Vad är Geologi?
Geologin strävar efter att beskriva samspelet som
sker mellan litosfären (stensfären), hydorsfären,
atmosfären samt biosfären, och som resulterar i
antingen successiva eller tvära förändrigar av
jordklotet. En successiv förändring är exempelvis
plattektoniska
processer
eller
vittring
av
kontinenter. Tvära förändringar är till exempel
vulkanism eller jordbävningar. Vårt jordklot är
4564 miljoner år gammalt. Sedan dess har endast
försumbara mängder material kommit till på
jordklotet. Vi kan säga att allt, precis ALLT vi har
på jordklotets yta idag är bildat ur samma material
som vårt jordklot en gång bildades ur.
Bergarter och sediment ute i fält fungerar som ett
gigantiskt geologiskt laboratorium och arkiv där vi
kan hämta information om jordklotets historia.
Geologer arbetar mycket ute i fält.
Geologin erbjuder insikter i såväl lokala som
globala geologiska, kemiska och fysikaliska
processer som har format, och fortsätter att forma,
jordytans struktur och sammansättning. Kunskapsområdet medför även vetenskapliga teorier och rön angående
universums, solsystemets, planeternas och livets uppkomst och utveckling.
Geovetenskaper är ett brett vetenskapsområde och är uppbyggt av olika vetenskapsgrenar såsom:
• Mineralogi redogör för mineralens kemiska och fysikaliska egenskaper samt för deras uppkomst, förekomst och
kristallisationsförlopp.
Kristallografi
• Petrologi handlar om bergarternas uppkomst, utbredning och ursprung samt om deras kemiska och fysikaliska
egenskaper.
• Geokemi redogör för grundämnenas fördelning och koncentration såväl i mineral och bergarter som i hydrosfären
(vad är rent vatten och vad är förorenat vatten?), atmosfären, i jordklotets inre och i universum. Geokemin studerar
hur olika ämnen beter sig i de stora kretsloppen på jorden.
• Jordartsgeologi behandlar alla vittringsprodukter på jorden, såsom olika typers sand och leror.
• Geofysik handlar om jordskorpans och jordklotets fysikaliska egenskaper såsom, fasthetsgrad (var är jordklotet i
fast fas och var är det plastiskt?), magnetism, strålning, gravitation, ledningsförmåga och seismisk aktivitet.
Vetenskapsområdet studerar även närrymdens samt de övriga planeternas fysikaliska egenskaper.
• Malmgeologi redogör för olika malmers mineralsammansättnigar, tillkomst och utbredning.
• Seismologi. Med hjälp av seismologi får man inte bara information om jordbävningar, utan även information om
hur jordklotet ser ut inuti.
• Paleontologi redogör för det ”levande” jordklotets historia baserat på studier av fossil. Paleontologen ger oss
kunskap i hur biosfären sett ut sedan urminnes tider.
TEXT & FOTO: CECILIA AARNIO
Delar av portalen geologia.fi har översatts till svenska för att åtgärda bristen på svensk litteratur om geologi och
geologiska processer riktad till den breda allmänheten.
Lättillgänglig geologi på nätet:
www.geologia.fi
Stenar på skärmen. Väloptimerade nätsidor ska göra att man lätt hittar geologia.fi då man googlar något som har
med geologi att göra. Från vänster står Olav Eklund, Ari Brozinski och Cecilia Aarnio.
I samband med geologins dag den 15 september öppnades en ny geologiportal på svenska. Det är den fem år gamla
portalen geologia.fi som till sina centrala delar har översatts till svenska, för att råda bot på bristen på lättillgänglig
text om geologi.
I portalen behandlas till exempel solsystemets uppkomst, den finländska skärgården samt olika bergarter och
mineral. Mera material och bilder läggs till kontinuerligt och om de svenska sidorna besöks tillräckligt flitigt
kommer man att översätta hela portalen.
– Portalen riktar sig till alla naturintresserade människor som vill veta mer om jordklotets uppkomst och
utveckling. Det finns gott om böcker om bergarter och mineral på svenska men ingen litteratur som beskriver de
geologiska processerna så det här materialet är unikt, säger Olav Eklund, professor i geologi och mineralogi vid Åbo
Akademi.
– De finskspråkiga sidorna har runt femtusen besökare per månad, vilket visar att ämnet ligger i tiden. Om vi
lyckas locka ett stort antal besökare också på svenska, till exempel genom att väcka intresse i Sverige och Norge,
kommer vi att utöka sidorna så att de helt och hållet motsvarar de finskspråkiga sidorna.
Förutom att fungera som bas för skolundervisning och göra forskningen tillgänglig för allmänheten, hör det till
också sidornas funktion att marknadsföra ämnet geologi. I grundskolan är ämnet underordnat geografi och
behandlas främst som "naturgeografi".
– Geologi är ett expanderande ämne som blir allt
viktigare då jordklotets resurser tryter och globala
miljöproblem måste åtgärdas. Det är konstigt att det
inte finns i skolan.
Portalen upprätthålls av Nationalkommittén för geologi
i Finland men en stor del av aktiviteten runt portalen
sker vid Åbo Akademi. Det är redaktör Cecilia Aarnio
vid Resurscenter för matematik, naturvetenskap och
teknik i skolan som har sörjt för den svenska
översättningen, medan doktorand Ari Brozinski sköter
portalens tekniska utformning och har bidragit med
mycket material till de finska sidorna.
Dessutom görs sakgranskningen av personal vid ämnet
geologi och mineralogi vid Åbo Akademi medan Olav
Eklund själv har varit medlem i portalens arbetsgrupp
sedan den grundades för sju år sedan.
Väloptimerade nätsidor ska göra att man lätt hittar geologia.fi
då man googlar något som har med geologi att göra. Från
vänster står Olav Eklund, Ari Brozinski och Cecilia Aarnio.
– Arbetet som ligger bakom portalens svenska sidor
motsvarar i princip en hel lärobok så det är faktiskt en
hel del arbete som satts ner på den.
TEXT & FOTO: NICKLAS HÄGEN/MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI
