Lars Fredrik Andersson, institutionen för ekonomisk historia, Umeå universitet
Det svenska försäkringsväsendets historia, 1850–1939
Projektet syfte var att undersöka det svenska försäkringsväsendets marknadsstruktur, lobbyarbete
och betydelse för ekonomisk tillväxt från mitten av 1800-talet till i dag. I linje med syftet har
marknadsstrukturen undersökts utifrån några olika perspektiv under perioden 1850 till 1939.
Försäkringsbolagens lobbyarbete har analyserats i några olika frågor; exempelvis i arbetet för gift
kvinnas äganderätt vid sekelskiftet och vid tillkomsten av 1903 års försäkringslagstiftning.
Sambandet mellan ekonomisk tillväxt och försäkringsväsendet har analyserats både utifrån
utbuds- och efterfrågesidan under perioden 1850 till 2000. Det ursprungliga syftet har fullföljts.
Resultat
Försäkringsverksamhet har bedrivits i olika former genom historien. Från dess tidigare former
och fram till mitten av 1800-talet var försäkringsväsendet av ömsesidig karaktär i Sverige. Olika
sällskap, föreningar och andra typer av sammanslutningar ordnade försäkringar för att på det
sättet ta ett gemensamt ansvar för den enskildes risk. Med aktiebolagsformens framväxt
förändrades organiseringsformerna; försäkringsaktiebolag bildades inom både sak- och
livförsäkring.
Det första Försäkringsaktiebolaget, Skandia, som grundades 1855, kombinerade
både liv- och brandförsäkring. De traditionella ömsesidiga organiseringsformerna levde dock
länge kvar på landsbygden i form av lokala socken-, härads- och länsbolag.
De äldre rikstäckande ömsesidiga brandförsäkringsbolagen förlorade dock
marknadsandelar till aktiebolagen från mitten av 1800-talet och fram till första världskriget.
Under mellankrigstiden växte den ömsesidiga försäkringsformen återigen i betydelse. Inom
livförsäkring blev den helt dominerande och inom brandförsäkring växte marknadsandelen från
10 till 20 procent. En viktig orsak till den starka utvecklingen av aktiebolag före 1913, var dess
förmåga att hantera delvis nya risker som exempelvis industririskerna.
Äldre ömsesidiga bolag arbetade efter principen att försöka försäkra samma typ av
risk samt att kontrollera försäkringstagarna genom lokal kännedom, sammanhållning och
ömsesidigt beroende. Premierna hölls låga och när stora bränder utbröt var det i stället legio att
genomföra uttaxeringar (premieinbetalningar i efterhand).
Vår forskning visar även att stora brandhändelser ofta innebar en ökad upplåning,
både bland små och stora brandbolag, vilket gjorde försäkringsbolagen avhängiga av
banksektorns förmåga att möta försäkringsbolags likviditetsproblem. Den senare typen av
problem ledde senare till en ökad återförsäkring, men till skillnad från aktiebolagen byggde de
ömsesidiga bolagen upp större reserver för att klara av kriser.
Aktiebolagen arbetade på ett annat sätt. Bolagen balanserade in- och utbetalningar
genom att återförsäkra i högre utsträckning. Vi kan konstatera att återförsäkring blev ett viktigt
medel för bolagen att expandera sin affär. Återförsäkring var således en viktig orsak till att
aktiebolagen snabbt vann marknadsandelar inte minst inom den växande industrin, där de
traditionella ömsesidiga formerna saknade kapacitet. Professionaliseringen av ömsesidiga bolag,
ökade reserver och återförsäkring, gjorde att de återtog marknadsandelar inom framför allt
hushållssektorn under mellankrigstiden.
1
Forskningen kring svenska livförsäkringsaktörer och deras politiska och ideella engagemang i den
första föreningen för gift kvinnas äganderätt visar att ekonomisk och ideell verksamhet förenades
med ett affärsintresse. Aktörer aktiva i den framväxande livförsäkringen under andra halvan av
1800-talet visar på ett ömsesidigt utbyte mellan sociala och finansiella aktiviteter. Till skillnad från
den allmänna uppfattningen att socialt ansvarstagande följer av ett ekonomiskt egenintresse
bland affärsmän, visar forskningen att det handlar om en rad olika och ibland även motstridiga
bevekelsegrunder.
Nyanseringen av den bilden, är ett viktigt bidrag för att förstå vilka olika drivkraften
som låg bakom ansträngningarna för att stärka gifta kvinnors rättsliga ställning. Det sociala
ansvarstagandet var inbäddat i uppfattningen att ekonomisk utveckling kan bidra till social och
ekonomisk förändring. Engagemanget för gifta kvinnor var alltså del i en större strävan till
förbättring av samhället genom motarbetandet av konservativa värderingar som hörde det
förindustriella samhället till. Integreringen av det sociala och det ekonomiska innebar att
livförsäkringsmännen kunde framställa och konstruera själva livförsäkringsverksamheten som ett
socialt projekt och som en social innovation. Livförsäkringsrörelsens idé motiverades således
utifrån en samhällsförbättrande funktion på samma sätt som arbetarrörelsen, kvinnorörelsen och
nykterhetsrörelsen, och den var en del av det liberala, borgerliga projektet för modernisering och
demokratisering av samhället.
Nya frågeställningar och projekt
Projektet har bidragit till att aktualisera frågan om den finansiella sektorns roll för ekonomisk
tillväxt; hur finansiell omvandling interagerade med den reala ekonomiska utvecklingen under
1800- och 1900-talet. I linje med den övergripande frågan om den finansiella revolutionen är
förenlig med den traditionella neoklassiska tillväxtteorins förklaring av det industriella
genombrottet, har ett nytt projekt påbörjats. Inom ramen för projektet kommer interaktionen
mellan den finansiella och reala ekonomins att undersökas på mikro såväl som makro. Projektet
är finansierat av Vetenskapsrådet.
Projektets två viktigaste publikationer
Lars Fredrik Andersson, Liselotte Eriksson and Magnus Lindmark, “Life Insurance and income
growth: the case of Sweden 1830-1950”, Scandinavian Economic History Review, 2010 vol. 58, no 3.
I artikeln undersöks utvecklingen av livförsäkringsmarknaden i Sverige från tidigt 1800-tal och
fram till mitten av 1900-talet. Vi analyserar ett antal hypoteser som tidigare har lanserats i
litteraturen som förklaringar till tillväxten av livförsäkringstjänster. Resultatet visar att
inkomstelasticitet ger en rimlig approximation av utvecklingen under 1900-talet, men att andra
faktorer måste till för att förklara den höga tillväxten under andra halvan av 1800-talet. Priset på
försäkringstjänster, mätt som overheadkostnadernas andel av premierna, var förhållandevis
konstant under den senare perioden, medan risk, mätt som mortalitet både mätt som nivå och
volatilitet minskade. Det senare skulle allt annat lika innebära ökade marginaler i
försäkringsaffären, vilket därmed underlättade för etablering av nya företag. De nya
folk/industriförsäkringsföretagen bidrog till att minska försäkringarnas storlek och tillgänglighet
via stora agentnät, vilket i sin tur bidrog till en ökning av antal försäkringar och försäkrade. När
marknaden för livförsäkring utvidgades och omfattade över- medel- arbetarklass och andra med
behov av livförsäkring, blev så småningom försäkringsefterfrågan i hög utsträckning styrd av
inkomst.
2
Lars Fredrik Andersson and Magnus Lindmark “All Fired Up: the growth of fire insurance in
Sweden 1830-1950”, Financial History Review, volume 17, issue 01, pp. 99-117, 2010.
I artikeln undersöks ett antal olika hypoteser hämtade från försäkringslitteraturen, som kan bidra
till att förklara utvecklingen av brandförsäkringen i Sverige från början av 1800-talet till mitten av
1900-talet. Inkomstutvecklingen och urbaniseringen är viktiga faktorer bidrog till en ökad
efterfrågan på brandförsäkring. Brandförsäkringens expansion underlättades vidare genom att
riskerna minskade, och att försäkringsaktiebolagen på ett mer effektivt sätt kunde försäkra de
växande industririskerna. Från sekelskiftet 1900 kan tillväxten i brandförsäkringen approximeras
med inkomster. Utbudet av brandförsäkring var i sin tur viktigt för att den växande finansiella
sektorn. Brandförsäkring skapade säkerheter för lån på fastegendom, såsom hus, genom at
garantera dem som säkerhet för lån. Liv- och brandförsäkring kom på det sättet att bli viktiga
komplement, genom att öka sparandet och samtidigt göra det möjligt att låna och omsätta
sparande medel till investeringar på ett sätt som inte varit möjlig utan ett försäkringssystem
baserat på professionella bolag, försäkringstekniskt kunnande, effektiv organisering och
människor med kunskap om hur försäkring kan användas för att minska den enskildes risk inför
livets osäkerheter.
3
