Samhällets ekonomi.key

advertisement
Samhällets
ekonomi
Ekonomiskt kretslopp
Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället
Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och
den offentliga sektorn dök upp):
Större förklaringsmodell (1950-talet och framåt):
Ruta 1, Hushållen
4
Ruta 1, Hushållens ekonomi
•
•
•
•
•
Ekonomi = hushållning
Budget = uppställning över inkomster och utgifter
Bruttoinkomst = lön innan skatt
Nettoinkomst = lön efterskatt
Disponibel inkomst = nettoinkomst + eventuella bidrag (det
man har att röra sig med)
• Fasta kostnader = svåra att påverka, t ex hyra
• Rörliga kostnader = går att påverka, t ex mat (oxfilé-korv)
Skatt på hushållen
• Preliminär skatt (ungefärlig) dras av arbetsgivaren på lönen
• Självdeklaration = tar upp all årets inkomster och lämnas till
skattemyndigheten som räknar ut slutliga skatten
• Skatteåterbäring = man har betalat för mycket skatt och får
tillbaka
• Kvarskatt (restskatt) = man har betalat för litet och måste
betala mer
Lån för hushållen
• Amortera = betala på ett lån
• Amorteringstid = tiden då ett lån ska vara återbetalt
• Ränta = avgift på ett lån (utlåningsränta) eller det
banken ger för att få disponera en persons pengar
(inlåningsränta)
Ruta 2, Företagen
Realkapital
8
Ruta 2, Företagen, 4 delar
• 1. Produktionsfaktorerna: 1. Kapital
[pengar], 2. Realkapital, 3. Råvaror/material,
4. Arbetskraft och 5. Kunskap)
• 2. Utbud och efterfrågan: Hur bestäms
priset på en vara? Högt eller lågt utbud/
efterfrågan påverkar priset!
• 3. Priser och konkurrens: 1. Fri konkurrens
(lägre pris), 2. Oligopol (högre pris) och 3.
Monopol (högst pris)
• 4. Olika former av ägande (privat, statligt
9
och kooperativt)
1. Produktionsfaktorer
Produktionsfaktorer = det
företagen behöver för att
tillverka varor/tjänster:
1) Kapital (pengar, lånas ofta från
en bank. Bra affärsidé)
2) Realkapital (Hjälpmedel som
används för att göra produkten,
t.ex. maskin, verktyg, datorer)
3) Material - råvaror. Ingår i den
färdiga produkten, ex. plast, tyg,
etc)
4) Arbetskraft, någon måste jobba.
5) Kunskap, know-how. Personerna
som jobbar måste kunna något.
Hur bestäms priset på en vara/
tjänst?
• 1. Genom att studera utbud och
efterfrågan (hur mycket finns det och hur
gärna vill folket ha varan/tjänsten).
• 2. Genom att studera hur konkurrensen
ser ut på marknaden. Är det fri
konkurrens, oligopol eller monopol?
!
• Genom att kombinera dessa faktorer (1
och 2) kan man få en förståelse för hur
högt priset på en vara eller tjänst blir.11
2. Utbud och efterfrågan
• Priser bestäms av utbud (hur
mycket som finns) och
efterfrågan (hur mycket
kunderna vill ha). • Litet utbud och stor efterfrågan
driver upp priserna.
• Stort utbud och liten
efterfrågan sänker priserna.
• Prisbildningen kan beskrivas i
ett diagram med en utbudsEtt företag har både intäkter (vinsten
och en efterfrågekurva - där de
på det man säljer) och kostnader (löner
och investeringar). Omsättning är
möts hamnar priset.
värdet på det som företagen säljer! Om
företagets kostnader är större än
intäkterna under en längre tid, riskerar
företaget att gå i konkurs!
3. Priser och konkurrens
• A. Fri konkurrens = Flera företag tillverkar samma vara/
tjänst och konkurrerar (tävlar) om köparen med låga priser,
god kvalitet. Ex. flera företag säljer kläder, skor, bollar, etc
• B. Monopol = Ett ensamt företag tillverkar eller säljer en
vara/tjänst (Systembolaget). Inga andra företag får sälja detta. • C. Oligopol = Ett fåtal företag tillverkar eller säljer en vara
(bensinbolagen) Här förekommer ibland s.k. ”Kartell” =
Företag som tillverkar lika produkter samordnar priserna
13
istället för att konkurrera (förbjudet).
4. Företagens ägande
• Privat (du och jag kan äga ett företag, ex. MQ,
Stadium)
• Offentligt - ägs av stat eller kommun (Posten, SJ)
• Kooperativa - ägs av medlemmarna (Konsum)
Ruta 3, Bankerna
15
Ruta 3, Banker
• Om inte bankerna fanns, skulle ekonomin utvecklas långsammare. Annars
skulle endast de som har pengar från början kunna investera. • Viktiga i ekonomins kretslopp - Bankerna lånar ut kapital (pengar) till
företagen för att de ska kunna bildas/investera.Viktigt att företag kan
investera då det skapar arbetstillfällen för hushållen.
• Pengarna bankerna lånar ut är de pengar som spararna (hushållen) sätter in.
• Utlåningsräntan är högre än inlåningsräntan. Ränteskillnaden är bankens
vinst.
• Sveriges riksbank = statens centralbank. Den trycker pengarna, och
bestämmer hur mycket pengar som får finnas i samhället och hur mycket
pengar som bankerna får låna ut. Påverkar övriga bankers ränta.
• Bankinspektionen = statlig myndighet som kollar bankernas verksamhet, att
de inte tar ut för hög eller ger för låg ränta.
Sparande
• Viktigt att spara för hushållen, dels för oförutsedda utgifter
men också för samhället och företagen.
• Inlåningen från hushållen utgör utlåning till företagen och utan
inlåningen skulle företagen inte kunna låna och göra
investeringar.
Olika sparsätt:
• Pensionsförsäkring (betalar in premie, tar ut senare i livet)
• Obligationer (”skuldsedel” som visar att man lånat ut pengar
till företag, ränta)
• Aktier (andel i företag – går företaget bra får man ta del av
vinsten, går företaget dåligt förlorar man)
• Fonder (blandning av olika aktier)
Ruta 4, Offentliga sektorn
18
Ruta 4, offentliga sektorn
• Den offentliga sektorn = stat, kommun, landsting. Människorna
betalar in skatt och medborgarna får bidrag, välfärd och service.
=Transferingar
• Sverige har satsat på välfärdssamhälle med högre skatter och
generösare bidrag till dem som behöver. • Politisk fråga hur stor offentliga sektorn ska vara (s+v vill
traditionellt ha stor, alliansen lite mindre offentlig sektor)
• Jämlikhet nyckelord för socialistiska blocket, frihet för de borgerliga
Samhällsekonomiska mål
Sverige har tre samhällsekonomiska mål som alla partier är
överens om. Det är viktiga mål som ska leda till att Sverige har
en bra ekonomi!
=
1) Ekonomisk tillväxt (BNP ökar, d.v.s.
produktionen av varor och tjänster
ökar och ger mer inkomster/
skattepengar att fördela)
!
2) Hög och jämn sysselsättning (folk har
arbete)
!
3) Stabilt penningvärde (värdet på pengar
bör inte minska för mycket)
Målen kan vara svåra att uppnå samtidigt
(framförallt 2 och 3).
Mål 1: Ekonomisk tillväxt
• Sveriges ekonomi ska hela tiden
växa, d.v.s. Sverige ska hela tiden
få bättre ekonomi genom att staten
får in mer skattepengar från dem
som arbetar.
• BNP är ett viktigt mått (se nästa
sida) och för att öka BNP är
produktionsfaktorn realkapital
(maskiner, etc) och arbetskraft
(kunskap) viktig.
• Det är viktigt att investera i nytt
och modernt realkapital samt se till
att arbetskraften är välutbildad och
har goda kunskaper. Satsningar
på skolan är därför viktigt.
21
Ekonomisk tillväxt, BNP
BNP per capita i Europa
• BNP (bruttonationalprodukt) =
värdet av alla varor och tjänster som
tillverkas i ett land under ett år. • BNP används som mått på
ekonomisk tillväxt. • BNP per capita = BNP utslaget per
person i landet används för att
jämföra olika länders ekonomiska
utveckling.
• Kritik mot BNP-måttet: Säger inget
om fördelning (vem får ta del av
landets inkomster) eller vad som
tillverkas (t ex vapen, miljöfarliga
produkter)
Mål 2: Hög och jämn
sysselsättning
• Detta innebär att staten vill att
många människor i Sverige ska ha
jobb och att antalet sysselsatta
människor inte förändras allt för
mycket.
• Den ekonomiska utvecklingen går
i vågor:
• … Ibland är det högkonjunktur
(det går bra, företagen säljer
mycket, få arbetslösa)
• …Ibland är det lågkonjunktur (det
går sämre, företagen går dåligt,
arbetslösheten ökar) 23
A. Högkonjunktur (goda tider)
• Hushållen har pengar=Stor efterfrågan på varor och tjänster
• Detta gör att företagen får sälja mycket, och är villiga att investera
för att ytterligare öka produktionen. Säljer ännu mer!
• Det gör att fler får arbete – konkurrens om arbetskraften – höga
löner – folk har mycket pengar – handlar mycket (god cirkel)-staten
får in mer pengar i skatt och ger ut mindre i bidrag. • Folk lånar och sparar mer, vilket gör att investeringar förenklas.
Bankernas ekonomi och möjlighet till utlåning förbättras. !
Koppla punkterna till det ekonomiska kretsloppet!
B. Lågkonjunktur (dåliga tider)
• Liten efterfrågan på varor och
tjänster. Få kan handla!
• Företagen får sälja lite – tvingas
avskeda – arbetslöshet – folk får
ännu mindre pengar – företagen får
sälja ännu mindre-staten får in
mindre i skatt och ger ut mer i
bidrag. • Lågkonjunkturen kan fastna i en ond
cirkel
• Depression = lång och djup
lågkonjunktur
Koppla de två översta punkterna
till det ekonomiska kretsloppet!
Problem i lågkonjunktur:
• Arbetslöshet och fattigdom (kan leda till extrem politik, ex.
Hitler i Tyskland på 30-talet). Motsättningar mellan grupper i
samhället. !
Vad kan staten göra för att motarbeta en lågkonjunktur?
• Öka köpkraften genom att sänka skatt och arbetsgivaravgifter
samt höja bidragen. Folk får mer pengar!
• Skapa offentliga arbeten (t ex vägbyggen)
• Göra beställningar hos företag, så att företagen kan anställa fler. • Man kan säga att staten ”gasar” igång ekonomin!
!
Vad kan Riksbanken göra för att få igång ekonomin?
• Sänka räntan, så att de övriga bankerna gör det billigare för
folket och företagen att låna pengar. Då kommer ekonomin
igång. • Man kan säga att Riksbanken försöker ”gasa” igång ekonomin
!
Mål 3: Stabilt penningvärde
• Detta innebär att staten vill
motverka allt för stora
prisökningar på varor och
tjänster.
• För stora prisökningar sker i
högkonjunktur när alla har mer
pengar. Företagen höjer då
priserna på sina varor.
• Om priserna stiger för mycket,
innebär det att du får allt mindre
för dina pengar.
• När pengarnas värde minskar,
kallas det inflation!
• Nu är det dyrare att gå på bio
och köpa mat/glass än när jag
var i er ålder. En biobiljett
kostade 45 kronor för 25 år
sedan. En Big Mac-meny
27
kostade 39 kr…
Problem med inflation
• Eftersom värdet på pengarna minskar, får du
mindre för dina slantar. • Pengar sparade i bank urholkas. Med andra
ord, värdet på det du sparar, minskar. Dina
100 000 på banken är inte längre lika mycket
värda… (Tvärtom om du lånar)
!
Varför blir det inflation?
• P.g.a. bland annat stora lönehöjningar, vilket in
sin tur leder till stora prisökningar. Mer
pengar, minskat penningvärde!
!
Vad kan staten göra för att minska inflation?
• Minska efterfrågan i högkonjunkturen genom
höja skatten och sänka bidragen. Staten
försöker ”bromsa” ekonomin!
!
Vad kan Riksbanken göra för att minska
inflation?
• Höja räntan. Då blir det dyrare för företag
och hushåll att låna pengar. Köpviljan minskar.
Ingen bra lösning…
29
Ruta 5, Utlandet
• Kommer inte på provet!
30
Utrikeshandel
• Länder har olika förutsättningar att producera varor (klimat,
råvaror, kunskap)
• Export = säljs ut ur landet
• Import = köps in i landet
• Sverige har hög export: industrialiserat - hög produktion –
liten befolkning – hemmamarknaden räcker inte till
• Papper, pappersmassa, bilar, mobiltelefoner, medicin exporteras
från Sverige
• Olja, livsmedel, industrivaror importeras.
• USA,Västeuropa viktigaste handelspartners
• Balans i utrikeshandeln = export och import måste
gå ungefär jämnt upp (exportpengarna ska betala
importvarorna)
• Vid underskott i utrikeshandeln töms valutareserven,
pengarna ”tar slut”
• Låg inflation gör svenska varor lättare att sälja
utomlands, stiger inflationen blir priserna högre än de
utländska konkurrenterna.
Handelshinder och
frihandel
EU
NAFTA
• Tull = avgift på varor.
• Importkvoter = en viss andel av
en vara måste vara tillverkad i
landet.
• Används för att skydda det egna
landets produktion. • Frihandelsavtal finns i t ex EU,
NAFTA, man har kommit
överens om att ta bort tullar
• USA, Kina, EU, Japan de största
aktörerna i världsekonomin
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards