Elevhäfte – Samhällsekonomi För att vi ska kunna leva och må bra måste vi ha mat, bostad, kläder och annat som får oss att må bra. För att vi ska kunna få allt detta måste vi kunna betala för det. Det krävs alltså pengar och resurser för att tillgodose våra behov. Två ord som du kommer att möta i samband med att vi pratar ekonomi är; utbud och efterfrågan. Vad betyder då dessa ord? - Utbudet handlar om hur mycket det finns av en vara. - Efterfrågan handlar om hur många som vill köpa varan. Ett exempel är t.ex. de stora skillnaderna på lönen arbeten ger. Vi vet alla att Zlatan tjänar mycket mer pengar än jag. Hur kommer det sig? Det är nämligen så att det inte finns många som spelar fotboll lika bra som Zlatan. Samtidigt finns det en stor efterfrågan på människor som spelar bra fotboll. Publiken vill se laget vinna, då behövs bra spelare och klubbarna tjänar mycket pengar. Därför betalar klubbarna mycket pengar för att få just de bästa spelarna. Alltså när utbudet på bra spelare är litet och efterfrågan på bra spelare är stor, ökar priset på spelaren. Om man tänker sig att det skulle finnas tusentals Zlatan så skulle priset på spelarna helt plötsligt sjunka. Utbudet spelar roll. Det är också viktigt att komma ihåg att det inte räcker med att någon är jättebra på något för att den ska tjäna bra. Det krävs också att det finns en stor efterfrågan, det vill säga folk som är villiga att betala. Om man jämför t.ex. världens bästa bandyspelare med världens bästa fotbollspelare så kommer man att se att de inte får lika mycket trots att båda är bäst på det de gör. Efterfrågan i fotbollsvärlden är större än bandyvärlden. Vad bestämmer priset på en vara? En moped kostar mer än en cykel därför att mopeden är dyrare att tillverka. Kläder som har bättre kvalité är oftast dyrare eftersom de oftast görs på bättre tyger och är mer noggrant sydda. Ibland är vi konsumenter också villiga att betala mer för märkesvaror, ett slags skapat (uppfunnet) behov. Precis som priset på Zlatan fungerar även priset på varor & tjänster i samhället. Utbud och efterfrågan. Alla behöver vi en bostad. Priset på bodstäderna påverkar vilka som har råd att bo i olika områden. Om ett område blir populärt så betyder det att fler kommer att vilja flytta dit och då ökar efterfrågan, alltså ökar också priserna. För visst är det så att ju fler som slåss om bodstäderna ju högre priser kan säljaren begära, eftersom denne vet att det finns de som är villiga att betala. Hushållen Ett hushåll består ofta av en eller flera personer som delar bostad och gör gemensamt inköp. Det kan vara en familj eller personer som inte är släkt men bor ihop. Hushållets inkomster kan komma från olika håll. T.ex. i form av lön, bidrag, kapital eller lån. Vad gör hushållen med dessa pengar? Det kostar att bo, äta, köpa kläder och att ha fritidsaktiviteter. Man köper varor och tjänster. Dessutom går en del av pengarna till skatt. Om man har lån så måste man betala ränta, så där ryker ytterligare lite stålar. Företagen Ett företag är en organisation som producerar (skapar) varor eller tjänster med hjälp av arbetskraft (att det finns människor som kan utföra det arbete som krävs. Du kommer att antingen ha ett eget företag eller arbeta på ett företag och det är när du arbetar på ett företag som du är en del av arbetskraften). Maskiner och byggnader som används i produktionen (i själva tillverkningen) kallas för realkapital. En bilfabrik är ett exempel på ett företag som producerar varor – bilar. Här arbetar människor (arbetskraft) med olika yrkeskunskaper. En frisörsalong är också ett företag, men frisören producerar inte varor utan tjänster så som klippning och färgning. Företagens inkomster kan liknas vid hushållens, nämligen att det kommer in pengar och att pengar strömmar ut. Inkomsterna kommer från att man säljer varor och tjänster. Man kan dessutom få bidrag, tex bidrag för att bedriva jordbruk. Ett annat alternativ är att få in pengar genom lån. När ett företag startas eller ska utöka sin verksamhet är det vanligt att man lånar pengar av en bank. Företagets utgifter handlar om att betala ut löner till sina anställda. Företaget betalar också in pengar till staten för att man har anställda. Detta kallas för arbetsgivaravgift. Dessutom kostar det att köpa alla råvaror och investera i realkapital som företaget behöver för att kunna producera. Precis som vi som arbetar måste även företagen betala skatt. Den offentliga sektorn Den offentliga sektorn är kommunerna, landstingen och staten tillsammans. Den privata sektorn är alla de privata företagen tillsammans. Mycket av det som den offentliga sektorn gör liknar det som de privata företagen gör, vi kan jämföra ett sjukhus med en bilverkstad. I båda fallen används arbetskraft, lokaler och maskiner. I det ena fallet är det läkare och sjuksköterskor som med olika hjälpmedel ”reparerar” en människa. I det andra fallet är den en bilmekaniker som reparerar en bil. Skillnaden är hur vi betalar för dessa tjänster. Om vi lämnar in bilen på lagning så får vi betala hela beloppet själva. Om vi blir sjuka och måste anlita sjukvården behöver vi bara betala en liten avgift allt annat betalas med skattepengar. Genom att använda skattepengar till sjukvården omfördelas alltså kostnaderna. Vi är alla med och betalar för alla som är sjuka. Att sjukvården skall finansieras på detta sätt är ett politiskt beslut. Bakom detta beslut ligger värderingen om att alla människor har rätt till sjukvård även om de inte kan betala. Den offentliga sektorn producerar inte bara varor och tjänster vägar, sjukvård, skola, försvar och kollektivtrafik. Den omfördelar också pengar. Med detta menas att barnfamiljer får barnbidrag, att vissa av er får CSN och att familjer med låga inkomster får bostadsbidrag. Det är politiker som avgör vilka bidrag som ska finnas och hur stora de ska vara. BNP och tillväxt För att räkna ut om ett land är rikt eller fattigt tittar ekonomer på hur mycket landet har producerat. Det är ju produktionen som ger människor inkomster. Det samlade värdet av alla varor och tjänster som produceras kallas för BNP (Bruttonationalprodukten). En hög BNP betyder att landet har höga samlade inkomster. Att BNP växer innebär alltså att landet producerar mer och mer. Detta kallas för ekonomisk tillväxt. Fördelningspolitik Vad händer då med resultatet av den ekonomiska tillväxten? Hur ska inkomsterna fördelas? Olika grupper i samhället tycker olika om detta. Ett sätt är att omfördela inkomsterna. Med detta menas att de som har högre inkomster betalat större andel skatt. De med högre inkomst får alltså betala mer av de gemensamma saker som betalas med skatter (skolor, sjukvård och barnomsorg t.ex.) de som har låga inkomster får dessutom ekonomisk stöd i form av bostadsbidrag eller socialbidrag. Konjunktur och inflation Den ekonomiska utvecklingen är som ett berg och dalbana. Vissa år är det snabb tillväxt och andra år står det stilla eller i värsta fall minskar produktionen. När det är full fart i ekonomin pratar man om högkonjunktur. När det går dåligt talar man om lågkonjunktur. När det är lågkonjunktur stiger arbetslösheten. Det är dåliga tider för samhällsekonomin. Företagen drar ner på verksamheten och detta betyder att folk blir arbetslösa. Detta i sin leder till att man slutar konsumera (handla) som i sin tur leder till att fler och fler skär ner på personal och produktion. Vid högkonjunktur minskar arbetslösheten. Nu vill man utöka och behöver mer arbetskraft och satsar mer på personal och produktionen. Folk har gott om pengar och handlar mycket. Efterfrågan kan bli så stor att priserna börjar stiga. Om detta fortsätter och allt blir dyrare och dyrare kommer pengarnas värde att sjunka. När värdet på valutan sjunker kallas det för inflation. Inflationen skapar vinnare och förlorare. Förlorare är de som har sparat sina pengar på banken. Eftersom pengarna tappar sitt värde så tappar även sparkapitalet värde. Vinnarna är de som har lånat pengar. Deras lån minskar ju också i värde. Men det de har köpt, t.ex. bil eller hus behåller ofta sitt värde. På långsikt förlorar alla på inflation. Det blir dyrare att bo, äta och leva. Vad kan politikerna göra för att motverka lågkonjunktur? Ett exempel är att regeringen satsar pengar på stora väg- och järnbyggen. Då får fler människor jobb och det kommer att finnas ett behov av att producera byggmaterial och mycket annat. Regeringen skulle också kunna höja vissa bidrag och sänka skatterna. Då får människorna mer pengar att handla för och det leder till att företagen kan sälja mer. Allt detta som regeringen gör kallas för finanspolitik. Om det är högkonjunktur kan regeringen istället försöka kyla ner ekonomin. T.ex. genom att höja skatter eller minska sina utgifter. Då kommer efterfrågan att sjunka så att risken för inflation minskar.