MAKROEKONOMI
Ekonomisk tillväxt
Produktion och levnadsstandard
MAKROEKONOMISKA MÅL
Ekonomisk tillväxt
Stabila priser
Full sysselsättning
EKONOMISK TILLVÄXT
Tillväxt kan beskrivas som att
produktionsmöjlighetskurvan skiftar utåt.
Fler varor produceras. I perioder när
priserna i allmänhet rör sig uppåt eller nedåt
i ekonomin är det viktigt att analysera den
reala produktionen istället för
penningvärdet av produktionen.
Det vanliga är dock att tillväxt mäts i BNP.
Det reala värdet är vad man faktiskt får för
pengarna.
ÄR DET BRA MED EKONOMISK TILLVÄXT?
Fördelar
Nackdelar
Mer pengar kan läggas på utbildning,
hälso- och sjukvård, u-hjälp, infrastruktur
m.m.
Innebär förändring, vilket betyder att
vissa kommer att tjäna mer på
förändringen än andra.
Innebär möjligheter att höja de fattigas
levnadsstandard utan att behöva sänka
den för de förmögna.
Förbrukning i form av resurser.
Miljöförstöring.
STABILA PRISER
Inflation är när den genomsnittliga prisnivån stiger över en längre tid och medför en
minskning av köpkraften (du får mindre för pengarna, realinkomsten blir lägre).
Motsatsen kallas deflation. Då faller den genomsnittliga prisnivån och pengarnas
köpkraft ökar.
Detta orsakar problem:
• Osäkerhet över det framtida värdet på pengar.
• Inflation – gynnar dem som har skulder och missgynnar dem som har besparingar.
Värdet på skulden minskar. Besparingar förlorar sitt värde i reala termer.
•I värsta fall hyperinflation – lönerna blir i princip värdelösa och människor får lägga
ned mycket tid på att skaffa tillräckligt med mat istället för att arbeta.
FULL SYSSELSÄTTNING
Innebär att alla produktionsfaktorer används (inte bara arbetskraften).
Tre typer av arbetslöshet:
1.
Friktionsarbetslöshet – när människor slutar på ett jobb övertygande om att få ett nytt
(mellan två arbeten).
2.
Strukturell arbetslöshet – orsakas av långsiktiga förändringar i ekonomin.
Nr. 1 är en nödvändig del av arbetsmarknaden och nr. 2 är oundviklig om ekonomin ska
förändras.
3.
Cyklisk arbetslöshet – växer när den ekonomiska aktiviteten minskar, under t.ex.
lågkonjunktur.
Full sysselsättning inträffar när den ekonomiska aktiviteten är som högst, men innebär alltså inte
att alla arbetar.
HUR SER DET UT I SVERIGE IDAG?
Vi kollar på sidan som har koll på allt….
http://www.scb.se/sv_/
MÄTA EKONOMIN
BNP
HDI
BRUTTONATIONALPRODUKTEN - BNP
Det klassiska måttet att mäta tillväxt på.
BNP är värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.
I Sverige 2015: 4 155 155 miljoner kronor.
För att få fram jämförbara siffror för olika länder delas ett lands BNP med antalet
invånare och detta värde kallas BNP/capita.
Ett land med högre BNP/capita är rikare än ett land med lägre.
BNP-tillväxten jämförs ibland i procentsiffror, men vilka slutsatser kan dras?
BNP- ETT RÄKNEEXEMPEL
Land A har en BNP-tillväxt på 5% och land B har 10%. Fungerar ekonomin då
dubbelt så bra i land A?
Nja…
Om A ökar med 10 enheter från 200 till 210 så är det en 5% höjning.
Om B ökar med 5 enheter från 50 till 55 så är det en 10% höjning.
Vem har då ökat mest i verkliga tal?
KRITIK AV BNP-MÅTTET
1. BNP-siffror gynnar länder med välutvecklad ekonomi eftersom det bara är
handelssiffror som på något sätt registreras som kommer med i statistiken.
2. Siffrorna säger inget om det är bra eller dåliga saker som produceras.
3. BNP/capita är en genomsnittssiffra och säger ingenting om hur landets rikedomar
är fördelade.
HUMAN DEVELOPMENT INDEX - HDI
FN:s mått för att mäta välfärden i jordens länder.
Mäter det genomsnittliga resultatet i ett land inom tre områden:
1. Förväntad livslängd
2. Utbildning
3. BNP/capita
Vad erbjuder detta mått på välfärd som inte BNP-tillväxt gör?
