Själsläkekonst och själavård,
religion och konfession
Jag tror icke på någon motsättning mellan vetenskap och religion. Den skenbara motsättningen
har uppstått därigenom att man förväxlat religion och konfession. Förutsättningen för att vetenskap och religion skall smälta samman är endast att man uppger allt vad konfessioner heter, öppnar sig för erfarenheten på det religiösa området på liknande sätt som på andra…
(Poul Bjerre i ”Korset och livsbägaren”, 1927)
För att förstå Poul Bjerres religionsuppfattning
drog sig stort intresse. Så även hos Bjerre. Det
måste man ha klart för sig att han hade en
var inte Freud som ”upptäckte” det omed-
annan infallsvinkel än den traditionellt väster-
vetna som det så ofta felaktigt påstås. Så kom t
ländska. Han var influerad österifrån. Juden-
ex Eduard von Hartmanns klassiska verk Die
dom, kristendom och islam bygger ju alla tre
Philosophie des Unbewussten ut redan 1869 och
på uppenbarelser och på det av Gud dikterade
förelåg på svenska 1877 under titeln Det omed-
Ordet. Poul Bjerre byggde på erfarenhet. Han
vetnas filosofi. Den svenska utgåvan finns i
var empiriker. Religion måste liksom själslä-
Poul Bjerres bibliotek. Av ett brev till vännen
kekonsten bygga på empiriska fakta, ansåg
Hjalmar Wijk framgår att Poul Bjerre räknade
han. Och en i personligheten rotad religion
med det omedvetna redan på 1890-talet. Men
måste växa fram inifrån för att vara hälsosam.
det var ännu oklart vad begreppet stod för.
Religion får inte läggas på utifrån eller upp-
Vad Freud möjligen kan sägas ha gjort är att
ifrån i form av uppfostran och inlärning, i
han anvisat en metod – psykoanalysen – med
form av trosbekännelser och dogmsystem till
vilken det omedvetna kan utforskas.
vilka man måste ansluta sig. Då svarar inte
Poul Bjerre utvecklade sin uppfattning om
religionen mot den enskildes egen erfarenhet
det omedvetna redan innan han läst Freud.
och kan rentav fungera neurosbildande och
Bjerre nådde fram till sin syn genom intro-
personlighetssplittrande.
att
spektion, genom meditation över det hemlig-
grunda sin religion på historiska fakta, som ju
hetsfulla ”ljusdunklet” i en Rembrandtmål-
dessutom kan ifrågasättas, bör människan
ning på Nationalmuseum. I Freuds fall var det
söka i sitt inre. Poul Bjerre satte stor lit till det
kliniska erfarenheter, alltså erfarenheter av
omedvetna.
sjuka som formade hans uppfattning om det
I
stället
för
omedvetna. Men hos båda rörde det sig om
empiriska rön. Det finns dock intressanta och
Det omedvetna
avgörande skillnader mellan Freud och Bjerre
Poul Bjerre var själsläkare och samtida med
i uppfattningen av det omedvetna, skillnader
Freud. Vid 1900-talets början var begreppet
som kan ha med deras olika erfarenhetsun-
”det omedvetna” något ganska nytt som till-
derlag att göra.
1
Den psykoanalytiska konferensen i Weimar 1911. Poul Bjerre sitter längst till vänster, i mitten av andra
raden står Sigmund Freud. Lou Salomé sitter i första raden insvept i en boa. Alphonse Maeder har belysts. Det var dock inte vid denna konferens Maeder framlade sin mot Freud divergerande uppfattning
om drömmen utan först 1913.
Freud konstaterade att det finns drifter och
drömmen, den dröm vi drömmer och som vi
önskningar som tar sig uttryck i handling utan
vid uppvaknandet minns och kan berätta. Det
att vi förstår varför. Det beror på att vi har ett
latenta dröminnehållet kan bara medvetande-
omedvetet som är mäktigare än vårt medvetna
göras genom psykoanalys. Symbolerna i den
jag och som därför kan spela oss förargliga
manifesta drömmen har till funktion att
spratt. Det är också detta omedvetna som
maskera önskningarna, hävdar Freud. Symbo-
kommer till uttryck i våra drömmar, då det
lerna förvanskar och döljer.
medvetna jagets kontrollinstans under söm-
Det omedvetna rymmer alltså bortträngt
nen är satt ur spel. För att inte sömnen ska
material, sådant som vi inte vill eller snarare
störas uppfyller drömmarna hallucinatoriskt,
får kännas vid, det omedvetna blir på så sätt
skenbart, våra av samhället förbjudna och där-
något av en skräpkammare. (Senare psykoana-
för bortträngda önskningar och upplevelser – i
lys har en mer nyanserad syn.) Freuds upp-
regel upplevelser av sexuell natur och under
fattning om drömmen är vad man kallar retro-
barndomen.
spektiv: drömmen speglar något förgånget.
Hur djup bortträngningen enligt Freud är,
Psykoanalysens mål är att kartlägga det
förstår man av att – enligt honom – även
omedvetna och i görligaste mån reducera dess
drömmen censureras. Det verkliga dröminne-
makt. Freud liknar detta arbete med torrlägg-
hållet ligger latent bakom den s k manifesta
ningen av Zuider See. Han är rationalist.
2
Drömmarna – retrospektiva
döljer inte, som Freud påstod, symbolerna vill
eller prospektiva?
tydliggöra en problematik, ge impulser och
Den psykoanalytiska rörelsen splittrades ti-
anvisa utvägar.
digt. Poul Bjerre var med vid kongressen i
München 1913, då den schweiziske läkaren
Alphonse Maeder framträdde och hävdade att
Våra beslut fattas i det omedvetna
han kunnat iaktta att drömmen snarare har en
Både Alphonse Maeder och Poul Bjerre bröt
framåtsyftande funktion. Drömmen gestaltar
med Freud vid kongressen 1913. Men Poul
ett aktuellt problem och antyder alternativa
Bjerre har en djupare syn än Maeder på det
lösningar. Drömmarna antyder visionärt en
prospektiva hos drömmarna. Drömmarna inte
för individen möjlig framtid, de är prospek-
bara antyder lösningar som vi i medvetet till-
tiva.
stånd kan ta ställning till och eventuellt välja
Enligt Maeder leder den retrospektiva synen
bland. Utan problemen får sin lösning redan i det
till stagnation, medan den prospektiva synen
omedvetna. Drömmarna speglar den processen,
är kreativ och visar vägar till utveckling. Mae-
och det spelar egentligen ingen roll om vi
der kritiserade den s k maskinteorin. Männi-
minns våra drömmar eller ej. Problemen löses
skan är inte en maskin som kan repareras.
i det omedvetna genom syntes av för logiken
Människan är en organism och har orga-
oförenliga element och lösningen kommer till
nismens förmåga att kunna bygga upp sig
uttryck genom spänningsfyllda och därmed
själv och självständigt korrigera skador som
dynamiska bilder, symboler.
uppstått. Detta är ett tänkande som i mycket
Beslut fattas alltså enligt Bjerre i vårt omed-
påminner om Bjerres. Vi vet att Poul Bjerre
vetna innan de fattas medvetet. Ja, att det för-
värdesatte Maeder, men huruvida och i vilken
håller sig så vet vi ju egentligen alla, fast utan
grad han tagit intryck av Maeder vet vi inte.
att vara riktigt klara över det. Vi säger ofta:
Att de befinner sig på samma linje är uppen-
”Jag ska sova på saken.” När vi sedan vaknar
bart.
tycks oss beslutet vara självklart. Om ett beslut
Hur ser då Maeder på symbolen? Symbolens
är lätt att fatta kan vi vara övertygade om att
funktion är inte att dölja något ur det för-
det är väl omedvetet berett. Det gamla filoso-
flutna. Om symbolen är svårbegriplig beror
fiska problemet huruvida viljan är fri eller ej
det på att den gestaltar något som ännu är
får enligt Bjerre sin lösning om det förstås
dunkelt men som kan tydliggöras. Den har en
psykologiskt. När vi fattar beslut som är i
laddning som fascinerar och lockar till med-
överensstämmelse med vårt omedvetna upp-
veten bearbetning. Allteftersom symbolens
lever vi oss som fria.
innehåll med språkets hjälp analyseras, med-
Med en sådan uppfattning får intuitionen en
vetandegörs och klargörs, töms den på sin
viktig, positiv funktion. Bjerre är till skillnad
laddning och har därmed fyllt sin funktion. Då
från Freud något av det irrationellas försva-
dör den och ersätts av andra som speglar en
rare. Vi förstår också att för Poul Bjerre var
ny situation. På det sättet har enligt Maeder
inte det omedvetna en skräpkammare utan
symbolen en viktig funktion i utvecklings- och
tvärtom en tillgång, själva förutsättningen för
läkeprocessen genom att antyda lösningar och
utveckling och läkning.
sätta igång utvecklingsprocesser. Symbolerna
3
Rembrandts målning Batavernas ed, ca 1660. Det berömda rembrandtska ljusdunklet omtolkades av Poul
Bjerre till ett själsbegrepp. Enligt Freud uppkommer det omedvetna genom bortträngning av obehagliga
erfarenheter och otillåtna önskningar, huvudsakligen av sexuell karaktär. Därmed uppstår en skarp gräns
mellan medvetet och omedvetet. Enligt Poul Bjerre är gränsen mellan medvetet och omedvetet flytande, därför att det omedvetna huvudsakligen uppkommer, inte genom bortträngning utan genom bortsjunkande.
Medvetandet kan helt enkelt inte rymma alla våra erfarenheter på en och samma gång. Det som blivit inaktuellt sjunker undan och aktualiseras först då det blir av betydelse för förståelsen av någon ny erfarenhet.
Det är på iakttagelsen av det omedvetnas
kunna se någon lösning på. Anledningen är att
prospektiva och syntesskapande förmåga som
det omedvetna inte arbetar rationellt, med
Bjerre bygger sin läkemetod, psykosyntesen.
logikens antingen-eller. Det omedvetna arbe-
Genom det omedvetna har människan en för-
tar med vad som kanske är ett äldre språk, ett
måga till självläkning som det gäller att stimu-
bildspråk. Och detta bildspråk fungerar synte-
lera. Att det omedvetna är ofantligt mycket
tiserande, det kan förena motsatser i ett ”både-
större än vårt medvetna jag förstår vi av ett så
och” och är på så sätt förlösande och gräns-
enkelt faktum som att drömmen kan aktuali-
överskridande.
sera minnen som inte är tillgängliga i dagsmedvetandet. De minnena hämtas inte fram
på måfå utan därför att de har en funktion vid
Det omedvetna som mötesplats med alltet
lösningen av det aktuella problemet.
Det är här som det kommer in en religiös di-
Det omedvetna kan tydligen lösa problem
mension i Poul Bjerres tänkande. Vårt omed-
som vi med vårt inskränkta jag inte tyckt oss
vetna vidgar sig mot alltet, hävdar han, vårt
4
omedvetna är platsen där individen och alltet
han det inför publiceringen 1919, men man
möts. Med den synen bär människan sin reli-
förstår tankegången bakom: Den som företrä-
gion inom sig. Varje människa har genom sitt
der ett dualistiskt tänkande kan inte vara hel
omedvetna kontakt med alltet, var sig hon vet
och ställer sig med en sådan förkunnelse också
om det eller ej. Varje människa är religiös,
hindrande i vägen för den som söker helhet.
vare sig hon vet om det eller inte. Ytterst sett
De olika religionerna har utvecklat egna
är varje neuros en religionsneuros, en störning
språk för religiösa erfarenheter. Därför förleds
av förbindelsen med alltet, säger Bjerre. Vad är
man till att tro, att religiösa erfarenheter är
då ”alltet”? Poul Bjerre skulle nog avråda oss
specifikt religiösa, och snävare än så: att t ex
från ett försöka definiera det.
kristna erfarenheter är exklusivt kristna. Men
Poul Bjerre satte stark tilltro till vetenskapen
och
vetenskapens
så är det inte enligt monisten Bjerre. Religiösa
utvecklingsmöjligheter.
erfarenheter är tillgängliga för alla därför att
Däremot har trosåskådningarna halkat efter
de är potentiellt inbyggda i den mänskliga
därför att de bundit sig vid trosformuleringar
naturen. Men de kan uttryckas i olika språk,
och dogmer. Religion har förvandlats till kon-
även i ett profant. Religiösa erfarenheter kan t
fession. Äldre religiösa föreställningar och
ex uttryckas i psykologiska termer. Själv har
påståenden måste prövas mot den egna erfa-
jag kunnat konstatera att Siddharta Gautamas
renheten, hävdar han. Håller de då inte måttet
väg till upplysning och buddhaskap är påfal-
måste de överges. Det finns enligt Bjerre
lande lik Luthers väg till upplevelsen av en
egentligen ingen motsättning mellan tro och
”nådig Gud”, och att buddhistisk psykologi
vetande – eller snarare: det borde inte finnas
har stora likheter med Bjerres.
någon motsättning. Han accepterade t ex inte
vår
kulturs
dualistiska
I kristen tradition talar man t ex om himlen.
antingen-eller-
Men himlen är ingen plats, det har t o m en del
uppdelning i kropp och själ, ande och materia,
teologer vidgått, himlen är snarare att likna
religiöst och profant. Poul Bjerre var vad man
vid ett tillstånd. I Poul Bjerres tänkande har
inom filosofin på den tiden kallade monist.
detta himmelska tillstånd sin motsvarighet i
Tillvaron är en och odelbar, även om den
begreppet lyftning. Ja, vi säger ju ofta att en
rymmer flera dimensioner, skikt som flyter in i
människa kan känna sig ”upplyft till sjunde
och genomsyrar varandra. Därav dess svår-
himlen”.
fångade ”ljusdunkel”. Det var detta ljusdun-
Lyftning är det som inträffar då jaget vidgas
kel, denna ”clair obscur” han såg i Rem-
från särjag till samjag och slutligen till alljag,
brandtmålningen på Nationalmuseum.
då vi upplever oss förenade med alltet. Det är
När Poul Bjerre talar om hälsa knyter han an
en upplevelse av kosmiska dimensioner. Den
till ordet ”hel”. Ordet ”hel” i sin tur hör ety-
själsliga läkeprocessen, vägen till helhet, har
mologiskt ihop med ord som ”helig” och ”hel-
stora likheter med det som man på västkusten
gon”. Ett helgon i Bjerres mening har nått utö-
kallar ”nådens ordning”, den väg en människa
ver motsättningarna, dualismen inom sig. I
har att gå, från synd och skuld till förlossning,
manuskriptet till en essay om ”De heligas
alltså frigörelse, och till gudsupplevelse, eller –
samfund” utropar han: ”Franciskus var helig,
med Poul Bjerres ord – förening med alltet.
men biskop Billing är det inte!” Det var natur-
Jung kallar som bekant samma process ”indi-
ligtvis brutalt uttryckt, och gudskelov strök
viduationsprocessen”.
5
Den kristne och den efterkristne
Kallelsen
Kristi kärlek
Samhörigheten
Nödläget
Gudsövergivenhet
Ensamhet
Hjälpxxxx
Syndaförlåtelse
o. xxxxx
Hälsa
Förutsättning
Gudstro
Livsbejakelse
Medel
Nåd
Naturens läkekraft
Vägen
Omvändelse o. helgelse
Psykoterapin
Hållning
Bön
Kontemplation
Frälsning
Guds rikes
förverkligande
Gestaltningskraftens
frigörelse
I en inte helt lättläst tablå på en kartongbit har Poul Bjerre skissartat jämfört den
kristnes respektive den icke- eller – som han sade – ”efterkristnes” väg till läkning och
personlig frigörelse. Jämförelserna haltar en del och man ska nog inte uppfatta tablån
som annat än en hastigt nedkastad skiss. Men som synes framställer han sin psykoterapi som ett alternativ till kristendomen som bättre än den svarar mot den moderna
människans erfarenheter och behov.
Själsläkaren som magiker och präst
bristerna på det området i prästutbildningen.
Vad har själsläkaren för funktion i den proces-
Han redde också ut vad psykoanalys var för
sen? ”Läkarna har blivit vår tids präster”, ut-
något: inte en religion, utan äntligen hade vi
ropade en förbittrad biskop på 1930-talet, då
genom Freud fått en metod att nå kunskap om
människor började vända sig till läkaren med
det omedvetna.
sina problem i stället för till prästen. Från teo-
Men vad har då själsläkaren för funktion i
logiskt håll ondgjorde man sig över att psyko-
den här processen? Visst har den likheter med
analysen tenderade att utveckla sig till en re-
prästens. Poul Bjerre påpekar i en essay om de
ligion. Det hade blivit modernt att gå i psyko-
grekiska sovtemplen att under antiken hörde
analys, och psykoanalysen framstod alltmer
religion och medicin ihop, prästen var också
som ett alternativ till den kyrkliga själavården.
läkare. De antika sovtemplen var religiösa
1927 fördes en flera månader lång debatt i
kultplatser, men deras syfte var människors
Stockholms Dagblad under rubriken ”Nutids-
hälsa, både psykiskt och fysiskt. Men sedan
människan och kristendomen”. Poul Bjerre var
dess har det skett en allt större differentiering.
en av de flitigare debattörerna – han angrep
Religionen, åtminstone i väst, syftar inte
framför allt den dåtida kristna sexualmoralen,
längre i första hand till människors hälsa utan
vars negativa följder han kunde iaktta i sitt
har blivit något av ett självändamål. Hälsan
mottagningsrum. Han angrep också den då-
har blivit läkarens angelägenhet. I vår egen
tida kyrkans försummelse av själavården och
tid, då kyrkorna inte längre förmår svara på
6
människors behov, har själsläkaren fått ta vid,
många vittnat om. Man skulle kanske kunna
erfor Bjerre. Och den enskildes religiösa erfa-
säga om Bjerre som man sagt om Ernst Wes-
renhet kan faktiskt lyftas fram och bejakas
terlund, ”Enköpingsdoktorn” – han var inte
utan att kanaliseras genom en konfession, sä-
bara läkare, han var själv det främsta läkemed-
ger han. Detta ansåg för övrigt även Carl Gus-
let.
tav Jung vara psykoterapeutens uppgift: att
Men Poul Bjerre går längre än så, han säger
hjälpa de människor som saknar en religiös
att läkaren måste identifiera sig med patienten
förankring i vår alltmer sekulariserade tid att
och ta på sig patientens problem och bekym-
nå fram till helande erfarenheter.
mer, dela dessa med patienten. När patienten
I sin praktik använde sig Poul Bjerre av sug-
upplever sig inte längre stå ensam med pro-
gestion – i det liknade han forna tiders magi-
blemen – och ensamhetskänslan vid psykiska
ker. Ett viktigt inslag i hans behandling var
problem är en stor del av problemet – ja, då
vad han kallade ”den suggestiva anstöten”,
upplevs det som en stor lättnad. Vi anar Poul
det han utifrån sin intuitiva inlevelse i patien-
Bjerres samjagstanke bakom. För moderna
tens situation sade för att framkalla vad han
människor låter det nog både främmande och
brukade kalla för en ”väckelse”, ett uppvak-
skrämmande, men Poul Bjerre talar om ett
nande. Det skedde ofta i form av en till synes
”offer” som läkaren måste göra genom att ta
oskyldig fråga som hos patienten kunde fram-
på sig, dela och rentav bära patientens bördor,
kalla insikt och lättnad, befrielse och ett tän-
hur förskräckliga de än är. Det påminner ju
kande i nya banor.
om Jesu Kristi roll då denne tar på sig männi-
Men det handlade inte bara om vad läkaren
skornas synd och offrar sig för oss. Poul Bjerre
sade och gjorde. Det handlade lika mycket om
har blivit avhånad på grund av denna Kristus-
den inverkan han som person hade på patien-
identifikation, men omsatt i praktiken funge-
ten. Under antiken var som sagt läkaren inte
rade det. Egentligen är det ganska självklart:
bara empiriker utan även magiker och präst.
endast det totala engagemang som med-
Därav finns fortfarande reminiscenser kvar, t
lidandet innebär kan ge ett fullgott resultat.
ex i form av den nimbus som än i dag omger
en erfaren läkare. Enligt Bjerre medverkar läkaren i läkeprocessen, inte bara med sitt kun-
Synd, skuld och nåd
nande utan med hela sin person, och detta
Centrala begrepp i kristendomen är synd,
vare sig han är medveten om det eller ej, vare
skuld och nåd. Det har sagts att Freud hade
sig han vill det eller inte.
stor förståelse för synden och skulden men
Poul Bjerre använder för den personliga in-
inte för nåden, medan Bjerre hade mindre för-
verkan läkaren kan ha på patienten ett be-
ståelse för synd och skuld men desto mer för
grepp hämtat från taoismen: ”väsensverkan”. I
nåden.
Laotses Tao-te-king kan man läsa att den vise
Det som sker vid religionsbildningen är en-
verkar inte genom ord eller handlingar utan
ligt Freud att drifterna blir föremål för bort-
genom den han är. I wu-wei – att verka utan att
trängning. Gudstjänsternas till synes menings-
handla – ligger större kraft än i både ord och
lösa ritualer fungerar som ett skydd mot drif-
handling. En sådan väsensverkan tycks Poul
terna, menar han; riterna är inget annat än
Bjerre själv ha utövat på sina patienter, det har
tvångshandlingar som utförs i stället för det vi
7
skulle vilja göra men inte får göra. Våra ta-
menar Bjerre, det kom från det omedvetna,
buföreställningar är förbud mot att utföra det
ytterst sett från kosmos, som ofta vill något
som enligt Freud är allra mest åtråvärt, i regel
annat med oss än vi själva. Det gäller att finna
något av sexuell natur. På så sätt är vårt civili-
en samstämmighet mellan det vi gör och det
serade samhälle uppbyggt på olika förbud
som sker med oss. Det är då vi lättade kan
mot driftutlevelse, det som de fromma kallar
utbrista: ”Det flyter, det stämmer.” Den mot-
synd. Och varje brott – om än bara i tanken –
satta erfarenheten är oss inte obekant: ingen-
mot dessa förbud utlöser skuldkänslor. Skuld-
ting stämmer, inget vill sig, ingenting faller på
känslorna är således en förutsättning för upp-
plats.
rätthållandet av det civiliserade samhället,
Det som sker med en människa, det är det
dem måste vi dras med.
som är nåden. Nåden kan inte tvingas fram.
Poul Bjerre mötte skuldkänslorna på sin
Även bakom den kristna nåden finns det en
praktik, och ofta på hans tid handlade det om
helt naturlig erfarenhet, tillgänglig för varje
religiöst grundade men alldeles onödiga
människa. Nåden är ingen exklusivt kristen
skuldkänslor. Och som Freud noterat rörde
upplevelse. Bjerre citerar i sin bok Korset och
det sig ofta om just sexuellt betingade skuld-
livsbägaren några ord på latin som återfinns på
känslor. Poul Bjerre värdesatte Freud för att
Uppsala universitets sigill: ”Gratiae veritas
han riktat blickarna på de negativa konse-
naturae” – ”Nådens sanning är densamma
kvenserna av den viktorianska epokens sexu-
som naturens.”
almoral. Men moralen är inte nedlagd i den
Nåden kommer inifrån, från vårt omed-
mänskliga naturen, och samhället är inte oför-
vetna, och eftersom vi via det omedvetna står i
änderligt. Moralen kan utvecklas. Till det bi-
förbindelse med alltet är upplevelsen av nåd
drog Poul Bjerre själv, om än efter vår tids
en både naturlig och religiös erfarenhet. Med
mått ganska modest, t ex med sin bok Äkten-
teologiskt språkbruk säger man (ofta med di-
skapets omdaning. I en intervju på 1930-talet
rekt avståndstagande) att Poul Bjerre före-
förklarar Bjerre att orsaken till att den kvinn-
trädde en ”naturlig teologi”. För Bjerre fanns
liga hysterin nästan helt försvunnit var kvin-
ingen skillnad mellan natur och övernatur,
nans emancipation: att hon fått rösträtt, till-
natur och ande, lika litet som mellan kropp
träde till arbetslivet och den sexuella frigörel-
och själ. Han var som sagt monist. Även läke-
sen.
processen är något som sker med människan
Däremot värdesatte Poul Bjerre nåden, det
och är därför att betrakta som en nåd. Läkaren
kristna begreppet nåd. En ofta upprepad tanke
rengör såren och lägger samman sårytorna,
hos Bjerre är, att det är skillnad mellan vad en
säger Bjerre, men läkningen sker av sig själv.
människa gör och vad som sker med henne.
Poul Bjerres vän bland psykoanalytikerna,
Georg Groddeck i Baden-Baden, var den som
Gud – ett belastat begrepp som bör överges
tillförde psykoanalysen begreppet ”das Es”,
Det finns enligt Bjerre religiösa begrepp som
Detet. ”Det hände sig, det föll mig in.” Detta
är så belastade att de inte längre kan använ-
”det” kommer någon annanstans ifrån än från
das. Dit hör ordet ”Gud”. I anslutning till sin
det medvetna jaget. Vi kallar det gärna ödet
vän, poeten Rainer Maria Rilke, menar Poul
eller slumpen, men det beror på okunnighet,
Bjerre att människan i sin jakt efter barnatrons
8
trygghet stängt inne Gud med hjälp av trosbe-
sens, vi har en inneboende längtan och strävan
kännelser, dogmer och vattentäta tankesy-
mot helhet och samhörighet, samhörighet med
stem. ”Man har därvid icke endast stängt ute
andra människor och samhörighet med alltet.
sig själv från gudsupplevelsen, man har också
Nu är den västerländska människan genom
stängt inne Gud”, förklarar han i Korset och
uppfostran och skola och samhälleligt över-
livsbägaren (1927, 1940). Sådan religion har inte
våld skadad och vanställd. Poul Bjerre var
bara stelnat i sina former, den förminskar och
liksom många i hans samtid en stor beundrare
profanerar Gud. Den kan inte förmedla en
av Rousseau. (På annan plats på hemsidan
frigörande nåd och därmed inte heller bli
behandlas en annan impulsgivare till Bjerres
människan till hjälp.
gudsuppfattning – Angelus Silesius.)
Poul Bjerre vänder sig mot varje försök att
bestämma Guds väsen. Att tala om Gud som
Fader kan leda till den infantilisering som det
Religiös reform
innebär att vara ett Guds barn. Att tala om
Men varför var han då så kritisk mot de eta-
Jesus Kristus sittande på Gud Faders högra
blerade religionerna – mot ”konfessionerna”?
sida är ett otillbörligt förmänskligande, antro-
Därför att de lade på människan religionen
pomorfism. Liksom Lao-tse förkastade Poul
utifrån, utan hänsyn till om religionen svarade
Bjerre sådan personifiering av det gudomliga.
mot hennes behov i just den situation hon be-
Tillvarons innersta är och förblir ett myste-
fann sig – genom riter och trosbekännelser,
rium. Endast upplevd, och upplevd som ett
och genom syndabekännelsen, som så många
mysterium, kan Gud vara en levande Gud.
upplever som stötande. Först då människan
Taoismen har då en bättre väg att närma sig
inser och bekänner sin synd kan hon bli del-
mysteriet: inte genom ord utan genom ome-
aktig av nåden, förkunnade de med Bjerre
delbar erfarenhet, genom att i öppenhet och
samtida lutherska teologerna. Lag och evan-
tystnad leva i samklang med Tao, ”Vägen”,
gelium! Därmed skapade man bara – enligt
livsströmmen. Och Tao är här och nu, ingen-
Bjerre och hans läkarkolleger – den sjukdom
ting skilt från världen. Poul Bjerre tänkte sig
för vilken man sedan sade sig ha bot.
inte en gudsuppenbarelse från ovan, nedlagd i
Den på Bjerres tid eftersatta själavården bi-
en bibel eller koran. Han tänkte sig en i
drog också till kritiken. Prästen saknade den
världsordningen, i naturen och följaktligen
nära kontakten med den enskilda försam-
även i den mänskliga naturen nedlagd, fortlö-
lingsmedlemmen. Han hade för den skull ing-
pande uppenbarelse som var och en kan ana
en kännedom om vad som innerst rörde sig i
och skönja. Poul Bjerre använde inte gärna det
den enskilda människan. Konfessionerna be-
pretentiösa ordet mystik, men teologiskt
handlade sina anhängare som ett kollektiv.
skulle man kunna kalla hans religion för oänd-
Varken ritualer eller förkunnelse var anpas-
lighetsmystik. Poul Bjerre själv talade hellre
sade till vad man på 1920-talet hade börjat
om ”empirisk” religion, religion baserad på
kalla ”den moderna människans” behov. Varje
erfarenhet.
människas problem är individuellt. Samfun-
Religion är alltså för Poul Bjerre en indivi-
dens viktigaste uppgift borde därför vara
duell och högst personlig angelägenhet. Och
själavården.
religionens väg sammanfaller med läkeproces-
9
kroppen har också medicinen in i vår egen tid
accepterat denna rollfördelning. Men Poul
Bjerre lade i sin bok Korset och livsbägaren fram
ett utförligt reformförslag för den teologiska
fakulteten, där grundutbildningen fram till
teol kanden skulle vara konfessionellt obunden och hebreiska och grekiska ersättas av
människokunskap och vad Bjerre kallar ”helighetskunskap”. För dem som sedan ville
utbilda sig till själasörjare skulle licentiatstudierna i analogi med den högre läkarutbildningen innebära omsättning i praktiken
och förfining av de förvärvade insikterna.
Åren 1926-27 debatterades i skilda fora om psykoterapi som ett alternativ till kyrkans själavård, en
debatt som från kyrkligt håll också innebar en aggressiv kritik av psykoanalysen. Poul Bjerre var
inte ensam men ändå tongivande kritiker av kyrkans försummade själavård, men han hade en kraftfull och intelligent motståndare i Arvid Runestam,
vid denna tid professor i dogmatik och moralteologi
i Uppsala och sedermera biskop i Karlstad.
Man kan säga att reformen av teologutbildningen på 1960-talet i någon mån innebar ett
steg i denna riktning. I dag är faktiskt religionspsykologi det populäraste ämnet bland
teologistuderande. Det är inte heller ovanligt
numera att präster känner ett behov av att
vidareutbilda sig till psykoterapeuter. Men
Poul Bjerre fick inte uppleva någon reform,
och därför startade han sitt Institut för medicinsk psykologi och psykoterapi, där både
Även det religiösa språket var stelnat och
teologer och läkare kunde få utbildning i psy-
dött, det användes ”mekaniskt” och tycktes
koterapi. Även läkarna saknade nämligen så-
hos den talande sakna täckning i verkliga erfa-
dan utbildning. Men det är en annan historia.
renheter. För att återge det innehåll och liv
krävdes ett översättningsarbete, och även
detta ägnade sig Poul Bjerre åt. Han ville visa
att det religiösa språket faktiskt kan spegla en
verklighet som var och en kan känna igen sig i.
Man förstår att med Poul Bjerres religionsuppfattning finns det ingen principiell skillnad mellan själasörjarens uppgift och själsläkarens. Bådas uppgift är att hjälpa den enskilda individen till helhetsupplevelse och
hälsa. Naturligtvis mötte han invändningar
från kristet håll, själasörjarens uppgift var,
menade man, i första hand att leda den enskilde till Kristus, att frälsa själar. Själasörjarens uppgift var vertikal, läkarens skulle vara
horisontell. Genom att koncentrera sig på
10
