Utrikeshandel och
bytesbalans
Världshandeln
•
Sett som andel av världs-BNP har den internationella handeln tredubblats sedan
1970.
•
Trenden att världshandeln har vuxit snabbare än produktionen har varit tydlig.
•
World Trade Organization, WTO, bildades 1995. Organisationen fungerar som en
konfliktlösningsmekanism i handelsfrågor och ett forum för handelsförhandlingar.
•
Parallellt med att världen har upprättat internationella institutioner som hanterar
handelsfrågor har företagen blivit allt mer gränslösa. Fler och fler företag kan
beskrivas som multinationella, det vill säga att de har sin huvudsakliga verksamhet i
flera länder.
•
Nästa steg är transnationella företag. Det är företag vars koppling till ursprungslandet
blivit så svag av den internationella spridningen att de betraktas som en global aktör.
Idag räknas mellan 60 000 till 70 000 företag som transnationella, till exempel
General Motors och Shell.
Hur mycket handlas egentligen?
• Idag uppgår den totala varuexporten i världen till drygt 100 000
miljarder kronor. Detta är fyra gånger så mycket som
tjänsteexporten vilken värderas till 25 000 miljarder kronor.
• Europas andel av världsexporten är drygt 40 procent. Detta beror till
stor del på den inomeuropeiska handeln. Faktum är att två
tredjedelar av EU:s utrikehandel med varor sker inom unionen.
• Asien svarar idag för cirka 28 procent av världens export. Till
skillnad från Asien, som upplevt en kraftig ökning av handeln har
Nordamerikas andel av världshandeln istället tenderat att minska.
Idag svarar Nordamerika för cirka 14 procent av världsexporten.
Varför handlar länder med
varandra?
Egentligen felställd fråga, länder handlar i mycket liten omfattning
med varandra, istället är det företag och människor i olika länder
som handlar
Dock kvarstår som innan med enskild marknad med
producenter/konsumenter, dvs att man handlar med varandra för att
kunna specialisera sig på det man är relativt bäst på
-
Resurser och talanger är inte jämnt fördelade över jorden.
Okvalificerad billig arbetskraft
kvalificerad dyrare arbetskraft
naturresurserna inte jämnt fördelade över jorden
Precis som innan gäller att fritt utbyte främjar välståndet
Protektionism kontra
frihandel
Protektionism = En politik som genom handelshinder (tullar) söker skydda inhemsk
produktion. En tull innebär en särskild skatt som läggs på importerade varor och gör dem
dyrare relativt inhemskt producerade varor. Bättrar på handelsbalansen, dvs nettot av
exporten - importen
Problem med protektionistiska tilltag är tvåfalt. Dels tenderar det bli ömsesidigt, dvs att
tullutsatt nation svarar med samma mynt. Innebär i längden att man förlorar möjligheten
till att utnyttja relativa fördelar
Dels underlättar det för inhemska företag att agera monopolistiskt, vilket medför
välfärdsförlust för konsumenten
Frihandel = handel som inte inskränks utav tullar och andra importhindrande åtgärder
Växelkurser och valutor
Växelkursen är priset på en valuta uttryckt i annan valuta, ex 9.20 kr per euro
Utländska säljare/exportörer i ex USA vill oftast få betalt i USD, på samma sätt vill
svenska säljare/exportörer få betalt i SEK.
Detta medför stora valutatransaktioner över världen och då växelkursen är inte konstant
utan flyter, kan det innebära att kursen även påverkar priset på vår export och import
samt dess konkurrenskraft
När kronan stiger i värde (apprecierars) blir det dyrare för andra länder att importera
våra varor, men samtidigt blir det billigare för oss att importera
När kronan sjunker (deprecieras) blir våra exportvaror billigare, men importvarorna blir
dyrare
Devalveringar?
Devalvering innebär att man skriver ned en valutas värde i en situation med fast
växelkurs. Tillstånd för detta gavs utav IMF, Internationella valutafonden
Genom att devalvera sin valuta blir ett lands exportvaror billigare i utlandet, detta
medför att företagen kan öka sin export. Dock måste inhemska konsumenter och företag
betala mer för import
Kan leda till inflation i landet pga de nu dyrare importvarorna = mindre köpkraft =
kompensationskrav i form av högre löner etc.
Bruttonationalprodukten (BNP)
Värdet av alla färdiga varor och tjänster som produceras i ett land under ett
år
BNP mätt från tillverkningssidan summerar de olika förädlingsvärdena i hela
ekonomin.
Man beräknar förädlingsvärdet i varje företag, dvs försäljningsintäkter –
kostnader för halvfabrikat och råvaror.
Det i sin tur innebär att summan av alla förädlingsvärden i en ekonomi
måste vara lika med summan av alla inkomster, BNI
Försörjningsbalansen
BNP definierat från användarsidan summerar de olika
sätt ett land kan använda sina producerade varor på.
Man ställer då upp BNP på dess olika användningssätt i
en s.k. Försörjningsbalans som visar tillgången på varor
och tjänster samt hur de används
BNP kan användas till tre olika ändamål, konsumtion, investeringar och utrikeshandel
Konsumtion = slutlig förbrukning utav tjänster och varor för att tillfredsställa mänskliga
behov, ex mat, kläder (privat konsumtion) samt de tjänster som produceras inom den
offentliga sektorn (offentlig konsumtion)
Investeringar = sådant vi sätter av för framtida konsumtion. Dels varor som köps idag
men används morgon, dels satsningar idag på ex nya maskiner, byggnader etc för att
kunna öka produktionen i framtiden. Obs! innehåller inte investeringar i ex skolgång och
forskning
Utrikeshandel = En del av det vi tillverkar kommer gå på export, men vi kommer även att
importera varor
BNP och välfärd
Ekonomisk tillväxt är ofta ett mål för den ekonomiska politiken och mäts i BNP-tillväxt.
Dock, BNP mäter snarare välstånd än välfärd, men argumenten för att använda det som
mått även för välfärd är rimligen ok då mer resurser torde innebära mer välfärd för ett
lands invånare
Svagheter med BNP för att mäta välstånd är b la
Hemarbete och svartarbete registreras ej
Värdering utav olika produkter. För ex offentlig tjänsteproduktion används produktions kostnaden som dess bidrag till BNP. Leder ex till att ökad brottslighet leder till höjd BNP
då polis och domstolsväsende får ökade kostnader
Tar heller ej hänsyn till miljöpåverkan
Visar ej på fördelningen bland befolkningen
