Offentlig sektor – all verksamhet som drivs
av stat, landsting och kommun. Främst
tjänster inom offentlig sektor ex lärare,
sjukvårdspersonal, poliser.
Privat sektor – Alla landets privatägda
företag. Ex företag som tillverkar varor
som möbler, bilar mm men även
restauranger, banker etc.
Vi finansierar den offentliga sektorn genom
att betala skatt
Det finns två olika sorters skatt, direkt och
Direkt skatt = den som dras från lönen
indirekt
Indirekt skatt = moms (det läggs på priset
och syns på kvittot när vi köper något, ex
kläder eller tjänster.
Genom att vi betalar skatt får vi:
Skola, sjukvård och pension
Vi hjälper andra som behöver ex sjukpenning,
socialt bistånd
Vi hjälper till att betala för bland annat polis,
försvar, domstolar och vägar.
Vi betalar ca 30% i kommunalskatt. Den är olika
hög i olika kommuner.
Statlig skatt betalar den som tjänar mer än
genomsnittet. Man betalar alltså mer skatt ju mer
pengar man tjänar.
ÖVERKURS: Den som tjänar mer än 426 000kr/år betalar ca
30% kommunalskatt och 20% statlig skatt.
Statens viktigaste inkomster kommer från:
Moms – även kallad mervärdesskatt. Räknas in i priset när
vi köper en vara eller tjänst.
Kapitalinkomster – vi betalar extra skatt om vi till
exempel får ränta från banken, säljer aktier som vi tjänar på,
säljer en lägenhet och går med vinst etc.
Bolagsskatt –
Svenska företag betalar en del av sin vinst i
skatt
Punktskatter -
Staten beskattar sådant som är skadligt
för oss, ex tobak, alkohol, bensin
En av statens viktigaste inkomstkällor är
Alla arbetsgivare betalar en avgift på ca 30% av en
anställds lön till staten
Att anställa en person kostar alltså ca 30% mer än
själva lönen. Ex lön 20 000kr + (30% av 20 000 i avgift = 6000)
arbetsgivaravgifter
totalt 26 000kr.
Arbetsgivaravgiften går till pension, sjukförsäkring,
arbetslöshetsersättning, föräldraförsäkring med
mera.
Svenska staten betalar för olika saker och har
exempelvis:
Sociala utgifter, till exempel pensioner,
sjukersättningar, barnbidrag och
bostadsbidrag
Utgifter som rör räntor på statens lån, den så
kallade statsskulden. Maj 2013 var
statsskulden ca 1200 miljarder kronor.
För att ha kontroll på statens inkomster och
utgifter gör regeringen varje år en
budgetproposition (= ett budgetförslag)
Riksdagen röstar om förslaget
Budgeten är väldigt viktig eftersom staten kan
påverka arbetslöshet och ekonomisk tillväxt
genom att ändra skatter och bidrag.
HUR? Genom att exempelvis sänka skatten så att människor
får mer pengar i plånboken vi konsumerar mer, företagen
investerar och kan anställa fler POSITIV SPIRAL
Staten kan på olika sätt styra och påverka
landets ekonomi:
Viktigast för staten är full sysselsättning, dvs.
att så många som möjligt har jobb, för att få
ekonomisk tillväxt.
Ett styrmedel är skatten. Genom att höja
momsen kan regeringen bromsa konsumtionen
och tvärtom.
Genom att sänka skatten för vissa grupper och
höja bidragen, kan regeringen fördela pengar
så att det blir mer rättvist.
BNP är en förkortning på
bruttonationalprodukt.
BNP är värdet av alla varor och tjänster som
produceras i ett land under ett år.
För att jämföra olika länders ekonomier kan
man dela BNP med antalet invånare i ett land,
BNP per capita.
Problem med att mäta BNP är att man inte mäter värdet
av exempelvis arbete som utförs i hemmet, välgörenhet
eller svartjobb.
BNP per capita visar inte heller hur inkomsterna fördelas
i ett land, om alla har ungefär lika mycket pengar eller
om det finns några få rika och många fattiga.
ÖVERKURS: Två andra välkända mått är HDI (Human
Development Index) som även tar in förväntad livslängd och
utbildningsnivå i landet samt ginikoefficient, som mäter hur
inkomsterna i ett land är fördelade och är ett ekonomiskt
mått på ojämlikhet.
Högkonjunktur – bra tider. Människor har pengar
och vågar handla
Högkonjunktur leder dock alltid till inflation…
Inflation – pengarna förlorar i värde, dvs att
priserna höjs mer och mer. Varför?
Lågkonjunktur – sämre tider. Företagen sparar in
på personal, investerar mindre och människor
blir försiktigare och handlar mindre --- leder till
en negativ spiral
