Anvisningar för poängsättning 2009
1. a) Rätta länder på första raden; Tyskland, Irland, Grekland och på andra raden; Italien, Malta
och Finland
3 p.
b) Slovakien
1 p.
2. a) Estland och Storbritannien
2 p.
b)
- Finlands geografiska läge (80 % av besökarna kommer från St. Petersburgsregionen).
- Ryssarnas välstånd har ökat under den senaste årens kraftiga ekonomiska uppsving.
- Det finns många fina semestermål för familjer i Finland.
- Finlands goda renommé i Ryssland.
- förhållandet pris – kvalitet är rätt
- Det finns semestermål i olika prisklasser för olika målgrupper.
- säkerheten och det positiva andliga klimatet i Finland
3 p.
3.
+ Det uppstår flera arbetsplatser inom handeln.
+ Arbetstagarna får möjligheter till extra inkomster – söndags-, kvälls- och nattillägg.
+ Söndagsarbete ger möjligheter t.ex. för studeranden att arbeta på sidan om studierna.
+ Konkurrensen mellan stora och små affärer blir jämlikare jämfört med situationen idag.
+ Konkurrensen ökar och håller priserna nere.
─ Små butiker förlorar sin konkurrensfördel i förhållande till de stora och kan få svårigheter.
─ Finns det ett tillräckligt utbud av de tjänster som arbetet förutsätter (t.ex. dagvård,
kollektivtrafik, mm.)?
─ Specialhandeln har inte tillräckligt stor omsättning i förhållande till arbetskostnaderna.
─ Söndagshandeln ökar trafiken och belastar miljön.
4 p.
Inga poäng ges för moraliska eller ideella motiveringar.
4.
a) kostnader för påminnelsebrev, indrivningsbyråns kostnader, rådstugurättens kostnader,
förseningsränta
b) anmärkning i kreditregistret
Utredning av följderna av anmärkning i kreditregistret med hjälp av exempel
(svårare att få kredit osv.)
2 p.
1 p.
1 p.
5.
a) Placeringsfonder, börsaktier
b) Finanskris, börskurserna sjunker, ekonomisk osäkerhet
c) inflationen minskar vinsten på placeringar och sänker köpkraften
Källskattens påverkan på vinsten kan också godkännas som rätt svar.
d) Bankdepositioner är garanterade till ett maximivärde av 50 000 €.
2 p.
2 p.
2 p.
1 p.
6.
a) BNP mäter penningvärdet av de i ett land under året producerade varorna och tjänsterna. 1 p.
b)
─ BNP är inte nödvändigtvis ett mått på den egentliga välfärden; t.ex. BNP beaktar inte
inkomstfördelningen.
─ BNP beaktar inte allt arbete (t.ex. inte det arbete som utförs i hemmen).
─ BNP beaktar inte arbetstiden i förhållande till fritiden.
─ BNP beaktar inte den grå ekonomin.
─ BNP beaktar inte användningen av naturresurserna och miljöförstörelsen.
3 p.
c) HDI omfattar förutom BNP/invånare också utbildningsnivå, läskunnigheten och den
beräknade livslängden i förhållande till invånarnas hälsonivå.
2 p.
7.
Hushållen:
- förtroendet för den positiva utvecklingen vacklar vilket leder till:
- försiktigheten ökar och konsumtionen minskar
- i en del hushåll ökar sparandet
- Efterfrågan på bostäder blir mindre och bostadspriserna sjunker. Härmed sjunker
hushållens nettoförmögenhet minskar vilket ytterligare minskar möjligheterna till
konsumtion.
- Arbetslöshet och permitteringar minskar hushållens inkomster och osäkerheten gällande
arbetsplatsens varaktighet minskar köplusten också för dem som har jobb.
- Minskningen i den ekonomiska aktiviteten bromsar konsumentprisernas utveckling och
inflationen minskar vilket stärker utvecklingen av konsumenternas köpkraft.
Företagen:
- Antalet uppsägningar och permitteringar ökar i takt med att produktionen avtar.
- Företagens möjligheter att få lån blir sämre och investeringstakten avtar.
- Efterfrågan i hem- och utlandet försvagas.
- Börskurserna sjunker i takt med produktions- och vinstprognoserna.
- Antalet konkurser ökar
Staten:
- skatteintäkterna minskar
- sysselsättningen försämras (inkomstskatteintäkterna)
- företagens resultat blir sämre (företagsskatteintäkterna)
- konsumtionsutgifterna sjunker (mervärdesskatteintäkterna)
- de sociala utgifterna ökar (arbetslöshetsdagpenning, utkomststöd)
- budgetunderskottet blir större och staten blir tvungen att ta nya lån för att täcka de offentliga
utgifterna
12 p.
