Examensarbete Parameterundersökning kring användares

Fakulteten för teknik och samhälle
Datavetenskap
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Parameterundersökning kring användares
medvetenhet och oro för cookie-användning
Parameter Survey on users' awareness and
concern about the use of cookies
Kristina Soldo
Camilla Tomasson
Examen: Kandidatexamen 180 hp
Huvudområde: Informationssystem
Program: Affärssystem & Ekonomi och IT
Datum för slutseminarium: 2016-06-01
Handledare: Bengt J. Nilsson
Andrabedömare: Helena Holmström Olsson
Förord Vi vill tacka de som bidragit till att möjliggöra denna studie. Först vill vi rikta
ett tack till vår handledare Bengt J. Nilsson som hjälpt oss utforma studien.
Därefter vill vi tacka forskarna Caroline Miltgen och Dominique PeyratGuillard och till sist Christer Spörndly på F-secure som bidrog med material
för utformningen av vårt frågeformulär.
Kristina Soldo och Camilla Tomasson
Malmö 2016-­‐05-­‐16 Sammanfattning Mängden data på nätet har ökat enormt de senaste åren mycket på grund av
utvecklingen av sociala medier. På grund av detta har ett större incitament för
att använda cookies och att samla in användarinformation skapats. Denna
ökade insamling av personlig data skapar i sin tur en större risk för att
användares integritet går förlorad. Tidigare forskning kring användares oro
och medvetenhet för användningen av cookies har visat att många användare
är helt ovetande om dessa risker för övervakning. Studien syftar till att
förklara hur olika parametrar påverkar användes oro och medvetenhet kring
cookie-användning genom ett frågeformulär. För att analysera resultatet
används diagram och korrelationsanalyser. Resultatet visar att 83% av
respondenterna är medvetna om cookie-användning och dessutom känner
över hälften av dessa någon typ av oro för den kartläggning som sker genom
dem. När vi tittat på medvetenhet och oro för cookie-användning utifrån kön,
ålder och utbildningsnivå visar resultatet flera korrelationer. Resultatet visade
starka korrelationer mellan bland annat medvetenhet och utbildningsnivå.
Utöver detta visar resultatet även starka korrelationer mellan medvetenhet och
kultur/kön.
Abstract The amount of data online has increased tremendously in recent years, largely
because of the development of social media. Because of this, a greater
incentive to use cookies and collect user information has been created. This
increased collection of personal data creates a greater risk that users' privacy
is lost. Previous research on users' concern and awareness of this has shown
that many users are unaware of these risks. This study aims to explain how
different parameters affect the users concern and awareness regarding the use
of cookies through a questionnaire. To analyze the results we used graphs and
correlation analyzes. The results show that 83% of respondents are aware of
the use of cookies and more than half of them feel some type of concern about
the monitoring which is possible because of them. When we looked at
awareness and concern about the use of cookies by gender, age and
educational levels the results show several correlations. The results showed
strong correlations between awareness and education. In addition, the result
also show strong correlations between awareness and culture/gender.
Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund ...................................................................................................... 1 1.1 Större mängd data skapar större incitament för övervakning ............................................. 1 1.2 Cookies .......................................................................................................................................... 1 1.3 Integritet och dess förändring över tid .................................................................................... 3 1.4 Syfte och forskningsfrågor ......................................................................................................... 3 2. Användares reaktioner till cookies ................................................................................... 4 2.1 Cookies -­‐ en risk för användares integritet? ........................................................................... 4 2.2 Tidigare forskning ........................................................................................................................ 4 3. Metod .................................................................................................................................... 5 3.1 Litteraturundersökning ............................................................................................................... 5 3.2 Vetenskapligt förhållningssätt .................................................................................................. 7 3.3 Urval .............................................................................................................................................. 8 3.4 Utformning av frågeformulär .................................................................................................... 8 3.5 Kvalitet och kritisk reflektion ................................................................................................. 10 3.6 Analysansats .............................................................................................................................. 11 4. Resultat ............................................................................................................................... 12 4.1 Demografi .................................................................................................................................. 12 4.2 Medvetenhet ............................................................................................................................. 13 4.3 Oro .............................................................................................................................................. 19 4.4 Säkerhetsåtgärder .................................................................................................................... 22 5. Analys & diskussion ........................................................................................................... 27 5.1 Analys ......................................................................................................................................... 27 5.2 Jämförelse mellan resultat och teori ..................................................................................... 28 5.3 Diskussion om insamlingsenheter ......................................................................................... 29 6. Slutsats ................................................................................................................................ 30 6.1 Svar på syfte och frågeställningar .......................................................................................... 30 6.2 Vidare forskning ........................................................................................................................ 32 Referenslista ............................................................................................................................... i Bilaga 1 ..................................................................................................................................... iii Bilaga 2 ....................................................................................................................................... v Tabellförteckning TABELL 1. SÖKORD FÖR LITTERATURUNDERSÖKNINGEN. ......................................................................................... 6 TABELL 2. VISAR KÖN, ÅLDER OCH UTBILDNINGSNIVÅ PÅ RESPONDENTERNA FRÅN RESPEKTIVE SIDA 12 TABELL 3. KORRELATION MELLAN MEDVETENHET OCH UTBILDNINGSNIVÅ ...................................................... 14 TABELL 4. KORRELATION MELLAN MEDVETENHET OCH KULTUR .......................................................................... 15 TABELL 5. KORRELATION MELLAN MEDVETENHET OCH KÖN ................................................................................. 18 TABELL 6. KORRELATION MELLAN MEDVETENHET OCH UTBILDNINGSNIVÅ ...................................................... 18 TABELL 7. KORRELATION MELLAN KÖN OCH SÄKERHETSÅTGÄRDER ................................................................. 24 TABELL 8. STATISTISKT SIGNIFIKANTA KORRELATIONER ......................................................................................... 27 Figurförteckning FIGUR 1. BESKRIVNING AV URVALET AV SIDOR UTIFRÅN PARAMETRAR ............................................................... 8 FIGUR 2. RESPONDENTERNAS NATIONALITETER .......................................................................................................... 13 FIGUR 3. FRÅGA FRÅN FRÅGEFORMULÄRET FÖRDELAT EFTER UTBILDNINGSNIVÅ ........................................ 14 FIGUR 4. FRÅGA FRÅN FRÅGEFORMULÄRET FÖRDELAT EFTER INSAMLINGSENHETERNA ............................ 15 FIGUR 5. FRÅGA FRÅN FRÅGEFORMULÄR FÖRDELAT MELLAN ÅLDERSGRUPPER ............................................ 16 FIGUR 6. FRÅGA FRÅN FRÅGEFORMULÄR FÖRDELAT MELLAN KÖN ..................................................................... 17 FIGUR 7. FRÅGA FRÅN FORMULÄRET ............................................................................................................................... 19 FIGUR 8. SKILLNAD MELLAN REDDIT OCH ÖVRIGA SIDOR ........................................................................................ 20 FIGUR 9. FRÅGA UPPDELAT MELLAN MÄN OCH KVINNOR ......................................................................................... 21 FIGUR 10. FRÅGA FRÅN FRÅGEFORMULÄRET UPPDELAT EFTER ÅLDER ............................................................. 22 FIGUR 11. FRÅGA FRÅN FRÅGEFORMULÄRET ............................................................................................................... 23 FIGUR 12. FRÅGA FRÅN FRÅGEFORMULÄRET UPPDELAT EFTER ÅLDERSGRUPPER ........................................ 23 FIGUR 13. FRÅGA FRÅN FRÅGEFORMULÄRET FÖRDELAT MELLAN ÅLDERSGRUPPER PÅ REDDIT ............. 24 FIGUR 14. FRÅGA FRÅN FRÅGEFORMULÄRET FÖRDELAT MELLAN ÅLDERSGRUPPER PÅ FACEBOOK,
FAMILJELIV OCH FLASHBACK .................................................................................................................................. 25 FIGUR 15. FRÅGA FRÅN FRÅGEFORMULÄRET ............................................................................................................... 26 1. Inledning och bakgrund
1.1 Större mängd data skapar större incitament för övervakning Genom digitaliseringen har nya plattformar byggts upp som erbjuder
organisationer nya sätt att kommunicera och interagera. Internet har idag
börjat uppta en allt större del av människors liv och används dagligen av
miljontals användare. Idag publiceras det dagligen 2,5 miljarder gigabyte data
på internet [10] och en stor del av denna data kommer från sociala nätverk.
Sociala nätverk har på bara ett par år växt till att bli en betydande del av
personers liv och dagliga nätvanor. Bara Facebook själv har idag över 936
miljoner användare [18]. Sociala nätverk visar även att användare idag är mer
villiga att exponera sig och dela med sig av privat information än vad de varit
någonsin tidigare.
Med digitalisering och skapandet av sociala medier har data som finns
tillgänglig på internet mångdubblats [15] det senaste decenniet. Användning
av den stora mängden data som finns tillgänglig kan vara ett allvarligt hot och
kan skapa en ökad oro för att den personliga integriteten ska gå förlorad.
Detta på grund av att varje telefonsamtal, varje digital sökning, varje inlägg på
sociala medier och alla GPS- lokaliseringar kan spåras och data från dessa
olika kanaler kan sedan kombineras för att skapa ett fönster in i användares
privatliv [11]. För att kunna spåra data från användarna använder företag sig
av en teknologi som kallas cookies som har öppnat upp möjligheten för
övervakning. Användare är ofta omedvetna om hur deras personliga data
samlas in och används, vilket kan skapa problem för användarens integritet
[12].
1.2 Cookies Med intåget av den stora mängden data som samlas in kommer den uråldriga
frågan: säkerhet och bekvämlighet eller personlig integritet? Dessa frågor har
länge
debatterats,
när
det
gäller
avlyssning
av
telefoner
och
övervakningskameror på gator och torg. Till exempel diskuterades nyligen ett
uttalande från FBI-chefen James Comey [1] där han diskuterade den ökade
medvetenheten kring hur teknologi kan användas för att spionera på
människor och att han också delade den rädslan. Trots det menade han att
total integritet hindrar rättsskipning. Det finns en skillnad mellan dessa
intrång i användares integritet på nätet. För vanliga användare handlar den
möjliga integritetskränkningen om så kallade cookies. I de flesta fall krävs
dock ett godkännande av avtal eller så kallade godkännande av cookies [5].
1 Det är dock knappt möjligt att tala om ett informerande samtycke om
internetanvändare inte är medvetna om vad cookies är, eller hur de fungerar.
Det finns studier som visar att även om ca 90% av erfarna internetanvändare
hävdar att de vet vad cookies är för någonting så är det endast ca 15% som
kan svara korrekt på specifika frågor om dem [5].
En lätt förklaring av cookies är att de är små textsträngar som sparas på
användarens hårddisk av en webbläsare och hjälper webbplatser att
upprätthålla information om sina användare eller vad deras användare gör [2].
När användare återbesöker en webbsida minns cookien användaren genom ett
identifikationsnummer som varje dator har. Företag kan genom cookies inte se
vem det är som besöker en hemsida och kan inte heller få tillgång till någon
större privat information om användaren. Informationen av privat karaktär
kan företag med hjälp av cookies endast få tillgång till om användaren själv
delat med sig av informationen [14]. Denna information som cookies sparar
används sedan för att ge internetanvändare olika funktioner på webbplatsen,
samtidigt som innehavarna av sidan kan använda denna information till att
kartlägga hur internetanvändarna beter sig på nätet. Det finns två typer av
förstaparts-cookies: en av dem sparar en fil på enheten under en längre tid
och har ett utgångsdatum. Den andra typen kallas sessionscookies och har till
skillnad från den första typen inget utgångsdatum. Den senare typen lagras
endast tillfälligt på enheten när en viss sida besöks, till exempel
inloggningsuppgifter [2]. Tredjepartscookies skiljer sig från förstahandscookies genom att denna typ tillhör en tredje part, till exempel en annonsör.
Denna typ av cookie används för att skapa ett skräddarsytt innehåll för
användare, för annonsering och för att kartlägga internetanvändares
beteenden. Denna typ av cookies kan hota användares integritet [13].
Under 90-talet användes cookies främst som ett verktyg för att hjälpa
användare att interagera med en webbsida [16]. Enligt Hormozai [2] har
utvecklingen av cookies gått långt från dess tänkta användningsområde.
Cookies designades ursprungligen för att hjälpa användare vid onlineshopping men har sedan dess blivit en synonym för problematiken kring
personlig säkerhet och integritet [2]. Under 90-talet när cookies började
användas fanns det inget hot mot användares integritet, utan problematiken
med cookies har uppstått i efterhand när företag insett hur mycket
information som lagras på en cookie-fil.
Företag har idag skapat en marknad där företag säljer informationen från
cookies vidare till tredjepartsföretag, som använder informationen som en
teknik för marknadsföring genom att anpassa all reklam efter vilka sidor
användaren interagerar med [16]. Enligt Sipior m.fl. [16] har denna typ av
insamling fått användare att tvivla på hur deras integritet behandlas genom
cookie användning.
2 1.3 Integritet och dess förändring över tid Enligt Sipior m.fl. [16] definierades integritet av amerikanska akademiker på
60-talet som “rätten individer har att kontrollera, förändra, hantera och ta
bort information om dem själva”. Begreppet innefattade även rätten att
bestämma när, hur och till vilken grad information delades med andra.
Definitionen är från 1960 talet, när problematiken med konsument-integritet
och data-skydd var ny [16]. Sipior m.fl. [16] skriver även om hur Mark
Zuckerberg som skapade Facebook, tror att sociala medier har förändrat hur
vi ser på integritet. Mark Zuckerberg beskriver det som att människor har
blivit väldigt bekväma med att dela med sig av information av olika sorter, och
att de även är mer öppna med fler människor. Han menar att den sociala
normen är något som har utvecklats över tiden [16]. Sipior m.fl. [16] menar att
människors oro för deras integritet kanske har minskat under specifika
förhållanden, till exempel när det handlar om sociala medier.
I denna studie kommer begreppet integritet att stå för en individs vilja att
kontrollera eller ha inflytelse över användningen, förvärv och potentiell
sekundär användning av personlig data.
1.4 Syfte och forskningsfrågor Syftet med studien är att förklara hur olika parametrar påverkar användares
oro och medvetenhet för cookie-användning. Studien ska undersöka internetanvändares medvetenhet, uppfattningar och oro kring användandet av cookies
och datainsamling. Uppsatsen anses färdig när insamlad data kring
användares syn på cookie-användning analyserats utifrån tidigare teori och
diskuterats utifrån våra parametrar. Den övergripande forskningsfrågan för
denna studie är om internetanvändare är medvetna om hur deras data
behandlas på nätet samt om detta leder till någon oro för deras integritet.
Nedan specificeras tre huvudsakliga frågeformuleringar, vilka ska undersöka
medvetenhet och oro kring insamling och kartläggning av data på internet.
• Hur påverkar ålder, kön och utbildningsnivå användares oro och
medvetenhet för cookie-användning?
• Till vilken grad är internetanvändare medvetna om den insamling och
kartläggning av data som sker genom cookies?
• Hur känner internetanvändare för insamling och kartläggning av data,
känner dem oro för sin integritet?
3 2. Användares reaktioner till cookies 2.1 Cookies -­‐ en risk för användares integritet? Användningen av cookies idag kan utgöra ett hot mot den personliga
integriteten. Dessa hot innebär ofta att känslig information om användaren
sparas, denna information skickas sedan öppet runt på nätet. Exempelvis
kan e-handelsföretag använda data kunder delar med sig av för att utbyta
information med andra webbplatser för att skapa personanpassad reklam.
Vad som samlas i cookie-filerna och vad denna information används till har
användarna oerhört liten kontroll över [17]. Användare upplever ofta cookies
som en integritetskränkning på grund av att de öppnat upp ett nytt sätt för
övervakning och för att informationsinsamlingen kan ske utan användarnas
medvetna samtycke [9]. Många användare vet inte att en cookie placerats på
deras hårddisk, vad den ska användas till, eller om någon tredje part har
tillgång till informationen [2]. Senicar m.fl. [17] har även påvisat att
kommunikationsnätet kan vara väldigt avslöjande genom att förbinda
datatrafik med användares uppgifter såsom plats, datainnehåll med mera.
Användare är ofta helt omedvetna om hur deras personuppgifter samlas in,
bearbetats och distribueras, vilket lämnar väldigt lite utrymme för användarna
själva att kontrollera hur deras data hanteras [12]. Det finns idag många olika
sätt för användare att försöka förhindra övervakningen om de är medvetna om
dessa risker. Användare kan exempelvis rensa sin cookiehistorik och använda
programvaror som blockerar reklam i webbläsaren [19]. Trots dessa åtgärder
är det svårt att undkomma cookies helt och hållet eftersom de hela tiden
sparas på användarens hårddisk.
2.2 Tidigare forskning Enligt Miltgen och Peyrat-Guillard [8] finns det olika faktorer som påverkar
hur användare känner inför insamling av personuppgifter och personlig data.
Beroende på vilken åldersgrupp användaren tillhör finns det skillnad på hur
lätt personen delar med sig av personuppgifter och annan information på
nätet [8]. Enligt Miltgen och Peyrat-Guillard [8] har personer under 25 år en
tendens att dela med sig av mer information, de är mer positiva till
datahanteringen och är även mer säkra på sin egen förmåga att förhindra
möjligt missbruk av deras personliga data [8].
Vissa användare anser att insamling av personlig information och data är en
överträdelse av förtroende och personlig integritet medan andra ser det som
ett hjälpmedel för att få mer personliga annonser och rekommendationer [8].
Miltgen och Peyrat-Guillard [8] studerade fenomenet utifrån en kvalitativ
ansats med hjälp av fokusgrupper. I studien undersöktes även kultur som en
faktor, med resultat som visar att åsikterna skiljer sig till viss del beroende på
var landet befinner sig i Europa. Miltgen och Peyrat-Guillard [8] ger råd till
vidare forskning att utföra en kvantitativ studie för Europa för att se om dessa
teorier går att bekräfta genom generalisering.
4 Enligt Sipior m.fl. [16] kan cookies samla in och dela privat information utan
användarens vetskap vilket kan vara ett hot mot deras integritet. I studien av
Sipior m.fl. [16] diskuteras olika faktorer som kan påverka hur användare ser
på integritet och hur oroliga de är för att gå miste om den. Kultur tas upp som
en erkänd faktor, där bland annat stor skillnad visas mellan amerikanska och
tyska användare. Även ålder tas upp som en faktor där studien enligt Sipior
m.fl. [16] har visat att yngre användare (18-29) använder sig av fler åtgärder
för att begränsa andelen personlig information om dem på nätet. Studien tar
även upp medvetenhet som en faktor som kan öka oron för den personliga
integriteten. Enligt Sipior m.fl. [16] kommer vidare forskning att visa om
fördelarna och bekvämligheten som cookies medför överväger oron för
integriteten för användarna.
Enligt McDonald och Carnor [7] finns det en viss medvetenhet om
datainsamlingen som sker genom cookies och hur företag använder deras
internethistorik för marknadsföring. Detta baseras på en undersökning som
bestod av 14 intervjupersoner, studien handlade om hur anpassad
annonsering och datainsamling uppfattas av användare. Även om det fanns en
viss medvetenhet om cookies hos respondenterna var det få som kunde
definiera vad det är för något eller förklara hur cookies används. Av
svarspersonerna kunde enbart 3 av 14 koppla cookies till individanpassad
annonsering. Många av intervjupersonerna trodde att deras handlingar på
nätet var helt och hållet anonyma förutom om de var inloggade på hemsidan.
Vissa av respondenterna ansåg att denna typ av datainsamling som används
för individanpassad annonsering var kränkande för privatlivet. Även Luzak [5]
menar att användare generellt sett inte är medvetna om övervakning som sker
genom cookies på nätet.
3. Metod 3.1 Litteraturundersökning För att hitta litteratur till studien har Malmö Högskolas databas Summon
använts. För att hitta vetenskapliga artiklar relevanta för studien användes
utvalda relevanta sökord. Dessa kombinerades även på olika sätt för att
kunna bredda sökresultaten. Sökorden som huvudsakligen använts till
studien presenteras nedan.
-­‐ Cookies
- Privacy
- Social media
- Big data
5 Tabell 1. Sökord för litteraturundersökningen.
Sökord
Sökträffar per sida
Vetenskapliga artiklar
Cookies
privacy
3 604
A.M. Hormozi. Cookies and privacy.
EDPACS 32(9), pp. 1-13. 2005.
J. Pierson., & R. Heyman. Social media
and cookies: Challenges for online
privacy. Info,13(6), pp. 30-42. 2011.
J.C. Sipior, B.T. Ward, & R.A.
Mendoza. Online privacy concerns
assoiciated with cookies, flash cookies,
and web beacons. Journal of internet
commerce, 10(1), pp.1-16. 2011.
Cookies
social
media
7 381
Big data
320 994
Online
privacy
cookies
1 553
J.A.
Luzak.
Privacy
notice
for
dummies? towards european guidelines
on
how
to
give
"clear
and
comprehensive information" on the
cookies' use in order to protect the
internet users' right to online privacy.
Journal of Consumer Policy, 37(4), pp.
547-559. 2014.
H.E. Pence. What is Big Data and why
is
it
important?
J.educational
technology systems, 43(2), pp. 159-171.
2014.
A.D. Miyazaki. Online Privacy and the
Disclosure of cookie Use: Effects on
Consumer Trust and Anticipated
Patronage. Journal of Public Policy &
Marketing, 27(1), pp. 19-33. 2008.
A. Queiroz, & R. de Queiroz. Breach of
internet privacy through the use of
cookies
ACM,
71.
2010.
Web
privacy
157 896
C.E. Wills, &
M. Zeljkovic. A
personalized approach to web privacy:
awareness, attitudes and actions,
Information Management & Computer
Security,19(1), pp. 53-73. 2011.
V. Senicar, J.B. Blazic, & K. Klobucar.
Privacy-Enhancing
Technologiesapproaches
and
development.
Computer Standards & Interfaces, 25(2),
pp. 147-158. 2003.
Cultural
27 440
C.L. Miltgen., & D. Peyrat-Guillard.
6 privacy
Big
data
mapping
Cultural and generational influences
on privacy concerns a qualitative study
in seven European countries. European
Journal of Information System, 23(2),
pp. 103-125. 2014.
87 287
V.K. Singh, S.K. Banshal, K. Singhal, &
A. Uddin. Scientometric mapping of
research on ”BigData”. Scientometrics,
105(2), pp. 727-741. 2015.
För att kunna säkerställa kvaliteten för studien har sökandet avgränsats till
att endast innefatta artiklar som genomgått en peer-review. För att kunna
välja ut relevanta artiklar från denna stora datamängd som kan utläsas i
tabell 1 ovan valdes att först titta på titeln för att göra ett urval. Genom att
börja på sida 1 av sökresultaten studerades namnen på artiklarna för att
avgöra om artikeln var relevant för studien. Därefter studerades
sammanfattningen för artiklarna. Om artikeln då verkade vara relevant
studerades artikeln närmare genom att läsa inledning, metod och resultat.
Denna process skedde iterativt tills en mättnad kunde uppnås. Genom att
titta på referenslistor från relevanta studier kunde litteraturen växa och
generera mer bakgrundsinformation till vår studie. I de fall där fler artiklar
krävdes eller när inga relevanta artiklar fanns på sida 1 av sökresultaten
skedde samma process för sida 2 eller 3. För de artiklar som sedan studerades
mer noggrant kontaktades i vissa fall forskaren för att kunna ta del av
ytterligare information kring studiens metodologi.
3.2 Vetenskapligt förhållningssätt I studien har vi valt att lägga fokus på att förklara hur olika parametrar
påverkar användares oro och medvetenhet för cookie-användning. För att göra
detta vill vi hitta en lagbundenhet för människors åsikter om cookieanvändning vilket innebär att studien ligger närmare den positivistiska synen.
Positivismen strävar efter att försöka förutse ett beteende och objektivitet i
relation till studieobjektet [6]. Positivism har ett grundläggande antagande
som innebär att det finns generella lagar i den objektiva verkligheten som ska
studeras, detta brukar resultera i att positivister försöker fastställa
lagbundenheter [3], i detta fall över det mänskliga beteendet när det gäller
utbildningsnivå, ålder och kön. Studien strävar efter att kunna dra slutsatser
om det finns någon koppling mellan våra parametrar och våra faktorer
medvetenhet och oro.
7 3.3 Urval Frågeformulär används för att samla in data för att kunna uppfylla studiens
syfte, detta på grund av vi behöver ett större antal respondenter, allt från
personer
som
enbart
gått
ut
grundskolan
till
personer
med
högskoleutbildning. Eftersom syftet med studien utgår ifrån olika parametrar
är det viktigt att dessa finns representerade bland respondenterna, det vill
säga både män och kvinnor, hög och lågutbildade och så brett spann mellan
åldersgrupper som möjligt. Frågeformuläret är även riktat till personer med
olika nationaliteter då studien gör en jämförelse med tidigare teori som även
inkluderar faktorn kultur. De svenska sidorna består av sociala medier där vi
riktar in oss på Facebook och två forum, Flashback och Familjeliv. På forumet
Familjeliv är målet att få tag i kvinnliga respondenter, fokus är även att få
respondenter i medelåldern med högre utbildning. På Flashback är fokus att
få fler manliga respondenter och personer med generellt sätt lägre utbildning
än respondenterna från Familjeliv. På Facebook delas formuläret på en mängd
olika grupper för olika orter runt om i Sverige. Genom dessa grupper på
Facebook är målet att få respondenter från alla urvalsgrupper. När det
kommer till den utländska webbsidan delas frågeformuläret på forumet
Reddit. På Reddit befinner sig personer från olika länder vilket ger oss större
möjlighet att nå ut till personer runt om i världen. Från denna sida är fokus
också att få in respondenter med lägre ålder och utbildning. Frågeformuläret
delas på de olika sidorna i totalt fem veckor.
Figur 1. Beskrivning av urvalet av sidor utifrån parametrar
3.4 Utformning av frågeformulär Till hjälp för utformningen av frågeformuläret används tidigare studiers
formulär och teori som stöd. De studier som till huvudsak används för
utformningen är Miltgen och Peyrat-Guillard [8] och F-secures studie.
Formuläret utgår ifrån frågor om cookies, oro och medvetenhet för
användarnas integritet. Studien utgår från en abduktiv ansats eftersom
studien utgår från både tidigare teorier och begrepp men även egna
frågeställningar som ska förklaras genom empiri [3].
8 Planering är en stor del av att utforma ett frågeformulär och det finns tre
centrala saker som ska behandlas i ett frågeformulär, dessa är [3]:
- Alla begrepp måste konkretiseras, så de inte är vaga eller oprecisa och det
ska tydligt framgå vad som ska mätas.
- Frågorna måste formuleras så korrekt som möjligt, detta för att undvika
oönskade resultat.
- Bestämma hur undersökningen ska genomföras exempelvis, ska formuläret
spridas som brev eller e-post.
För att kunna utforma frågeformuläret används Kylens [4] fyra steg. Dessa är:
första utkastet, första försöksversionen, slutversion och sista steget består av
att skicka ut, samla in och göra påminnelser.
I det första steget, första utkastet påbörjas ett antal frågor som täcks inom
studieområdet. Frågorna utformas utifrån kategorisvar och rangordnade svar.
Vid kategorisvar ges uppgiftslämnaren tydliga val mellan de olika alternativen,
dessa frågor mäter ofta inställningar om vad respondenterna är för och mot,
eller består de av ja/ nej frågor [3]. Rangordnade svar används i första hand
för att mäta hur missnöjda respektive nöjda respondenterna är med något [3].
De rangordnade svaren mäter främst intensiteten i enskilda förhållanden,
dessa frågor handlar om hur intensivt människor känner för något.
För att utforma frågorna så bra som möjligt följs några av Jacobsens [3]
minnesregler. En minnesregel är att eftersträva enkelhet i frågorna, detta
uppfylls genom att hålla språket kort med avslutande meningar. Invecklade
meningar med inskjutna bisatser undviks och talspråket eftersträvas i hög
grad. Den sista minnesregeln som diskuteras är att överväga om
frågeformuläret ska ha en mittenkategori eller en “vet-inte”- kategori bland
svarsalternativen. En mittenkategori används oftast vid frågor som gäller
åsikter, attityder och känslor. Enligt Jacobsen [3] hävdar forskare att en
mittenkategori är en inbjudan för respondenterna att inte svara på frågan,
istället väljer de att kryssa i “vet-inte” för att slippa tänka igenom eventuella
besvärliga frågor. Till studien används en mittenkategori för vissa frågor då
alla inte har en specifik åsikt till en viss fråga och det finns inte någon större
poäng i att försöka tvinga en uppgiftslämnare att ta ställning till en fråga.
Genom att infoga en mittenkategori kan studien få ett mer trovärdigt resultat.
Efter utformningen av frågorna används två testpersoner för att svara på
frågorna och ge respons om vad de tycker om utformningen. Tips från
testpersonerna används sedan för att förbättra utformningen.
I det andra steget, första försöksversion, har ett färdigt frågeformulär
utformats. Vid utformningen studeras varje fråga för att se om samtliga frågor
är relevanta till studiens syfte. I utformningen av formuläret är målet även att
inte använda tvetydliga ord eller vaga frågor, detta för att frågeformuläret ska
vara lättbegripligt för respondenterna. Tio testpersoner används därefter för
att svara på frågeformuläret. I detta steg uppmärksammas hur lång tid det tar
för testpersonerna att svara, testpersonerna ger även respons om frågornas
relevans och begriplighet. För att kunna skapa det engelska frågeformuläret
översätts det svenska till engelska med hjälp av en engelsktalande testperson.
Testpersonens feedback används även för omformuleringar av språket.
9 Det tredje steget görs små justeringar som till exempel nya svarsalternativ på
frågeformuläret.
I det slutliga steget skickas frågeformuläret ut på olika plattformar.
Påminnelser används inte i studien istället uppdateras formuläret på de olika
sidorna i 5 veckor för att kunna få en högre svarsfrekvens. Genom att lägga ut
formuläret på olika sidor kunde en billig och snabb insamlings metod skapas.
Ett problem med att lägga ut ett frågeformulär på en sida är att det bara når
personerna som besöker den aktuella sidan. För att kunna nå ut till så många
respondenter som möjligt använd flera olika online-forum som olika grupper
på Facebook och olika forum som Flashback, Familjeliv och Reddit.
3.5 Kvalitet och kritisk reflektion Med reliabilitet menas huruvida studien kan replikeras eller inte och om
resultatet kan generaliseras [3]. Studien strävar inte efter en hög reliabilitet
eftersom ingen försäkran kan ges att svaren blir samma vid nya mätningar.
Olika respondenter kan ge olika svar och ingen försäkran kan göras för att
andra personer skulle ge samma svar vid de olika sidorna vid en ny mätning.
Genom att göra en utförlig beskrivning av tillvägagångssättet i studien
möjliggörs dock möjligheten att återskapa studien vilket kan bidra till att
stärka reliabiliteten.
Med validitet menas huruvida studien är tillförlitlig och resultatet trovärdigt.
För att kunna öka validiteten för studien använder vi oss av en pilotstudie
både på svenska och engelska för att testa hur utformningen av frågorna
uppfattas av respondenterna. För att ändra frågeformuläret efter
testpersonernas feedback ändrades några formuleringar i frågeformuläret. I
det engelska formuläret ändrades bland annat utbildningsnivåerna som
tidigare utformades som middle school, high school och college. Dessa byttes
ut med rekommendation om att primary, secondary och tertiary är mer
övergripande och passar i flera länder. I det svenska frågeformuläret ändrades
utformningen av vissa frågor för att göra språket mer lättförståeligt. Till
exempel i fråga tre (Tror du att användning av cookies kan skapa säkerhet
eller integritetsproblem för dig?) användes tidigare ordet ”föranleder” som
sedan ersattes av ”kan skapa”. Frågan om respondenterna visste att cookies
är små textfiler som sparas på användarens dator för att kunna spåra dennes
internettrafik kan uppfattas som en ledande fråga alternativet hade varit att
utforma en fråga med olika svarsalternativ. Dock valde vi bort detta alternativ
på grund av att det hade gett respondenterna möjlighet att gissa fram resultat
vilket i sig kan ge ett mindre trovärdigt resultat.
Vi använder oss av en kvantitativ ansats där vi delar frågeformuläret på olika
sidor, då målet är att generalisera mellan olika parametrar. Hade istället
intervjuer valts hade studien istället liknat Miltgen och Peyrat-Guillards [8]
studie och hade istället haft en djupgående inriktning men utan möjlighet till
generalisering. Observation var inte ett möjligt metodval då studiens syfte inte
hade kunnat uppfyllas genom att observera användare. Genom observation
kan beteende studeras, i studien fokuserar vi på användarnas åsikter och
generella bild av cookie-användning samt deras oro och medvetenhet inför
den.
10 Frågeformuläret delas på flera olika sidor för att kunna få en högre
svarsfrekvens. Detta bidrar dock till att insamlingen blev skev i avseende av
ålder och kön. Detta är därför svårt att kunna dra några slutsatser och kunna
generalisera för de olika åldersgrupperna på grund av stora skillnader i antalet
mellan åldersgrupperna. Studien fokuserar därför mer på de yngre
åldersgrupperna.
3.6 Analysansats För att åskådliggöra resultatet på bästa sätt använder vi oss olika diagram för
att påvisa en koppling mellan våra faktorer. För att ytterligare stärka denna
använder vi oss av korrelationsanalys. För att göra korrelationsanalysen och
räkna ut sambandsmått på ordinalnivå använder vi oss i SSPS av Kendall’s
tau-b. I korrelationsanalysen hittas olika samband mellan våra valda
parametrar och faktorer för att påvisa om sambanden är starka eller svaga. En
positiv korrelation i Kendall’s tau-b betyder att höga värden på den ena
variabeln hänger samman med höga värden med den andra variabeln. Låga
värden på den ena variabeln hänger också samman med låga värden på den
andra variabeln. En negativ korrelation betyder istället att höga värden på den
ena variabeln hänger samman med låga värden på den andra variabeln. Låga
värden på den ena variabeln hänger samman med låga värden på den andra
variabeln. Korrelationerna i studien mäts med 95% konfidensgrad.
11 4. Resultat 4.1 Demografi Tabell 2. Demografi Kön Ålder Utbildning Kvinna 10-­‐
20 21-­‐
30 41-­‐
50 50+ Grund-­‐
skola Gymnasial Hög-­‐
skola Flashback 17 31-­‐
40 6 5 15 2 0 0 1 7 17 Familjeli
v 2 15 0 7 7 3 0 0 2 15 Facebook 59 103 25 24 29 31 34 18 62 82 Reddit 279 8 173 92 21 3 1 44 134 127 Totalt 357 132 203 138 59 37 35 63 205 241 Man Tabell 2. Visar kön, ålder och utbildningsnivå på respondenterna från
respektive sida
Av de totalt 510 svaren valde vi bort 21 som räknades som oseriösa.
Könsfördelningen mellan respondenterna är relativ ojämn som går att utläsa
från tabell 2 ovan, av de 489 respondenterna är 357 män och 132 kvinnor.
Som det går att uttolka är det fler kvinnliga respondenter på de svenska
sidorna än män, medan det på sidan Reddit är en stor överrepresentation av
män.
Åldersfördelningen mellan respondenterna visar att det största åldersspannet
ligger mellan 10-20. Sidan Reddit har en överrepresentation av de yngre
respondenterna. Utbildningsnivån mellan respondenterna är relativt väntad,
då det i dagens samhälle är allt vanligare med högre utbildning. Reddit skiljer
sig även i den här kategorin då gymnasieutbildning var den vanligaste medan
de andra sidorna var överrepresenterade av högskoleutbildade.
12 Asien 2% Världsdel Oceanien 3% Nordamerika 30% Europa 65% Figur 2. Respondenternas nationaliteter
Figur 2 visar respondenternas nationaliteter. Från Familjeliv, Flashback och
Facebook är alla respondenterna svenskar. Resterande nationaliteter är
respondenter från sidan Reddit som vi fördelat mellan de världsdelar som
finns representerade bland respondenterna.
4.2 Medvetenhet Fråga: Vet du vad cookies är?
Fråga: Visste du att cookies är små textfiler som sparas på din dator för
att spåra din internettrafik?
Frågeformulärets första fråga ”vet du vad cookies är?” och följdfrågan ”Visste
du att cookies är små textfiler som sparas på din dator för att spåra din
internettrafik?” inledde frågeformuläret. På sidorna Flashback och Familjeliv
finns ingen skillnad mellan andelen som svarade Ja eller Nej på de olika
frågorna. 80% svarar Ja på båda frågorna på Flashback medan hela 94,4%
svarar Ja på Familjeliv. På de andra sidorna skiljer sig andelen Ja-svar mellan
första och andra frågan. På Facebook kan det utläsas att skillnaden är relativt
stor mellan de olika frågorna. På första frågan svarar 76,4% Ja medan samma
svar på fråga två uppgår till 66%. På sidan Reddit svarar 97% Ja på första
frågan men Ja-svaren minskar sedan till 93,4% på andra frågan.
Nedan presenteras respondenternas svar på frågan om de visste att cookies är
små textfiler som sparas på användarens dator för att kunna spåra dennes
internettrafik i figur 3 baserat på utbildningsnivå.
13 Grundskola Nej 17% Gymnasie Högskola Nej 13% Nej 23% Ja 77% Ja 83% Ja 87% Figur 3. Fråga från frågeformuläret fördelat efter utbildningsnivå
I svaren från frågan om respondenterna visste att cookies är små textfiler som
sparas på användarens dator för att kunna spåras dennes internettrafik går
det att se en liten skillnad mellan hur respondenterna svarade beroende på
deras utbildningsnivå som visas i figur 3 ovan. Genom en korrelationsanalys
går det att se att sambandet är statistiskt signifikant. Nedan i tabell 3 visas ett
korrelationsdiagram som visar att det finns en korrelation mellan
respondenternas utbildningsnivå och medvetenhet kring cookies.
Correlations
Kendall's tau_b
Visste du att cookies är små
Correlation Coefficient
textfiler som sparas på din
Sig. (2-tailed)
dator för att kunna spåra din
N
internettrafik?
Högsta utbildningsnivå?
Visste du att
cookies är små
textfiler som
sparas på din
dator för att kunna
spåra din
internettrafik?
Högst
a
utbild
nings
nivå?
1,000
,086
.
,047
499
498
Correlation Coefficient
,086
*
1,000
Sig. (2-tailed)
,047
.
N
498
498
*. Correlation is significant at the 0.05 level (2-tailed).
Tabell 3. Korrelation mellan medvetenhet och utbildningsnivå
*
14 Visste du att cookies är små textDiler som sparas på din dator för att kunna spåra din internettraDik? 100% 90% 80% 70% 60% 50% Ja 40% Nej 30% 20% 10% 0% Flashback Familjeliv Facebook Reddit Figur 4. Fråga från frågeformuläret fördelat efter insamlingsenheterna
Figur 4 visar respondenternas svar på frågan strukturerat utifrån vilken sida
deras svar samlades in från. Den största skillnaden som kan utläsas finns
mellan Facebook och de övriga sidorna. Notera att på Facebook finns det en
större del äldre som inte visste om vad cookies är för något. När
respondenternas svar jämfördes utifrån vilken världsdel respondentens svar
kom ifrån kunde vi se att sambanden mellan dessa var statistiskt signifikant
när det gällde medvetenhet om cookies. Nedan i tabell 4 visas att det finns en
stark korrelation mellan medvetenhet om cookies och vilken världsdel
respondenten bor i.
Correlations
Visste du att
cookies är
små textfiler
som sparas
på din dator
för att kunna
spåra din
internettrafik?
Världsdel
Kendall's tau_b
Land
Correlation Coefficient
1,000
Sig. (2-tailed)
N
Visste du att cookies är små
Correlation Coefficient
textfiler som sparas på din
Sig. (2-tailed)
dator för att kunna spåra din
N
internettrafik?
,000
499
489
**
1,000
,000
.
489
499
-,160
Tabell 4. Korrelation mellan medvetenhet och kultur
15 **
.
**. Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed).
-,160
Visste du att cookies är små textDiler som sparas på din dator för att kunna spåra din internettraDik? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja Nej 10-­‐20. 21-­‐30 31-­‐40 41-­‐50 50+ Figur 5. Fråga från frågeformulär fördelat mellan åldersgrupper
Figur 5 ser relativ jämn ut dock kan det utläsas att det skiljer sig ca 10
procentenheter mellan åldersgrupperna 10-20 och 50+. Efter definitionen av
cookies visade det sig att åldersgrupperna 10-20 och 41-50 år är mest
medvetna om vad cookies faktiskt är för något. Tidigare forskning [8] har visat
att personer under 25 år är mer villiga att dela med sig av informationen på
nätet men utifrån vår undersökning är dessa användare inte lika medvetna
om hur insamling sker jämfört med personer upp till 20 år.
Fråga: Tror du att Facebook, Google, Twitter och Instagram har möjlighet
att kartlägga ditt surfbeteende?
Respondenterna svarade relativt lika på samtliga sidor på frågan om
respondenterna tror att Facebook, Google, Twitter och Instagram har möjlighet
att kartlägga deras surfbeteende. På Facebook tror 82% att de kan kartlägga
deras surfbeteende, 3,7% av respondenterna tror inte de kan kartlägga medan
de övriga är osäkra. På Flashback är det 84% som tror att de kan kartlägga
deras surfbeteende och 4% tror inte de kan kartlägga deras surfbeteende.
Familjeliv skiljer sig med några få procentenheter och där tror 88,9% att de
kan kartlägga deras surfbeteende medan 11,1% inte visste, ingen av
respondenterna på familjeliv har svarat att de inte tror att sidorna kan
kartlägga ens surfbeteende. Reddit skiljer sig mest jämfört med dem övriga
sidorna där svarade 90,5% ja på frågan, 3,3% svarade nej och 3,9% visste
inte. På frågan fanns även möjlighet att skriva ett eget svar som 2,3% valde att
göra på sidan Reddit, de svarade exempel att de visste att webbsidor kan
kartlägga ens surfbeteende men att de antigen inte använder speciellt många
av dessa sidor eller att de tror att de kan skydda sig mot detta på egen hand.
En svarade även att hen inte tror att dessa sidor bryr sig om användarnas
surfbeteende.
16 Respondenterna svarade även relativt lika mellan de olika sidorna på frågan
om respondenterna tror att Facebook, Google, Twitter och Instagram har
möjlighet att kartlägga deras surfbeteende på olika webbsidor. Resultatet visar
att personer från utlandet är mer medvetna om att sociala nätverk faktiskt
kan kartlägga deras surfbeteende på andra webbsidor än användare från
Sverige. På den utländska sidan Reddit svarade 90,5% ja och på de svenska
sidorna låg svaret ja runt 80%, vilket indikerar på att andra länder är mer
medvetna om datainsamlingen som sker utan användares tillåtelse.
Tror du att Facebook, Google, Twitter och Instagram har möjlighet att kartlägga ditt surDbeteende? 100% 90% 80% 70% 60% Ja 50% Nej 40% Vet ej 30% 20% 10% 0% Män Kvinnor Figur 6. Fråga från frågeformulär fördelat mellan kön
Figur 6 visar att män och kvinnor ger relativt lika svar på frågan om de tror att
Facebook, Google, Twitter och Instagram har möjlighet att kartlägga deras
surfbeteende. Trots det kunde en stark korrelation påvisas mellan
medvetenhet och kön som visas i tabell 5 nedan.
17 Correlations
Tror du att
Facebook,
Google, Twitter
och Instagram
har möjlighet att
kartlägga ditt
surfbeteende på
andra
webbplatser än
deras egna?
Kön?
Kendall's tau_b
Kön?
Correlation Coefficient
Sig. (2-tailed)
N
Tror du att Facebook,
Google, Twitter och
Instagram har möjlighet att
kartlägga ditt surfbeteende
på andra webbplatser än
deras egna?
Correlation Coefficient
Sig. (2-tailed)
N
-,166
1,000
**
.
,000
497
495
**
1,000
,000
.
495
497
-,166
**. Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed).
Tabell 5. Korrelation mellan medvetenhet och kön
Genom samma fråga kunde även en stark korrelation utläsas mellan
utbildningsnivå och medvetenhet som visas i tabell 6 nedan.
Högsta
utbildningsnivå?
Kendall's tau_b
Högsta utbildningsnivå?
Correlation Coefficient
1,000
Sig. (2-tailed)
N
Tror du att Facebook,
Correlation Coefficient
Google, Twitter och
Instagram har möjlighet att
Sig. (2-tailed)
kartlägga ditt surfbeteende på
andra webbplatser än deras
N
egna?
**. Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed). 18 ,124
**
.
,004
498
496
**
1,000
,004
.
496
497
,124
Tabell 6. Korrelation mellan medvetenhet och utbildningsnivå
Tror du att
Facebook,
Google,
Twitter och
Instagram
har
möjlighet
att
kartlägga
ditt
surfbeteen
de på
andra
webbplats
er än
deras
egna?
4.3 Oro Fråga: Känner du oro för att Facebook, Google, Twitter och Instagram har
möjlighet att kartlägga ditt surfbeteende?
Efter frågan om respondenterna tror att Facebook, Google, Twitter och
Instagram har möjlighet att kartlägga surfbeteende på olika webbsidor
kommer sedan en följdfråga: ”Känner du oro för att Facebook, Google, Twitter
och Instagram har möjlighet att koppla samman ditt surfbeteende?“ Denna
fråga presenteras nedan i figur 7 för samtliga respondenternas svar.
Känner du oro för att Facebook, Google, Twitter och Instagram har möjlighet att koppla samman ditt surDbeteende? Vet ej 6% Nej, ingen oro 30% Ja, stor oro 25% Ja, liten oro 39% Figur 7. Fråga från formuläret
Figur 7 visar samtliga respondenters svar på frågan om de känner oro för att
Facebook, Google, Twitter och Instagram har möjlighet att koppla samman
deras surfbeteende. Från diagrammet går det att utläsa att 64% känner någon
typ av oro för detta medan 30% inte känner någon oro. Nedan visas samma
fråga i ett stapeldiagram efter åldersgrupper där Reddit presenteras skilt från
de övriga sidorna.
19 Reddit Facebook, Flashback och Familjeliv 100% 100% Ja, stor oro 80% Ja, liten oro 40% 50+ 41-­‐50 31-­‐40 21-­‐30 10-­‐20. Ja, liten oro 40% Nej, ingen oro 20% 60% Nej, ingen oro 20% Vet ej 0% 10-­‐20. 21-­‐30 31-­‐40 41-­‐50 50+ 60% 0% Ja, stor oro 80% Vet ej Figur 8. Skillnad mellan Reddit och övriga sidor
I figur 8 visas skillnader mellan de internationella respondenterna på sidan
Reddit och de svenska sidorna. Notera att i det vänstra diagrammet att de som
känner stor oro från åldern 10-20 uppgår en bit över 20% medan samma
åldersgrupp och kategori uppnår knappt över 10% på de svenska sidorna.
Notera även att åldersgruppen på det vänstra diagrammet av figur 8 uppgår
till 100% i åldersgruppen 41-50 på grund av få respondenter.
På frågan om samtliga användarna känner oro över att Facebook, Google,
Twitter och Instagram kan kartlägga deras surfbeteende visar det sig att 25%
känner stor oro, 39% liten oro och 30% ingen oro. Detta visar att 64% känner
någon slags oro över hur andra webbsidor kan få tillgång till användarens
information utan att godkänna. När denna fråga sedan skulle delas in mellan
åldersgrupper och utländska och svenska användare låg den största
skillnaden mellan åldersgrupperna 10-20 och 21-30. Respondenterna på de
svenska sidorna i åldersgruppen mellan 10-20 kände 13% stor oro och på den
utländska sidan kände 28% stor oro, samma sak gäller åldersgruppen 21-30
på de svenska sidorna var det 17% som kände stor oro och på den utländska
sidan kände 35% stor oro. Jämförelsen mellan dessa två åldersgrupper visar
att personer från utlandet känner mer oro över insamlingen av deras data
jämfört med användare från Sverige. De andra åldersgrupperna var relativt
jämna.
Fråga: Tror du att användning av cookies kan skapa säkerhet eller
integritetsproblem för dig?
Resultatet som visas i figur 9 nedan är fördelat mellan män och kvinnor och
visar att svaren var relativt lika. Det går därför inte att påvisa någon skillnad
för hur män och kvinnor anser att cookies skapar integritetsproblem.
Resultatet visar en liten skillnad där män i större utsträckning svarade ja på
frågan om integritetsproblem kopplat till cookies jämfört med de kvinnliga
respondenterna.
20 Tror du att användning av cookies kan skapa säkerhet eller integritetsproblem för dig? 100% 90% 80% 70% 60% 50% Nej 40% Ja 30% 20% 10% 0% Män Kvinnor Figur 9. Fråga uppdelat mellan män och kvinnor
Frågan om respondenterna trodde att användning av cookies kunde skapa
säkerhet eller integritetsproblem för dem fanns det en del skillnader mellan
sidorna. På Flashback svarade 52% nej och 48% ja däremot på Familjeliv var
andelen som svarade ja större, hela 58,8 % svarade att de tyckte att cookies
kan skapa säkerhets eller integritetsproblem för dem. På Facebook svarade
den största delen nej på frågan (58,4%) medan det på Reddit var flest som
svarade ja (54,8%). Notera att det var få som svarade på sidan Reddit i
åldersgruppen 41-50 och därför kan resultatet ge skrev bild.
21 Tror du att cookies kan skapa säkerhets eller integritetsproblem för dig? 100% 90% 80% 70% 60% Nej 50% Ja 40% 30% 20% 10% 0% 10-­‐20. 21-­‐30 31-­‐40 41-­‐50 50+ Figur 10. Fråga från frågeformuläret uppdelat efter ålder
Utifrån figur 10 kan vi se att åldersgrupperna 50+ skiljer sig en viss del från
de övriga åldersgrupperna. I åldersgruppen 50+ svarade den största delen nej
på frågan om de tror att cookies kan skapa säkerhets eller integritetsproblem
för dem.
4.4 Säkerhetsåtgärder Fråga: Rensar du dina cookies?
I frågeformuläret hade vi även med frågor om säkerhetsåtgärder, en fråga vi
hade var om respondenterna rensar sina cookies. Nedan i figur 11 ges en
överblick av samtliga respondenters svar.
22 Rensar du dina cookies? Nej, aldrig Ja, ofta 22% 21% Ibland 57% Figur 11. Fråga från frågeformuläret
Rensar du dina cookies? 100% 90% 80% 70% 60% Ja,ofta 50% Ibland 40% Nej,aldrig 30% 20% 10% 0% 10-­‐20. 21-­‐30 31-­‐40 41-­‐50 50+ Figur 12. Fråga från frågeformuläret uppdelat efter åldersgrupper
Från figur 12 går det att utläsa att åldersgruppen 50+ rensar sina cookies
minst. Dock finns det väldigt små skillnader mellan åldersgrupperna generellt.
När resultatet från frågan analyserade utifrån kön kunde vi dock se stark
korrelation mellan åtgärder för cookies och kön som visas nedan i tabell 7.
23 Correlations
Rensar du dina
cookies?
Kendall's tau_b
Rensar du dina cookies?
Correlation Coefficient
Kön?
1,000
Sig. (2-tailed)
**
.
,000
499
497
**
1,000
Sig. (2-tailed)
,000
.
N
497
497
N
Kön?
-,173
Correlation Coefficient
-,173
**. Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed).
Tabell 7. Korrelation mellan kön och säkerhetsåtgärder
Fråga: Använder du någon form
övervakningsförsök på internet?
av
tjänst
för
att
blockera
En annan fråga om säkerhetsåtgärder är om respondenterna använder någon
form av tjänst för att blockera övervakningsförsök på internet. Nedan i figur 13
finns respondenternas svar uppdelat efter åldersgrupp. Sidan Reddit och de
övriga sidorna delades upp på grund av stora skillnader mellan
respondenternas svar.
Reddit 100% 90% Ja, på alla mina enheter 80% 70% Ja, på vissa av mina enheter 60% 50% Nej, visste inte sådana tjänster fanns 40% Nej, anser inte att sådana tjänster behövs 30% 20% Vet ej 10% 0% 10-­‐20. 21-­‐30 31-­‐40 41-­‐50 50+ Figur 13. Fråga från frågeformuläret fördelat mellan åldersgrupper på Reddit
24 Facebook, Familjeliv och Flashback 100% Ja, på alla mina enheter 90% 80% Ja, på vissa av mina enheter Nej, visste inte att sådana tjänster fanns Nej, anser inte att sådana tjänster behövs Vet ej 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 10-­‐20. 21-­‐30 31-­‐40 41-­‐50 50+ Figur 14. Fråga från frågeformuläret fördelat mellan åldersgrupper på Facebook,
Familjeliv och Flashback
Notera att sidan Reddit i figur 14 går upp till 100% i åldersgruppen 41-50 på
grund av få respondenter i åldersgruppen. Märk väl skillnaderna mellan
Reddit och de övriga sidorna, till exempel är svarsalternativet ”Ja, på alla mina
enheter” långt mer representerad i svaren från sidan Reddit.
Fråga: Anser du att företag generellt informerar tillräckligt tydligt om hur
de delar med sig av ditt surfbeteende?
Svaren som visas i figur 15 är nästan identiska mellan de olika sidorna och
visas därför gemensamt nedan.
25 Anser du att företag generellt informerar tillräckligt tydligt om hur de delar med sig av ditt surDbeteende? Net ej 9% Ja 13% Nej 78% Figur 15. Fråga från frågeformuläret 26 5. Analys & diskussion 5.1 Analys Tabell 8. Statistiskt signifikanta korrelationer
Medvetenhet
Ålder
x
Kön
0,166**
Utbildningsnivå
0,124**
Kultur
-,160**
Oro
x
x
x
x
Säkerhetsåtgärd
er
x
0,173**
x
x
Tabell 8 visar starkt signifikanta korrelationer med ** (på 0,01 nivå) och x
visas om det inte finns någon signifikant korrelation.
Studiens resultat visar signifikanta samband mellan flera av våra parametrar.
När det gäller kön finns det en stark korrelation till medvetenhet på 0,01 som
visar att män är mer medvetna om cookie-användning än kvinnor. Denna
korrelation kan dock även ha andra underliggande anledningar. Eftersom
sidan Reddit bidrog med flest manliga respondenter blir denna korrelation
även beroende av andra faktorer som skiljer respondenterna åt. De kvinnliga
respondenterna är nästan uteslutande boende i Sverige och svarade på
frågeformuläret huvudsakligen på Facebook (103) och Familjeliv (15), 6
kvinnor svarade på Flashback och 8 på sidan Reddit. De manliga
respondenterna svarade huvudsakligen på Reddit (279) och bara till viss del
på de övriga sidorna (59 på Facebook, 2 på Familjeliv och 17 på Flashback).
Frågeformuläret är på sidan Reddit uppladdat på en tråd som är inriktad till
IT-intresserade medan formuläret på Facebook istället är uppladdat på forum
för mindre orter. Detta kan ha gjort att korrelationen mer beror på
respondenternas intresse eller kultur istället för kön.
Det finns även en stark korrelation på 0,01 mellan medvetenhet och vilken
världsdel respondenterna befinner sig på, som visar på att respondenterna
från Nordamerika är mer medvetna om cookie-användning än de resterande
respondenterna. Denna korrelation kan bero på kultur då de flesta
respondenterna
är
från
Nordamerika
(30%)
och
Europa
(65%).
Respondenterna från Nordamerika är nästan uteslutande från USA medan de
Europeiska
respondenterna
huvudsakligen
kom
från
Sverige
och
Storbritannien. Att respondenterna från sidan Reddit är mer medvetna om
cookie-användning kan bero på att de är mer IT-intresserade.
För vår parameter utbildning kan vi även utläsa en stark korrelation (0,01) till
faktorn medvetenhet. Denna korrelation visar att ju högre utbildning
respondenten har desto större medvetenhet har de då även om cookieanvändning. Denna korrelation kan bero på kunskapen som erhålls genom
utbildning om cookies. Dock kan korrelationen även bero på respondenternas
ålder. Unga respondenter kan ha mindre utvecklat konsekvenstänk vilket kan
göra att den risk cookies kan innebära känns ointressant.
27 En annan stark korrelation (0,01) som kunde utläsas är mellan
säkerhetsåtgärder och kön. Korrelationen visar att män använde sig av mer
säkerhetsåtgärder än kvinnor på nätet som exempel att rensa sina cookies.
Detta kan dock bero på att sidan Reddit bestod till mesta dels av män som är
IT-intresserade. Det är dock jämnare resultat på de övriga sidorna mellan män
och kvinnor när det gället säkerhetsåtgärder.
5.2 Jämförelse mellan resultat och teori Medvetenhet och säkerhetsåtgärder kopplat till ålder
När resultaten jämfördes med Sipior m.fl.[16] kan vi se att det delvis skiljer sig
åt i vissa fall. Enligt Sipior m.fl. [16] skulle yngre användare (18-29) använda
sig av fler åtgärder för att begränsa andelen personlig information de delar
med sig av på nätet. När vi ställde frågan om respondenterna rensar sina
cookies baserat på åldersgrupper går det dock att utläsa att åldersgruppen 2130 är de som rensar sina cookies mest vilket stämmer överens med Sipior
m.fl.[16] resultat.
När vi till exempel ställde frågan om huruvida respondenterna använder sig av
någon tjänst för att blockera övervakningsförsök är det däremot fler äldre som
sade sig använda dessa tjänster på vissa eller alla enheter. Ur resultatet kan vi
också utläsas att den yngre gruppen (10-20) skiljer sig från de övriga. I
gruppen 10-20 kan vi utläsa att det är en större andel jämfört med de övriga
åldersgrupperna som svarade vet ej. Åldersgruppen 41-50 skiljer sig från de
andra angående på vilka enheter de använde sig av sådana tjänster, hela 21%
av åldersgruppen svarade att de använder dessa tjänster på alla sina enheter.
Vi kan ur dessa resultat utläsa en del skillnader mellan Sipior m.fl. [16] studie
och denna studie. De yngre verkar mindre medvetna om hur de förhindrar
övervakningsförsök och de äldre verkar mer måna med att skydda sig själva
från övervakningen. Ingen korrelation kan dock bekräfta detta.
Oro och medvetenhet kopplat till ålder och kultur
Miltgen och Peyrat-Guillard [8] menar däremot att yngre personer lättare delar
med sig av personuppgifter och andra uppgifter på nätet. De menar också att
denna generation, (personer under 25) är mer positiva till datahanteringen och
är även mer säkra på sin egen förmåga att förhindra möjligt missbruk av
personliga data. Enligt denna studie finns endast små skillnader mellan
åldersgrupperna. Frågan om respondenterna tror att cookies kan skapa
säkerhets- och integritetsproblem för dem visar det sig att åldersgrupperna
10-20 och 50+ är minst oroade över detta jämfört med övriga åldersgrupper.
Trots att vissa skillnader kan utläsas mellan åldersgrupperna kan vi inte
utläsa någon korrelation mellan ålder, medvetenhet och/eller oro.
28 Miltgen och Peyrat-Guillard [8] kom även fram till att kultur är en av
faktorerna som spelar roll när det gäller åsikter, medvetenhet och hantering av
cookies. I vår studie kan vi även se en korrelation mellan kultur och
medvetenhet. Denna korrelation är baserad på kultur utifrån de olika
världsdelar som finns representerade bland respondenterna.
Medvetenhet om cookies
När resultaten jämfördes med Luzaks [5] studie om hur stor andel av
användarna som vet vad cookies används till kan vi se en stor skillnad. Luzak
[5] kom fram till att endast 15% av internetanvändare kan ge en beskrivning
av vad cookies är. Bland våra respondenter är andelen mellan 66% och 94,4%
de som sa sig veta att cookies är små textfiler som sparas på sidan eller på
användarens dator. Utifrån resultatet går det att utläsa att användare är mer
medvetna om vad cookies är idag än vad tidigare forskning visat.
Utbildningsnivå och kön
När vi ställde frågan om respondenterna visste vad cookies är finns det en
liten skillnad beroende på utbildningsnivå. Av användare som går i
grundskolan eller enbart gått ut grundskolan ansåg 77% att de visste vad
cookies är, från gymnasiet svarade 83% ja respektive 87% med
högskoleutbildning. I frågan om medvetenhet om cookies kan vi urskilja en
korrelation mellan utbildningsnivå och medvetenhet. Även frågan om
huruvida respondenterna tror att Facebook, Google, Twitter och Instagram
kunde spåra deras internettrafik visar en korrelation mellan medvetenhet och
utbildningsnivå.
När vi tittar på skillnader i svar beroende på kön kan vi utläsa små skillnader.
Genom en korrelationsanalys kan vi se en korrelation mellan kön och
medvetenhet kring kartläggning av deras surfbeteende. Även när det gäller
huruvida respondenterna rensar sina cookies kan vi genom en
korrelationsanalys utläsa en korrelation mellan säkerhetsåtgärder och kön.
Män visar sig generellt sätt mer medvetna och mer måna om att använda
säkerhetsåtgärder än kvinnor.
5.3 Diskussion om insamlingsenheter Det fanns flera svårigheter med insamlingen av data på vissa sidor. Flashback
har en annorlunda process för att ge användare tillgång till sidan och för att
dessa ska kunna göra inlägg. För att bli medlem måste administratören
godkänna ens förfrågan och detta kan ta upp till 4 dygn. Efter att ansökan
blivit godkänd dröjer det ytterligare några dygn innan användaren får
behörighet att svara på kommentarer och att göra inlägg på sidan. I vårt fall
fanns det ännu en svårighet och det var att administratören inte ansåg att
vårt frågeformulär passade in i IT-forumet på sidan vilket ledde till att vårt
konto blockerades, denna process upprepades två gånger. Under dessa två
korta perioder där frågeformuläret låg på sidan hann vi få ihop 25 svar.
Anledningen till blockeringen går att diskuteras då Flashback till stor del
använder sig av cookies och kanske inte vill sprida medvetenhet och oro för
detta.
29 På Familjeliv-forumet fanns det inte lika många svårigheter förutom att
frågeformuläret ständigt behövdes kommenteras för att hamna längst upp och
därmed uppmärksammas av besökarna. Trots ständiga uppdateringar under 5
veckor var svarsfrekvensen väldigt låg och vi fick endast in 18 svar. Vi kan dra
slutsatser om att intressent inte fanns på detta forum.
Vi valde även att dela frågeformuläret på Facebook i olika grupper för orter i
hela Sverige, detta för gruppernas höga medlemsantal. Det fanns en del
svårigheter med att bli godkänd i dessa grupper då användaren var tvungen
att ha en koppling till orten. Efter en stor mängd ansökningar lyckades vi bli
godkända i cirka 20 grupper där vi delade vårt frågeformulär och fick in
sammanlagt 162 svar.
Efter en låg svarsfrekvens på de svenska sidorna valde vi att även dela vårt
frågeformulär på en utländsk sida. På sidan Reddit där en stor mängd
nationaliteter finns representerade fick vi en hel del hjälp av medlemmarna.
Först skapades en inloggning som accepterades direkt därefter kunde vi direkt
publicera vårt frågeformulär. Vi fick ganska snabbt in en mängd svar och fick
även rådet att använda en speciellt hashtag på sidan som lockade till sig IT
intresserade användare. Detta kan ha påverkat resultatet då de flesta av
respondenterna var IT intresserade. Vi fick sammanlagt in 305 svar från
Reddit.
6. Slutsats 6.1 Svar på syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om internetanvändare är medvetna om
insamling och kartläggning på internet och om detta skapar oro för
användarna. Resultatet visar att medvetenheten kring cookie-användning är
hög kring användare. Resultaten visar även att mer än hälften av
respondenterna känner någon typ av oro för kartläggning av deras
surfbeteende. Dock visar studien att även om användarna är medvetna om
cookie användning och känner någon typ av oro över detta gör användarna
inte mycket för att förhindra kartläggningen.
•Påverkar ålder, kön och utbildningsnivå
medvetenhet för cookie-användning?
användares
oro
och
Det finns inga stora skillnader mellan åldersgrupperna gällande medvetenhet
och oro. Den största skillnaden som kan utläsas är om respondenterna
använde någon form av tjänst för att blockera övervakningsförsök på internet
där de äldre (40- 50+) i större utsträckning tycktes använda sådana. Det finns
dock inga statistiskt signifikanta korrelationer mellan ålder och medvetenhet
respektive oro.
30 När det gäller kön kan vi inte utläsa några stora skillnader mellan
användarnas svar kring medvetenhet och oro för datainsamling. En liten
skillnad kan utläsas kring båda faktorerna. Män verkar generellt mer
medvetna medan kvinnor visar en större osäkerhet kring webbplatsers
möjlighet att kartlägga deras surfbeteende. En större andel män än kvinnor
svarade också att de ansåg att cookies kan skapa integritetsproblem för dem.
Genom analysen kan vi utläsa en stark korrelation (0,01) mellan medvetenhet
och kön. Män visar en större medvetenhet för användningen av cookies än
kvinnor. Detta resultat kan även bero på att den största delen av de manliga
respondenterna är från andra delar av världen än den största delen kvinnor.
Därmed kan denna skillnad bero mer på kultur än kön, det kan även vara så
att de manliga respondenterna från sidan Reddit är mer IT-intresserade och
mer medvetna än de kvinnliga respondenterna.
Resultatet visar även en stark korrelation mellan utbildning och medvetenhet
(0,01). Medvetenheten hos respondenterna tycktes bli högre desto högre
utbildade respondenterna är. Resultatet kan bero på utbildning kring
övervakning och cookie-användning på gymnasie- och högskolor. Parametern
utbildning har inte studerats tidigare i förhållande till medvetenhet och oro för
cookie-användning. Eftersom resultaten visar en större medvetenhet för högre
utbildningsnivåer kan det vara en god ide att informera mer om cookies och de
risker som finns för personlig integritet på nätet även i grundskolan.
• Är internetanvändare medvetna om den insamling och kartläggning av
data som sker genom cookies?
På frågan huruvida respondenterna visste att cookies är små textfiler som
sparas på användarens dator för att spåra dennes internettrafik svarade totalt
sett 83% av respondenterna att de är medvetna om detta. Utformningen av
frågan kan ha gjort att även personer som är osäkra uppgav att de är
medvetna om definitionen. Utformningen valdes trots det istället för
exempelvis olika svarsalternativ där respondenten får välja vilket alternativ de
tror är riktigt. Detta på grund av att svaren då kan representera gissningar
ifrån respondenterna istället för medvetenhet. Vi kan genom respondenternas
svar dra slutsatser om att användarna i studien i hög grad är medvetna om
den insamling och kartläggning av data som sker genom cookies. Detta kan
bero på att lagen om elektronisk kommunikation har förändrats under åren
[20]. Det är först de senaste åren som hemsidor nu är mer öppna med deras
användning av cookies och även ger användaren en beskrivning av vad
cookies är vilket kan ha påverkat resultatet. Denna utveckling tyder på att
användare i allt större utsträckning är medvetna om vad cookies är och
därmed kan det antas att det finns ett informerat samtycke. Trots att
medvetenheten är hög generellt bland respondenterna är det de som saknar
högre utbildning som är minst medvetna om cookies. Mer utbildning kring
cookies och övervakning på nätet bör därför införas redan i grundskolan.
Utbildning krävs för att människor ska kunna göra medvetna beslut kring
deras egen integritet.
31 • Känner internetanvändare oro kring insamling och kartläggning av
data?
Trots att användare nu är mer medvetna om cookie-användning uppger
endast 30% att de inte känner någon typ av oro för att exempelvis Facebook,
Google, Twitter och Instagram har möjlighet att koppla samman deras
surfbeteende. Av resterande 70% uppger 39% att de känner en liten oro, 25%
att de känner en stor oro och 6% är osäkra eller vet inte hur de känner.
Därmed kan vi anta att över hälften av respondenterna känner någon typ av
oro kring insamlingen och kartläggningen av data. Trots att hemsidor nu
måste uppge att de använder cookies och även kräva godkännande från
besökarna svarar hela 78% av respondenterna att de inte anser att företag
informerar tydligt nog hur de delar med sig av användarnas surfbeteende. Med
detta resultat kan vi se att användarna i stor utsträckning är oroliga för den
insamling av data som sker genom cookies och menar även att de inte får
tillräcklig information om hur deras data används. Resultaten kan tyda på att
användare inte känner att de har något val när det gäller cookies eftersom ett
godkännande krävs för att få tillgång till sidan eller tjänsten. Denna
uppfattning kan även tyda på ett behov av en utökad lagstadga som gör att
internetanvändare lättare kan reglera användningen av cookies. Ett
godkännande av cookies bör måhända även inkludera en möjlighet att neka
cookies och trots det ha möjlighet att använda sidan.
6.2 Vidare forskning Eftersom studiens resultat visar en stor oro för cookies är vårt förslag till
vidare forskning en juridisk studie kring lagar för den personliga integriteten
på nätet kopplat till cookie-användning. Vårt förslag är en studie som
undersöker möjligheten för en utökad lagstadga inom Europa.
Integritet är ett ord vars betydelse kan ändras över tiden och därför kan en
större studie om människors åsikter om övervakning vara intressant. I en
värld där en större oro finns för brott och terrordåd kan det vara så att
människor blir mer positivt inställda till övervakning på olika sätt till
bekostnad av deras integritet med nutidens mått. Därför bör fler kvalitativa
studier utformas för att se sambanden mellan dessa parametrar. En kvalitativ
studie hade på ett bättre sätt kunnat påvisa nyanser och användarnas känslor
för sin personliga integritet på nätet.
32 Referenslista
[1] Ewald, H, (2016, 9 april) Därför tejpar FBI-chefen för webbkameran på
datorn. Metro, Hämtat 2016-04-09, från
http://www.metro.se/teknik/darfor-tejpar-fbi-chefen-for-webbkameran-padatorn/EVHpdi!bzxTxdE0fDEZo/
[2] A.M. Hormozi. Cookies and privacy. EDPACS 32(9), pp. 1-13. 2005.
[3] Jacobsen, D.I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi
och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Studentlitteratur AB, Lund.
[4] J.A. Kylen. (2004). Att få svar. Jan-Axel Kylen och Bonnier Utbildning AB,
Stockholm.
[5] J.A. Luzak. Privacy notice for dummies? towards european guidelines on
how to give "clear and comprehensive information" on the cookies' use in order
to protect the internet users' right to online privacy. Journal of Consumer
Policy, 37(4), pp. 547-559. 2014.
[6] May, T. (1997) Samhällsvetenskaplig forskning, Studentlitteratur AB, Lund.
[7] A.M. McDonald., & L.F. Cranor. An empirical study of how people perceive
online behavioral advertising. Carnegie Mellon University. 2009.
[8] C.L. Miltgen., & D. Peyrat-Guillard. Cultural and generational influences on
privacy concerns a qualitative study in seven European countries. European
Journal of Information System, 23(2), pp. 103-125. 2014.
[9] A.D. Miyazaki. Online Privacy and the Disclosure of cookie Use: Effects on
Consumer Trust and Anticipated Patronage. Journal of Public Policy &
Marketing, 27(1), pp. 19-33. 2008.
[10] E. Pariser (2011). The Filter Bubble: What the Internet Is Hiding From You,
Viking, New York; London.
[11] H.E. Pence. What is Big Data and why is it important? J.educational
technology systems, 43(2), pp. 159-171. 2014.
[12] J. Pierson., & R. Heyman. Social media and cookies: Challenges for online
privacy. Info,13(6), pp. 30-42. 2011.
[13] PTS. ”Frågor och svar om kakor(cookies) för dig som använder internet,”
Post- och telestyrelsen, februari 2016. [online] Tillgänglig:
http://www.pts.se/sv/Privat/Internet/Skydd-av-uppgifter/Fragor-och-svarom-kakor-for-anvandare1/. [Hämtad: 4 april, 2016]
[14] A. Queiroz, & R. de Queiroz. Breach of internet privacy through the use of
cookies ACM, 71. 2010.
i [15] V.K. Singh, S.K. Banshal, K. Singhal, & A. Uddin. Scientometric mapping
of research on ”BigData”. Scientometrics, 105(2), pp. 727-741. 2015.
[16] J.C. Sipior, B.T. Ward, & R.A. Mendoza. Online privacy concerns
assoiciated with cookies, flash cookies, and web beacons. Journal of internet
commerce, 10(1), pp.1-16. 2011.
[17] V. Senicar, J.B. Blazic, & K. Klobucar. Privacy-Enhancing Technologiesapproaches and development. Computer Standards & Interfaces, 25(2), pp.
147-158. 2003.
[18] Socialbakers. ” Facebook statistics directory.” mars 2016. [online]
Tillgänglig: http://www.socialbakers.com/statistics/facebook/.
[Hämtad: 7 mars, 2016]
[19] C.E. Wills, & M. Zeljkovic. A personalized approach to web privacy:
awareness, attitudes and actions, Information Management & Computer
Security,19(1), pp. 53-73. 2011.
[20] PTS. ”Lag om elektronisk information” Post- och telestyrelsen, januari
2016. [online] Tillgänglig: https://www.pts.se/sv/Bransch/Regler/Lagar/Lag-­‐
om-­‐elektronisk-­‐kommunikation/. [Hämtad: 14 maj, 2016] ii Bilaga 1 Parameterundersökning av användares oro och medvetenhet om cookies
*Obligatorisk
1. Vet du vad cookies är? *
Ja
Nej
2. Visste du att cookies är små textfiler som sparas på din dator för att kunna spåra din internettrafik? *
Ja
Nej
3. Tror du att användning av cookies kan skapa säkerhet eller integritetsproblem för dig? *
Ja
Nej
4. Rensar du dina cookies? *
Ja, ofta
Ibland
Nej, aldrig
5. Använder du någon form av tjänst för att blockera övervakningsförsök på internet? *
Ja, på alla mina enheter
Ja, på vissa av mina enheter
Nej, visste inte att sådana tjänster finns
Nej, anser inte att sådan tjänst behövs
Vet ej
6. Brukar du koppla upp dig mot öppna trådlösa nätverk (s.k gratis wifi) för att komma åt internet med
din dator, surfplatta eller mobiltelefon, när du är på hotell, restaurang, cafe eller dylikt? *
Ja, alltid
Ibland
Nej, aldrig
Övrigt:
7. Vilka företag tror du använder sig av cookies för att koppla samman ditt surfbeteende? *
Facebook
Instagram
Zalando
Adlibris
ICA
CDON
8. Tror du att Facebook, Google, Twitter och Instagram har möjlighet att kartlägga ditt surfbeteende? *
Ja
Nej
Vet ej
9. Känner du oro för att Facebook, Google, Twitter och Instagram har möjlighet att koppla samman ditt
surfbeteende? *
Ja, stor oro
Ja, liten oro
Nej, ingen oro
Vet ej
iii 10. Anser du att företag generellt informerar tillräckligt tydligt om hur de delar med sig av ditt
surfbeteende? *
Ja
Nej
Vet ej
11. Har rapportering i media om cookie-användning och insamling av användares data lett till att du är
mer försiktig i hur du agerar på nätet? *
Ja, absolut
Ja, något
Nej
Vet ej
Ålder? *
Ditt svar
Kön? *
Man
Kvinna
Högsta utbildningsnivå? *
Grundskola
Gymnasieutbildning
Högskola
SK
’
iv Bilaga 2 Cookies and data collection
*Obligatorisk
Do you know what cookies are? *
Yes
No
Did you know that cookies are small textfiles that are stored on your computer to track your internet
traffic? *
Yes
No
Does the use of cookies cause any privacy or security concerns for you? *
Yes
No
Do you clear your cookies? *
Yes, often
Sometimes
No, never
Do you use any kind software to block monitoring attempts on the internet? *
Yes, on all my units
Yes, on some of my units
No, I did not know such services exist
No, I do not think such services are needed
I don't know
Do you connect to open wireless networks (free wifi) to access the Internet with your computer, tablet or
mobile phone, when you are in a hotel, restaurant, cafe or similar? *
Yes, always
Sometimes
No, never
Which companies do you think use cookies to connect your surfing behavior on other websites than their
own? *
Ebay
Amazon
Facebook
Instagram
Obligatorisk
Do you think Facebook, Google, Twitter and Instagram have the ability to map your surfing behavior on
websites other than their own? *
Yes
No
I don't know
Övrigt:
Are you worried about the fact that Facebook, Google, Twitter and Instagram have the option to link your
surfing behavior on websites other than their own? *
v Yes, very concerned
Yes, a bit concerned
No, I am not concerned
I don't know
Do you think that companies generally inform you clearly enough about how they share information on
your surfing behaviour? *
Yes
No
I don't know
Have reports in the media about the use of cookies and the collection of user data led to you being more
careful when online? *
Yes, absolutely
Yes, a bit
No
I don't know
Age *
Ditt svar
Gender *
Man
Woman
Other
Level of education *
Primary
Secondary
Tertiary
Country *
vi