Medieforskning
Samhällsvetenskap
Humaniora
• Positivistisk inriktning
• Semiotik
• Tolkningsbaserad
inriktning
• Psykoanalys
• Marxism
• Litteraturvetenskap
Allsmäktiga medier (ca 1900-1940)
• Massamhälle - stora effekter
• Lasswell (1927) –
injektionsnålshypotesen
• Medier överför budskap som avkodas och ger effekt
Direkta effekter?
Tolkande metoder tidigt
• Park (1922) Blumer - Chicagoskolan
• Vardagskulturer, kvalitativa metoder
Ifrågasättande av mediernas makt
(ca 1940-1960)
• Ökad tro på individens förmåga att välja
• Inte vad medierna gör med sin publik
utan vad publiken gör med medierna
• Samma budskap har olika effekt på olika individer
• Mediemottagarna = konsumenter (och medborgare)
Uses and gratifications, Lazarfeld (1944)
Tvåstegshypotesen - mediernas effekt mer indirekt
Mäktiga massmedier åter i fokus
(ca 1960-1980)
• Långsiktiga förändringar ideologiskt och
kulturellt
• Frankfurtskolan, Adorno och Horkheimer - den
kritiska teorin (-44)
• Habermas
Marxismen
- Mediernas betydelse utanför den enskilde
individen
- Ekonomin viktig faktor för mediernas utveckling
- Ideologi
Kultivationsteorin –
Gerbner (1969)
Dagordningsteorin
McCombs 1972
Valet 1991
EG
Ekonomi
• 2 månader före valet
36%
2%
• Veckan före valet
5%
25%
Mediernas makt en komplex
förhandlingsfråga (ca 1980 - )
• Större utbyte mellan de som vill förklara de stora strukturerna och de som
ägnar sig åt människors tolkande
Cultural studies
•
Stuart Hall
•
Empirisk medieforskning
•
Medieetnografi
•
Produktionsstudier
•
Politisk-ekonomisk teori och feminism
•
Textanalys/Berättelseanalys/Diskursanalys/Samtalsanalys
Tidig
masskommunikationsforskning
• Funktionalistiskt angreppssätt
• Kommunikationen som en överföringsprocess
• ”Det goda samhället”
• Politik och fakta
• Kvantitativa metoder
Senare medieforskning
• Tolkande angreppssätt
• Kommunikation som meningsskapande
• Komplexa kommunikationsteorier
• Vad är gott samhälle?
• Känslor, populärkultur och underhållning
• Kvalitativa metoder
Medier och påverkan
• Världarnas krig i radio 1938
Medieeffekter
• Vilken typ av effekter avses? Beteenden, åsikter,
uppfattningar
• Hur kan effekter relateras till tiden?
• På vilken nivå i samhället uppstår effekterna?
• Är effekten planerad/medveten eller inte?
Mustasch
18.00
19.30
Behov och kognition
• Kognitiva behov
• Känslomässiga behov
• Personliga behov
• Sociala behov
• Flyktbehov
Informationsmiljö:
- Format
- Innehåll
- Miljö
- Psykologiskt tillstånd
Selektionsprocesser:
• Selektiv exponering
• Selektiv perception/uppmärksamhet
• Selektiv hågkomst
• Primäranvändning
• Sekundäranvändning
• Tertiäranvändning
Kognitiva scheman
• Personschema
• Rollschema
• Händelseschema
• Jagschema
Opinioner
1. Verkligheten
2. Betraktarens bild av verkligheten
3. Betraktarens reaktioner på – och handlingar
utifrån - bilden av verkligheten.
Opinionseffekter
•
•
•
•
•
•
Strategisk påverkan
Ansluta till den vinnande sidan
Majoritetseffekten
Tankeväckareffekten
Tystnadsspiralen. Noelle-Neumann
Tredjepersonseffekt.
Opinionsundersökningar
•
•
•
•
•
•
•
Den allmänna informationsmiljön
Politisk medvetenhet
Svarens kvalitet
Tillgängligt i huvudet just då
Tillgänglighet påverkas bl.a. av media
Frågeformuleringar
Mediers presentation
Dagordning och kultivation
Mediedagordning
•
•
•
•
•
Mediernas trovärdighet
Medietypen
Politisk intensitet
Medborgarnas kognitiva förmågor och politiska kunskaper
Graden av närhet till diskuterade frågor
Kultivationsteorin
• De som kollar mycket på tv har en ”tv-bild” av verkligheten
Medievåld och påverkan
• Svårt dra slutsatser bara ifrån innehållet
• Medier i relation till psykologiska och sociala
förhållanden
•
•
•
•
•
Typ av våld
Hur mycket använder
Med vem
Ålder på barn osv.
Personlighet
Andra typer av påverkan
• Reklam/marknadsföring: Engagemang
Information – Impuls – Dissonans
•
•
•
•
•
Förpliktelser
Reciprocitetsregeln
Tilltro till auktoriteter. Milgram.
Kontrastprincipen
Teorin om sociala bevis
