låga livsinkomster
och höga livsinkomster.
Stärk äldres förutsättningar och resurser
att arbeta längre
För att kunna höja pensionsåldern,
behöver vi minska antalet personer
som slutar alltför tidigt
att försörja sig genom arbete,
4
på grund av nedsatt arbetsförmåga.
Satsningar på arbetsmiljön
Det behövs ökade insatser
för att minska antalet personer
som inte kan arbeta ett helt arbetsliv.
Trots förbättringar i arbetsmiljön
är det fortfarande många arbetstagare
som säger att de har slitsamma
och enformiga arbeten.
De har också dålig arbetsmiljö.
Mellan 20 och 30 procent
av alla arbetstagare
upplever fysiska arbetsmiljöproblem.
Vi får också nya arbetsmiljöproblem
som stress och psykosocial press.
Ofta är det nog arbetsmiljöproblem
som gör att många personer slutar arbeta tidigare.
Men vi måste ta reda på mer om det.
Utredningen ser att det finns behov
att satsa mer på arbetsmiljön:
Myndigheten Arbetsmiljöverket ska arbeta mer med
bland annat tillsyn och tillsynsutveckling,
det systematiska arbetsmiljöarbetet,
och att rapportera
om arbetsmiljöns utveckling.
Utredningen föreslår
att skyddsombud ska få mer utbildning
och att arbetsmiljökunskap
ska ingå i vissa högskoleutbildningar.
Det behövs ny forskning om
samband mellan arbetsmiljö,
hälsa och arbetsförmåga
och utvärdering av arbetsmiljöpolitiken.
Det behöver avsättas pengar för sådan forskning
som vi har beskrivit i texten ovan.
Fortsatta åtgärder mot åldersdiskriminering
Internationell forskning visar
att kraftfullare lagar
för att hindra åldersdiskriminering
gör att fler äldre kan arbeta.
Men i Sverige har vi inte forskat
så mycket om åldersdiskriminering.
5
De få studier som finns
visar att diskrimineringen av äldre i arbetslivet
kan vara stor
och till och med värre
än den diskriminering
som kan ske på grund av
var man kommer ifrån.
Mer än var fjärde arbetstagare över 50 år
svarar i enkäter
att de har blivit diskriminerade
på arbetsmarknaden på grund av ålder.
Åtta av tio menar att deras ålder
är ett hinder om de vill byta jobb.
Utredningen ser att det finns behov av
ett starkare skydd mot åldersdiskriminering
och förslår därför:
en mot åldersdiskriminering ska bli starkare.
Om några år
behöver regeringen göra en översyn av diskrimineringslagen
för att se om lagen
också fungerar mot åldersdiskriminering.
Det är viktigt att hela tiden undersöka och rapportera
läget när det gäller frågor
som rör åldersdiskriminering.
Det är också viktigt att ta reda på
vilka åldersregler som styr mot pensionering
i lagar, regler och avtal.
Det är viktigt att forska mer
för att lära sig mer om åldersdiskriminering.
Bättre villkor för äldre som vill uppgradera sin kompetens
Dagens äldre arbetskraft är välutbildad.
Men deras kunskaper
kan med tiden bli omoderna.
Det kan vara ekonomiskt svårt
att ta ledigt och studera.
Redan från 50 års ålder
saknar många personer
kompetensutveckling på jobbet.
Då kan det bli svårt att behålla
ett arbete eller att få ett nytt arbete.
6
Därför föreslår utredningen:
åldersgränser för att få studiestöd
och gör det lättare att få studiestöd
och enklare att betala tillbaka.
som äldre behöver.
Arbetsförmedlingen behöver mer pengar
så de kan ge rådgivning till äldre
om vad de ska göra för att få ett nytt arbete.
Det kan vara
att få en ny utbildning för det yrket man har
eller utbilda sig inom ett nytt yrkesområde.
arbetsmarknadsutbildningar för äldre.
Avtalade tjänstepensioner
som bidrar till ett längre arbetsliv
Tjänstepensionerna är viktiga för att ge medborgarna
en bra ekonomisk trygghet när de blir äldre.
Tjänstepensionerna har stor betydelse för
hur de äldre väljer att arbeta
och att ta ut pension.
I dag gör tjänstepensionernas åldersregler
och andra regler det lättare
att lämna arbetslivet tidigt
och svårare att fortsätta att arbeta.
Det är arbetsmarknadens parter
som genom kollektivavtal
bestämmer villkoren i en anställning.
Parterna har stor betydelse för de äldres
möjligheter att arbeta längre.
Därför föreslår utredningen:
att regeringen samtalar med arbetsmarknadens huvudorganisationer.
alen ska man diskutera
hur tjänstepensioner kan utvecklas
för att bidra till ett längre arbetsliv.
Ökade möjligheter till flexibel arbetstid
En mer flexibel arbetstid
kanske kan göra det enklare för äldre
att arbeta längre.
7
För personer som
har en nedsatt arbetsförmåga
kan kortare arbetstid vara bra.
Då kan de arbeta fler år
istället för att ta ut tidig pensionen
och helt sluta att förvärvsarbeta.
Så här svarar många äldre personer
i Pensionsmyndighetens enkät:
Om vi hade ökade möjligheter att arbeta deltid
de sista åren före och efter
den planerade pensionsåldern
så skulle vi vara mer intresserade
av ett längre arbetsliv.
Arbetstidslagen, ATL, har regler för arbetstider.
Men frågor om arbetstid bestäms normalt
i kollektivavtal.
En person kan vanligen inte
begära att få flexibel arbetstid.
Men arbetsgivaren och arbetstagaren
kan avtala särskilt om detta.
Utredningen kan inte se
att det finns några vetenskapliga bevis
för att äldre personer som har flexibla arbetstider
verkligen arbetar fler timmar.
Därför föreslår utredningen inte någon lagstiftning om detta.
Men utredningen tycker
att regeringen och arbetsmarknadens organisationer
ska diskutera frågan.
Därför föreslår utredningen:
Att regeringen samtalar med arbetsmarknadens huvudorganisationer.
Att man diskuterar hur avtal, arbetstider
och lagstiftningen kan förändras
så att de äldre kan få flexibla arbetstider.
Informationen behöver utvecklas
Dagens pensionssystem gör
att en person måste ta
ett större ansvar
för sin ekonomiska trygghet
när de blir äldre.
Men då måste medborgarna
också förstå sambanden
8
mellan arbetsinkomsterna under livet,
medellivslängden och pensionsnivån.
Särskilt viktigt är det
att fler förstår hur stora de ekonomiska fördelarna är
av att arbeta längre
och vänta med att ta ut pensionen.
Därför förslår utredningen:
En ny Internetportal
med information om hur ett längre arbetsliv
påverkar pensionen.
får i uppdrag
att höja kunskapsnivån om pensionssystemet
bland personer som närmar sig pensionsåldern.
Webbplatsen minpension.se bör utvecklas
så att människor som närmar sig pensionsåldern
kan räkna ut
hur inkomsten efter skatt resten av livet
påverkas av olika pensioneringsbeslut.
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU
ska få pengar så att de kan ta reda på
hur information om pensionerna
påverkar viljan att arbeta
bland personer i 60-årsåldern eller äldre.
Åldersgränserna behöver justeras
Utredningens förslag
kommer att bidra till en högre pensionsålder,
men först om några år.
Men pensionsåldern behöver höjas snart.
Därför bör åldersgränserna
i det allmänna pensionssystemet
och närliggande system ändras
och automatiskt anpassas
till en högre medellivslängd.
En riktålder för pension
som följer medellivslängden
Med dagens pensionssystem
kan varje människa själv bestämma
när han eller hon vill gå i pension.
Det är viktigt och det ska vi inte ändra på.
9
Men utredningen tycker att staten ska vara tydlig
om vilken ålder för pensionering
som ger en bra pension.
Det bör därför införas en riktålder för pension
i det allmänna pensionssystemet.
Riktåldern är bra för personers ekonomiska trygghet,
och bra för samhällsekonomin.
Därför föreslår utredningen att:
Riktåldern för de personer ett alternativ för de som
inte kan eller vill analysera
vilken pension man får
vid olika pensioneringstidpunkter.
Riktåldern ska styra åldersgränser i pensionssystemet
och andra näraliggande försäkringssystem.
Riktåldern ska bestämmas varje år och följa
medellivslängdens utveckling.
Riktåldern ska beräknas från och med år 2015,
och börja gälla från och med år 2019.
61-årsgränsen för tidigt uttag av ålderspension höjs
Det finns en risk att äldre personer
väljer att pensionera sig tidigt
för att de inte fullt ut vet
de privatekonomiska följderna på längre sikt.
Men många av dem som går i tidig pension
upptäcker efter ett antal år som pensionär
att deras inkomst är låg.
Sedan pensionsreformen bestämdes 1997
beräknas medellivslängden
ha ökat med 2,4 år.
Åldersgränserna för den rörliga pensionsåldern
ska anpassas till den ökade medellivslängden.
Höjningen ska ske ganska fort
eftersom skattepengarna behövs
för att betala välfärden.
Därför föreslår utredningen:
-årsgränsen för pension höjs till 62 år
från och med år 2015.
n höjs därefter med riktåldern.
Enligt våra prognoser blir riktålder 63 år,
från och med år 2019.
10
65-årsgränsen för garantipension
knyts till riktåldern
Tanken om att äldre ska pensionera sig
vid 65 års ålder finns kvar
genom att 65-årsregler finns kvar i olika system.
Ungefär 30 procent av alla nya pensionärer, och
hälften av alla kvinnor,
har 65 års pensionsålder genom garantipensionen.
Alla som får sin försörjning
genom olika socialförsäkringar,
som sjukersättning, sjukpenning,
arbetslöshetsersättning och så vidare
har pensionsåldern 65 år.
Dessutom betalas avtalade tjänstepensioner
normalt ut automatiskt vid 65 års ålder.
Allt fler medborgare ska arbeta längre
när vi lever längre.
Det skulle uppfattas orättvist
att personer som arbetar heltid och längre
ska arbeta längre när de blir äldre
för att betala för personer
som arbetar deltid
eller färre år.
Det kommer också bli problem
i pensionssystemet om 65-årsgränsen för garantipension behålls
samtidigt som andra åldersgränser höjs
i takt med riktåldern.
Därför föreslår utredningen:
-årsgränsen för garantipension höjs med riktåldern,
som vi tror blir den nya gränsen 66 år,
från och med år 2019.
för garantipension
för de personer som redan har fått sjukersättning
före år 2019.
Garantipensionärer ska också tjäna på fortsatt arbete
Personer med låga inkomstpensioner
tjänar inte på att fortsätta att arbeta.
Men många av dem skulle nog
vilja förbättra sin ekonomi
genom att fortsätta att arbeta.
11
Därför föreslår utredningen:
r intjänade efter 65 års ålder eller riktåldern
ska inte påverka garantipensionen eller bostadstillägget.
ska kunna arbeta ihop
flera försäkringsår efter 65 års ålder.
Med bosättningsår menar vi
år som personen har bott i Sverige.
För att få full garantipension
krävs det att man har bott minst 40 år i Sverige.
LAS-åldern höjs till 69 år
En arbetstagare har enligt lagen om anställningsskydd, LAS,
rätt att ha kvar sin anställning
till slutet av den månad
då han eller hon fyller 67 år.
Den ökade medellivslängden
innebär att allt fler personer måste arbeta
även efter 67 år
för att få en bra pension.
En höjd åldersgräns
kan bidra till att öka viljan att arbeta
bland personer 67 år och äldre.
Det finns visserligen risker med
en höjd åldersgräns.
Exempelvis att arbetsgivare kan vilja
avsluta anställningen tidigare
för att undvika att få
för många personer som fortsätter att arbeta till 69 år.
Dessa och andra risker kan bli mindre
om reglerna för uppsägning blir mildare.
Därför föreslår utredningen:
-åldern 67 år höjs till 69 år från och med år 2016.
sedan anpassas till riktåldern.
som fyllt 69 år
lämnar sin anställning
ska arbetsgivaren ge arbetstagaren skriftligt besked om det
minst en månad i förväg.
få i uppdrag
att följa upp effekterna av dessa förslag.
12
Övriga åldersgränser bör följdändras
Åldersgränserna i närliggande sociala system
är också viktiga
när det gäller vår syn på
när äldre ska lämna arbetslivet.
När åldersgränserna i pensionssystemet höjs
är det nödvändigt
att åldersgränserna för försäkringsskyddet
för personer som förvärvsarbetar också höjs.
Utredningen föreslår
att åldersgränser 65 år i socialförsäkringar
och närliggande sociala förmåner ändras.
änsen för sjukersättning från år 2019
samt åldersgränsen för sjukpenningsgrundande inkomst, SGI,
A-kassa, arbetsskadelivränta,
sjukpenning i särskilda fall,
äldreförsörjningsstöd
och åldersgränsen för sociala avgifter
ska anpassas till riktåldern.
Riktåldern beräknas till 66 år,
från och med år 2019.
för förmåner i form av sjukersättning
och arbetsskadelivränta
som redan beviljats
eller som utges för tid före år 2019.
och förlängd arbetsskadelivränta
ska anpassas till LAS-åldern.
-skydd,
handikappersättning, bilstöd och A-kassa
efter riktålderns inträde samt samordning mellan pension
och A-kassa ska utredas vidare.
Utredningen föreslår inte att reglerna
om assistansersättning ändras.
Insatser pågår och de behöver följas upp först.
55-årsgränsen i inkomstskattelagen höjs
Arbetsgivarnas kostnader
för pensioner till anställda
är avdragsgilla enligt inkomstskattelagen, IL.
Reglerna gäller
om pensionen inte betalas tidigare än
13
vid 55 års ålder.
Tjänstepensionsavtalen har därför vanligen 55 år
som lägsta ålder för uttag av pension.
55-årsgränsen i IL infördes år 1951
när medellivslängden var mycket kortare än idag.
Då hade de flesta arbetstagare en låg utbildningsnivå.
Då började många arbeta mycket tidigare än de gör i dag.
Utredningen tycker inte det finns några bra
skäl till varför man ska låta personer
sluta arbeta så tidigt som vid 55 års ålder.
Det är dessutom få personer
som faktiskt tar ut sin pension så tidigt.
Därför föreslår utredningen:
Höj 55-årsgränsen i inkomstskattelagen till 62 år 2017.
som förnyas efter år 2017
och nya försäkringsavtal
och nya privata pensionsförsäkringar
ska följa de nya reglerna.
Andra avtal och påbörjade utbetalningar ska inte ändras.
Förslagens konsekvenser
Höjd pensionsålder förlänger arbetslivet
Fler kommer att arbeta.
i åldern 60 till 70 år
kommer att öka med 40 000 till 50 000 personer år 2020.
Försörjningsbördan,
det vill säga skillnaden mellan
antalet ej sysselsätta och antalet sysselsatta,
beräknas stanna på siffran 0,8
kring år 2030.
Förbättrade offentliga finanser
När fler personer arbetar längre
kommer statens ekonomi att bli mycket bättre.
förstärks med ungefär 100 miljoner kronor år 2015
och 3 700 miljoner kronor år 2020.
När fler äldre personer arbetar längre
kommer det att påverka pensionssystemet
så att det kommer i bättre balans åren 2018 till 2030.
14
om bland annat bättre arbetsmiljö,
och högre kompetens hos äldre
beräknas till ungefär 200 miljoner kronor år 2015
och till 400 miljoner kronor år 2020.
A-kassa med flera ersättningar
beräknas till ungefär 100 miljoner kronor år 2015
och till 2 300 miljoner kronor år 2020.
Konsekvenser för individerna
Den ökade sysselsättningen
beräknas höja inkomsterna
bland personer som är mellan 60 och 70 år
med upp till 18 procent åren 2015 till 2019.
Beräkningar visar
att höjd åldersgräns för sjukpenning
och arbetslöshetsersättning
kommer att förbättra den ekonomiska standarden
för berörda personer efter pensioneringen.
Regeländringarna för garantipensionärer
innebär att ett års längre förvärvsarbete
höjer inkomsten med ungefär 7 000 kronor varje år.
Övriga konsekvenser
De regeländringar som utredningen föreslår
kommer att medföra vissa kostnader
för arbetsgivarna och företagen
när de ändrar sitt sätt att arbeta.
Kostnaderna blir inte så stora.
Utredningen föreslår
att förändringarna sker långsamt.
Då blir inte kostnaderna inte så stora för myndigheterna.
Uppföljning och utvärdering
Vi vet att höjd nedre åldersgräns
för uttag av ålderspension
kommer att leda till att fler arbetar.
Men det är svårt att bedöma
vad förslaget om riktålder leder till.
Inga andra länder har gjort något liknande.
Förslagen för att förbättra arbetsmiljön,
för att stärka de äldres möjligheter
att bevara och utveckla sin kompetens,
15
öka informationen och andra förslag
kommer att leda till en högre pensionsålder.
Eftersom osäkerheten är stor
måste förslagen följas upp
och utvärderas vetenskapligt.
Därför föreslår utredningen:
med uppföljning och utvärdering.
ge uppdrag till myndigheter
och forskare.
Gruppen ska följa och årligen rapportera om
hur förslagen påverkar människors
vilja att stanna kvar i arbetslivet
samt hur förslagen påverkar de offentliga finanserna
samt arbetet hos Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.
Gruppen ska också följa förslagens fördelningseffekter
och hur det påverkar de äldres hälsa och livskvalitet.
Utredningens olika förslag
är beroende av varandra.
Finansieringen av utredningens förslag
om till exempel arbetsmiljön
förutsätter att äldre arbetar längre
som följd av regeländringarna.
Höjningen av åldersgränsen för sjukpenning,
arbetslöshetsersättning med flera sociala förmåner
kan betalas endast om införandet av en riktålder
förlänger arbetslivet för många.
Om uppföljningar och utvärderingar visar
att våra förslag är otillräckliga behöver man utreda
och föreslå andra åtgärder ganska fort.
16
