Ekonomin i svenneland Sveriges Tillväxt Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, var 3 308 miljarder kronor under 2010. Jämfört med 2009 ökade BNP med hela 5,6 procent Senaste siffrorna över BNP per kvartal visar att BNP växte med 4,6 procent under tredje kvartalet i år. BNP Värdet av alla varor och tjänster som producerats i ett land under en viss tid kallas bruttonationalprodukt, BNP. Sett över en längre period har Sveriges BNP utvecklats något svagare än många EU- och OECD-länder. Från mitten av 1990-talet har dock Sveriges tillväxt legat i nivå med, eller till och med något över, tillväxten i många jämförbara länder. BNP Per capita Bruttonationalprodukten, BNP, dividerat med antalet invånare i landet kallas BNP per capita. Det är ett mått på ett lands produktion med hänsyn till befolkningsutvecklingen. Sveriges BNP per capita har ökat sedan 1950 med undantag för några år på 1970-talet samt under 1990-talskrisen. Som en effekt av finanskrisen såg vi också en nedgång under 2008 och 2009. Välstånd Ifall man har ett högre BNP per capita har man också ett bättre välstånd. Men det kan fortfarande vara skillnader mellan olika länder när det gäller valstånd, för att vissa länder har fri vårt t.ex. medan vissa länder får betala för detta och då blir välståndet mindre. Sverige har ett bra välstånd. Löner Lön är ersättning för arbete. Vilken nivå lönen ska ligga på är en fråga för bedömningar och förhandlingar. De allra flesta är intresserade av att veta vilken lön man kan få inom olika yrken. Då kan man till exempel botanisera i lönestatistik. Men siffrorna ska läsas med försiktighet. Det finns väldigt många faktorer som påverkar just den lön du får. Inflation Inflation betyder att pengarna är mindre värda. Det vanligaste måttet på inflation är en förändring av konsumentprisindex, KPI. När KPI ökar innebär det att den genomsnittliga prisnivån på varor och tjänster i samhället har ökat. Om KPI skulle minska, det vill säga, om prisnivån skulle sjunka kallas detta deflation. Offentlig sektor Till den offentliga sektorn hör stat, landsting och kommuner till. Den offentliga sektorns huvuduppgift är att ta hand om saker som berör oss alla i samhället till exempel brott, trafik mm. För att den offentliga sektorn skall kunna arbeta så effektivt som möjligt och nå ut till medborgarna så har de olika arbetsuppgifterna finfördelats in till olika landsting/regioner och i sin tur till olika kommuner. Offentliga sektorns utgifter Den offentliga sektorns huvudsakliga inkomst kommer från de skatter som vi medborgare betalar. Skatterna används sedan av den offentliga sektorn för att kunna utföra de olika uppgifter som angår alla i samhället. Den offentliga sektorn har två utgifter. Att med hjälp av våra skattepengar utföra olika tjänster för oss medborgare. Vissa tjänster utnyttjas inte av alla men ses som “gemensamma” för alla. Den andra utgiften är att omfördela pengar i samhället så att alla kan ha det bra. Med omfördelning av pengar menas att de som tjänar mycket i lön får betala högre skatt som går till olika former av bidrag mm vilket sedan delas ut till de som av olika anledningar inte kan arbeta själva tex barn, pensionerade och sjuka. Export och Import. Sverige är ett land som är väldigt beroende av export. Sverige exporterar varor och tjänster till ett värde som motsvarar halva Sveriges BNP. Detta värde har stigit rejält under de senaste 20 åren. Framför allt har Sveriges tjänsteexport vuxit väldigt mycket. Import är varor och tjänster som införs från andra länder. Importen av varor och tjänster ligger på en lägre nivå än exporten. Importen motsvarar drygt 40 procent av Sveriges BNP. I stort sett har Sveriges export och import ökat stort under 20 års tid.