Ett sorts målpapper över ekonomi och handel
Begrepp: ekonomi, budget, välstånd, offentlig sektor, globalisering, multinationella företag,
BNP och HDI,
Handel med andra länder (globalisering): fördelar och nackdelar….(se dina anteckningar +
sid. 160-161)
Olika ekonomiska system och vad de innebär: marknadsekonomi, planekonomi och
blandekonomi. Fördelar och nackdelar med respektive…(se dina anteckningar + sid. 147-150)
Ekonomiska kretsloppet och konsekvenser av förändringar i detta… (sid.151-154)
Ekonomiska svängningar
Ekonomin i ett land går alltid lite upp och ner - det är bra tider och dåliga tider:
Högkonjunktur= goda ekonomiska tider. De flesta har arbete, hushållen har pengar att
konsumera (handla, resa, investera), företagen går bra och ännu fler får arbete. Många
betalar skatt, färre behöver bidrag och offentliga sektorn har gott om pengar (hög välfärd).
Risk för inflation= prisnivån i landet höjs/pengarna förlorar sitt värde: många handlar, priser
stiger, löner höjs, priser stiger ännu mer osv.
Lågkonjunktur= hög arbetslöshet, hushållen har inte så mkt pengar, konsumerar lite,
företagen går ännu sämre, avskedar fler, mindre skatt till offentliga sektorn och fler behöver
bidrag (besparingar i välfärden). Kan leda till depression.
Det bästa är om man kan hålla ekonomin stabil och undvika svängningar så mycket som
möjligt. Hur kan då staten förhindra att svängningarna blir för kraftiga?
1. Genom penningpolitik: Riksbanken (statens centralbank) kan vid högkonjunktur höja
reporäntan, som styr de andra bankernas räntor. Om den höjs blir det dyrare att låna
pengar, färre tar lån – hushåll/företag investerar/konsumerar mindre – den ”positiva
spiralen” stannar av och risken för inflation minskar. Vid lågkonjunktur sänker man istället
räntan……
2. Genom finanspolitik: Finansdepartementet (som finansministern leder) kan vid
högkonjunktur höja skatterna och/eller minska bidragen – hushåll får mindre pengar att
konsumera och risken för inflation minskar. Vid lågkonjunktur kan man istället sänka skatten
och höja bidragen för att få igång konsumtionen. Staten kan också försöka skapa
arbetstillfällen.
Hur mäter man ett lands välmående?
BNP (bruttonationalprodukt) är det samlade värdet på alla varor och tjänster som
produceras (tillverkas) i ett land under ett år. För att kunna jämföra med andra länder delar
man BNP med invånarantalet – BNP/capita.
Men BNP visar ju inte hur pengarna är fördelade eller hur befolkningen har det. Då behöver
man titta på andra faktorer (saker) också, till ex medellivslängd, läs- och skrivkunnighet osv.
Detta mått kallas HDI (human development index).
Läs om det kinesiska undret på sid. 166-167 och tänk igenom frågorna som står där.
Gör nu frågorna på sid. 169. Där har du även alla begrepp som berörts i texten. Kan du
svara utförligt på frågorna samt förklara och resonera kring begreppen är du i mål så här
långt!
