LINKÖPINGS UNIVERSITET
Inst. för studier av
Samhällsutveckling och Kultur (ISAK)
Enheten för historia
HT04
HISTORIA B (diastans) UPPSATSÄMNESOMRÅDEN
A.
Social hjälpverksamhet (Staffan Förhammar)
2
B.
Organisationshistoria (Sten Andersson)
4
C.
Svensk teknikhistoria (Lars Strömbäck)
6
D.
"Det nya Europa" (Sten Andersson)
7
E.
Politisk historia (Staffan Förhammar)
8
F.
Svensk idrottshistoria (Sten Andersson)
10
G.
Rättskipning under äldre tid (Dag Lindström)
12
H.
Statbyggande och samhällsförändring under
1500- och 1600-talen (Dag Lindström)
14
I.
Utbildningen och samhället (Staffan Förhammar)
15
J.
Handikappades plats på arbetsmarknaden (Ingrid Olsson)
16
K.
Det svenska brukssamhällets historia (Svante Kolsgård)
17
L.
”Brev från löftets land (Svante Kolsgård)
18
2
A.
SOCIAL HJÄLPVERKSAMHET (SF)
Litteraturtips
Arthur Montgomery, Svensk socialpolitik under 1800-talet, Stockholm 1934 (208 s)
Roddy Nilsson, Kontroll, makt och omsorg: Sociala problem och socialpolitik i
Sverige 1780–1940, Lund 2003 (345 s)
Alternativ 1. Svensk socialpolitik
Kompletterande litteraturtips
Olle Lundsjö, Fattigdomen på den svenska landsbyden under 1800-talet, Stockholm
1975
Birgit Petersson, "Den farliga underklassen": Studier i fattigdom och brottslighet i
1800-talets Sverige, Umeå 1983 (s 1-88)
Anna-Maria Skoglund, Fattigvården på den svenska landsbygden år 1829,
Stockholm 1992
Exempel på uppsatsämnen:
1.
Fattigvården i någon socken eller stad (gärna i anslutning till någon
beslutad reform för att kunna se eventuella förändringar på fattigvårdens
område)
2.
Debatten om någon socialpolitisk reform (t ex fattigvård, socialförsäkring,
fria skolmåltider).
3.
Någon handikappolitisk åtgärd ( t ex på utbildningsområdet för barn eller
vuxna).
Exempel på material:
församlings- och sockenmaterial
tidskrifter
offentliga utredningar
riksdagstryck
3
Alternativ 2. Filantropiska aktörer och verksamheter
Avsikten är bl a:
1.
Att studera den samtida svenska offentliga debatten om välgörenhet i
allmänhet och dess roll i särskilda fall.
2.
Att undersöka motiven bakom filantropisk verksamhet.
3.
Att undersöka den sociala och professionella bakgrunden hos de på
välgörenhetens område aktiva.
Kompletterande litteraturtips
Staffan Förhammar, Med känsla eller förnuft?: Svensk debatt om filantropi 18701914, Stockholm 2000.
Birgitta Jordansson, ”Hur filantropen blir en kvinna: fattigvård och välgörenhet under
1800-talet”, Historisk Tidskrift 1992:4 (s 468–487)
Exempel på uppsatsämnen:
1.
Kvinnliga pionjärer inom filantropin, t ex Beda Hallberg, Emanuella
Carlbeck, Agda Montelius, Kerstin Hesselgren
2.
Debatten om den sociala frågan
3.
Debatten om kvinnans särskilda sociala kallelse.
4.
Synen på fattiga
5.
Verksamheten inom någon filantropisk specialförening (t ex Föreningen för
bekämpande av barnförlamningen)
Exempel på material:
Förenings- och anstaltsmaterial (tryckt och otryckt)
Broschyrer (ströskrifter)
Tidskrifter och tidningar
4
B.
ORGANISATIONSHISTORIA (SA)
I.
Arbetarrörelsens historia
Litteratur
Väljes i samråd med handledaren.
Exempel på uppsatsämnen
1.
Den konfliktfyllda mellankrigstiden. Studier av arbetskonflikter under
mellankrigstiden.
2.
Historieskrivningen kring socialdemokratins roll i 1900-talets svenska
samhällsutveckling.
3.
De hatade kommunisterna: Bilden av kommunistiska partier i massmedia.
4.
Arbetarrörelsens regeringar och deras ambitioner och problem 1917-88.
5.
Den svenska modellens myt och verklighet.
6.
Arbetarrörelsen och fosterlandet - ett okänt dilemma.
7.
Experternas roll inom facket
8.
Arbetarledarna i myt och verklighet.
II.
Borgerliga partiers historia
Litteratur
Väljes i samråd med handledaren
5
Exempel på uppsatsämnen
1.
Valrörelser och borgerliga partier.
2.
Borgerliga regeringsbildningar
3.
Borgerliga politiker i historieskrivning och verksamhet
4.
Borgerliga partier och demokratifrågan.
III.
Frikyrko- och nykterhetsrörelsenas historia
Litteratur : Väljes i samråd med handledaren
Exempel på uppsatsämnen
1.
Svensk alkoholpolitik t.ex Folkomröstning, Brottsystemet.
2.
Frikyrkorörelsens lokala spridning och roll (se även under O)
3.
Nykterhetsrörelsens spridning och politiska inflytande
4.
Frikyrkopressens budskap t.ex. tidningen Dagen
5.
Nykterhetspressen som opinionsbildare
6
C.
SVENSK TEKNIKHISTORIA (LS)
Litteratur
Teknikhistorisk litteratur som är relevant med avseende på valt uppsatsämne.
Exempel på ämnesområden
I
Svenska kanaler
* Hjälmare kanal
* Strömsholms kanal
* Göta kanal
Med utgångspunkt från dessa kanalarkiv kan ett flertal ämnen formuleras. Den
sistnämnda kanalen är vid det här laget tämligen "utskriven" medan det finns mycket
ogjort vad beträffar de förstnämnda två.
II
Svenskt järnvägsbyggande
Tillkomsten av en vald bandel kan studeras utifrån olika frågeställningar och mtrl såväl järnvägsarkiv som press och lokalpolitiska arkiv.
III
Introduktionen av ny teknik i Sverige
Diskussionen om och mottagandet av en ny teknik, som det kommer till uttryck i
facklitteratur/press (exempelvis Järnkontorets annaler) vanlig press eTC
7
D.
”DET NYA EUROPA” (SA)
Litteratur
Väljes i samråd med handledaren.
Exempel på uppsatsämnen
1.
Historieskrivningen kring utvecklingen i Östeuropa
- kritisk analys.
2.
Förändringarna i Östeuropeiska länder - speglade i svensk press.
3.
Baltikum och den svenska opinionen under 1980- och början av 1990-talet.
4.
EG-debatten i Sverige.
5.
NATO och den svenska opinionen
6.
Östledares framtoning i svensk press t.ex. Gorbatjov, Jeltsin, Tito m fl.
8
E.
POLITISK HISTORIA (SF)
Bakgrund
Det mesta av den äldre historieskrivningen var politisk historia. Det rörde sig dock
om en mycket inskränkt typ av politik. Trots att det politiska historieintresset så
småningom vidgades kom genren i vanrykte, inte minst då socialhistoria blev aktuell
från 1960-talet.
Nu har den politiska historien åter tillvunnit sig intresserade utövare. Det är inte
samma intresse för de stora politiska frågorna som nödvändigtvis nu står i fokus. Den
politiska historien kan vara så mycket mer än just en beskrivning av hur en viss
politisk fråga avgjordes. Ett studium av en eller flera debatter kan belysa
bakomliggande uppfattningar, normer och värderingar. En undersökning av utrikeseller försvarspolitiska diskussioner kan t ex avslöja omvärldsuppfattningar, social-,
utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska debatter kan belysa synen på sociala
hierarkier etc.
Det politiska materialet kan förutom en skildring av det taktiska, partipolitiska spelet
i samband med en viss fråga utnyttjas för att studera:
a)
olika gruppers (politiska, ekonomiska, sociala, religiösa etc) intressen i en
viss fråga och hur de verkade för dessa,
b)
idéer (övergripande eller på vissa punkter) hos grupper/enskilda personer,
c)
värderingar av olika slag.
Det politiska materialet
Det primära materialet är både lättåtkomligt och lätt att utnyttja. De främsta
materialkategorierna är:
1.
riksdagstrycket (debattprotokoll, propositioner, motioner, utskottsutlåtanden,
riksdagsskrivelser)
2.
kommittébetänkanden
3.
tidningar och tidskrifter
4.
memoarer och publicerade dagböcker
9
5.
biografiskt material.
Till detta kan läggas material på arkiv, som exempelvis: brevsamlingar,
kommittéarkiv (remissutlåtanden och andra inlagor), otryckta dagböcker,
otryckta riksdagsprotokoll.
Litteraturtips
Handbok i nordiskt parlamentstryck (1984), s 109–137. Stockholm.
Riksdagen genom tiderna (1985), s. 181–334
Exempel på uppsatsämnen
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Attityden till olika grupper i någon riksdagsdebatt om representationsfrågan
eller rösträtten.
Folkskoledebatten i riksdagen under 1800-talet.
Den tidiga diskussionen om en svensk bottenskola.
Intressegrupperingar i debatten vid tillkomsten av 1878 års läroverksreform.
Hotbilden i samband med någon riksdagsdebatt om försvaret eller
utrikespolitiken.
Riksdagsdebatten om skolhygien kring sekelskiftet 1900
Frökenreformen 1866 och pressen
Judefrågan i riksdagen på 1800-talet
10
F.
SVENSK IDROTTSHISTORIA (SA)
Litteratur:
Andersson, Torbjörn: En teoretisk och tematisk forskningsöversikt av anglosaxisk
sportforskning. Med särskild tonvikt på den engelska fotbollen. Stencil till
doktorandseminarium i historia, Lund 16/12 1993.
Lindroth, Jan: Idrottens väg. Uppsala 1974.
Olofsson, Eva: Har kvinnorna en sportslig chans? Den svenska idrottsrörelsen under
1900-talet.
Peterson, Tomas: Leken som blev allvar. Halmstad Bollklubb mellan folkrörelse, stat
och marknad. Lund 1989.
Pålbrant, Rolf: Arbetarrörelsen och idrotten 1919-1939. Uppsala 1979.
Sandblad, Henrik: Olympia och Valhall. Idéhistoriska aspekter av den moderna
idrottsrörelsens framväxt. Stockholm 1985.
Sund, Bill: Aktuella tendenser inom svensk och internationell idrottshistorisk
forskning. Historisk Tidskrift 1991:4.
Williams, John; Wagg, Stepen (red): Brittish Football and Social Change-Getting into
Europe. Leicester University Press 1991.
Exempel på uppsatsämnen:
1.
Idrottsrörelsen och samhället
a) Statsmakten och idrottsrörelsen
b) Storklubbar och orter (t ex Norrköping, Åtvidaberg)
c) ”Då fotbollen kom till stan” Idrottsutövningens tidsmässiga och
geografiska utbredning.
2.
Idrottsrörelsen och kön/genus
a) Kvinnor och idrott.
b) Idrott en manlig sfär?
11
3.
Idrottsrörelsen och politik
a) Rivalitet och konflikt mellan en arbetaridrottsförening och en borgerlig
förening.
b) Den kommunistiska idrottsrörelsen under 1920- och 1930-tal
(ex Finspångs AIF)
c) Den tidiga idrottsrörelsen i politisk belysning.
d) Socialdemokratins hållning till idrotten.
4.
Idrottsrörelsen som samlande och särskiljande kraft
a) En idrottsförenings betydelse för ett litet lokalsamhälle.
b) Idrottslivet som identitetsskapare
c) Är huliganism och våld i samband med idrott verkligen enbart en modern
företeelse?
Exempel på material:
föreningsmaterial (tryckt och otryckt)
tidskrifter och tidningar
broschyrer (ströskrifter)
memoarer
osv
12
G.
RÄTTSKIPNING UNDER ÄLDRE TID (DL)
Kriminalitet har sedan en tid varit ett uppmärksammat forskningsområde, både internationellt och i
Sverige. Mycket av intresset har riktats mot den förindustriella perioden och det pågår en livlig
diskussion om hur brottslighet och rättsutövning har förändrats över tiden. Efter hand har
intresseområdet också breddats till att omfatta rättsfunktioner och normsystem i en vidare
bemärkelse. Från och med 1600-talet finns ett omfattande källmaterial från såväl landsbygdens
häradsting som städernas rådsturätter och kämnärsrätter. För tidigare perioder är källmaterialet mer
sparsamt. Det är fr.a. vissa städers s.k. tänkeböcker som finns bevarade. Den som inte sedan
tidigare är van att läsa äldre handskrifter bör använda någon av de tryckta källeditioner som fanns
att tillgå. Många av dessa innehåller protokoll från slutet av 1400-talet och från 1500-talet. Även
lagtexter och förordningar är i hög grad tillgängligt genom moderna källeditioner.
Kriminalitetshistoria är bara ett av många tänkbara uppsatsområden. Inom den civilrättsliga delen,
med skulder, arv m.m., kan många olika uppsatsämnen formuleras. Den administrativa sidan av
exempelvis rådets verksamhet kan också studeras.
Litteratur
Jan Sundin, För Gud, staten och folket. Brott och rättskipning i Sverige 1600-1840, Stockholm
1992, valda delar.
Eva Österberg och Dag Lindström, Crime and social control in Medieval and Early Modern
Swedish towns, Uppsala 1988.
Dag Lindström, ”Oärliga mästare och kivande makar. Ett och annat om rättskipning, kriminalitet
och normsystem i 1500-talets Norden”, Historisk Tidskrift 1994.
Eva Österberg, ”Kontroll och kriminalitet i Sverige från medeltid till nutid. Tendenser och
tolkningar”, Scandia 1991.
Övrig litteratur väljs i samråd med handledare.
13
Exempel på uppsatsämnen
1.
Brottslighet
2.
Straffutmätning
3.
Civilrättsliga tvister (arv, skulder m.m)
4.
Domstolens olika funktioner
5.
Kvinnor i rättssystemet
6.
Rådets eller häradstingets reglerande funktioner
7.
Analys av rättslig argumentering
8.
Det rättsliga källmaterialet ger också möjlighet till många andra analyser av både
vardagsliv och rättsligt förfarande, exempelvis aspekter av tid och rum eller användandet
av skriftlig dokumentation
14
H.
STATSBYGGANDE OCH SAMHÄLLSFÖRÄNDRING UNDER 1500OCH 1600-TALEN (DL)
Under 1500- och 1600-talen växte en allt starkare och alltmer välorganiserad statsapparat fram i
Sverige. Det var inte bara centrala institutioner och ämbetsverk som byggdes upp. Även den lokala
och regionala förvaltningen effektiviserades. Adelsmän, fogdar, präster och ämbetsmän inordnades
i detta nya statsbygge. Olika delar av samhället och även rikets olika geografiska delar integrerades
starkare med varandra och helt nya områden blev föremål för kronans intresse och aktiva
ingripanden. Nya relationer uppstod mellan centralmakt och lokalsamhälle. Genom den ökande
viljan att reglera och kontrollera politiska, men också ekonomiska och sociala förhållanden, kom
även både bönders och stadsbors vardagsliv att påverkas.
Det finns en stor mängd tryckta källeditioner som kan användas för att belysa olika sidor av 1500och 1600-talens statsbyggnadsprocess och därmed sammanhängande samhällsförändringar,
exempelvis Gustav Vasas registratur, olika samlingar av tryckta förordningar, samt protokoll från
bland annat riksråd och kammarkollegium. Området ger också möjlighet till historiografiska
studier.
Litteratur
Väljs i samråd med handledare
Exempel på uppsatsämnen
1. Instruktioner till fogdar eller andra kungliga representanter
2. Gustav Vasa brev angående någon särskild fråga
3. Rikets periferi
4. Förhållandet till kyrkan
5. Regleringar av olika näringar
6. Kronans förhållande till städerna
7. Propaganda, legitimitet, ideologier och argumentation
15
I.
UTBILDNINGEN OCH SAMHÄLLET (SF)
Enligt Herbert Tingsten kan den centrala källan för folkmeningarna i vårt samhälle sökas i
skolböckerna. Avsikten är därför här att analysera skolböckers syn på olika kulturer och företeelser
utifrån ett ”vi”- och ”dom”-perspektiv för att därigenom kunna fånga det tidsbundna i skolans
värderingar.
Litteraturtips
Zygmunt Bauman, Att tänka sociologiskt, Göteborg 1992 (s 49–68)
Sixten Marklund, Läroplaner, arbetsplaner: Utblickar och kommentarer inför LGR 80, Stockholm
1980
Lena Olsson, Kulturkunskap i förändring: Kultursynen i svenska geografiläroböcker 1870–1985,
Malmö 1986
Lars Petterson, Frihet, jämlikhet, egendom och bentham: Utvecklingslinjer i svensk
folkundervisning mellan feodalism och kapitalism, 1809–1860, Uppsala 1992
Inga-Lisa Petersson, Statens läsebok, Lund 1999
Gunnar Richardson (red), Ett folk börjar skolan: Folkskolan 150 år 1842–1992, Stockholm 1992
Staffan Selander, Lärobokskunskap: Pedagogisk textanalys med exempel från läroböcker i historia
1841–1985, Lund 1988
Svenska folkskolans historia, 1–6, Stockholm 1940–1971
Herbert Tingsten, Gud och fosterlandet: Studier i hundra års skolpropaganda, Stockholm 1969
Charlotte Tornbjer, Den nationella modern: Moderskap i konstruktioner av svensk nationell
gemenskap under 1900-talets första hälft, Lund 2002
Ulf Zander, Fornstora dagar, moderna tider: Bruk av och debatter om svensk historia från
sekelskifte till sekelskifte, Lund 2001.
Exempel på undersökningsmaterial
Läsebok för folkskolan, olika upplagor och editioner (1 uppl 1868)
Claes Theodor Odhner, C T Odhners lärobok i fäderneslandets historia bearbetad för folkskolan,
flera upplagor och editioner (2 upplagan 1873)
Carl Grimberg, Sveriges historia för folkskolan, 1–4, flera upplagor och editioner (försöksupplaga
1906–1909)
Offentliga utredningar
Riksdagstryck
Kommunalt material
Folkskoleinspektörsrapporter
Exempel på uppsatsinriktningar:
1. Sverigebildens förändring
2. Bilden av främmande länder
3. Bilden av olika yrkesgrupper
4. Bilden av samtid och dåtid
5. Skolpolitik på nationell och lokal nivå
6. Psykologisk syn i offentliga utredningar och styrdokument
16
J.
HANDIKAPPADES PLATS PÅ ARBETSMARKNADEN (IO)
Under 1800-och 1900-talet har handikappades möjligheter att etablera sig
på arbetsmarknaden förändrats över tid. Politiker, läkare, pedagoger och
politiker är grupper som har engagerat sig för handikappades ställning på
arbetsmarkanden. De handikappade själva har också försökt att förändra sin
situation.
Lästips:
Areschoug Judith, Det sinnesslöa skolbarnet: Undervisning tvång och
medborgarskap1924-1954.
Olsson Ingrid, Att leva som lytta: Handikappades levnadsvillkor i
1800-talets Linköping.
Pärsson Antia, Dövas utbildning i Sverige 1889-1991.En skola för ett språk
och ett praktiskt lärande.
17
K.
DET SVENSKA BRUKSSAMHÄLLSETS HISTORIA (SK)
Det svenska brukssamhällets historia
Det svenska brukssamhället utgör en central del av Sveriges industriella, men även politiska,
sociala och kulturella historia och i landets bruksbygder finner vi idag väsentliga delar av vårt
svenska kulturarv. Uppsatsämnen inom en rad olika områden kan formuleras där bruksmiljön utgör
den centrala utgångspunkten.
Sedan en längre tid har ett stort antal uppsatser i historia vid Linköpings universitet koncentrerats
till bruks- och industrisamhället Åtvidaberg, vars historiska utveckling är i hög grad ”brukstypisk”.
Här finns en lång industriell historia från ett medeltida bergsmansbruk, via Åtvidabergs kopparverk,
länge Sveriges näst störste kopparproducent, fram till världskoncernen Facits glansperiod
decennierna kring 1950. Med sitt bruksomland ingick dessutom Åtvidabergs kopparverk i det
adelswärdska fideikommisset, Sveriges enda baroni och ett av landets största bruks- och
godskomplex. Här utvecklades särskilt under 1800-talet en slags ”stat i staten”.
Som resultat av samverkan mellan Linköpings universitet, Åtvidabergs kommun samt Åtvidabergs
arbetsförmedling kunde Åtvidabergsprojektet, numera Brukskultur Åtvidaberg inleda sin
verksamhet våren 1999, som syftar till att genom exempel hämtade från Åtvidabergs bruksbygd
göra det svenska brukssamhällets kulturarv tillgängligt för en lång rad användare, t. ex.
uppsatsskrivande studenter. Brukskultur Åtvidaberg har inventerat, registrerat och till betydande del
digitaliserat olika arkiv och samlingar, varav ett flertal flyttats till projektets arkivdepå.
Brukskultur Åtvidaberg kan erbjuda Dig en forskarplats, där Du t.ex. har tillgång till digitaliserade
kyrkböcker, ett flertal fotografiska samlingar, bl a en bilddatabas, Facits omfattande filmsamling
(tillgänglig på video), material från ett särskilt intervjuprojekt samt material från projektets
omfattande arkivdepå. Inlån från andra relevanta arkiv (baroniet Adelswärds arkiv, folkrörelsearkiv,
kommunala arkiv m.m.) kan även ske. Hittills föreligger ca 70 uppsatser på framför allt B-, C- och
D-nivån i historia rörande Åtvidabergs bruksbygd. Du är välkommen att ytterligare utvidga
kunskaperna kring detta – eller något annat - brukssamhälle.
För ytterligare information kan Du kontakta Svante Kolsgård, tel 013-281808.
Information om Brukskultur Åtvidaberg kan även sökas på www.atvidaberg.se/brukskultur
18
L.
”BREV FRÅN LÖFTETS LAND (SK)
”Brev från löftets land”
I den tidiga svenska emigrationshistorien har orten Kisa med den omkringliggande Kindabygden i
Östergötland en viktig roll. Härifrån utgick 1845 en av de första svenska organiserade
emigrantgrupperna under ledning av Peter Cassel. Kvar i Kisa fanns apotekaren C G Sundius som
påföljande år startade en emigrantbyrå, vilken kom att driva en intensiv propaganda för utvandring
till USA. Idag finns ett emigrantmuseum i Kisa, men även ett betydande arkiv rörande bygdens
emigration i kommunens bibliotek. Här förvaras bl. a. ett flertal brevsamlingar om sammanlagt ca 1
800 brev.
Till följd av ett samarbete mellan Kulturarv Östergötland vid Linköpings universitet och Kinda
kommun har nu dessa brevsamlingar registrerats digitalt. Brevsamlingarna har därigenom blivit
betydligt lättare att hantera ur forskningssynpunkt.
Biblioteket i Kisa erbjuder t. ex. uppsatsskrivande studenter forskningsplatser och viss handledning
samt efter samråd med handledare från ämnet historia tillgång till emigrantbrev och annat material
från emigrantarkivet.
Är Du intresserad av detta ämnesområde kontakta Svante Kolsgård, tel 013-281808.
