Några övningsuppgifter på tillväxtteori och -politik
Uppgift 1
Hur påverkas den långsiktiga tillväxten i BNP per capita enligt tillväxtteorin i Fregert/Jonung
kapitel 7 av nedanstående förändringar och vilken/vilka tillväxtteorier kan kopplas till
förändringen?
a) en ökad tillväxt i befolkningen
b) en skolreform som ökar utbildningsnivån i landet
c) höjda tullar och importkvoter
d) statligt subventionerade räntefria studielån
e) institutet mot mutor får minskade anslag
f) innovationerna i den inhemska processindustrin ökar
g) en ökad andel av befolkningen i de aktiva åldrarna på grund av ökad arbetskraftsinvandring
Uppgift 2
För en tid sedan publicerade OECD en rapport om det ekonomiska läget i Europa. Där
konstaterades bland annat att produktivitetstillväxten är mycket låg i flertalet länder inom
regionen. Som åtgärd mot detta problem med låg produktivitetstillväxt rekommenderades
bland annat ”strukturreformer”, vilket innebär att avregleringar och avskaffade monopol ska
få företag att bli mer konkurrenskraftiga, inte minst i Sydeuropa.
a) Detta synsätt kan kopplas till en viss teori för ekonomisk tillväxt. Vilken? Förklara
kortfattat i 1-2 meningar.
b) Visa med hjälp av den neoklassiska tillväxtmodellen och förklara kortfattat hur detta skulle
påverka tillväxten om strukturreformerna verkligen ger den avsedda effekten.
Uppgift 3
För många tillväxtländer i Asien och Afrika har det avgörande steget för en ökat tillväxt varit
att en relativt stor andel av BNP gått till investeringar (och följaktligen en relativt liten andel
till konsumtion).
Förklara med hjälp av den makroekonomiska teorin hur detta kan leda ett land till en tillväxt i
BNP/capita. Förklara också varför denna ökning inte kan vara bestående. Visa också i lämplig
figur.
1.
a) BNP/capita minskar. Förklaras inom den klassiska/neoklassiska teorin. Nödvändiga investeringar
ökar (den kurvan förskjuts uppåt), mindre kapitalkvot.
b) BNP/capita ökar. Förklaras inom den endogena tillväxtteorin. Y ökar (kurvan för totalproduktivitet
förskjuts uppåt)(detta förutsätter förstås att utbildningen verkligen är meningsfull och bidrar till att öka
produktiviteten)
c) BNP per capita minskar. Förklaras i första hand inom den institutionella teorin: mindre öppenhet
mot omvärlden minskar kunskapsspridning och konkurrens. Totalproduktivitetskurvan förskjuts neråt
(eller förskjuts uppåt i långsammare takt jämfört med i öppenhet)
d) ökad BNP/capita. Endogen tillväxtteori: incitamenten till utbildning ökar via politiska insatser; höjd
”utbildningspremie”. Totalproduktivitetskurvan förskjuts uppåt.
e) minskad BNP/capita. Om det verkligen nu ger någon påverkan? Kopplas till institutionell teori som
menar att transaktionskostnaderna i ekonomin stiger, avkastningen på innovationer och ekonomisk
verksamhet minskar och blir mer osäker. Totalproduktivitetskurvan förskjuts nedåt.
f) BNP/capita minskar (eller ökar långsammare). Totalproduktivitetskurvan förskjuts nedåt (eller
förskjuts uppåt i långsammare takt). Som frågan är formulerad ryms det inom den neoklassiska teorin,
då minskningen inte har någon förklaring, är ”exogent” bestämd. Både den endogena och
institutionella teorin levererar ju förklaringar till varför detta skulle kunna ske, men någon sådan
förklaring ges inte i frågeställningen.
g) denna fråga ryms inte riktigt i någon av modellerna. I den neoklassiska teorin antas helt enkelt
andelen i de aktiva åldrarna vara en konstant andel av befolkningen. Å ena sidan kan man tänka sig att
det ger en ökning i BNP/capita, men om investeringsandelen av BNP är konstant kommer den ökade
befolkningen få en mindre kapitalkvot, vilket skulle leda till en minskning.
2.
a) Institutionell teori, torde vara ett klockrent exempel på denna. Ange teorins namn, och helt kort vad
som kännetecknar den/varför de angivna reformerna passar in i denna teori.
b) Reformerna i strategin syftar till att öka produktiviteten, A. Visa i en figur som 7.9 och förklara kort
innebörden. [inte någon allmän redogörelse för den neoklassiska modellen; inte heller är syftet att öka
K/L, vilket däremot ökar som följd av ökad A om I/L är en konstant andel av Y/L]
3. I det här fallet är det den gamla hederliga neoklassiska tillväxtteorin som är tillämplig. En hög
investeringsandel av BNP innebär att ”s” i modellen är stort. Jämvikten (”steady state”) förskjuts då
under en period till höger då de faktiska investeringarna överstiger de nödvändiga. Se figur 7.8. Att
ökningen inte kan vara bestående beror på den avtagande marginalproduktiviteten. Ökad kapitalkvot
genom höga investeringar ger allt mindre effekt på BNP per capita, dessutom ökar de nödvändiga
investeringarna alltmer när kapitalkvoten ökar.
