EN BÄTTRE VARDAG

EN BÄTTRE VARDAG...
Praktiska råd till dig som vårdar en demenssjuk person hemma
INNEHÅLL
1
TRYGGHET
6
Stöd för minnet, förebyggande av olycksfall, mediciner, trygghetskänsla
2
KOMMUNIKATION
8
Verbal och nonverbal (kroppsspråk)
3
MÅLTIDER
10
Ensamboendes måltider, måltidssituation, aptitlöshet, för mycket mat
4
TOALETTBESÖK
12
Stöd för eget initiatio, förebyggande av missöden
5
PERSONLIG HYGIEN
14
Hur göra tvättningen behaglig, hur underlätta tvättande
6
KLÄDER OCH PÅKLÄDNING
15
Vad och hur klä på, kroppstemperatur
7
RÖRLIGHET
16
Fysisk oro, svårt att gå
8
SYSSELSÄTTNING
18
Tidsfördriv
9
SEXUALITET
19
Sexuell självkänsla, sexuellt beteende
10 SÖMN
20
Lugn nattsömn, nattlig oro
11 SYMPTOM PÅ AVVIKANDE BETEENDE
21
Upprepade handlingar och frågor, nedstämdhet, misstänksamhet,
aggression, förvirring, oro, medicinering
12 ANHÖRIGVÅRDARENS ORKANDE
25
13 SKÖTSEL AV EKONOMISKA ÄRENDEN,
STÖDTJÄNSTER, SOCIALA FÖRMÅNER
25
Pol.kand. Marjo Vento har skrivit guiden ”Parempaa arkipäivää…” som lärdomsprov vid Kymenlaakso ammattikorkeakoulu
(december 1999). Guiden är utarbetad i samarbete med Pohjois-Kymenlaakson Dementiayhdistys inom ramen för
projektet ”Vanhusten oma vapaaehtoistyö”, som stötts av penningautomatföreningen RAY.
Denna guide har uppdaterats 4/2008 i samarbete med Alzheimer-centralförbundet.
2
TILL LÄSAREN
I socialvårdslagen ingår bestämmelser om stödet till närståendevård.
I lagtexten har man från ordet närståendevård härlett ordet närståendevårdare
som beteckning för den person som utför närståendevård. I svenskan
använder man i praktiken ordet anhörigvårdare som synonym till ordet
närståendevårdare. I denna guide används ordet anhörigvårdare.
Syftet med denna guide är att utgöra ett stöd för vården av person med
demenssjukdom i hemmet. Guiden riktar sig närmast till anhörigvårdare
vilka behöver stöd och information, men lämpar sig också för andra som i
hemförhållanden tar sig an en dement person, till exempel frivilligarbetare.
Guiden ger inte allmängiltiga råd om hur en person med demenssjukdom
vårdas, men ger råd och förslag om hur olika problem kan lösas. Tanken är
att guiden kan fungera som stöd i vården och stimulera anhörigvårdaren till
egna kreativa lösningar i problemsituationer som kan uppstå i vardagen.
Då man utnyttjar metoder vilka underlättar vården bör man alltid beakta
på vilken nivå den demensdrabbades funktionsförmåga är. Framom allt är
det viktigt att beakta dennes individualitet, självbestämmanderätt samt
oinskränkta människovärde. Att hjälpa betyder att man alltid i första hand
påminner om saker och ting, och först i sista hand genom att göra någonting
i den dementas ställe. Att hjälpa honom eller henne att komma i gång, att
ge exempel på hur man gör, m.a.o. att handleda muntligt, kan vara tillräckligt
för att den demenssjuka skall handla sjävständigt. Man hjälper endast i den
mån det behövs. På så sätt kan din vård uppskjuta en försämring av den
drabbades funktionsförmåga.
Förhoppningen är att guiden för sin del skall underlätta anhörigvårdarens
arbetsbörda. Men det är bra att komma ihåg att minst lika viktigt som allt
praktiskt kunnande om vård är en varm, nära och förtroendefull relation.
3
1 TRYGGHET
När en person får minnesstörningar
och märker att hon inte längre kan
lita på sitt minne, vaknar känslorna
av osäkerhet och otrygghet.
Glömska kan också orsaka
konkreta farosituationer. Men man
kan på olika sätt hjälpa personen
att komma ihåg saker och ting. I
det följande några råd om hur man
kan stöda minnet:
• Stora tydliga minneslappar på synlig plats i ögonhöjd, till exempel på en
anslagstavla eller på strategiska platser, till exempel bredvid spisen för att
påminna om att spisen ska stängas av, eller vid ytterdörren för att påminna
om att nycklarna ska tas med
• Tydligt skrivna anvisningar om hur köksapparater används och beskrivande
märkningar på reglagen (fungerar så länge den dementa kan läsa och
förstå skriftlig information)
• Namnen och bilderna limmade på olika föremål samt på rummens och
skåpens dörrar (hjälper att minnas bruksändamålet och skåpens innehåll)
• Namngivna fotografier av anhöriga och vänner
• Använd gärna gästbok (hjälper att minnas vem som varit på besök och när)
• Dagbok (hjälper att minnas tidigare dagars händelser)
• Färdigt uppgjort vecko- och dagsprogram
• Tydlig lista över viktiga telefonnummer och adresser
• När du pratar med den dementa, upprepa gärna ofta aktuella saker såsom
dagens datum, tid, platser osv
• Tydlig klocka och kalender
• Föremålen har sin givna plats och möblerna får gärna stå som de brukar
Det lönar sig att konsekvent stöda minnet på olika sätt.När den dementa frågar
om något kan man hänvisa till vad man kommit överens om, vilket kan leda till
att han eller hon så småningom vänjer sig vid minneslappar, anvisningar m.m.
Demenssjukdomen ger utöver minnesstörningarna också andra symptom
såsom svårigheter att gestalta saker och ting, försämrad praktisk händighet
och störningar i rörelseförmågan.
NEDAN FÖLJER NÅGRA FÖRSLAG OM VAD MAN KAN GÖRA FÖR ATT
FÖREBYGGA OLYCKSFALL I HEMMET:
• El-spisens säkring (proppen) bortkopplad vid behov
• Trygghetsspis eller ett inmonterat tidsur i den gamla spisen (=spispolis,
från hemapparatursaffärer)
4
• Brandvarnare i rummen är numera obligatoriska! Den dementa förstår inte
nödvändigtvis vad man bör göra när brandvarnaren ringer och därför är det
bra att informera grannarna om saken
• Vattenkokare i stället för att man kokar vatten på spisen
• Löst hängande eller på golvet liggande el-ledningar tas bort
• Elektriska stöpslar dras ur väggkontakten vid behov
• Televisionen stängs av från själva apparaten
• Vattenkran med termostat
• Halkskydd i duschutrymmen och badkar
• Låset i dörren till badrum och WC byts till ett lås som kan öppnas både
inifrån och utifrån, eller tas helt bort (förhindrar inlåsning)
• Stödhandtag på väggarna att gripa tag i
• Mattor byts ut eller avlägsnas helt, eller halkskydd placeras under mattorna
• Trappstegen målas eller tejpas synligt så att man kan urskilja dem
• Viktigt att undvika stora skillnader i golvens färg, särskilt mörka färger (den
demenssjuka kan till exempel uppfatta en mörk ruta på golvet som ett
hinder och försöker hoppa över den)
• Trygg fotbeklädnad (tossor, bromssockor), man skall inte röra sig inne i bara
strumpfötterna, strumporna är hala
• Eventuellt färre möbler eller utbyte av gamla till bättre fungerande
• Se upp med golv- och bordslampor som lätt taller omkull
• Förhöjd säng, soffa, stolar och wc-stol
• Tillräcklig belysning
• Göm undan farliga föremål på säkra ställen (tändstickor, cigarretttändare,
rengöringsmedel, strykjärn, mediciner, alkohol, eggvapen)
• Den dementa får röka endast i sällskap med en annan person
• Alkoholbruk diskuteras med vårdande läkaren (t.ex. mediciners och
alkohols samverkan)
• Förmågan att köra bil bör ifrågasättas i god tid. Diskutera frågan med
läkaren som kan tala med personen i fråga om saken (som akut nödåtgärd
kan bilnyckeln gömmas, bilen förflyttas utom synhåll eller göras obrukbar)
• Apoteken tillhandahåller minnesskyddsfästor som är till hjälp om den
dementa gått vilse (på fästan skrivs kontaktuppgifter, utöver egna uppgifter)
• Hemnyckeln kan bäras i ett band runt halsen så att personen inte glömmer
den efter sig
• Om det är nödvändigt att förhindra att den dementa går ut ensam, kan
man ha hjälp av en klingande bjällra som varnar eller ett skyddslås på
ytterdörren som hindrar personen att gå ut
• Det är bra att informera grannarna om situationen.
För att anhörigvårdaren utan hinder skall kunna komma in i bostaden lönar det
sig att vid behov ta bort säkerhetskedjan eller –låset från dörren. Dörrklockan
kan tas bort för att förhindra att okända personer ringer på och tar sig in i
bostaden. Trygghetstelefonen kan (i ett tidigt skede av sjukdomen) vara till nytta
för en demenssjuk person som bor ensam och via den kan larma hjälp vid
behov.
5
BRUK AV MEDICINER
För att förebygga problem i samband med bruket av mediciner ges här följande
tips om åtgärder:
• Det är enklare att ta färdigt doserade mediciner på rätt sätt och i rätt tid
(dosett)
• Det är bra att förvara dosetten på en synlig plats, till exempel på bordet där
måltider intas
• Medicinförpackningarna bör uppbevaras på ett säkert ställe och så att de
inte är lätt tillgängliga
• Ange i dagsprogrammet vid vilken tid mediciner ska tas, då kommer man
bättre ihåg att ta dem
• Ansvaret för medicinhanteringen (doseringen) kan överföras till
hemsjukvården
• Ge akt på mediciners biverkningar och diskutera dem med läkaren
• Diskutera gärna med läkaren om receptfria mediciners användning
• Gamla mediciner tas emot av apoteket (släng inte dem i soporna eller
slasken)
• Om det är svårt för den dementa att ta en medicin, kan man be att läkaren
skriver ut medicinen i en lättare intagbar form, till exempel i flytande form
eller som pulver
Förutom att man skapar en trygg fysisk miljö är den allmänna
trygghetskänslan viktig eftersom otrygghet skapar oro. Rutiner i de
vardagliga sysslorna. Regelbundna besök och telefonkontakter av anhöriga
och vänner lindrar känslan av otrygghet. Otryggheten kan även bero på
upplevelsen av ensamhet.
För att kunna skapa en trygg miljö för den demenssjuka kan man kontakta
sakkunniga yrkesmänniskor på socialbyrån eller på hälsocentralen för att
diskutera och få hjälp med de problem man har. Man kan även vända
sig till lokala demensrådgivare och –föreningar samt till Folkhälsans
demenskunskapscenter och be om råd och hjälp.
2 KOMMUNIKATION
Den verbala eller muntliga kommunikationen går lättare, är mer
flytande och mer förståelig när man kommer ihåg att beakta följande
saker:
• Kolla att glasögonen, hörapparaten och tandproteserna fungerar och finns på
sin givna plats samt att de verkligen blir använda
• Beakta nedsatt hörsel och syn
• Minimera bakgrundsbullret och lugna ner omgivningen
• Tala till den dementa som till en fullvuxen människa
6
• Tala om en sak i sänder och upprepa, till och med flera gånger vid behov
• Du kan ta ett föremål till hjälp för att konkretisera det du talar om
• Undvik svåra frågor (som du på förhand vet att den dementa inte kan svara
på) och sådana som kräver mycket av minnet, undvik nekande ord
• Ge den dementa tid att svara, gissa inte svaret eller svara inte för hans
eller
hennes del på frågan
• Försök alltid utreda vad den dementa vill säga
• Skrik inte när du talar! Det hjälper inte, men kan såra och göra personen
nervös
• Tala tydligt och långsamt, använd enkla meningar
• Korrigera inte hela tiden vad personen sagt. Vid behov kan du göra det
vänligt och på ett stödjande sätt
• Att ofta säga personens namn hjälper denne att koncentrera sig
• Tydligt skrivna budskap kan användas som stöd för det man säger
SOM HJÄLP I KOMMUNIKATIONEN KAN MAN OCKSÅ ANVÄNDA
• Små lappar på ändamålsenliga platser som förklarar vad som skall göras,
till exempel en lapp med texten ”Tvätta händerna” ovanför WC-skålen
• Bildlappar är också bra, till exempel en bild som beskriver handtvätt
• Anteckningshäfte (är till hjälp för att man skall komma ihåg saker)
• ”Resehäfte” (informerar om saker för andra, om den demenssjuka inte
själv kommer ihåg att berätta om dem)
• Telefonteknik (snabbvalsknappar med bilder)
• Musik och sång!
7
KROPPSSPRÅKET ELLER SAMTALET UTAN ORD
är en viktig del av kommunikationen eftersom
den dementa är ytterst känslig för vilken
stämningen är och tolkar miner och gester. Du
kan ha hjälp av att tänka på följande saker i ditt
umgänge med den demenssjuka:
• Närma dig honom eller henne långsamt och
avslappat. Tala gärna med mjuk röst så att
den dementa inte blir rädd eller misstänksam
• Ögonkontakt och beröring på rätt sätt hjälper
dig att skapa kontakt
• Använd miner och gester för att få fram ditt
budskap
• Kom ihåg att även den demenssjukas kroppsspråk förmedlar många saker. Det kan betyda
att personen är nervös, trött, spänd eller
sorgsen. Försök lära dig att även tolka kroppsspråket utöver det som den dementa säger
• Tvångsgråt eller –skratt är inte nödvändigtvis uttryck för en känslostämning
utan är en tvångsfunktion som tröttar och gör den dementa nervös. För att
avbryta gråten eller skrattet är det bra att försöka fästa uppmärksamheten
vid någonting annat.
3 MÅLTIDER
FÖR DEN SOM BOR ENSAM:
• En klar och tydlig köplista
• Påminnelse om att man skall gå till butiken
• Det kan vara lättare att koka kaffe på gammaldags sätt i kaffepanna än i
en kaffekokare
• Tydliga matrecept
• Måltiden beställs från kommunens matservice (hemtjänsten)
• Måltiden intas på servicecentralen/dagcentralen
• Färdiga portioner mat i frysen och kylskåpet eller mat i en mattermos
• Anhörigvårdaren besöker klienten när det är matdags för att försäkra sig
om att måltiden intas
• Minneslappar som påminner om att klienten skall äta och dricka
• Drickbart och ätbart tydligt framsat
8
FÖR ATT UNDERLÄTTA MÅLTIDEN:
• Måltider tillsammans (ger modell för hur man äter)
• En välbalanserad mugg eller mugg med näbb, inte för mycket vätska åt
gången
• Bestick som är lätta att använda, till exempel sked i stället för kniv och
gaffel
• Djup tallrik i stället för flat tallrik
• Vita tallrikar (maten syns bättre)
• Ett tallriksunderlag av färgad plast (man ser tallriken bättre)
• Tallriken placeras på lämpligt avstånd (det kan hända att man inte ser en
tallrik som står för nära bordskanten)
• Matservett
• Finskuren eller mosad mat (risk för att stora bitar fastnar i strupen p.g.a.
nedsatt förmåga att tugga)
• Lugn och trivsam måltidssituation
• Bordet dukas endast med det som behövs
• Handled ätandet i början, till exempel visa handens grepp om muggens öra,
sätt skeden i handen
• Berätta vad för mat det är som bjuds och i vilken ordning det är meningen
att den ska ätas
• Endast en maträtt serveras åt gången
• Ibland kan man servera mat som äts med fingrarna om ätandet med
bestick inte vill lyckas (stödjer självständigt handlande!)
• Lugn bakgrundsmusik
Det lönar sig att äta huvudmålet mitt på dagen för att förebygga
matsmältningsbesvär på natten och så trygga en lugnare nattsömn.
APTITLÖSHET KAN BERO PÅ
• Alltför smaklös mat (nedsatt lukt- och smaksinne borde beaktas i
smaksättningen av maten)
• Dåliga tänder, tandlöshet, sår i munnen, illamående
• Matens temperatur är inte den rätta (t.ex. gröten är kall)
• Maten är svår att äta
• Tandproteser sitter löst eller saknas
BÄTTRE APTIT GER
•
•
•
•
•
Utevistelse före måltiden
Maträtter och –drycker som den dementa tycker om
Rätter smaksatta med smör, grädde, salt, kryddor
Vackert upplagd mat
Maten serverad på uppvärmd tallrik för att den inte skall kallna under
måltiden, eftersom själva ätandet kräver mera tid
9
De personer som lider av Alzheimers sjukdom behöver speciellt kaloririk näring
och mellanmål på grund av att de magrar. Mellanmål, såsom smörgåsar
och frukt samt drycker för att de ska få tillräckligt vätska i sig, kan ställas
fram synligt. Med maträtter som innehåller vätska kan man till en del säkra
vätskeintaget. Vätskebrist kan orsaka trötthet och virrighet! Om dieten är ensidig,
kan den kompletteras med närings- och vitamintillägg som man får köpa på
apoteket. Övervikt kan också bli ett problem om den dementa inte kan reglera
sitt ätande. Dessutom kan en del sjukdomar sätta gränser för vad man får äta.
FÖR ATT UNDVIKA FÖR MYCKET MAT
KAN MAN PRÖVA PÅ FÖLJANDE:
•
•
•
•
•
Färdiga matportioner
Bara litet mat i kylskåpet (t.ex. för en dags behov)
Mat tas fram enligt behov
Låsbart kylskåp
Matrester slängs
Att en person ber om att få mat behöver inte
nödvändigtvis alltid betyda att han eller hon är
hungrig, utan det kan även till exempel vara
ett uttryck för behovet av mera kärlek och
uppmärksamhet!!
10
4 TOALETTBESÖK
DET ÄR LÄTTARE FÖR DEN DEMENTA ATT SJÄLVSTÄNDIGT GÅ PÅ
TOALETTEN OM
•
•
•
•
•
•
•
•
•
WC-dörren är tydligt utmärkt med bokstäver eller en bild
WC-dörren hålls öppen
belysningen i WC hålls på
WC-skålen är upphöjd
det finns stödhandtag på väggarna
lappar med råd om hur man skall göra finns på väggen
WC-sitsens färg avviker från omgivningens (lättare att se sitsen)
urinflaska, portativ (nattkärl) tas fram till natten
rena blöjor och en behållare för använda blöjor är lätt tillgängliga
FÖR ATT FÖREBYGGA MISSÖDEN ÄR DET BRA ATT
•
•
•
•
•
•
•
regelbundet och tillräckligt ofta gå på WC
magen fungerar regelbundet
man vet vid vilken tidpunkt tarmen brukar fungera
ge akt på beteendet; orolighet kan tyda på behovet att gå på toaletten
undvika mycket drickande på kvällen
komma ihåg den dementas behov av att gå på WC även nattetid
till hjälp ha en minneslapp om tidpunkterna för WC-besök eller en
ringklocka som larmar
• på ett bekant och förståeligt språk påminna om WC-besöken
Om man ser till att den dementa regelbundet går på WC och att magen
fungerar regelbundet, kan man uppskjuta användningen av blöjor. Då blöjor
behövs kan man be om hjälp av hemsjukvården som informerar om hur de
används och var man får dem. Det är viktigt att blöjan är av rätt storlek och
rätt placerad samt att den byts tillräckligt ofta. Sittmöblerna och sängen kan
skyddas till exempel med plastat frottétyg.
En infektion eller någon annan fysisk åkomma kan utlösa en akut inkontinens. I
sådana fall bör orsaken utredas!
Tarmfunktionen försvagas med åldern och kan leda till förstoppning
(obstipation). Motion och fiberrik mat samt tillräckligt att dricka underlättar
tarmens funktion. Om man inte kan sköta den tröga magen med diet och
tarmfunktionen underlättande, naturliga medel (t.ex. plommon, kli), kan man
köpa avföringsmedel från apoteket.
11
5 PERSONLIG
HYGIEN
En person med
minnesstörningar kan
lätt glömma att tvätta sig
eller tycka att det känns
obehagligt och därför vägra
att tvätta sig.
Emellertid är det viktigt att
den personliga hygienen
sköts regelbundet.
FÖLJANDE KAN VARA TILL HJÄLP:
• Påminnelse eller lapp på WC-väggen om tvättningen
• En bestämd duschnings- eller bastudag
• Möjlighet att välja när man tvättar sig (t.ex. kan en person som känner sig
frusen på morgonen hellre tvätta sig på kvällen)
• Bastubad utanför hemmet, sällskap av bastukompisar (t.ex. klubb,
dagcenter)
• En bastukvast kan öka njutningen i bastun
• En bastuugn som hela tiden är het gör det möjligt att bada bastu när
personen så vill
• En tillräckligt låg bastulave och handtag som gör det lättare att komma upp
på och ner från laven
• Kaffe efter bastun
• Bastubad och tvättning i lugn och ro på tumanhand
• Kvinna hjälper kvinna och man hjälper man, om det är önskvärt och möjligt
• Skönhetsvård i samband med tvättningen, t.ex. kan man lägga håret
• Duschutrymmet skall vara tillräckligt varmt, t.ex. kan man skölja golv och
väggar med hett vatten innan man duschar, då är utrymmet ångande varmt
• Tvättfat används (äldre människor kan vara vana vid att använda tvättfat)
• Stämningsfull musik
• Tvål och lätt parfym (eau-de-cologne) som personen tycker om
• Endast litet vatten i badkaret om personen inte tycker om denna form av bad
• Tvättning i olika skeden, t.ex. tvättas håret skilt
• Trygg tvättsituation (halkskydd, handtag)
• Använd hjälpmedel, så som en duschstol (hälsocentralen lånar ut)
• Tvättningen sker i lugn och ro, reservera tillräckligt mycket tid
• Hjälp med tvättningen förutsätter stor finkänslighet, man kan tvätta
”bortglömda” ställen eller försynt påminna om dem
• Intimhygienen skall den demens drabbade få utföra själv, så långt det bara
är möjligt
12
Efter tvättningen är det viktigt att huden torkas ordentligt (att torka fötterna
mellan tårna ordentligt är viktigt). Om huden är torr används en lämplig
fuktande hudcream eller lotion.
Man skall även komma ihåg tandborstningen. De regelbundna
tandläkarbesöken är av största vikt. Om tandborsten får stå framme
påminner den om att tänderna ska borstas. Anhörigvårdaren kan visa
exempel om båda samtidigt borstar sina tänder – då lyckas tandborstningen
bättre. Likaså påminner rakapparaten som finns på en synlig plats en man
om att han ska raka sig. En fotvårdare kan vid behov ge fotvård hemma,
likaså kan man be en barberare eller en frisör att komma på hembesök.
6 KLÄDER OCH
PÅKLÄDNING
Kläderna är för sin del ett
uttryck för en människas
identitet. Därför bör den
personliga klädstilen beaktas
så länge det bara är möjligt.
Men kläderna bör även vara
bekväma, praktiska och
lättskötta, lätta att klä på
och av. Även skorna bör vara
bekväma och lätta att ta på
och av.
PÅKLÄDNINGEN GÅR LÄTTARE OM
• klädesplaggen hålls framme
enligt årstid
• kläderna är lätt tillgängliga
• kläderna som används är framsatta i den ordning de kläs på
• tillräckligt mycket tid har
reserverats för påklädningen
• överlopps kläder är bortsatta
för att undvika att dubbla plagg
kläs på
• knapparna och knapphålen
samt dragkedjors länkar har
förstorats
13
• BH:n knäpps framtill
• man påbörjar påklädningen från den svagaste extremiteten (t.ex. en
förlamad arm)
• påklädningen kan ske framför spegeln
Det kan vara bra med ett WC-besök före påklädningen samt att efteråt
kontrollera att kläderna sitter rätt.
Många äldre känner sig frusna och lider av undertemperatur. Den
demenssjuka kanske inte kan förklara att han eller hon fryser. Därför borde
man se till att rummet är tillräckligt varmt och att klädseln är tillräcklig.
Beakta kroppstemperaturen även i valet av sängkläder. Om personen i fråga
känner sig frusen är det bra att uppmuntra honom eller henne att röra på sig
mera. Som påminnelse hålls ytterkläderna synligt framme nära ytterdörren.
En person som drabbats av demens kan plötsligt börja klä av sig utan synbar
orsak. Emellertid är det möjligt att klädseln är för varm, att personen ifråga
har behov av att gå på WC eller att kläderna känns obekväma. I en sådan
situation är det bra att lugnt och sakligt reda ut orsaken. Om avklädningen
upprepas gång på gång utan att man vet varför, kan t.ex. en omhall med
dragkedja/knappar på baksidan vara till hjälp.
7 RÖRLIGHET
Problem i samband med rörligheten kan närmast vara en överdriven
fysisk oro, att den dementa rör på sig alltför litet, eller har svårt att
röra sig. En person som fysiskt är i god kondition och lider av glömska
kan tappa bort sig ute. För den som har svårt att röra sig kan det
däremot lätt gå så, att personen kommer att röra på sig alldeles för
litet.
FÖR ATT UNDERLÄTTA RÖRLIGHETEN ÄR DET BRA ATT
• använda något hjälpmedel (rollator, promenadkäpp, sparkkälke, rullstol)
• man möblerar om i lägenheten
• konditionsskötaren gör ett hembesök och kartlägger vilka hjälpmedel som
behövs
• skodonen är bekväma och stödjer foten
• trösklarna avlägsnas
NYTTOMOTION KAN FÖRBÄTTRA RÖRELSEFÖRMÅGAN
Nyttomotionen kan förbättra rörelseförmågan. Nyttomotion är att gå på WC
och komma till matbordet, likaså att föra ut soppåsen. Promenader i små
14
grupper kan vara mer tilltalande än att promenera ensam. En person i sämre
kondition kan inomhus gymnastisera sittande och att dansa är också motion.
Den som tycker om att cykla kan övergå till konditionscykel när cykling ute blir
riskabelt.
ATT TAPPA BORT SIG
För den som gärna promenerar lönar det sig att alltid gå samma länk för
att minimera möjligheten att man tappar bort sig. Man kan också ordna
regelbunden utevistelse genom att till exempel anlita frivilligarbetare som
sällskap. Detta varierar från kommun till kommun. Även ett trygghetslås
kan installeras på ytterdörren. En lapp med uppmaningen att gå ut endast
i följeslagares sällskap kan vara till hjälp. Man kan ha en bjällra på
ytterdörren som meddelar om ytterdörren har öppnats. Med tanke på att den
demenssjuka kan tappa bort sig, kan en lapp med anhörigas kontaktuppgifter
fästas i kapp- eller rockfickan. Observera övriga tekniska hjälpmedel.
15
8 SYSSELSÄTTNING
Att syssla med sådant som intresserar är
viktigt med tanke på både den mentala
och den fysiska hälsan. Sysselsättning
betyder inte nödvändigtvis regelbundna
gymnastik, besök i klubbar eller att man
har något annat fullödigt specialintresse.
EN GOD SYSSELSÄTTNING KAN VARA
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
• att titta på omtyckta program i TV
(lönar sig att banda på video)
• att lyssna till musik
• att sjunga
• att läsa, bläddra i tidningar
• att vistas ute och iaktta omvärlden
• att cykla på motionscykel
• att träna i konditionssalen
(tillsammans med handledaren och
enligt funktionsförmåga!)
• att baka
att prata om minnen!! (reminiscens)
att dansa
att få besök av eller besöka och ha kontakter med vänner och släktingar!!
(det är lättare att ta kontakt om man öppet talar om den dementas
sjukdom och symptom)
att titta på bilder i familjens fotografialbum
att sällskapa med älsklingsdjur
att umgås med barn
att besöka servicecentral eller demensförenings klubbar
att spela olika spel (demensföreningen eller Centralförbundet för de gamlas
väl informerar om spel som särskilt passar för dementa)
att delta i program (jippon och utfärder) som ordnas av servicecentralen
att fortsättningsvis ha ett normalt socialt liv och vara utåtriktad, gå på
torget, gå på uppköp, gå på besök o.s.v.!
Den demenssjuka kan ofta fortsätta med sin hobby trots sjukdomen förutsatt
att sysslan anpassas till hans eller hennes aktuella funktionsförmåga!
16
9 SEXUALITET
Sexuallivet, närheten till en annan människa och känslan av att vara
man/kvinna, är viktigt genom hela livet och alla människor har rätt
till ett sexualliv. Sexuallivet förändras småningom på ett naturligt
sätt. I och med att demenssjukdomen framskrider sker förändringar i
sexuallivet som man kan anpassa sig till.
ATT BEAKTA
• Den dementa kan visa sin tillgivenhet genom att uppmärksamma och hjälpa
anhörigvårdaren
• Den demenssjuka kan även bete sig sexuellt avvikande och störande.
Detta är ett led i själva sjukdomsförloppet som kräver stor förståelse från
anhörigvårdarens sida
• Överaktiv sexualitet kan bero på ett tilltagande behov av trygghet
• Förändringarna i sexualiteten behöver inte nödvändigtvis vara varken
problematiska eller störande
• Makan eller maken får axla ett större ansvar för den demensdrabbades
sexuella beteende
• Att den som mist sin maka/make eller annars är helt ensam får en ny vän av
motsatt kön kan höja humöret och självkänslan.
• Kammat hår, make up, vackra kläder och smycken stödjer kvinnors
könsrelaterade självkänsla.
• För män är bl.a. självständigt utförd rakning, rakvatten och manlig klädsel
viktiga saker med tanke på den maskulina självkänslan.
• Störande sexuellt beteende kan avledas genom att den dementa motiveras att
göra någonting, till exempel syssla med någon hobby, lyssna på musik, äta god
mat
• Ett beteende som starkt relaterar till sexualitet kan också ha samband med
svår svartsjuka.
• Humor är mången gång till hjälp i problem som hänför sig till sexualiteten.
Frågor som rör sexuallivet kan man gärna diskutera med sakkunniga inom
social- och hlsovården, eller på äktenskaps- och familjerådgivningen.
17
10 SÖMN
Oroliga nätter tröttar särskilt ut anhörigvårdaren. En god nattsömn
är nödvändig för att anhörigvårdaren både psykiskt och fysiskt skall
orka med sin uppgift. Om den dementa är trött och passiv efter en
genomvakad natt, ökar risken för olyckor under dagens lopp.
NÅGRA RÅD OM HUR MAN KAN STÖDA EN GOD NATTSÖMN
• Begränsa antalet tupplurar på dagen
• Tillräcklig stimulans under dagens lopp ger naturlig trötthet
• För att förebygga oro försök ordna med lugnare sysselsättning mot kvällen,
inga krävande funktioner
• Skjut upp sänggåendet (sömnbehovet minskar med åldern)
• Fördragna gardiner och släckt belysning på natten
• Lugnande samtal före insomnandet
• Kvällsbestyren utförs i invand ordning
• Ritualer såsom aftonbön eller nattmössa
• Besök på WC före sänggåendet
• Avskärmad nattbelysning
• Lugnande medicin eller sömnmedicin
• Så kallat vitt buller på kassett (havets
brus, vindens sus, porlande vatten)
NATTLIG ORO KAN BERO PÅ
•
•
•
•
•
•
•
18
Värk
Hunger/törst
För kallt/för varmt
Behov av att gå på WC
”Oroliga ben”
Behov av sex
Känsla av otrygghet
11 SYMPTOM PÅ AVVIKANDE BETEENDE
Demenssjukdomar för med sig symptom på avvikande beteende
vilket anhörigvårdaren kan uppleva som mycket problematiskt. En
del symptom kan behöva medicinsk behandling, men en del av dem
kan minska redan i och med att anhörigvårdaren visar tålamod och
kommer på något sätt att lösa situationen.
UPPREPNINGAR OCH FRÅGOR
Att den demenssjuka gång efter annan säger samma saker och upprepar
samma frågor beror på en störning i närminnet. Den dementa kommer
inte ihåg att han/hon upprepar samma saker och det krävs tålamod för
att anhörigvårdaren varje gång skall orka svara lugnt. På upprepade frågor
kan man svara genom att hänvisa till de stödlappar som finns för minnet
eller genom att fästa personens uppmärksamhet på någonting annat. De
upprepade frågorna kan bero på känslan av osäkerhet. De ständiga frågorna
och upprepade historierna kan med tiden göra anhörigvårdaren irriterad. Då
är det bäst att för en stund avlägsna sig till ett annat rum ”för att dra andan”.
19
HUR PIGGA UPP HUMÖRET?
Särskilt i sjukdomens början kan symptomen som småningom tilltar vara
deprimerande och kännas förvirrande. Förvirringen och undvikandet av
pinsamma situationer kan leda till att personen isolerar sig. Utslagning
och passivering kan emellertid snabbt leda till att den dementas
funktionsförmåga blir sämre och därför skall man inte glömma att ge honom
eller henne stimulans och sällskap. Viktigt är att komma ihåg humorns
betydelse i umgänget.
NEDSTÄMDHET, DÅLIG SJÄLVKÄNSLA OCH ISOLERING KAN MOTVERKAS AV
•
•
•
•
•
•
att
att
att
att
att
att
man tillsammans drar sig till minnes angenäma och trevliga saker
göra sådant som han eller hon tycker om att göra
de goda sidorna lyfts fram
hemsysslorna görs tillsammans
dagens tidning läses tillsammans
man tittar på TV tillsammans
HUR UNDVIKA MISSTÄNKSAMHET?
Misstroende kan uppstå när den dementa till exempel inte minns var han
eller hon placerat saker eller inte ens minns om en sak överhuvudtaget
placerats någonstans. Misstanken om att saker försvunnit kan då riktas mot
anhörigvårdaren och andra utomstående personer.
När man går hem till en demenssjuk som misstänker att han eller hon blir
bestulen kan det vara bra att inte ha en väska med sig. Det lönar sig också
att alltid ha olika föremål på en och samma plats. Försvunna föremål kan
man leta efter tillsammans och det lönar sig att hålla de mest omtyckta
gömställen i minnet, det är till hjälp när man söker efter saker och ting. Man
kan också försöka få personen att intressera sig för någonting annat så att
det tappade föremålet glöms bort. Antalet gömställen kan minimeras genom
att låsa rumsdörrar och skåp. Det lönar sig att skaffa reservnycklar med
tanke på den borttappade nyckeln.
HALLUCINATIONER
Hallucinationerna kan vara antingen ångestskapande eller angenäma.
Tilltalande hallucinationer lönar det sig inte att rätta eftersom de knappast
är till skada. Ångestskapande hallucinationer kan man avlägsna till
exempel genom att stänga TVn, täcka över spegeln eller dra för gardinerna.
Uppfattningen om att en anhörig som är död lever kan man korrigera genom
att prata om den personen och då kan den dementa själv komma ihåg att
20
personen är död. Man borde inte rätta till en sådan uppfattning genom
att direkt säga att personen redan är död, ty det kan vara en helt ny, svårt
chockerande nyhet för den som inte längre minns att personen dött.
HUR UNDVIKA AGGRESSIONER?
Vi har alla rätt att bli arga om vi upplever att vi blivit illa behandlade. Så även
den demensdrabbade. Den dementas aggressivitet kan ta sig problematiska
uttrycksformer eftersom han eller hon inte kan beskriva sina känslor eller
kontrollera sitt beteende. Det aggressiva beteendet kan ta sig fysiska eller
verbala uttryck och förekomma endast i vissa situationer (toalettbestyr,
påklädning, måltider), eller så är den demenssjukas beteende allmänt
aggressivt. Du kan ha hjälp av följande i dina försök att minska personens
aggressiva beteende:
• Den dementas handlingsförmåga avgör hur man skall förfara:
- för små krav kan uppfattas som nedvärderande
- för stora krav kan ge en känsla av misslyckande
Bägge fallen kan leda till aggressivitet
• Acceptera den dementas till och med konstiga sätt att göra saker och ting
(om det inte skadar någon)
• Kritisera och betona inte fel, utan beröm och uppmärksamma de goda
sidorna
• Undvik motargument, försök i stället hitta en lösning som tillfredsställer
bägge parterna
• Aggressionen kan ha en fysisk orsak (infektion, smärta)
HJÄLP VID AGGRESSIVITET ÄR
•
•
•
•
•
empati, målmedvetenhet, lugn
att man tar personen i hand (inte för hårt grepp)
att man fäster den dementas uppmärksamhet på någonting annat
att man sätter gränser
att man kollar mediciner och hälsotillståndet (t.ex. värk)
FÖRVIRRING KAN BERO PÅ
• Lågt blodtryck. Då kan en kopp kaffe, en salt bit eller vila med fötterna upp
hjälpa. Lågt blodtryck kan bero på medicinerna. Om blodtrycket hela tiden
är lågt, kan mera salt i maten hjälpa.
• Att en måltid just har ätits. Efter måltiden ökar blodcirkulationen i
magen och det kan orsaka ett förvirringstillstånd. Man borde fästa
uppmärksamhet vid hur tung maten (lunchen) är och en kopp kaffe eller en
koffeintablett efter maten kan vara till hjälp.
21
Det lönar sig inte att argumentera emot eller försöka tillrättavisa den som är
förvirrad i vad han eller hon säger. Situationen kan lösas med en kompromiss
eller genom att man fäster uppmärksamheten vid någonting annat, till
exempel kan man sjunga älsklingssången tillsammans. Ett akut och svårt
förvirringstillstånd kan kräva medicinsk behandling.
MOTORISK ORO KAN LINDRAS GENOM ATT
• stimulera och aktivera
• ytterkläderna inte hänger synliga
• ge ett föremål i handen att fingra på
Det lönar sig att förebygga utmanande beteende. Det kan man göra genom
att beakta den dementas särbehov till exempel då man planerar den fysiska
omgivningen. Likaså är det viktigt att särbehoven beaktas i vårdrelationen. Om
inga medicinska hinder finns kan man pröva på alternativa vårdmetoder för att
undvika eller minska användningen av läkemedel.
Till exempel kan eteriska oljor påverka den demenssjukas sinnesstämning.
Dofterna av dessa oljor kan lyfta fram angenäma minnen och den vägen
påverka sinnesstämningen. Eteriska oljor kan också inverka uppiggande och
lugnande eller förbättra koncentrationsförmågan. Medicinska hinder för att
man använder eteriska oljor borde emellertid utredas först och man borde
bekanta sig med den rätta användningen av dessa oljor.
LÄKEMEDEL KAN VARA TILL HJÄLP VID
•
•
•
•
•
•
•
•
•
ångest
oro
sorgsenhet, gråtmildhet, känslor av hopplöshet
aptitlöshet, sömnlöshet
apati, inbundenhet
eufori, överaktivitet
störande beteende, argsinthet, agressivitet
spändhet, stelhet
vanföreställningar, hallucinationer, paranoiditet
Det är bra att undvika mediciner mot utmanande beteende då man kan och
i stället försöka hitta andra utvägar för att lösa situationen. Trots detta kan
ibland mediciner vara det enda som hjälper och då skall man inte förneka
detta.
22
12 ANHÖRIGVÅRDARENS ORKANDE
Om anhörigvårdaren orkar med sin
uppgift och mår bra återspeglas
detta direkt på den dementa och
förhindrar för sin del problem.
Anhörigvårdaren vet bäst själv
varifrån och på vilket sätt hon
eller han hämtar krafter och vad
det är som hjälper att kunna
koppla av och vila.
FÖLJANDE KAN VARA TILL HJÄLP:
• Demensföreningens anhöriggrupper (utbyte av tankar och erfarenheter i
sällskap med andra i samma situation och med experter)
• Vårdbördan delas med anhöriga och vänner
• Fritid även för en själv på dagsprogrammet
• Flexibelt dagsprogram
• Delta i daggrupper eller -klubbar, då får anhörigvårdaren ledig tid samtidigt
som den demenssjuka får stimulans
• Intervallvård (den dementa är regelbundet i vård på annat håll under vissa
tider); rådfråga socialbyrån, läkaren, demensrådgivaren
• Avlastning på natten
• Hjälp med badandet
• Att dela sina upplevelser och känslor med anhöriga och vänner
• Rehabilitering för anhörigvårdare (FPA)
• Anpassningsträningskurser
13 SKÖTSEL AV EKONOMISKA ÄRENDEN,
STÖDTJÄNSTER, SOCIALA FÖRMÅNER
OCH RÄTTIGHETER
PENGAR
Ofta är handhavande av pengar en av de besvärligaste uppgifterna. Den
demenssjuka envisas kanske med att vilja sköta sina pengar själv fastän han
eller hon inte förstår pengarnas värde och inte kan sköta sina penningaffärer
till egen fördel. Litet pengar i plånboken kan kännas lugnande och banken
eller juristen kan ge råd om hur ekonomin kan skötas. Man kan också öppna
ett skilt brukskonto på banken som den dementa får använda själv.
23
Vid behov kan man via tingsrätten skaffa en intressebevakare (tidigare
god man). Man kan förhindra telefonförsäljning och förbjuda reklam via
postluckan. Telefonpåringningar kan blockeras eller så kan man dra ut
telefonstöpseln ur väggkontakten. Ärenden kan utträttas i sällskap med en
följeslagare som hjälper och samtidigt övervakar situationen.
SERVICE- OCH STÖDFORMER
Flera olika stödformer inom socialskyddet står till buds för den som behöver
stöd i vardagen. Det lönar sig att ta reda på vilka sociala förmåner man har
rätt till. Nedan följer de vanligaste service- och stödformerna för personer som
håller på att utveckla demens och för deras anhöriga.
Bestämmande av kundavgift
- Närmare information om hur kundavgiften bestäms fås från kommunens
social- och hälsovårdsväsende.
Ändringsarbeten i bostad och understöd för reparation
- Närmare information om understödsformer vid bostadsreparationer
fås från saneringsrådgivningen vid Centralförbundet för de gamlas väl,
www.vanhustyonkeskusliitto.fi
Parkeringstillstånd för bil
- Närmare information om parkeringstillstånd för bilar fås på polisens
webbplats www.poliisi.fi och om befrielse från fordonsskatt på
Fordonsförvaltningscentralens webbplats www.ajoneuvohallintokeskus.fi
Bostadsbidrag för pensionstagare
- Närmare information om bostadsbidrag för pensionstagare fås på FPA:s
kontor eller på FPA:s webbplats www.kela.fi
Vårdbidrag för pensionstagare
- Närmare information om vårdbidrag för pensionstagare fås på FPA:s kontor
eller på FPA:s webbplats www.kela.fi
Hemservice och hemsjukvård
- Kommunens socialväsende ger närmare information om hemservice, och till
exempel närmaste hälsocentral om hemsjukvård. Förutom kommunen/staden
erbjuder också många hemserviceföretag samt föreningar och stiftelser
hemvårdstjänster. Närmare information om dessa tjänster ges av närmaste
Alzheimer- eller demensförening, se www.alzheimer.fi /alueellinen toiminta för
kontaktuppgifter.
Transportservice
- Förfrågningar och ansökningar om transportservice kan riktas till
socialväsendet i den egna kommunen (handikappservice).
Rehabilitering
- Närmare information om rehabiliteringstjänster kan till exempel fås på
närmaste FPA-kontor eller hälsocentral, eller från kommunens hemsjukvård
eller socialväsende.
Läkemedelsersättningar
- Närmare information om läkemedelsersättningar fås på FPA:s kontor eller på
FPA:s webbplats www.kela.fi
24
Reseersättningar
- Närmare information om reseersättningar fås på FPA:s kontor eller på FPA:s
webbplats www.kela.fi
Stöd för närståendevård
- Närmare information om stöd för närståendevård fås från kommunens
socialverk eller av instruktörerna för hemservice. Den egna kommunens
socialverk ger mera information om kommunens praxis angående
servicesedlar.
Ersättning för sjukvårdskostnader
- Närmare information om ersättning för sjukvårdskostnader fås på FPA:s
kontor eller på FPA:s webbplats www.kela.fi
Avgiftstak inom hälso- och sjukvården
- Närmare information om avgiftstaket inom hälso- och sjukvården fås från
kommunens hälso- och sjukvård och från patientkontor.
Utkomststöd
- Närmare information om utkomststöd fås från kommunens socialväsende.
Beskattning (invalidavdrag, avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga och
hushållsavdrag).
- Närmare information om grunderna för avdragen samt blanketter fås från
skattebyråerna och på adressen www.vero.fi
25
PATIENTENS OCH DE ANHÖRIGAS RÄTTIGHETER
Varje människa som håller på att utveckla demens har rätt till
självbestämmande. En sjukdom som leder till demens eliminerar inte
automatiskt en persons självbestämmanderätt; även en person som håller
på att utveckla demens kan vara kapabel att på ett kompetent sätt fatta
beslut om sig själv eller sin egendom. Så länge personen själv är kapabel att
besluta om sina angelägenheter, ska hans eller hennes beslut ges företräde
framom en laglig företrädares eller någon annan anhörigs åsikt. Detta gäller
alltid i sjukdomens initialskede och i vissa situationer också när sjukdomen
är längre framskriden.
De allt svagare kognitiva förmågorna hos en person som håller på att bli
dement leder dock ofrånkomligen till en situation där personen inte längre
självständigt kan fatta beslut om sina angelägenheter. Om personen önskar
det kan han eller hon ordna sina angelägenheter med tanke på sjukdomens
framskridande och den försvagade funktionsförmåga detta leder till: upprätta
en vårdönskan (vårdtestamente) eller intressebevakningsfullmakt, eller skaffa
sig en intressebevakare.
Det lönar sig också alltid att upprätta testamente i tillräckligt god tid, i
sjukdomens initialskede. Vid behov kan man till testamentet som bilaga
bifoga ett av husläkaren utfärdat utlåtande om testamentatorns psykiska
tillstånd och kompetens att upprätta ett testamente. Detta kan vara ett viktigt
intyg vid en eventuell rättstvist över testamentet. En allmän rättshjälpsbyrå
eller en privat advokatbyrå kan bistå med information och råd.
TAG REDA PÅ SAKER OCH VÅGA BE OM RÅD AV
•
•
•
•
•
•
hälsocentralen
hemsjukvården
hemtjänsten
socialbyrån
lokala demensföreningen
Alzheimer-centralförbundet, tfn 09-622 62 00 (för demenssjuk och
anhöriga)
• Folkhälsan, växel 09- 315 000 (demenskunskapscenter)
• Centralförbundet för de gamlas väl (tfn 09-350 86 00)
• Finlands Demensvårdsförening, växel 09-454 2848 (för yrkesmänniskor)
Dementiatieto 0800-1-36912
26
ANTECKNINGAR
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
27
Information om demens är tillgängligt och avgiftsfritt (lokal
samtals avgift) för alla dagligen mellan kl 10–12. Under andra
tider kan du lämna dina frågor till automatiska telefon svararen
(servicen är finskspråkig).
Novartis Finland Ab, Skogsjungfrugränden 10, 02130 Esbo
Tel. (09) 6133 2211, www.novartis.fi
Denna guide utkom på Novartis Finland Oy. Ytterligare beställningar www.novartis.fi/materiaalitilaukset eller (09) 6133 2211
Fråga om demens!
0800-1-36912