Monopol
Monopolets
vinstmaximering
• Marginalintäktskurvan för en
monopolist har högre lutning än
efterfrågekurvan eftersom för
att konsumenterna skall vilja
köpa flera “produkter” måste
priset på varan sänkas.
Konsumenterna har en
avtagande marginalnyttaà det
vill inte köpa en enhet till om
inte priset sänks eftersom nyttan
överstiger inte kostnaden
Pris, kostnad
Marginalkostnad
Monopolvinst
Styckkostnad
p
s
Efterfrågan
Marginalintäkt
Kvantitet
k
Fallande efterfrågekurva. Producerar där MI=MK.
Monpolvinsten är k* (p-s )(pris-styckkostnad)
T I L L V Ä X T, M I L J Ö O C H
FÖRDELNING
(S.136-149)
TILLVÄXT
• BNP kan även definieras från efterfrågesidan: BNP= privat
konsumtion + offentlig konsumtion + investeringar +
(export-import)
• Försörjningsbalans: visar hur landets produktion används
• Om konsumtionen skall öka för någon del av samhället måste den
skäras ner någon annanstans, låna från utlandet eller så måste
nationalprodukten öka
TILLVÄXT
• Ekonomisk tillväxt= en ökning av BNP
• God tillväxt är målet inte ökningen av
BNPà vill uppnå högre materiell
standard
• Ökat BNP per capita à ökad materiell
levnadsstandardà ökad tillväxt
• Produktionsnivå-Tillväxt
– Om BNP beskrivs med 500 miljoner
dollar anger detta produktionsnivån I
landet
– Medan den procentuella ökningen av
BNP som kan vara t.ex. 2% anger
tillväxtà ökad tillväxt om det går från
2 % till 3 %
BNP OCH TILLVÄXT I FINLAND
BNP OCH TILLVÄXT I FINLAND
Tillväxt
Miljö
TAR RESURSERNA SLUT?
Priset spelar roll, prissystemets
anpassningsförmåga
Teknisk utveckling
Nya fyndigheter och resurser
De efterfrågade
naturresurserna förändras
Befolkningsökningen i tredje
världen
Sätta pris på miljön
Hållbar utveckling
Tillväxt på
kort sikt
Ekonomisk
politik
Tillväxt på
lång sikt
LÅNGSIKTIG TILLVÄXT
• Potentiell tillväxt: den tillväxt som ekonomin klarar av utan att att
överansträngas. Tillväxt som landet har när alla tillgängliga resurserna
används effektivt
– Ökade insatser av produktionsfaktorerna(mer arbete, mer kapital)
– Ökad produktivitet (arbeta bättre, bättre resurs och kapitalanvändning)
• Demografi- befolkningsökning mer människor i arbetskraften
• Migration, lagar, religion, kultur osv.
• Investeringarnas betydelse för tillväxt
– Investering i realkapital- ökad satsning på maskiner, transportmedel etc.
(nyinvesteringar eller ersättningsinvesteringar)
– Investeringar i humankapital- ökad satsning på
• Ökad arbetsproduktivitet= produktionen per arbe
• Konsumtion vs. Sparande
GODA INSTITUTIONER
• Både människor och företag behöver incitament (morötter, piskor)
för att satsa och investera i lönsamma projekt
• Utbildning är också en investering i framtiden och en
tillväxtbefrämjande faktor
• Arbetsorganisation, skall se till att rätt person kommer på rätt
plats så att nyttan är som störst. Diskriminering p.g.a. kön, religion
eller etnicitet är tillväxthämmande.
• Företagarklimat, entreprenörer, skall vara lockande och möjligt
att satsa kapital, kunnande och energi på att starta och driva företag.
• Omvandlingstryck, skall finnas ”piskor” som gör att alla inblandade
vill göra så bra ifrån sig som möjligt tex. konkurrens så att företagen
ständigt måste förbättra sig
GODA INSTITUTIONER
• Incitament genom marknadsmekanismer och konkurrens
• Institutioner som arbetar effektivt och tillväxtbefrämjande med
lagstiftning, religion, kultur och skattesystem
• Socialt kapital: kallas det sammanhållande “kittet” I samhället.
Rättssäkerhet, tillit och frånvaro från korruption är några exempel
• Land skall ha start attraktionskraft: locka till sig och behålla duktigt
folk och kapital
INKOMSTFÖRDELNING OCH
FAKTORMARKNADERNA
• Incitamentsstrukturen: ekonomins belöningssystem (lön, vinst)
• Monetära incitament och moraliska incitament
• Fördelningen av nationalinkomsten i en marknadsekonomi bestäms på
faktormarknaderna
• Den funktionella inkomstfördelningen: relationen mellan lönerna
och vinsternas andel av nationalinkomsten
• Vertikala inkomstfördelningen: hur inkomsterna fördelas mellan
hushåll och individer
• Disponibel inkomst
• Inkomstfördelningen påverkas av:
– Fackföreningar(lönenivå) och offentliga sektorn(bidrag, skatter)
TILLVÄXT OCH FÖRDELNING
• Skadar
utjämningspolitik
tillväxtmöjlighetern?
• Finns en tradeoff
mellan hög tillväxt och
låga inkomstskillnader
• Utbildningspremien
minskar genom
marginalskatter och
mindre
inkomstskillnader
