1
Välkommen ut i naturen
Föreningen Nylands friluftsområden är en sammanslutning av nyländska kommuner. Föreningens syfte är att förbättra nylänningarnas rekreationsmöjligheter samt att bevara och värna naturen och landskapets
egenart. Avsikten är att föreningen i sin verksamhet också skall beakta
den lokala befolkningens trivsel och trygga basnäringarna.
Föreningen köper och arrenderar naturområden som är lämpliga för
nylänningarnas rekreationsbruk. Områdena är avsedda för invånarna i
föreningens medlemskommuner och för medlemmarna i de stödjande
organisationerna. Samtidigt främjar föreningen samarbetet mellan kommunerna i fråga om friluftsområdena.
Föreningen Nylands friluftsområden grundades i slutet av år 1988. Föreningen har 21 kommuner som medlemmar och 7 sammanslutningar
som stödjande medlemmar. Föreningens kansli är inrymt i Nylands förbunds lokaliteter i Helsingfors.
Allemansrätt och allemansvett
Grundprincipen för utnyttjandet av
föreningens friluftsområden är att
reglerna för allemansrätten skall följas. Friluftsliv och vistelse i naturen
ger en känsla av frihet, men frihet
och ansvar går hand i hand.
Du minns väl att
det är tillåtet att göra upp
eld enbart i kokskjul och på
speciellt angivna kokplatser. Ta alltid reda på om det ges varning för
skogsbrand; då är det helt förbjudet
att göra upp eld
du städar efter dig; det bränn
bara avfallet kan brännas på
kokplatsen
ditt ansvar som hund- eller kattägare och släpp inte hunden lös för
att jaga villebråd och låt inte heller
katten jaga fåglar
du får plocka bär och svamp,
men inte samla in t.ex. lav eller mossa; skogsmarken blir tillräckligt utsatt för slitning genom att vi
alla går där
du uppför dig så att du också
ger de andra besökarna på
området möjlighet att njuta av friden
i naturen
tältning är tillåten ett par nätter, men föreningens områden
är inte avsedda för långvarig camping
mete är tillåtet för alla. För
fiske med handredskap måste
man inlösa statens fiskekort. Det är
inte tillåtet att lägga ut fångstredskap, t.ex. nät eller katsor, på föreningens vattenområden. Kontrollera
vattenområdets gränser på kartan.
du inte skadar växtligheten eller träden och inte stör djuren,
i synnerhet inte fåglarna under deras häckningstid. Kom också ihåg
KOM IHÅG DITT ANSVAR FÖR
ATT NATUREN BEVARAS TILL
GLÄDJE OCKSÅ FÖR FRAMTIDA
BESÖKARE
2
Innehåll
Lillfjärden, Pernå ..............................3
Brokholmen, Borgå ...........................4
Bredholmen, Borgå ...........................5
Norra Sandö, Borgå ...........................5
Bockhamn, Pernå .............................6
Stornäsudden, Borgå .........................7
Varlaxudden, Borgå ...........................7
Onas, Borgå .....................................8
Högholmsören, Sibbo ........................9
Bergholmen, Helsingfors ..................10
Lilla Lekholmen, Helsingfors ..............11
Fiskträsk, Sibbo .............................11
Porkala udd, Kyrkslätt ......................12
Järvö, Kyrkslätt ..............................13
Stora Brändö, Kyrkslätt ....................14
Kopparnäs, Ingå .............................15
Stora Fagerö, Ingå ...........................16
Gölisnäs, Ingå ................................17
Byxholmen, Ekenäs ........................18
Tallholmen, Ekenäs .........................19
Kolaholm, Ekenäs ..........................20
Lövö, Ekenäs ................................20
Långösund, Ekenäs .........................21
Långön, Ekenäs .............................21
Lappvik strand, Hangö ...................22
Livet på sandstranden ......................23
Sandviken, Ekenäs ..........................23
Yli-Takkula, Esbo ............................24
Piilolammi, Hyvinge .........................24
Sarvikallio, Tusby ............................25
Palakoski, Vichtis ............................26
Korpudden, Karis ............................26
Kajsas, Pojo....................................27
Onkimaanjärvi, Högfors...................27
Friluftsområdena och medlemskommunerna..28
Lillfjärden
Pernå
Areal: 63 ha
Anskaffningsår: 1990
Sjökortsserie A 618
60°16,5’ 26°06,0’
Lillfjärdens område består av öarna Fallholmen
och Hästö Hamnholmen samt ett separat område på Hästön. Skäret Bisaholmsklacken väster
om Fallholmen är fredat enligt lagen om naturskydd på grund av att där finns ett fiskgjusbo.
Man kommer bäst till Lillfjärden från sundet
öster om Fallholmen och då kan man navigera
enligt det privata ensmärket på västra udden av
Lötholmen. Man kan också komma till Lillfjärden från sundet väster om Granholmen.
Den närmaste butiken finns i Kabböle på fastlandet norr om ögruppen. Avståndet är ca 7 sjömil, dvs. ungefär 12 km. I Kabböle finns sommarcafé
och båtservicestation. Man kan sjösätta båtar och kanoter vid stranden och det finns dagsparkering för bilar
mot avgift. Köpmannen i Kabböle ger närmare uppgifter
per telefon (019) 579 164, 040 559 8558.
Stränderna på Hästön och Lötholmen är ganska tätt bebyggda. Det är därför viktigt att de besökare som rör sig
till lands håller sig på föreningens områden så att de
inte stör stugägarna och skärgårdsbefolkningen.
Vid den nordöstra udden av Lilla Hamnholmen finns en
gammal fångstplats som yrkesfiskarna fortfarande har
rätt att använda. Annars är det över huvud taget inte
tillåtet att lägga ut fångstredskap på föreningens vattenområden.
BILDERNA PÅ PÄRMEN:
Stora bilden: Korpudden, Karis
Små bilder: 1) fascinerande natur i Östervik
2) barn på Stora Halsö 3) Lillfjärden, Hamnholmen
Drillsnäppa
3
Brokholmen
Borgå
Areal: 12,4 ha
Anskaffningsår: 1995
Sjökortsserie A 618, 620
60°13,6’ 25°59,9’
Föreningens område består av tre öar, av vilka
den största - Stora Brokholmen - både i fråga
om storlek och natur är lämpligast för rekreationsbruk. Lilla Brokholmen ligger nära huvudöns nordspets och är mycket stenig. Den lilla
Brokholmsören, som ligger söder om huvudön,
är däremot en plan klippö. Öns södra strand
består av klippor och fin sandstrand som är
skyddad enligt naturskyddslagen. Den mellersta
delen av Brokholmen användes som sandtäkt
såväl i början av förra århundrade som senare,
på 1950-talet. Utanför bryggan är vattendjupet
6–10 meter. På ön finns en bra brunn som används flitigt sommartid.
4
Bredholmen
Norra Sandö
Borgå
Areal: 13 ha
Anskaffningsår: 2001
Sjökortsserie A 618, 620
60°13,7’ 26°00,7’
Borgå
Areal: 6,6 ha
Anskaffningsår: 1993
Sjökortsserie A 618, 620
60°13,0’ 26°00,3’
Bredholmens stränder är klippiga. På öns södra sida
finns ett skyddat sund där vattendjupet även strax intill
stranden är ca två meter. Se dock upp för några undervattensstenar. I sundbottnet löper en havskabel och
det är därför förbjudet att lägga ankar, men bojar för
förtöjning finns.
Norra Sandö ligger utanför Pellinge skärgård. Föreningen äger den norra delen av Sandö samt Sandökobben.
Ön är landskapsmässigt vacker, smal och låg, med en
trädbevuxen ås. På åsen växer främst stora tallar. Till
föreningens område hör öns finaste sandstrand, som
ligger i en öppen vik mot öster. Längre ut i viken ökar
vattendjupet snabbt.
Skogen på ön består i huvudsak av moskog i varierande
bergsterräng; här och där finns små mosspläntar och
gammal granskog.
Sandstranden är skyddad enligt naturskyddslagen.
Klippudden på öns västra sida utgör den bästa landstigningsplatsen. På uddens norra strand finns förtöjningsringar och bojar. I vattnen kring ön finns grynnor och
sjökort är därför nödvändigt.
Sandöområdet är en del av vår vackraste skärgårdsnatur och om naturen och landskapet skall kunna bevaras
i detta skick också i framtiden krävs det att besökarna
känner ansvar för naturen.
5
Norra Sandö
Bockhamn
Pernå
Areal: 5 ha, 6 ha vattenområden
Anskaffningsår: 1992
Sjökortsserie A 618, 619
60°16,0’ 26°00,2’
Bockhamns friluftsområde ligger på Byön utanför
Sarvsalö. Söder om Bockhamn går en utprickad farled.
Det smala sundet till den inre viken har ett djup om
ungefär 3–4 meter. Själva viken är grundare. Den mellersta delen är 2–3 meter djup och bottnen är gyttjig
och mjuk. På udden väster om infarten till viken ligger
en privat villaparcell med fritidsbyggnader.
Bockhamn ligger skyddat och är närmast avsett att vara
en etapp- och övernattningshamn vid båtfärder.
6
Stornäsudden
Varlaxudden
Borgå
Areal: 2,6 ha
Anskaffningsår: 1994
Sjökortsserie A 622
Grundkartans kartblad nr 3021 02, 01
Borgå
Areal: 12 ha
Anskaffningsår: 2002
Sjökortsserie A 621, 622
(landstigning
Grundkartans kartblad nr 3012 03 rekommenderas inte)
Köranvisning: Kör över Emsalö bro, vik efter ca 700 m
till vänster in på Holsteingränden, kör 2 km. Föreningens område ligger ytterst på Stornäsudden.
Köranvisning: Kör genom Emsalö ända till sydspetsen,
ca 15 km; föreningens område ligger strax före lotsstationen där vägen tar slut.
Stornäsudden ligger på nordspetsen av Emsalö. Emsalö
har broförbindelse med fastlandet. Områdets strandlinje
är ca 350 m. Nordväst om området finns en utprickad
farled och den östra sidan av udden erbjuder lämpliga
platser för landstigning. Området är avsett att användas som etapphamn vid båtfärder och som ett mål för
utflykter till lands. Föreningens område gränsar på vardera sidan till privata sommarvillatomter och gränserna
är tydligt angivna med skyltar.
Från Varlaxuddens låga strandklippor öppnar sig en vy
direkt över Finska vikens ytterskärgård med det vida,
strandlösa havet. Friluftsområdets strandvattnen är
mycket steniga och grunda.
7
Onas
Borgå
Areal: 24+2 ha
Anskaffningsår: 1996
Sjökortsserie A 621, 623
60°11,6’ 25°33,0’
Den stora Onas-ögruppen utgör en av de mest betydande och särpräglade helheterna i Borgå skärgård. Från de
mäktiga granitklipporna på den södra delen av Onas har
man en vidsträckt utsikt över Finska viken.
Föreningen äger det sydöstra hörnet av Onas och utanför ön går en djupfarled. Med en liten båt kan man stiga
i land också på den södra sidan av ön, men den bästa
landstigningsplatsen finns vid de kala klipporna norr om
den utskjutande delen av ön. Där finns emellertid grund så
man måste se sig för.
På fastlandet finns det många sjösättningsramper i närheten, bl.a. i Kalkstrand och Spjutsund i Sibbo. Väster om
Onas ligger Helsingfors stads rekreationsområde Brunnskär med sina hamn. Från Onas är det ca 6 sjömil (11 km)
till Kervo stads rekreationsområde Nikuviken och ungefär
10 sjömil (20 km) till Emsalö norra udde.
Föreningen äger också den lilla men ståtliga klippön Rönnskär, som ligger ungefär en kilometer österut från Onas
och som domineras av en gammal farledskummel.
8
Högholmsören
Sibbo
Areal: 2,3 ha, 650 ha vattenområden
Anskaffningsår: 2000
Sjökortsserie A 623
60°12,1’ 25°23,9’
Området består av fyra små skär av
vilka ett är trädbevuxet. På det största, nordligaste skäret växer tallar och
gamla rönnar. Det tunna jordlagret ger
växtplats endast för en anspråkslös
vegetation. Strandklipporna är flata.
Från Kalkstrands allmänna brygga är
det 3,5 sjömil dvs. ca 6 kilometer till
området.
Onas
9
Bergholmen
Helsingfors
Areal: 4,2 ha
Anskaffningsår: 1994
Sjökortsserie A och B 625
60°11,1’ 25°09,9’
Bergholmen ligger utanför östra Helsingfors öster om
Kallviksudden. Ön är ungefär 350 m lång och den består huvudsakligen av bergig tallmo, men den lägre mittersta delen av ön har förvånansvärt frodig terräng med
ormbunksbestånd. En stor del av ön täcks av markvegetation som är mycket känslig för slitage: lavar, mossor
och ställvis fint gräs.
På den norra delen av ön finns öns högsta punkt,
ca 19 m över havsytan. Där har man en vidsträckt utsikt över skärgården. Den västra stranden är mycket
ödslig. Den östra stranden består av flatare klippor och
där finns också en sandstrand som är lämplig som badplats. Båtförare måste närma sig stränderna försiktigt,
det finns stenar i strandvattnen.
10
Lilla Lekholmen
Fiskträsk
Helsingfors
Areal: 1,1 ha
Anskaffningsår: 1994
Sjökortsserie A och B 625
60°10,2’ 25°08,7’
Sibbo
Areal: 21 ha
Anskaffningsår: 1997
Grundkartans kartblad nr 2043 07
Lilla Lekholmen ligger utanför östra Helsingfors, söder
ut från Kallviksudden. Avståndet från Lilla Lekholmen
till fastlandet är ca 1 sjömil (1,7 km). Den närmast belägna ön, Stora Lekholmen, ligger öster om Lilla Lekholmen och den är Helsingfors svenska församlingars
lägerområde.
Köranvisning: Kör längs Helsingfors–Borgåvägen
nr 170 – vik av vid avtaget till motorvägen
i Östersundom/Landbo norrut längs Knutersvägen, kör
ca 6 km –vägskylt till höger till Helgträskvägen, 500 m
kvar till stigen till Fiskträsk.
Fiskträsk ligger österom huvudstadsregionen i det vidsträckta Sibbo storskogsområdet. På området kryssar
många stigar; föreningens skogsstig till det karga träsket
är markerad. Strandens norra sida är sumpig.
Lilla Lekholmen utgörs av flata klippor. Mitt på ön finns
sparsamt med träd, huvudsakligen tallar. Öns högsta
punkt ligger 6 meter över havsytan. Ön ligger ganska
långt från andra öar och är utsatt för vindarna, men i synnerhet under soliga sommardagar
lockar de flata strandklipporna
såväl solbadare som naturdyrkare.
11
Porkala udd
Kyrkslätt
Areal: 40 ha
Anskaffningsår: 1991 (arrenderat)
Sjökortsserie B 629, 630, 631
Grundkartans kartblad nr 2032 07
(landstigning rekommenderas inte)
Köranvisning: Helsingfors–Hangövägen (väg 51),
vägskylt Porkala udd. Där den allmänna vägen
slutar finns en skylt: Porkala udds friluftsområden.
Föreningen har dispositionsrätt till ett område,
som ligger mellan Vanda och Kyrkslätts friluftsområden i Porkala. Ytterst på udden ligger en
lotsstation som inte är tillgänglig för allmänheten.
Gränsen mot föreningens område är markerad
med ett stängsel.
Området utmärks framför allt av sina ståtliga klippstränder och av panoramautsikten ut mot öppna
havet från det höga Telegrafberget. I den karga
skogen på strandklipporna finns fem gravplatser
(stenkummel) från bronsåldern. Besökarna varnas
för att de branta strandklipporna är hala och farliga, i synnerhet på hösten.
Föreningens område underhålls och övervakas
året om i samarbete med
de kommuner som äger
friluftsområden på udden.
Om hösten är Porkala udd
en omtyckt utflyktsplats, i
synnerhet för sportfiskare.
På området finns många
olika
däggdjur,
bl.a.
mycket rikligt med älgar
som lämnar sina spår i naturen.
Det finns också hjortar på föreningens område och de utfodras
vintertid. För att dessa ”urinvånare” i framtiden skall kunna
leva i lugn och ro på vårt ge-
12
mensamma område är det synnerligen viktigt att besökarnas
hundar inte släpps lösa så att de
oroar de många vilda djuren på
området.
Järvö
Kyrkslätt
Areal: 1,5 ha
Anskaffningsår: 1991 (arrenderat)
Sjökortsserie B 629
59°57,6’ 24°29,0’
Föreningen har dispositionsrätt till den sydvästra udden
av Järvö, som ligger utanför Porkalaudden.
Järvö är på grund av sin begränsade storlek närmast
lämplig som etapp- eller skyddshamn för fritidsbåtar.
Föreningens område är tydligt avgränsat med stängsel
och den övriga delen av ön är fortfarande inte tillgänglig
för allmänheten. De gröna namnskyltarna invid stranden visar vägen till föreningens område. Förtöjningsringar finns i strandklipporna.
13
Stora Brändö
Kyrkslätt
Areal: 40 ha, vattenområden 42 ha
Avskaffningsår: 1992
Sjökortsserie B 629
60°02,6’ 24°36,1’
Ögruppen Stora Brändö består av en huvudö, som omfattar 38 ha, samt av några sydligare belägna skär. Vattnen söder och öster om öarna är grunda och där finns
grynnor, men den västra stranden av huvudön består
av höga berg. Vattendjupet invid bryggan på öns östra
strand är ca 1,8 m på havssidan.
Nära den norra stranden finns rester av en fiskarstuga
och av ett kulturlandskap med skärgårdsprägel. Invid
den förra bostaden finns en kokplats.
Stora Brändö hör till det riksomfattande strandskyddsprogrammet. Öns södra strand och skären söder om huvudön utgör ett fågelskyddsområde, där landstigning är
förbjuden under fåglarnas häckningstid. Man kan ge akt
på fåglarna och den övriga naturen från naturtornet som
ligger alldeles invid skyddsområdet.
14
Kopparnäs
Areal: fastland 450 ha,
öar 67 ha vattenområden 195 ha
Anskaffningsår: 2003
Sjökortsserie B 630
Grundkartans kartblad nr 2032 04 och 05
Stora Halsö 60°02,0’ 24°16,3’
Köranvisning: Vik av från Helsingfors–Hangövägen
(nro 51) vid Degerby till Kopparnäsvägen mot söder.
I Kopparnäs friluftsområde ingår ett område på fastlandet
samt flera holmar och skär. I slutet av 1960-talet hade
Imatran Voima köpt området för ett planerat kärnkraftverk; det genomfördes inte, och Kopparnäs kom att vara
i utbildnings- och forskningsbruk och för personalens
rekreation. Byggnaderna på området är från denna
tid. Kurscenterbyggnaderna är uthyrda åt ett gästgiveri
((09) 2959 650) som erbjuder möjlighet även för övernattning. Av Kopparnäs gård och torp finns endast stenfötter kvar. Under den Sovjetiska arrendetiden brann
fastlandet. Kopparnäsvägen leder till närheten av de
mäktiga strandklipporna. Fastlandet karaktäriseras av
skog, ängar, videsnår, mossa och även åkermarker som
har utarrenderats.
Kopparnäs är en mosaik av skärgårdens kultur-, landskaps- och naturvärden och att vårda dessa värden
ligger i allas intresse. T.ex. under maj-juni häckar den
sällsynta, skyddade trädlärkan på Kopparnäs bergsområden och därför är det också speciellt viktigt att hålla
hundarna kopplade.
Största ön inom Kopparnäsområdet är Stora Halsö. Viken som
vetter mot norr har en brygga och bojar. Vattnets djup vid
bryggan är ca 1,5 meter.
15
15
Stora Fagerö
Ingå
Areal: 32 ha
Avskaffningsår: 1999 (arrenderat)
Sjökortsserie B 630, 632
59°59,7’ 24°02,2’
Föreningen har arrenderat holmens norra del med de
natursköna sandstränderna av Ingå församling. Församlingen äger för övrigt största delen av holmen och driver
där också lägerverksamhet.
På föreningens område finns kokplatser, avträden samt
en brunn. De bästa landstigningsställena finns på norra
uddens västra sida där det även finns en brygga. I bryggändan är vattendjupet ca 1,5 meter. Sandstranden på
västra sidan är skyddad enligt naturskyddslagen.
16
Gölisnäs
Ingå
Areal: 11,5 ha
Avskaffningsår: 1999
Sjökortsserie B 632
59°57,2’ 23°58,0’
Köranvisning: Vik av från Helsingfors–Hangövägen (nro
51) mot Barösund. Ta färjan till Orslandet. Följ vägskyltar där det står ”Bjurs”. Vik strax före Bjurs´ friluftsområde in på vägen till vänster mot Gölisnäs.
Vattenledes är det möjligt att ta sig till Gölisnäs även
med större båtar; det är 8 meter djupt vid bryggan i
den skyddade södra viken. Mot en avgift kan man bada
bastu, hyra roddbåt och övernatta i Gölisnäs; i maj och
september under veckosluten och under sommarmånaderna alla dagar. Det är skäl att komma överens om övernattningen i förväg och man bör ta med sig sänglinne
och/eller sovsäck. Övervakningen och skötseln handhas
av båtklubben Hyvinkään Pursiseura, som även pekar
ut eventuella tältplatser i den bergiga terrängen.
Tilläggsuppgifter om servicen på Gölisnäs finns på föreningens hemsidor och man kan också ringa områdets
övervakare på numret 050 344 2411.
17
17
Byxholmen
Ekenäs
Areal: 12 ha, vattenområden 60 ha
Anskaffningsår: 1993
Sjökortsserie B 635
59°52,0’ 23°21,2’
Byxholmens område består av två
holmar och det ligger alldeles invid
Ekenäs skärgårds nationalpark. Nationalparken är belägen öster om
Byxholmen.
Området ligger mellan flera farleder
och den närmast liggande utprickade
farleden går norr om holmarna.
De båda holmarna skiljs åt av ett
grunt sund. Den västra Lilla Byxholmen är karg och stränderna är
branta. På den norra stranden finns
en liten bastu som under sommarmånaderna alltid är öppen. Bastun
fungerar enligt självserviceprincipen
och den är avgiftsfri. Varje bastugäst
ser till att bastun är snygg och i skick
för nästa bastubadare och att det
finns ved att börja elda med. Bastun kan inte reserveras för separata
grupper.
Närmaste butik finns i Skåldö Sommarö, ca 3,8 sjömil
(7 km) nordost om Byxholmen (Skåldö Fiskebod, tel.
(019) 201 350). Sommartid kör handelsmannen taxibåt enligt beställning.
Byxholmen ligger invid det nordvästra hörnet av Ekenäs
skärgårds nationalpark. Information om nationalparkens
kan fås per telefon Ekenäs Naturum 0205 644 613
eller via webbplatsen www.utinaturen.fi
18
Tallholmen
Ekenäs
Areal: 1,5 ha, vattenområden 30 ha
Anskaffningsår: 1994
Sjökortsserie B 633
59°55,1’ 23°43,3’
Tallholmen är den östligaste av Skataholmarna utanför
Växär i Ekenäs. Tallholmen är en obebyggd liten bergig
ö, bevuxen med trögväxande skärgårdstallar. Den östra
sidan av ön har låga klippstränder, medan den västra
sidan är brantare och där är vattnet djupare. Tallholmen
ligger intill en utprickad farled och ön är därför lämplig
som etappmål vid båtfärder. Avståndet till fastlandet,
t.ex. till Sandnäsudd butik och hamn, är ca 1 sjömil
(2 km).
19
Kolaholm
Ekenäs
Areal: 4 ha
Anskaffningsår: 1996
Grundkartans kartblad nr 2014 07
(landstigning rekommenderas inte)
Köranvisning: Kör längs Helsingfors–Hangövägen och
vik i Karis in på väg nr 1102, skylt Snappertuna–Raseborg –kör ca 5 km, vik till höger vid butiken och
kör ca 200 m –vik till vänster mot Höstnäs - efter ca
5 km vik till höger mot Lövö –kör en dryg kilometer till
Kolaholm.
Kolaholm är ett område med en vacker liten badstrand
som redan länge har varit i bruk. Området har omklädningshytter och avträde.
Lövö
Ekenäs
Areal: 32 ha
Anskaffningsår: 1996
Grundkartans kartblad nr 2014 07
(landstigning rekommenderas inte)
Köranvisning: Fortsätt ungefär 1 km söderut från badplatsen vid Kolaholm.
Lövö är ett skogsområde nära havet i Ekenäs inre skärgård. Skogarna är mångsidiga varierande från karga
klippor till frodiga klibbalsstränder. Strandvattnen är
grunda. På den västra stranden finns små flata klippor.
20
Långösund
Långön
Ekenäs
Areal: 10 ha
Anskaffningsår: 1996
Grundkartans kartblad nr 2013 09
Ekenäs
Areal: 61 ha
Anskaffningsår: 1996
Sjökortsserie B 633
Grundkartans kartblad nr 2013 09
(landstigning rekommenderas inte)
Köranvisning: Kör längs Helsingfors–Hangövägen och vik i
Karis in på väg nr 1102, skylt Snappertuna–Raseborg –kör
knappa 5 km, vik till höger på väg 1050 –fortsätt ca 3 km
–vik till vänster mot Sandnäsudden –svart skylt till vänster:
Lågösund.
Långösundsområdet är en del av ett tidigare skärgårdshemman. Nära stranden finns en liten stig. Från området har
man en fin utsikt över sundet och den del av Långön på andra sidan sundet som föreningen äger. De som inte har egen
båt för att ta sig över sundet kan mot en liten avgift hyra en
roddbåt från den närbelägna butiken på Sandnäsudd eller
från sommarcaféet där.
Butiken och caféet på Sandnäsudd är under sommarmånaderna öppna dagligen, även under
veckoslutena.
Långön har omväxlande skogsnatur
och där kan man
göra
intressanta
fotvandringar och
t.ex. plocka bär.
Den som inte har
egen båt kan ta
sig över till Långön
från fastlandet genom att hyra en
roddbåt från butiken eller sommarcaféet på Sandnäsudd.
Stränderna är klippiga. Med småbåtar är det lätt att finna lämpliga
landstigningsplatser. Rejäla, flera
meters vattendjup, som stora båtar kräver, finns både på öns västra
sida och på östra sidans södra
del.
Öns sydspets har ett speciellt värde ur naturskyddssynpunkt (bilden
brevid).
2121
Lappvik strand
Hangö
Areal: 57 ha, vattenområden 180 ha
Anskaffningsår: 1994
Sjökortsserie B 635 (landstigning rekommenderas inte)
Grundkartans kartblad nr 2011 12
Köranvisning: Kör längs väg 25 mot Hangö. Vik av till
Lappvik vid skylten “Tvärminne Koverhar”, kör under
järnvägen och sedan drygt en kilometer mot Koverhar.
Parkeringsplatsen finns på vänstra sidan om vägen.
Man kan också komma till Lappvik med tåg och med
buss.
Lappvik strand representerar de för södra delen av
Hangö udd typiska dynstränderna. Området består av
en strandzon och ovanför den finns torr skogbevuxen
momark. Området har ett betydande värde ur natursynpunkt och det hör såväl till det riksomfattande strandskyddsprogrammet som till åsskyddsprogrammet. Lappvik strand är också i bruk som grundvattenområde.
Invid vattengränsen finns strandvallar som på vissa ställen är mycket branta. Vindpinade gamla tallar har förankrat sina tjocka rötter i strandvallarna. Under årens
lopp har den kraftiga erosionen genom vind, is och
vatten emellertid lett till att trädrötterna på strandsidan delvis är synliga. Sanden är finkornig och nästan
vit. Med hänsyn till sandens benägenhet att rinna och
erosionsrisken bör man undvika att röra sig på strandvallsområdet och på andra håll där den fina sanden
bildar vallar. Besökarna uppmanas använda de trappor
som har placerats ut mellan stranden och skogen.
små båtar. Ungefär 100 m från stranden blir vattnet
plötsligt ställvis ända till 15 m djupt.
Hangö udd inklusive Lappvik var utarrenderat till Sovjetunionen under åren mellan krigen (1940–41). Gränsen för arrendeområdet gick då endast ungefär en kilometer från Lappvik strand. På föreningens område kan
man ännu se vissa spår av arrendetiden i terrängen:
ett pansarvagnsdike i riktning från öster till väster, skyttegravar, fordonsgropar och i marken grävda gropar för
skyddsrum och baracker.
Områdets strandlinje är 1 200 m och det gränsar i
nordost till Högsands ferie- och kurscentrum. Där ligger
trädgränsen längre norrut, på den höga dynsluttningen.
De som är intresserade av dessa frågor uppmanas att
besöka Frontmuséet, som finns nära Lappvik norr om
väg 25 (tfn (019) 244 3068). Muséet är öppet alla
dagar kl. 11.30–18.30 från mitten av maj till mitten
av september.
Från vattengränsen ut mot havet är det långgrunt och
på vissa ställen bildar sanden t.o.m. undervattensrev.
Det är därför möjligt att närma sig stranden endast med
22
Livet på sandstranden
Sandviken
På Lappvik strand finns såväl utrotningshotade som sällsynta växt- och insektarter. Livsvillkoren för dessa arter
uppfylls just i den här livsmiljön. T.ex. det högväxta sandröret finns i Finland endast här och på Jurmo. Andra sällsynta växtarter är bl.a. sandstarren, strandrågen, sandnarven och den taggiga sodaörten, som förr var allmänt
utbredd på Hangö udd.
Ekenäs
Areal: 22 ha
Anskaffningsår: 1999
Sjökortsserie B 639
59°57,0’ 22°52,1’
På området har man också funnit flera utrotningshotade
och sällsynta insekter: bl.a. en myrart som inte förekommer någon annanstans i Finland. Genom att området får
sin speciella prägel av strandzonen är det klart att de
sällsynta arterna också huvudsakligen förekommer vid
stranden. Det är därför ytterst viktigt att ingen skräpar
ner på stranden och att strandvallen inte grävs sönder
eller på annat sätt skadas. Det är fullt möjligt att
leva tillsammans med de sällsynta växterna och
insekterna.
Från det gamla skärgårdshemmanet Sandviken
öppnar sig en vid havsvy över Bolaxfjärden som
bildar den sydligaste delen av Skärgårdshavet.
Sodaört
Sandnarv
Sandrör och
sandstarr
Den grunda stranden är ypperlig för solbad och
vattenplask. Den har för regionen typisk fin, vit
sand i vilken det växer intressant havsstrandsvegetation. I bryggans ända finns plats för 2–4
båtar; djupet där är ca 1,3 meter.
23
Yli-Takkula
Piilolammi
Esbo
Areal: 27 ha
Avskaffningsår: 1996
Grundkartans kartblad nr 2041 11 och 16
Hyvinge
Areal: 25 ha
Anskaffningsår: 1991
Grundkartans kartblad nr 2044 02
Köranvisning: Vik från Björneborgsvägen (nr 120) till
Tackskogsvägen. Vaakkoi, Helsingfors stads friluftsområde finns i närheten.
Köranvisning: Riksvägen Helsingfors–Tavastehus till
vägskälet vid Hyvinge, vidare längs väg nr 136 västerut
mot Läyliäinen ca 4 km, sedan till höger längs Piilolammintie ca 2,5 km, dvs. till vägens ändpunkt. Man
kan också vandra till Piilolammi t.ex. från Usminjärvi
längs stigarna på Forststyrelsens område. Avståndet är
ca 1 km.
Gården Yli-Takkula ligger på den vidsträckta sjöplatån
i Noux. Största delen av gårdens från naturskyddssynpunkt värdefulla marker har fogats till Noux nationalpark. Till Yli-Takkula hör skog och åkrar som är utarrenderade för jordbruk. På gårdsplanen finns några
ekonomibyggnader som ligger i omedelbar närhet av
granngården, Ali-Takkula.
Skogsfastigheten Piilolammi ligger hjärtat av KytäjäUsmi omfattande skogsområde. Fastighetens närmaste
granne är statens naturvårdsskog, som också är upplåten
för rekreationsbruk.
Föreningens område gränsar i söder till stranden av Piilolammi på en sträcka av ca 200 m. Sjön är ganska frodig
men har rätt så rent vatten. Det största vattendjupet är
ca 9 m.
Längs stränderna av Piilolammi går en markerad stig. På
den östra stranden av sjön ligger den enda byggnaden på
området, en f.d. skogsarbetarstuga, som Forststyrelsen
har hyrt ut till SJ:s personal. Stigen går på skogssidan av
gårdsplanen och strandbastun. Vid den östra stranden
av den norra delen av Piilolammi har s.k. svart granit
förr brutits ur berget. Från Piilolammi kan man vandra
österut längs stigar på forststyrelsens marker, t.ex. till
Kaksoislammi. Inom Usmiområdet finner vandrarna flera
rastställen med kokplatser. Stigarna är till största delen
markerade, men det kan vara bra att skaffa sig en orienteringskarta från staden, om man vill kunna röra sig på
hela området. En kompass är ett annat bra hjälpmedel.
Under vintersäsongen är det omfattande skogsområdet
vid Kytäjä-Usmi ett omtyckt utfärdsmål för skidåkare.
24
Sarvikallio
Tusby
Areal: 36 ha
Anskaffningsår: 1997 (arrenderat)
Grundkartans kartblad nr 2043 06
Bergsområdet Sarvikallio, som ligger väster om Tusby
träsk, har blivit allmänt känt genom att våra bildkonstnärer i början av förra århundradet förevigat de branta
bergen. Från det höga Sarvikallio har man en vacker
utsikt över Tusby träsk. Området är ett av etappmålen
när man rör sig i kulturlandskapet vid Tusby träsk och
bekantar sig med strandnaturen i Mellannyland.
25
Palakoski
Korpudden
Vichtis
Areal: 85 ha
Avskaffningsår: 1996
Grundkartans kartblad nr 2041 04
Karis
Areal: 28 ha
Avskaffningsår: 2002
Grundkartans kartblad nr 2014 12
Köranvisning: Kör längs med Helsingfors–Åbo motorväg till Veikkola avtag –vik mot öster längs med väg nr
110 –kör längs med Palojärven metsätie 3 km, vägen
viker till höger –efter en knapp kilometer ta till vänster
till Palakosken metsätie.
Köranvisning: Vik från Hangö–Hyvingevägen nro 186
mot nordväst mot Salo. Kör ca 2 km – vik av vid Svartå
till höger till Hållsnäsvägen – kör förbi Svartå slott och
bruk – från Piispalavägens och Hållsnäsvägens korsning är det ca 1 km till Korpuddens vägkorsning.
Skogsområdet Palakoski består huvudsakligen av typisk, mångskiftande sydfinsk skog. Mummusali-bergen
erbjuder stup med ståtliga vyer och nedanför stupen
invid den lilla forsen finns en frodig
strandlund med
stort naturskyddsvärde (området är
markerat med SL
på kartan).
Den vid Lojo sjön belägna Korpudden klassificeras som
ett värdefullt bergsområde med hänsyn till natur- och
landskapsskydd i Nyland. Stränderna är steniga. I det
mångskiftande området med stora höjdskillnader ingår
även små mosspartier och hassellundar. På sydspetsen
finns utsiktsberg.
26
Kajsas
Onkimaanjärvi
Pojo
Areal: 16 ha
Avskaffningsår: 2001 (arrenderat)
Grundkartans kartblad nr 2014 03
Högfors
Areal: 30 ha
Avskaffningsår: 1999
Grundkartans kartblad nr 204202
Köranvisning: Vik av från väg nro 111 mot Kisakeskus
– ta från huvudvägen till höger längs med Heinässuovägen mot norr – till slut mot höger till Kajsaträskvägen.
Köranvisning: Kör längs Helsingfors–Björneborgvägen
(väg nro 2) och vik in på Vuotinaistentie (finns en sydlig och en nordlig korsning) – till höger längs med Karhunsalmentie – kör ca 1,5 km till friluftsområdet.
Kajsas friluftsskog ligger på gränsen till Västra och
Södra Finlands län. Områdets natur är omväxlande med
små mossar, stränder och bergig skog som är lämplig
för strövturer. Det finns stugbebyggelse i närheten men
områdets insjölandskap har ödemarkskaraktär.
Onkimaanjärvi friluftsområde ligger i norra Högfors nära
gränsen till Tammela kommun. Onkimaanjärvi ingår i
den karga och bergiga trakten inom Tavastlands höglandsområde. Friluftsområdets skog är huvudsakligen i
naturtillstånd och naturen är mångformig. Även lundar
finns.
Sjösättning av kanot lyckas bra från den lilla sandstrandsviken i områdets södra del. Resten av stränderna
är steniga.
27
28
