Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Årsberättelse 2004

Stiftelsen
Riksbankens Jubileumsfond
Årsberättelse 2004
04
stiftelsen
riksbankens jubileumsfond
årsberättelse 2004
Stiftelsen
Riksbankens Jubileumsfond
Årsberättelse 2004
7 vd-kommentar
11 den forskningsstödjande
verksamheten
12 Arbetssätt
13 Uppföljning och utvärdering
17 Utvärdering av Stiftelsen Riksbankens
Jubileumsfond
19 Anslag till forskningsprojekt och infrastrukturellt stöd
20 Anslag till forskningsinitiering
Nobelsymposier 22
Stipendier 22
25 Konstnärlig forskning
26 Forskarskolor
Forskarskola i moderna språk 26
Forskarskolan i matematik
med ämnesdidaktisk inriktning 27
The Swedish School of Advanced
Asia-Pacific Studies – SSAAPS 28
Nordiska museets forskarskola
för museianställda 30
31 Områdesgrupper
Områdesgruppen för forskning
om kunskapssamhället 31
Områdesgruppen för forskning om kultur,
säkerhet och hållbar samhällsutveckling 34
Områdesgruppen för forskning
om civilsamhället 37
Områdesgruppen för forskning om offentlig
ekonomi, styrformer och ledarskap 39
40 Samarbete med riksdagen
Parlamentets ställning i författningen 40
Utgivning av hemliga handlingar
från 1905 40
41 Konsten, kulturpolitiken, forskningen
43 Stiftelsen Skapande Människa
44 Internationella engagemang
European Foundation Centre 44
Ett europeiskt forskningsråd 2007 44
Insatser till minne av Anna Lindh 45
Forskning om Region Norden 46
Projekt 2005 48
Svenskt i Finland – finskt i Sverige 50
Samarbete med institut för avancerade
studier 50
Samarbete med Johns Hopkins University 52
Euroscience Open Forum 2004 52
Kulturpolitisk forskning 53
57 sverker gustavsson:
universitetspolitiskt tankeväckande utvärderingsrapport
58
60
63
65
Tystnaden
Stadgan
Anslagspolitiken
Sammanfattning
69 anders mellbourn:
stor i både stort och litet
– rj utvärderad
71
72
75
76
Styrning
Anslagstilldelning, ämnen och institutioner
Särskilda insatser
Stark stiftelse för vem?
81 nya forskningsprojekt 2004
84 Jubileumsdonationen
109 francis sejersted:
norsk versus svensk identitet
115 bo stråth: union och demokrati.
perspektiv på de förenade
rikena sverige och norge
1814–1905
123 statistiska uppgifter om bevil-
jade medel till forskning
125 Jubileumsdonationen
131 Kulturvetenskapliga donationen
133 Infrastrukturellt stöd
135 årsredovisning
135 Förvaltningsberättelse
Stiftelsens ändamål 135
Årets verksamhet 136
Utvärdering 137
Resultat och ställning 138
Finansiellt resultat 140
141 Diagram 1–4: Den finansiella verksamheten
– tio år i sammandrag
142 Tabell 1: Finansiellt resultat
143 Resultaträkning
144 Balansräkning
146 Kassaflödesanalys
147 Redovisnings- och värderingsprinciper
152 Noter
169 Revisionsberättelse för Stiftelsen
Riksbankens Jubileumsfond
170 Revisionsutlåtande
172 donationernas marknadsvärde
175
177
177
177
177
177
179
180
181
183
184
Stiftelsens publikationer
Styrelse
Arbetsutskott
Finanskommitté
Revisorer
Beredningsgrupper 2004–2005
Områdesgrupper
Forskarskolor
Kansli
XL
Bildtexter
89
När vattnet får styra –
en organisationsstudie
om införandet av vattendistrikt i Sverige
VD-kommentar
S
tiftelsen Riksbankens Jubileumsfond tillkom genom ett riksdagsbeslut den 2 december 1964. Detta 40-årsjubileum markerades genom en konferens i riksdagen – platsen för stiftelsens
födelse. Vid denna konferens diskuterades, med utgångspunkt
i en omfattande utvärdering, fondens forskningsstödjande verksamhet
framförallt under de senaste femton åren.
Bokomslaget för utvärderingsrapporten Hinc robur et securitas? En
forskningsstiftelses handel och vandel. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond
1989–2003 utgörs av en blå himmel med endast några lätta moln. Det
kan möjligen symbolisera att fonden under dessa år verkat under
ytterst gynnsamma forskningsklimatiska förhållanden. Det kan i
någon mening äga sin giltighet åtminstone beträffande fondens egen
kapitalutveckling, som stadigt förbättrats alltsedan 1988 då fonden frikopplades från Sveriges riksbank och blev en ”riktig” stiftelse med eget
bundet kapital. Såsom min företrädare, Nils-Eric Svensson, uttryckte
det i sin kommentar i det årets redovisning: ”Året 1988 kan alltså i
ekonomisk mening sägas vara lika betydelsefullt för svensk vetenskap
som året 1965”, det vill säga det år då stiftelsen inledde sin forskningsstödjande verksamhet. Innan det beslutet fattades fanns det onekligen
mycket mörka moln på himlen. Av kapitalet återstod endast cirka 100
miljoner kronor. Utan denna radikala förändring och det samtidiga
resurstillskottet på totalt 1,5 miljarder kronor hade det med största
sannolikhet inte varit möjligt att uppleva 40-årsdagen. Såsom det framhålls i utvärderingsrapporten har fondens kapitalutveckling varit starkt
positiv under 1990-talet, inte minst på grund av det tillskott på de
7
8
Riksbankens Jubileumsfond
ytterligare 1,5 miljarder kronor som tillkomsten av Kulturvetenskapliga
donationen innebar.
Glädjande nog har den positiva kapitalutvecklingen även innefattat det gångna verksamhetsåret. År 2004 medförde ett betydande
resurstillskott vilket innebär att vi efter ett par magra år återigen kan
uppvisa ett tillfredsställande resultat.
Riksbanksfondens styrelse har under året beslutat om några förändringar i utformningen av den forskningsstödjande verksamheten. En
viktig förändring är att medlen avsätts för hela projektet vid beslutstillfället. Ett annat viktigt inslag vid beslut om större forskningssatsningar
(6–8 år) är att det kommer att krävas medfinansiering av lärosätena,
något som, sammantaget med alla andra krav från statsmakternas sida,
i sin tur kommer att innebära ett ökat rationaliseringstryck på universitetens och högskolornas forskningsutförande organisation.
Under det gångna året har RJs områdesgrupper bedrivit
ett mycket betydelsefullt arbete som är framåtblickande och
som har internationella perspektiv. Under flera år har förändringarna inom kunskapssektorn studerats och analyserats
inom ramen för en områdesgrupp för forskning om kunskapssamhället. Internationaliseringen av utbildning och forskning innebär ett starkt förändringstryck mot de nationella
systemen. Universitetens roll i massutbildningens samhälle
förändras påtagligt.
Inom områdesgruppen för forskning om kultur, säkerhet
och hållbar samhällsutveckling har globala studier och studier
i det globala rummet stått i förgrunden. Hur kommer vi i
vår perifera del av världen att påverkas av det växande gapet
mellan de allt fattigare men religiösa kulturerna och de allt rikare men
sekulariserade samhällena? Hur kommer vi att kunna hantera och
tolerera de betydande kulturella värderingsmönster som genom ökad
migration kommer nära inpå oss?
I vår områdesgrupp för forskning om civilsamhället söker vi finna nya
utvecklingsvägar för civilsamhället inom våra nordiska välfärdsstater.
Globaliseringen ställer våra civilsamhällen inför nya utmaningar och
krav som inte enbart kan hanteras inom och med nationalstatens ramar
och verktyg. Inte minst den katastrof som inträffade i Sydostasien den
26 december och som drabbade medborgare i ett 40-tal länder på vår
jord har vi fått ett påtagligt bevis på vad enskilda människor, frivilligorganisationer, föreningar, företag och stiftelser snabbt kan åstadkomma
med engagemang och offervilja.
Redan år 2000 tog europeiska stiftelser genom European Foundation
Centre (EFC) initiativ tillsammans med amerikanska motsvarigheter inom Council on Foundations för att utarbeta gemensamma
VD-kommentar
praktiska anvisningar för stiftelser och företag i händelse av större
globala katastrofer. Samtidigt bildades en permanent arbetsgrupp för
katastrofinsatser (Disaster Grantmaking). Denna grupp hade ett första
möte under EFCs årsmöte den 20–23 maj i Stockholm. RJ bidrog då
aktivt för att få till stånd denna session vid vilken bland andra Peter Örn
från Röda Korset medverkade. Arbetsgruppen för Disaster Response
Initiative utarbetade därefter vid en konferens i Kingston på Jamaica
den 17–19 juni 2004 principerna för ”Good Practice” och de praktiska
anvisningar för beredskap och handlande vid större katastrofer som nu
har varit till mycket stor nytta för civilsamhällets organisering i samband med jordbävningen och tsunamin i Sydostasien.
Även i den under 2004 tillsatta områdesgruppen för forskning om
offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap behandlas frågor om globaliseringens inverkan på nationalstaten. Hur måste våra välfärdssystem
anpassas så att de blir långsiktigt hållbara? Hur skall ansvar och befogenheter vara utformade och fördelade på olika territoriella nivåer?
Det finns stora behov av långsiktigt bedriven forskningsverksamhet
som kan bidra till ny kunskap som är fri och tillgänglig för alla och
som gör det möjligt att – via debatt och politiska beslut – finna den
rätta balanspunkten mellan statens ansvar och det ansvar som bör åvila
medborgarnas och det civila samhällets olika delar. För en stiftelse som
har sin förankring i folkstyrets främsta utövare, riksdagen, ter det sig
naturligt att även fortsättningsvis söka främja en kunskapsutveckling
till gagn såväl för de enskilda människorna som för samhället i stort
– utan hänsyn tagen till nationella gränser.
dan brändström
9
104
Den svenska modellens kvinnor
och män – elit och biografi
i svensk efterkrigshistoria
Den forskningsstödjande
verksamheten
S
tiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stöder kvalificerad
forskning i form av projektanslag till enskilda forskare eller forskargrupper som ansökt om anslag. Stiftelsen verkar aktivt inom
vida fält av vetenskaplig forskning. Kompetensspridningen
bland forskarna i styrelse och beredningsgrupper återspeglar detta
förhållande. Styrelsen består därutöver av personer med ekonomisk
och politisk sakkunskap. Denna personsammansättning gör att stiftelsen representerar ett stort erfarenhetsfält och den har därmed en unik
ställning som allsidigt kontaktorgan mellan olika forskningsområden,
liksom mellan forskningen och andra centrala samhällsintressen.
Alltsedan stiftelsens tillkomst har ett visst företräde getts åt samhällsvetenskapligt och humanistiskt orienterad forskning, inkluderande
ämnesområdena juridik och teologi. En mycket kraftfull insats har
under de senaste åren gjorts till förmån för den humanistiska forskningen. Stiftelsens ambition är att stödja ämnesområdena humaniora
och samhällsvetenskap till lika stora delar. Den medicinska forskningen
erhåller stöd via Erik Rönnbergs donationer. Socialmedicinsk forskning stöds både inom Jubileumsdonationen och Kulturvetenskapliga
donationen. Naturvetenskap och teknik stöds i mindre utsträckning via
samarbetsprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap.
Stiftelsen är intresserad av att stödja gränsöverskridande forskningsprojekt i vilka forskare från olika discipliner, fakulteter, orter eller länder samarbetar. Vid en översiktlig genomgång av de hittills beviljade
anslagen finner man exempel på många sådana forskningsprojekt.
11
12
Riksbankens Jubileumsfond
Arbetssätt
Riksbankens Jubileumsfond förverkligar idag stiftelsens ändamål
genom att stödja forskning inom humaniora och samhällsvetenskap,
inklusive teologi och juridik. Från och med år 2005 finansieras denna
forskning genom engångsanslag till program, projekt, postdoktorala satsningar, infrastrukturellt stöd samt forskningsinitiering. Med
program avses när en större grupp kvalificerade forskare under en
längre tid utför en gemensam forskningsuppgift, medan ett projekt
är en mer begränsad forskningsuppgift, vanligen utförd av en enskild
forskare under en kortare tid. Inom ramen för projektstödet kommer
RJ även att göra särskilda postdoktorala satsningar på specifika teman.
Infrastrukturellt stöd ges till förberedande av framtida forskning,
såsom uppordnande och bevarande av arkivsamlingar eller databaser.
Med forskningsinitiering avser RJ stöd till konferenser och seminarier,
men även programplanering och skapande av forskarnätverk.
Det är stiftelsens styrelse som fattar beslut om forskningsanslag.
Anslag utlyses endast en gång per år, förutom anslag till forskningsinitiering, vilka söks fortlöpande och som beslutas av styrelsens arbetsutskott. Beredningsprocessen sker i två steg. I en första omgång väljs ett
antal ansökningar ut som går vidare till en andra bedömningsomgång.
De postdoktorala satsningarna utlyses och bereds i särskild ordning.
Inkomna ansökningar om forskningsanslag bedöms och prioriteras
i en eller flera av RJs beredningsgrupper. I var och en av dessa ingår
några av styrelsens ledamöter och suppleanter (forskare och riksdagsledamöter) samt ett antal utomstående såväl nationella som internationella forskare. Ansökningarna har dessutom i den andra bedömningsomgången som regel granskats av externa sakkunniga inom eller utom
landet. Varje ansökan bedöms i förhållande till vetenskapliga kvalitetskriterier och till internationell standard. I alla sammanhang ges ansökningar med internationell anknytning särskild prioritet. I de fall ansökningarna gäller forskning som aktualiserar etiska frågor prövas dessa
efter samma normer och på samma sätt som inom Vetenskapsrådet.
För att kartlägga forskningsbehov och stimulera till vetenskaplig
forskning och till informationsutbyte inrättar RJ så kallade områdesgrupper. Dessa grupper består av forskare från discipliner av betydelse
för området samt företrädare för i sammanhanget viktiga samhällsintressen. Verksamheten kan beskrivas som kvalificerat forskningsförberedande arbete.
År 1997 beslöt styrelsen att inrätta en områdesgrupp för forskning
om kunskapssamhället, år 2000 inrättades en områdesgrupp för forskning om kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling och år 2003 en
områdesgrupp för forskning om civilsamhället. En ny områdesgrupp
Den forskningsstödjande verksamheten
för forskning om offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap har inlett
sitt arbete under året. Dessa gruppers verksamhet beskrivs längre fram
i årsberättelsen.
Uppföljning och utvärdering
Den regelmässiga uppföljningen och utvärderingen av pågående
och nyligen avslutade projekt har inneburit att 22 projekt varit föremål för särskild granskning under år 2004: 13 projekt inom Jubileumsdonationen, 5 inom Kulturvetenskapliga donationen och 4
infrastrukturprojekt. Syftet med uppföljningen har varit att granska de
vetenskapliga resultaten och göra bedömningar av projektens struktur
och resurstilldelning. Därutöver har ett syfte varit att genom samtal
med rektorer, dekaner, forskare och doktorander utröna dagens och
framtidens villkor för kunskapsutvecklingen inom berörda fakultetsområden.
Under året har projektledare vid Uppsala, Lunds, Stockholms och
Umeå universitet kontaktats och dessa har erhållit följande frågor vilka
besvarats skriftligen och kommenterats muntligen vid projektbesöket:
1. Vilka vetenskapliga publikationer har projektet genererat?
2. Har projektet genererat uppslag till nya forskningsinsatser (gäller
särskilt för avslutade projekt)?
3. Har projektets medarbetare medverkat med bidrag vid nationella
eller internationella symposier? Om ja, ange vilka.
4. Har projektet medfört att Du eller någon av Dina medarbetare
blivit inbjuden som gästforskare vid något annat lärosäte? Likaledes
är det av intresse att få reda på om arbetet i projektet stimulerat till att
gästforskare inbjudits till Din institution.
5. Vilka utbildningseffekter har erhållits genom projektet? Har t.ex.
doktorander deltagit? Om ja, ange namn och ålder. Därtill bör det
belysas om särskilda läromedel har tillkommit med anknytning till
projektet.
6. Vilka forskningsinformativa inslag har förekommit under projektets gång och/eller efter projektets avslutning?
Slutligen efterfrågades en ekonomisk redovisning av projektmedlens
användning till löner, utrustning, resor, lokala omkostnadsavgifter
(lokaler, institutions- och universitetskostnader), eventuellt övriga omkostnader.
13
14
Riksbankens Jubileumsfond
Beredningsgrupp 1 besökte Uppsala universitet
den 21 oktober 2004. Nedanstående tre projekt
valdes ut för detta besök:
Beredningsgrupp 2 besökte Stockholms universitet den 18 oktober 2004. Nedanstående tre
projekt valdes ut för besöket:
Professor Lars Magnusson – J1998-0309
marknaden, bönderna och staten:
den svenska spannmålsmarknadens
förändring 1770–1870 ur ett institutionellt perspektiv
Ekonomiskhistoriska institutionen
Anslag t.o.m. 2001
Totalt beviljat: 3 100 000 kr
Docent Helena Wulff – J2000-0108
dans på irland: minne och modernitet i en postkolonial tid
Socialantropologiska institutionen
Anslag t.o.m. 2003
Totalt beviljat: 2 100 000 kr
Professor Janken Myrdal – J1998-0113
hägnaderna, landskapet
och byalaget
Institutionen för landskapsplanering, SLU
Anslag t.o.m. 2002
Totalt beviljat: 2 070 000 kr
Ekonomie doktor Martin Holmén och filosofie
doktor Peter Högfeldt – J2000-0098
hur ägarstruktur och styrning av
företag påverkar företagets värde
och effektivitet
Nationalekonomiska institutionen resp.
Institutionen för finansiell ekonomi, Handelshögskolan i Stockholm
Anslag t.o.m. 2004
Totalt beviljat: 2 485 000 kr
Professor Gudrun Dahl – J1998-0154
moderniteter i rörelse: en transnationell studie av de ungas dilemma
Socialantropologiska institutionen
Anslag t.o.m. 2001
Totalt beviljat: 3 590 000 kr
Professor Johan Fritzell – J1999-0356
inkomst, ohälsa och dödlighet:
analyser på mikro- och makronivå
CHESS
Anslag t.o.m. 2003
Totalt beviljat: 2 850 000 kr
Den forskningsstödjande verksamheten
Beredningsgrupp 3 besökte Lunds universitet
den 19 oktober 2004. Nedanstående
fem projekt valdes ut för detta besök:
Beredningsgrupp 4 besökte Umeå universitet
den 11 oktober 2004. Nedanstående fyra projekt
valdes ut för besöket:
Juris doktor Eva Ryrstedt – J2000-0177
barnets bästa eller föräldrarnas –
en studie av utfallet av alternativa
beslutsmodeller rörande vårdnad/
boende/umgänge
Juridiska institutionen
Anslag t.o.m. 2004
Totalt beviljat: 968 000 kr
Filosofie doktor Johan Nordlander – In2002-0020
kriokorpusprojektet: digitalisering, systematisering och nätpublicering av språkligt material på
det engelskbaserade sierraleonska
kreolspråket krio
Institutionen för moderna språk
Anslag t.o.m. 2003
Totalt beviljat: 1 500 000 kr
Docent Annika Nilsson – J2000-0118
försiktighetsprincipen som
miljörättsligt instrument och dess
avgränsning i förhållande till
hushållningsprincipen samt
allmänna principer om rättssäkerhet och rättsskydd
Juridiska institutionen
Anslag t.o.m. 2003
Totalt beviljat: 1 022 000 kr
Juris doktor Uta Bindreiter – J2001-0340
mellan tradition och förnyelse:
rättstänkandet i sverige 1940–2000
Juridiska institutionen
Anslag t.o.m. 2004
Totalt beviljat: 1 760 000 kr
Docent Bo Bjurulf – K1999-5180
de nordiska eu-medlemmarnas
ordförandeskap i ministerrådet
– en jämförande studie
Statsvetenskapliga institutionen
Anslag t.o.m. 2003
Totalt beviljat: 7 400 000 kr
Professor Christer Jönsson – J2000-0293
diplomatins väsen
Statsvetenskapliga institutionen
Anslag t.o.m. 2003
Totalt beviljat: 2 082 000 kr
Professor Kjell Jonsson – In2000-7041
humlab – humaniora och teknik
i förening
Institutionen för historiska studier
Anslag t.o.m. 2001
Totalt beviljat: 5 000 000 kr
Docent Kirk Sullivan – K2002-1121
identifiering av ”imiterade”
röster: ett forskningsprojekt med
applikationer för rättsväsendet
och säkerheten
Institutionen för filosofi och lingvistik
Anslag t.o.m. 2006
Hittills beviljat: 8 300 000 kr
Professor Lars-Erik Edlund – K1995-5131
kulturgräns norr: förändringsprocesser i tid och rum
Institutionen för nordiska språk
Anslag t.o.m. 2001
Totalt beviljat: 22 295 000 kr
15
16
Riksbankens Jubileumsfond
Beredningsgrupp 5 besökte Stockholms universitet den 29 oktober 2004. Nedanstående fem
projekt valdes ut för besöket:
Professor Jan Glete – J1997-0035
statsformering, östersjöimperium
och örlogsflotta: den svenska
örlogsflottan 1500–1700 i ett organisationsteoretiskt perspektiv
Historiska institutionen
Anslag t.o.m. 1998
Totalt beviljat: 2 050 070 kr
Professor Jan Glete – J2002-0434
beskydd, organisation och politiskt
entreprenörskap: skatte-militär
statsbildning i europa 1450–1720
Historiska institutionen
Anslag t.o.m. 2006
Hittills beviljat: 2 600 000 kr
Filosofie doktor Aris Fioretos – K1997-5131
blått: en kulturvetenskaplig studie
av en färg
Institutionen för litteraturvetenskap
Anslag t.o.m. 2001
Totalt beviljat: 2 200 000 kr
Professor Lena Gerholm – K2002-0395
orienten i sverige: förhandlingar
om religion, kön och sexualitet
Etnologiska institutionen
Anslag t.o.m. 2006
Hittills beviljat: 13 300 000 kr
Professor Peter Pagin – J2001-0422
mening, kommunikation, förklaring
Filosofiska institutionen
Anslag t.o.m. 2002
Totalt beviljat: 1 150 000 kr
Beredningsgrupp 6 (Kulturvetenskapliga donationen) fick vid sitt septembersammanträde den
24 september 2004 två projekt finansierade med
medel för infrastrukturellt stöd presenterade.
F. överbibliotekarien Tomas Lidman – In2000-7033
bilddatabaser och digitalisering
– plattform för abm-samverkan
Kungl. Biblioteket
Anslag t.o.m. 2003
Totalt beviljat: 3 000 000 kr
Projektet presenterades av projektsekreteraren
Kate Parson.
Filosofie licentiat Eva Nylander – In2002-0491
illuminerade handskrifter i svenska
samlingar
Institutionen för konst- och musikvetenskap,
Lunds universitet
Anslag t.o.m. 2005
Totalt beviljat: 4 000 000 kr
Projektet presenterades av filosofie doktorerna
Eva Lindqvist Sandgren och Thomas Rydén.
Den forskningsstödjande verksamheten
Utvärdering av Stiftelsen
Riksbankens Jubileumsfond
Den under år 2002 påbörjade utvärderingen av RJs verksamhet
avslutades under våren 2004. Arbetet har utförts av professorerna
Bengt Stenlund, f.d. rektor vid Åbo Akademi, ordförande, Thora
Margareta Bertilsson, Köpenhamns universitet, och Francis Sejersted,
Universitetet i Oslo, med professor Thorsten Nybom, Örebro universitet, som sekreterare. Stenlund och Nybom presenterade utvärderingens huvudresultat för styrelsen vid två tillfällen under året: den 25 mars
och den 27 maj. Utvärderingsuppdraget avrapporterades sedan formellt
till styrelsen den 28 oktober. Slutrapporten utkom av trycket den 20
november 2004 och hade titeln Hinc robur et securitas? En forskningsstiftelses handel och vandel. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 1989–2003
(Riksbankens Jubileumsfond & Gidlunds Förlag, 2004).
I rapporten ges en bred och klargörande bild av RJs fyrtioåriga
verksamhet som forskningsfinansiär och forskningspolitisk aktör.
Huvuddelen ägnas perioden efter 1989, men utvärderarna har även
studerat stiftelsen ur ett längre tidsperspektiv och därigenom kunnat
reflektera över dess arbetsformer och forskningspolitiska betydelse
över tid. De framhåller att tillkomsten av RJ innebar ett mycket betydande och nydanande tillskott till finansieringen av svensk forskning
från mitten av 1960-talet och drygt ett årtionde framåt. De allmänna
kostnadsstegringarna, hög inflation och en låg avkastning på kapitalet
under 1970- och 1980-talen – samtidigt med statens stora satsningar på
grund- och sektorsforskning – minskade fondens ”ekonomiska muskler” och forskningspolitiska roll. Riksdagens beslut 1987 att ge RJ själv
ansvar för kapitalförvaltningen och därpå år 1993 att bevilja stiftelsen
en donation för kulturvetenskaplig forskning vid utskiftningen av löntagarfonderna innebar markant förstärkta resurser. I kombination med
en god kapitalförvaltning har RJ under de senaste tio åren åter blivit
en huvudaktör bland svenska forskningsfinansiärer, i synnerhet inom
humaniora och samhällsvetenskaperna inklusive religionsvetenskap
och juridik. Utvärderingsgruppen har under nästan två år på nära håll
följt RJs verksamhet. Den har tagit fram ett mycket omfattande bakgrundsmaterial. I deras sammanfattande rapport ges RJ ett mycket gott
betyg, samtidigt som de ger en rad konkreta förslag rörande stiftelsens
arbets- och stödformer. Rapporten kommenteras och sammanfattas
närmare i Anders Mellbourns artikel längre fram i årsberättelsen.
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond instiftades den 2 december
1964 genom riksdagens beslut. På 40-årsdagen av denna sin formella tillkomst anordnade RJ en jubileumskonferens i riksdagens
Förstakammarsal. Temat för konferensen var den ovan nämnda utvärderingen och RJs roll i det forskningspolitiska landskapet. Konferensen
17
18
Riksbankens Jubileumsfond
inleddes av talman Björn von Sydow, som gav en rad exempel på
intressanta samverkansprojekt mellan riksdagen och RJ. RJs ordförande, professor Eva Österberg, redogjorde sedan för bakgrunden till
utvärderingen och gav samtidigt ett antal exempel på RJs forskningsstödjande insatser under de senaste åren. Hon framhöll att universitetens allt knappare ekonomiska resurser för forskning och karriärtjänster
för yngre forskare avspeglar sig i ett allt högre ansökningstryck hos RJ,
vilket i sin tur resulterat i en beviljningsgrad på endast 7–8 procent.
Bengt Stenlund sammanfattade därefter utvärderingsrapportens
innehåll och huvudförslag. Han berörde därvid särskilt utvärderingens
förslag till förändrade stödformer, främst ”återgången” till att stödja
storprojekt, formerna för den vetenskapliga granskningen av ansökningar, utvärdering och uppföljning av beviljade anslag samt overheadproblemet. Francis Sejersted tog upp ett antal specifika förslag,
t.ex. rörande styrelsens storlek och roll, behovet av reflektion inom RJ
om det faktiska utfallet av forskningsstödet, kansliets storlek och roll
m.m.
Professor Sverker Gustavsson, Statsvetenskapliga institutionen vid
Uppsala universitet, hade inbjudits att fungera som ”opponent” på rapporten. Gustavsson menade att utvärderarna gjort ett gott arbete och,
skrivit en användbar bok i vilken de givit en bred och rättvisande bild
av fondens verksamhet. Han delade för sin egen del deras positiva värdering av fonden. Han var emellertid kritisk till att utvärderarna trots
sina omfattande kontakter med närmare hundratalet befattningshavare
i FoU-systemet – där i stort sett alla varit nöjda med RJs sätt att sköta
sitt mandat – inte funnit anledning att ta upp den för honom centrala
och principiellt viktigare frågan om universitetens och högskolornas
underfinansiering och behov av ökad direktfinansiering från staten. De
externa finansiärernas växande roll hotade forskningens frihet, menade
han. Han ifrågasatte även hur ”styrningen” av RJ gick till: hur valdes
forskarna? Vilken roll spelar politikerna? Hans tredje huvudinvändning
gällde den av utvärderingen föreslagna och av RJs styrelse beslutade
nyordningen fr.o.m. år 2005, som bland annat innefattar satsningar på
ett par tre stora program varje år.
Konferensen fortsatte sedan med ett panelsamtal under rubriken
”Riksbankens Jubileumsfond – igår, idag, imorgon”. Samtalet leddes
av forskningsdirektör Mats Rolén och kom främst att handla om RJs
framtida roll som forskningsfinansiär och aktör i svenskt och internationellt forskningssamarbete. En nyckelfråga gällde i vad mån RJ i
kraft av sina stadgar och sin oberoende ställning strikt skall följa sin
egen väg, göra egna prioriteringar och inte fungera som ett substitut
när staten inte tillhandahåller erforderliga forskningsmedel. I samtalet
deltog rektor professor Göran Bexell, Lunds universitet, fil. dr Sara
Danius, SCASSS, professorerna Gunnel Engwall, Stockholms univer-
Den forskningsstödjande verksamheten
sitet, Thorsten Nybom, Francis Sejersted och riksdagsledamot Majléne
Westerlund Panke, vice ordförande i Riksbankens Jubileumsfond.
Jubileumskonferensen avslutades med ett anförande av VD Dan
Brändström, som presenterade några utmaningar för RJ på väg mot
nästa 40 år.
Anslag till forskningsprojekt och infrastrukturellt stöd
Riksbankens Jubileumsfond har under det gångna året beviljat drygt
253 mkr i anslag till forskningsändamål, vilket framgår av tabellen
”Beviljade forskningsmedel år 2004 per donation”, (s. 124), och
”Statistiska uppgifter om beviljade medel till forskning” (s. 123). Den
budgeterade anslagsnivån var något längre i förhållande till förra året.
Nya anslag som beviljades ur Jubileumsdonationen presenteras på
sidorna 81–107. Ur Kulturvetenskapliga donationen beviljades under
det gångna året endast fortsättningsansökningar.
Söktrycket är mycket högt. Vid årets ansökningstillfälle inkom totalt
702 nya ansökningar till Jubileumsdonationen, vilket är totalt 212 fler
än föregående år. Av dessa beviljades 47. Två beviljade ansökningar har
återtagits.
Infrastrukturellt stöd beviljas i form av engångsanslag. Detta stöd
avser insatser som syftar till att främja framtida forskning. Under 2004
budgeterades 19 mkr inom Jubileumsdonationen detta ändamål. Ingen
gemensam utlysning kungjordes av dessa medel. Sedan tidigare intecknade medel uppgick till 15 mkr.
7 procent av de nya ansökningarna i Jubileumsdonationen beviljades i år. Den totala andelen beviljade forskningsprojekt från kvinnliga
huvudsökande ligger i jämförelse med föregående år på samma nivå,
ca 40 procent. Det totala antalet deltagande kvinnliga forskare i nya
beviljningar är något högre, 49 procent.
Stiftelsen har utöver dessa anslag beviljat 98 anslag till forskningsinitiering, konferenser m.m. (se nedan).
Bland de nya infrastruktursatsningarna under året märks bland annat
stödet till Kantjubileet. RJ har tidigare beviljat medel till ett projekt för
översättning, fackgranskning och kommentarer till de centrala verken
av filosofen Immanuel Kant. Projektledare har varit professor Dag
Prawitz och fil. dr Markku Leppäkoski vid filosofiska institutionen,
Stockholms universitet. Fyra band utkom på bokförlaget Thales lagom
till den andra veckan i februari då Stockholms universitet, Uppsala
universitet och Riksbankens Jubileumsfond arrangerade en rad olika
aktiviteter till minne av Kants död den 12 februari 1804. Programmet
inleddes i Stockholm den 11 februari med föreläsningen ”Peace in
Kant’s Theory of Justice” av professor Otfried Höffe från Tübingen
Universität, vars senaste bok om Kant också publicerats i samband med
19
20
Riksbankens Jubileumsfond
Kantutgåvorna. Programmet fortsatte sedan i Uppsala dagen därpå
med välkomsttal av landshövding Anders Björck och föreläsningar
av professorerna Otfried Höffe, Camilla Serck-Hansen från Oslo och
Michael Krois från Berlin. Därefter följde en paneldiskussion på svenska med temat ”Kant i vår tid” med professor Sverker Gustavsson från
Uppsala som ordförande. På kvällen öppnades en utställning på universitetsbiblioteket Carolina Rediviva med äldre Kantutgåvor, nyutkomna
svenska översättningar av Kants viktigaste verk, inklusive Kritik av det
rena förnuftet, brev med mera. Dagen avslutades med en jubileumsmiddag på Uppsala slott under värdskap av landshövdingeparet Björck.
Jubileet avslutades den 13 februari med en serie föreläsningar om Kant
i Aula Magna, Stockholms universitet, med forskare från universiteten
i Göteborg, Lund, Stockholm samt Södertörns högskola.
Academia Europaea är en internationell icke-statlig organisation av
enskilda erkända forskare inom de flesta vetenskapliga fält som grundades år 1990. Akademin arbetar för att utöka det internationella forskarutbytet och samarbetet och deltar aktivt i den offentliga debatten
om forskningens plats i det europeiska samhället – och har på senare tid
inte minst engagerat sig i diskussionen om ett europeiskt forskningsråd. RJ har stött verksamheten sedan tio år tillbaka och har i år gett ett
större bidrag bland annat för ett seminarium i Helsingfors kring frågan
om den europeiska civilisations rötter. Akademins nuvarande president
är professor Jürgen Mittelstraß, filosof och vetenskapshistoriker vid
Universität Konstanz. Han efterträdde i slutet av år 2002 professor Stig
Strömholm på denna post.
Stiftelsen Formens hus i Hällefors är en nystartad utbildnings-,
forsknings- och utställningsmiljö för design i samarbete med Örebro
universitet. För att bygga ut bibliotek och materialsamling har RJ
beviljat medel till Örebro universitetsbibliotek för inköp av ett
designbibliotek och en grafisk samling för deponering vid Formens
hus. RJ stöder också detta år finansieringen av en gästprofessur i skärningspunkten mellan engelskspråkig litteratur och ICT vid Blekinge
Tekniska Högskola i samarbete med VINNOVA.
Anslag till forskningsinitiering
Riksbankens Jubileumsfond har sedan ett antal år tillbaka kunnat
möta en ökad efterfrågan från forskarsamhället på anslag till större
konferenser eller mindre seminarier och uppbyggnad av vetenskapliga
nätverk. Styrelsen avsätter årligen särskilda medel till sådana ändamål,
vilka kan sökas fortlöpande under året. Ansökningarna spänner över ett
stort fält: bidrag till internationella konferenser förlagda både i Sverige
och utomlands, arbetskonferenser rörande nya forskningsområden,
Den forskningsstödjande verksamheten
seminarieverksamhet eller förberedelser av nya forskningsprogram och
projekt.
Som en del av dessa initierande insatser anordnar RJ regelmässigt egna symposier och seminarier, ibland tillsammans med andra
forskningsstödjande organ inom eller utom landet. RJ medverkar
även i olika forskningsinformativa aktiviteter. Dit hör exempelvis RJs
mångåriga stöd till utgivningen av Forskning & Framsteg och stöd till
föreningen Vetenskap & Allmänhet.
Stiftelsens styrelse avsatte i 2004 års budget 15 miljoner kronor för
att stödja forskningsinitiering, vilket är en förstärkning med 5 miljoner
av denna post jämfört med tidigare år, detta för att i någon mån kompensera för de uteblivna anslagen ur Kulturvetenskapliga donationen.
Under året behandlades 147 sådana ansökningar varav 98 av dessa
kunde beviljas anslag, med andra ord kunde inte mindre än två av tre
ansökningar om forskningsinitiering stödjas detta år.
Bland de många beviljade anslagen kan nämnas den sommarskola
som Wissenschaftskolleg zu Berlin och dess direktör Professor Dr.
Dieter Grimm anordnade på Svenska Institutet i Alexandria, under
rubriken ”Literatures and Borders – Delimitations. Transgressions”
eller ”Litteraturer och gränser”. Bakom dessa ord döljs samma fråga
som den tyske diktaren Goethe formulerade på 1820-talet. Finns det
en ”världslitteratur”? Vari består den i så fall? I snart två hundra år har
forskare och författare grubblat på saken. I globaliseringens tidevarv
har Goethes idé fått ny aktualitet, vilket ytterligare bekräftades vid
detta veckolånga evenemang, där doktorander och postdoktorer gavs
möjlighet att fördjupa sig i denna tematik. Under veckan föreläste
bland andra: den libanesiske författaren Elias Khoury, Sabry Hafez,
professor i modern arabisk litteratur, SOAS, London, samt forskarna Reinhart Meyer-Kalkus och Ottmar Ette båda, vid University of
Potsdam. Sommarskolan uppmärksammades med inte mindre än tre
längre artiklar i Dagens Nyheter.
I november anordnade Niklas Swanström, Institutionen för fredsoch konfliktforskning vid Uppsala universitet en konferens på temat
”Conflict Prevention and Conflict Management in Northeast Asia”.
Konferensen, som ägde rum i Beijing samlade representanter från
hela Nordostasien, det vill säga Kina, Taiwan, Nordkorea, Sydkorea
och Japan. Tanken med detta möte var att i denna spänningsfyllda
region skapa en plattform för akademiker, politiker och militärer att
träffas i en förtroendeingivande kontext som gagnar utvidgning av
formellt samarbete mellan akademiker och praktiker. Konferensen gav
även tillfälle till utbyte av nationella perspektiv på konflikthantering
och konfliktprevention vilket kan ge betydelsefulla insikter gällande
synen på, och möjligheterna för, utveckling av en gemensam kultur av
21
22
Riksbankens Jubileumsfond
konflikthantering och konfliktprevention i regionen. Mötet innehöll
även en workshop med syfte att formulera ett nytt forskningsprojekt som skall analysera konflikter i regionen för vidareutveckling av
implementeringsverktyg samt evaluera och rekommendera alternativ konflikthantering och preventiva metoder. Bland de närvarande
märktes professorerna Chyungly Lee, Taiwan, Arthur Shuhfan Ding,
Taiwan, Su Hao, Kina, Yao Yunzhu, Kina, Hiroshi Kimura, Japan,
Kyudok Hong, Sydkorea samt ambassadör Ragnar Ängeby, UD.
Nobelsymposier
Sedan 1966 har Riksbankens Jubileumsfond deltagit i finansieringen
av Nobelstiftelsens symposier. Till att börja med skedde detta i form
av årliga anslag. Symposieverksamheten kan numera helt finansieras
med avkastningen från en särskild symposiefond inom Nobelstiftelsen.
Denna fond började byggas upp 1979 genom en grunddonation i form
av ett treårigt anslag från Riksbankens Jubileumsfond, genom bidrag
och royalties från Nobelstiftelsens egen informationsverksamhet samt
genom fyra årliga bidrag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Symposieverksamheten leds av en kommitté med representanter för
de fem Nobelkommittéerna, Ekonomipriskommittén, Riksbankens
Jubileumsfond och Wallenbergsstiftelsen med Nobelstiftelsens verkställande direktör som ordförande. Hittills har 130 Nobelsymposier
genomförts. De har ägnats vetenskapliga genombrottsområden av
central kulturell eller samhällelig betydelse och har fått en mycket stark
internationell ställning.
Stipendier
I nu gällande stadgar för RJ anges att ”hinder föreligger inte mot att
tillskott till stiftelsens medel kan ske i form av donation från enskild”.
En sådan donation erhölls 1992 från den år 2000 avlidne hemmansägaren Erik Rönnberg, Fagerdal, Hammerdal. Donationen ingår nu i RJs
förmögenhetsmassa och förvaltas tillsammans med övriga tillgångar.
Värdet av donationen uppgick vid årsskiftet 2004/2005 till ca 16 miljoner kronor. Avkastningen skall av RJ delas ut ”i form av treåriga forskarstipendier (s.k. postdocstipendier) till yngre forskare vid Karolinska
Institutet (KI) i Stockholm för vetenskapliga studier av åldrande och
åldersrelaterade sjukdomar”. Nuvarande stipendiater är dr Zhi-Zhong
Guan och dr Jing-Jing Pei, Neurotec, sektionen för geriatrik.
Ytterligare en donation erhölls vid slutet av 1994 och med ett tillägg
i slutet av 1996 från Erik Rönnberg. De nya donationerna uppgick
till 2,5 miljoner kronor och skall liksom den tidigare donationen ingå
i RJs förmögenhetsmassa och förvaltas tillsammans med RJs övriga
tillgångar. Det samlade marknadsvärdet uppgår vid årsskiftet till 5 miljoner kronor. Avkastningen av den nya donationen skall delas ut av RJ
”i form av treåriga forskarstipendier (s.k. postdocstipendier) till yngre
forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm för vetenskapliga studier
Drömmar till salu –
marknadsföring
i en varumärkt värld
87
24
Riksbankens Jubileumsfond
av sjukdomar under de tidiga barnaåren”. Nuvarande stipendiat är dr
Carina Lothian, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
Nils-Eric Svenssons fond instiftades 1993 och skall, enligt styrelsens
beslut, sträcka sig till utgången av år 2015. Enligt detta skall RJ årligen
göra en avsättning så att minst 150 000 kronor i 1994 års penningvärde
kan delas ut varje år. Ändamålet för Nils-Eric Svenssons fond är att
genom stipendiering främja ett ömsesidigt forskarutbyte inom Europa.
Nils-Eric Svenssons fond skall ge möjlighet dels för yngre disputerade
svenska forskare att resa och under kortare tid vistas i en framstående
europeisk forskningsmiljö, dels för yngre europeiska forskare att vara
verksamma vid en svensk forskningsinstitution.
Juryn för urval av de svenska stipendiaterna bestod av professorerna
Eva Österberg (ordf.), Eva Haettner Aurelius, Christer Jönsson, Mats
Larsson och docent Christina Garsten med verkställande direktören
Dan Brändström som föredragande. Den tredje stipendiaten utses efter
förslag från fristående europeiska forskningsstiftelser med anknytning
till Haag-klubben, vars styrelse årligen nominerar en kandidat varefter
RJs presidium fattar det definitiva beslutet.
Vid en prisceremoni i Riksdagshuset den 25 mars 2004 uppmärksammades tre mottagare av stipendierna ur Nils-Eric Svenssons fond.
Stipendierna utdelades till:
– Filosofie doktor Jenny Beckman, Uppsala universitet. Hon är
inbjuden att forska vid Max-Planck-Institut für Wissenschaftsgeschichte
i Berlin. Hennes ämne är vetenskapshistoria och hon arbetar för närvarande med projektet ”Amateurs in Science: Crossing Boundaries in the
Kingdoms of Nature”.
– Filosofie doktor Karin Tillberg Mattsson, Uppsala universitet,
som är inbjuden till universitetet i Barcelona. Tillsammans med dr
Montserrat Pallares-Barbera skall hon förbereda ett jämförande europeiskt forskningsprojekt om informations- och kommunikationsteknologins betydelse för företagslokalisering.
Det tredje stipendiet, vars mottagare i år utsågs av Haag-klubbens
medlem i Grekland, gavs till:
– Dr Hippokratis Kiaris, Department of Biological Chemistry,
Medical School, universitetet i Aten. Karolinska Institutet, Institutet
för miljömedicin, enheten för molekylär toxikologi, har inbjudit
honom att forska där.
Stipendierna (100 000 kr vardera) överlämnades av Ulla KalénSvensson, hustru till framlidne Nils-Eric Svensson.
Ytterligare ett stipendium delades ut vid denna prisceremoni. Stiftelsens ordförande Eva Österberg överlämnade RJs ”Forschungspreis für
Deutsche Wissenschaftler” inom ramen för det ömsesidiga utbytesavtalet med Alexander von Humboldt-Stiftung. Priset utdelades till
den tyske historikern Dr. Phil. Olof Blaschke, Neuere und Neueste
Den forskningsstödjande verksamheten
Geschichte, Universität zu Trier. Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet har inbjudit honom och han arbetar i
nära anslutning till det av RJ stödda projektet ”Kristen manlighet – en
modernitetens paradox” som leds av docent Yvonne Maria Werner vid
Historiska institutionen, Lunds universitet. Ett avtal mellan stiftelserna
innebär att RJ utdelar ett pris till en framstående tysk forskare för vistelse vid någon forskningsinstitution i Sverige och att Alexander von
Humboldt-Stiftung ger ett motsvarande pris till en framstående svensk
forskares vistelse i Tyskland.
Genom de donationer som under de senaste åren överlämnats till
RJ för att där samförvaltas med grunddonationen närmar sig RJ liknande större fonder i Finland, Frankrike och Tyskland. Denna form
för samförvaltning, som dessa fonder ger prov på, bidrar till effektiv
förmögenhetsförvaltning, samtidigt som professionell fördelning av
anslag till vetenskaplig forskning kan garanteras.
Konstnärlig forskning
Sedan några år tillbaka har det tagits flera initiativ från såväl staten som
enskilda högskolor för att initiera forskning inom det konstnärliga
området. Vetenskapsrådet har från 2001 haft särskilda medel för detta
ändamål, vilka tilldelats ett antal så kallade kollegier (samarbetsgrupper). Några av de konstnärliga högskolorna har också startat forskarutbildning. RJ har sedan slutet av 1990-talet aktivt uppmärksammat
området, bl.a. genom områdesgruppen för forskning om konst och
gestaltning (1998–2002). Stiftelsen finansierade även en internationellt
jämförande studie av konstnärlig forskarutbildning som resulterade i
docent Henrik Karlssons rapport Handtag, famntag, klapp eller kyss
(SISTER 2002).
Under året har området snarast fått ökad aktualitet med anledning av
de stora samhälleliga satsningar som gjorts på design och hithörande
utbildningar. Henrik Karlsson har varit deltidsanställd vid RJ för att
följa utvecklingen inom området. Härigenom har RJ kunnat initiera
egna aktiviteter, men också lämnat bidrag vid svenska och internationella konferenser. Den 13–14 maj anordnade sålunda RJ tillsammans
med Vetenskapsrådet en större konferens i Sigtuna under rubriken
”Forskning-Reflektion-Utveckling. Högskolans konstnärliga institutioner och vägvalet inför framtiden”. Konferensen samlade ca 50 deltagare
från hela landet. Som föreläsare medverkade Michael Biggs, Reader in
Visual Communication, University of Hertfordshire, Hatfield (UK),
professor em. Pirkko Antitila, forskningschef vid Kuopio Academy
of Design, Finland, professor Elin Wikström, Konsthögskolan i
Umeå, utredare Torsten Kälvemark, Högskoleverket, ordförande i
Vetenskapsrådets grupp för konstnärlig FoU, forskningskoordinator
25
26
Riksbankens Jubileumsfond
Johan Öberg, Göteborgs universitet, och statssekreterare Kerstin
Eliasson, Utbildningsdepartementet. Konferensen avslutades med ett
panelsamtal under ledning av professor em. Carl-Henrik Svenstedt,
Malmö högskola. I samtalet medverkade Elin Wikström, doktorand
Henrik Engquist, Lunds Tekniska Högskola och konstkritiker Pontus
Kyander, Malmö. Forskningsdirektör Mats Rolén, RJ, avslutade
konferensen och konstaterade att inlägg och diskussioner illustrerat
områdets bredd och dynamik. Han förväntade sig att de närmaste
åren kommer att präglas av fortsatt debatt kring begreppet konstnärlig
forskning, men också av experiment och initiativ till nya arbetsformer.
Konferensen har dokumenterats i en gemensam rapport från RJ och
Vetenskapsrådet (Vetenskapsrådet: H 0018, 2004) redigerad av Henrik
Karlsson.
RJ har även uppmärksammat bristen på modern och relevant forskning om kulturvanor, särskilt ungdomsgruppernas. Dagens kulturstatistik förmår inte fånga trender och beteendemönster, som ligger
utanför de traditionella ”institutionella” strukturerna. Dit hör internetbaserade kontaktmönster, olika typer av rollspel etc. Som ett första steg
i att uppmärksamma dessa frågor anordnade RJ den 8 juni ett seminarium med ett tjugotal deltagare med representanter från Statens ungdomsråd, Kulturrådet, Tema Q, Linköpings universitet, Stockholms
stads kulturförvaltning m.fl. Henrik Karlsson, utredare Sten Månsson,
Kulturrådet, och fil.dr Sven Nilsson, medverkande som inledare.
Forskarskolor
Forskarskola
i moderna språk
Riksbankens Jubileumsfonds forskarskola i moderna språk har under
året avslutat sitt femte studieår. Forskarskolans styrgrupp gjorde i maj
sin årliga granskning av doktorandernas studieresultat och gjorde då
bedömningen att majoriteten av de 30 doktoranderna kommer att ha
disputerat senast under läsåret 2005/06.
Vid styrelsens sammanträde den 27 maj presenterade professor
Lars-Gunnar Andersson en första preliminär utvärdering av verksamheten inom forskarskolan. Genomströmningen av doktorander hade
gått något långsammare än förväntat, även om majoriteten av dem
arbetat utifrån en studieplan innefattande fem år (20 % institutionstjänstgöring per år). En stor del av förseningarna beror emellertid
på barnledigheter och sjukdomar. Han gjorde dock bedömningen
att forskarskolans doktorander kommer att ha disputerat betydligt
snabbare än genomsnittsdoktoranden inom humaniora. Andersson
ansåg att doktorandernas utbildning varit av god kvalitet, framför allt
interdisciplinärt och vad gäller kontakterna mellan olika teori- och skolbildningar. Doktoranderna har redan under studietiden – bland annat
med stöd från forskarskolan – byggt upp omfattande nationella och
Den forskningsstödjande verksamheten
internationella kontakter samt deltagit i internationella konferenser. De
är sålunda mycket väl rustade att gå vidare i en akademisk karriär när
de disputerat. Vid årsskiftet 2004/05 hade 8 av doktoranderna avlagt
sina examina.
Forskarskolans styrgrupp bestående av professorerna Inge Jonsson,
ordförande, Lars-Gunnar Andersson, koordinator, Lennart Elmevik,
Gunnel Engwall, Moira Linnarud, Inger Rosengren och Astrid
Stedje, avslutade sitt uppdrag i och med utgången av år 2004.
Forskningsdirektör Mats Rolén har ingått i gruppen som kansliets
representant.
Forskarskolan i matematik med ämnesdidaktisk inriktning
För att stärka matematikämnet i skolan beslutade Riksbankens
Jubileumsfond år 2000 att satsa 45 miljoner kronor som ett engångsanslag på en nationell forskarskola i matematik med ämnesdidaktisk
inriktning. Forskarskolan kommer att få stor betydelse för att påskynda
framväxten av detta i Sverige ännu ganska outvecklade forskningsfält.
Vetenskapsrådet stöder också forskarskolan med ett anslag som förnyades inför år 2004.
Forskarskolan startade sin verksamhet i augusti 2001. Totalt deltar 20
doktorander vid tio olika universitet och högskolor från Luleå i norr
till Kristianstad i söder. De flesta doktoranderna antogs som forskarstuderande samtidigt som de började i forskarskolan i augusti 2001.
I januari 2004 inlemmades ytterligare tre doktorander i forskarskolan
som ersättare för totalt fyra doktorander som avbröt sina studier under
2002 och 2003. Fem av doktoranderna har varit föräldralediga under
delar av året.
Samtliga doktorander utom en innehar doktorandanställningar och
de flesta ägnar 80 % av sin arbetstid åt forskarstudierna och 20 % åt
undervisning och annat institutionsarbete. En är anställd som adjunkt
men har liknande villkor som vid anställning som doktorand. Ett par
ägnar hela arbetstiden åt forskning och kan därför beräknas bli färdiga
med doktorsexamen tidigare än de övriga. De flesta är doktorander i
matematik med inriktning mot ämnesdidaktik, medan några istället har
ett forskningsämne som kallas Matematik och lärande eller liknande.
Samtliga har ett program som innehåller kurser i såväl matematik som
i matematikdidaktik och alla bedriver forskning i matematikdidaktik.
Under år 2004 har sex av doktoranderna avlagt licentiatexamen, vilket innebär att totalt nio licentiatexamina vid sex universitet/högskolor
nu har avlagts inom forskarskolan. De första doktorsavhandlingarna
kommer enligt planerna att framläggas i början av år 2006.
Handledningen sker i samverkan mellan matematiker, matematikdidaktiker och pedagoger. Många av institutionerna har anlitat utländska
forskare inom matematikdidaktik som biträdande handledare för att
stärka miljöerna. För närvarande har totalt åtta doktorander en biträ-
27
28
Riksbankens Jubileumsfond
dande handledare som är professor i något annat land, och fler sådana
samarbeten planeras. Ett speciellt nära samarbete om handledning sker
med Högskolan i Agder, Kristiansand i Norge.
Flera gemensamma kurser har givits inom forskarskolan. Under
2004 avslutades en kurs vid Luleå tekniska universitet om artefakter
(böcker, laborativt material, tekniska hjälpmedel) i matematikutbildning och en kurs gavs vid Högskolan Kristianstad om skrivprocessen.
Alla kurser som ges inom forskarskolan behandlar olika aspekter på
matematikdidaktiken som forskningsfält. Kurserna bedrivs genom
sammandragningar på kursorterna med förberedelser, uppgifter och
seminarier på hemmainstitutionen som stöd och är öppna också för
andra doktorander. Lärare är inbjudna specialister, i många fall utländska forskare, med den breda kompetens och långa erfarenhet som krävs
för att göra ämnet rättvisa.
Även under det gångna året har möten hållits med forskarskolans
handledare och doktorander. Ett möte i Sigtuna i juni behandlade
frågor om kvalitet i forskningen, med speciellt fokus på artiklar för
publicering i vetenskapliga tidskrifter. Ett gemensamt utåtriktat möte
anordnades vid Uppsala universitet under två dagar i november tillsammans med forskarskolan i matematik och beräkningsvetenskap. Två
inbjudna forskare från USA tog upp frågor om den utveckling som
pågår inom forskarutbildningen i matematik, tillämpad matematik och
matematikdidaktik, utifrån ett perspektiv från USA. Doktorander i de
båda forskarskolorna presenterade sin egen forskning.
Ledningsgruppen för forskarskolan består av nio personer utsedda av
RJs styrelse. Forskarskolan har en koordinator som arbetar på halvtid
med den uppgiften. Ledningsgruppens ledamöter har utsetts att vara
mentorer för doktoranderna. Syftet är att ledningsgruppen genom en
tätare kontakt skall kunna stödja miljöerna ytterligare och att ledamöterna på så sätt får en bättre inblick i verksamheten. Som mentorer till
doktoranderna skall de komplettera det stöd som doktoranderna får
inom institutionen och av externa handledare.
The Swedish School of
Advanced Asia-Pacific
Studies – SSAAPS
Forskning om Asien tillhör de mest internationaliserade delarna av
humaniora och samhällsvetenskap. Forskningsresultaten har global
spridning i Asien, Europa, Nordamerika och Australien. Under år
2000 beslutade styrelsen för RJ att i samverkan med Stiftelsen för
internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) göra
en satsning för att stärka den vetenskapliga kompetensen i Sverige på
området. Satsningen innefattar forskarskola, gästforskarprogram, postdoktorala befattningar, internationella konferenser och aktiviteter för
att bygga nätverk mellan svenska forskningsmiljöer och det internatio-
Den forskningsstödjande verksamheten
nella forskarsamhället. I ett första steg anslog RJ år 2000 2,6 miljoner
kronor till finansiering av förberedelser, koordinering och postdoktorala tjänster. RJ lämnade 2002–2004 ett stöd om 3 miljoner kronor per
år och kommer fortsättningsvis att tillskjuta ytterligare medel. STINT
tillskjuter 3 miljoner kronor per år under perioden 2001–2005.
Professor Jon Sigurdson, Japaninstitutet vid Handelshögskolan i
Stockholm, var programmets koordinator fram till den 30 juni 2003
och Marie Tsujita Stephenson dess sekreterare. Den 1 juli 2003 tillträdde professor Thommy Svensson som koordinator med Malin Flobrink
(STINT) som administrativ resurs. Styrgruppen består sedan den 1
juli 2003 av professor Olof Ruin, Stockholms universitet, ordförande,
professor Hans Blomqvist, Handelshögskolan i Vasa, professorn i
freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet Peter Wallensteen,
seniorforskaren vid Nordiska Institutet för Asienstudier i Köpenhamn
Ida Nicolaisen och chefen för Internationella Fredsforskningsinstitutet i Oslo Stein Tønnesson. Som representant för RJ har forskningssekreterare Kjell Blückert varit adjungerad i styrgruppen. STINT har
representerats av direktör Roger Svensson. I styrgruppens strategiska
handlingsplan utgör ledstjärnorna strävan efter högsta möjliga vetenskapliga kvalitet och understödjande av största möjliga internationella
exponering av svensk forskning.
I SSAAPS’ forskarskola ingår åtta doktorander, till vilken en av tio
sökande har knutits i ansökningsomgångar 2002 och 2003. Doktorandtjänsterna vilar på 50–50 finansiering med universiteten. Forskarskolan
tillhandahåller biträdande handledning, medel för forskningsresor i
Asien, handledningsinternat och forskarkurser som också är öppna
för andra doktorander. Den första disputationen skedde i december
2004. SSAAPS’ post-doc-akademi stödjer de mest lovande unga
forskarna genom tre postdoktorala tjänster på 2+2 år, i vilka ingår ett
obligatoriskt utlandsår vid någon av världens ledande institutioner på
området.
Det svenska forskarsamhället har generalmönstrats med hjälp av
nationella konferenser 2002 och 2003 bl.a. i syfte att utveckla samarbetet
mellan lärosätena. Programmet med internationella workshops består
2004 av fyra workshops – i Stockholm i mars, Göteborg i maj, Uppsala
i juni och Köpenhamn i oktober – som behandlar problemställningar
vid forskningsfronten, bygger nätverk och upparbetar manuskript för
publicering i kvalitetstidskrifter och vid ledande förlag.
Forskarsammankomster på hög nivå organiseras i Asien för ämnesföreträdare och yngre forskare. I februari 2004 hölls i Singapore i samarbete med Institute of Southeast Asian Studies ett s.k. vinterseminarium
om ”Globalisation and Its Counterforces”. I detta deltog ett 30-tal
svenska forskare tillsammans med 20-talet samhällsforskare från de
29
30
Riksbankens Jubileumsfond
sydöstasiatiska länderna och Australien. Ett nytt vinterseminarium är
projekterat i Peking i oktober 2005 i samarbete med Chinese Academy
of Social Sciences om ”Economic Development and Its Social Cost”,
där såväl disciplinära ämnesföreträdare som Kinaspecialister i Sverige
tillsammans med centralt placerade kinesiska, europeiska och amerikanska forskare skall diskutera problemställningar, som kan föra forskningsfronten framåt.
Inom Europa deltar SSAAPS i European Alliance for Asian Studies
tillsammans med bl.a. School of Oriental and African Studies i London,
Science-Po i Paris, det nederländska post-doc-institutet International
Institute of Asian Studies i Leiden och det tyska nationella centrat för
samtidsorienterad stillahavsasienforskning Institut für Asienkunde i
Hamburg. SSAAPS bidrar finansiellt till Alliansens kvalificerade AsiaEurope Workshop Series i samarbete med Asia-Europe Foundation
(ASEF) i Singapore, vars största bidragsgivare är EU-kommissionen.
SSAAPS-programmet och internationella samarbetspartner presenteras närmare på den speciella hemsidan, www.stint.ssaaps.se.
Nordiska museets
forskarskola för
museianställda
Riksbankens Jubileumsfond har under senare delen av 1990-talet,
bland annat genom att anordna egna konferenser, uppmärksammat
museernas roll i forskningen om vårt kulturarv. Som ett utflöde av
dessa aktiviteter kom RJ snart att uppmärksammas på behovet av att
stärka den vetenskapliga kompetensen bland de museianställda och att
härigenom stimulera till ökad forskning på material i museernas samlingar. Detta var utgångspunkten för styrelsens beslut 2001 att anslå 25
miljoner kronor till ett forskarutbildningsprogram för museianställda.
RJs anslag täcker kostnaden för tio doktorandtjänster i fem år, alltså
med 80 procents tjänstgöring. Även Kungl. Vitterhetsakademien har
bidragit med medel för ytterligare en doktorandtjänst. Tjänsterna är så
konstruerade, att innehavarna skall bedriva fullständiga doktorandstudier vid ett universitet och disputera inom fem år, samtidigt som de är
anställda på sina ordinarie arbetsplatser, med tjugo procents tjänstgöring på respektive grundtjänst. De elva doktorander som våren 2002
utvaldes bland 86 sökande, påbörjade sin utbildning höstterminen
2002. Samtliga har hittills fullgjort sin utbildning med gott resultat.
Våren 2004 föreslog forskarskolans ledning att man borde anta
ytterligare två doktorander. Det fanns ett fortsatt stort behov inom
sektorn, och forskarskolan hade genom en god hushållning genererat
ett visst utrymme i budgeten för en utökning. Styrgruppen tillstyrkte
förslaget men ansåg att de nya tjänsterna skulle inrättas på samma
villkor som de tidigare, dvs. på 80 % i fem år. Detta skulle kräva ett
tillskott på totalt 1,6 miljoner kronor från de båda finansiärerna RJ och
Vitterhetsakademien, vilka sedermera efter särskild ansökan beslutade
tillskjuta ytterligare 0,8 miljoner kronor vardera. De två nya tjänsterna
Den forskningsstödjande verksamheten
utlystes i maj 2004 och innehavarna av tjänsterna utsågs i september.
Tillträde sker den 1 januari 2005.
I enlighet med forskarskolans studieplan, har doktoranderna även
under 2004 varit samlade till tematiska läskurser och redovisningsseminarier. Den 21 september samlade styrgruppen doktoranderna, deras
arbetsgivare och vetenskapliga handledare till den årliga uppföljningskonferensen på Nordiska museet. Nästföljande dag anordnade forskarskolan en seminariedag på temat ”att vara forskarutbildad och arbeta
på museum”. Till denna inbjöds alla vid landets museer verksamma
disputerade tjänstemän. Vid seminariet, som lockade ett sjuttiotal deltagare från hela landet, medverkade bland andra Dan Brändström, som
höll ett föredrag med rubriken ”Finansiering av museiforskning. Hur
museer kan söka medel till forskningsprojekt”.
Forskarskolan har liksom tidigare letts av en av RJ och Nordiska
museet utsedd styrgrupp. I denna har ingått docent Sten Rentzhog,
ordförande, professorerna Janken Myrdal, SLU, Birgitta Svensson,
Nordiska museet och Stockholms universitet, Eva Österberg, Lunds
universitet, styresman Christina Mattsson, Nordiska museet, docent
Mats Rolén, forskningsdirektör, RJ, och fil. dr Ulrich Lange, Nordiska
museet, sekreterare och koordinator.
Områdesgrupper
Områdesgruppen
för forskning om
kunskapssamhället
Områdesgruppen har under året sammanträtt vid tre tillfällen. Det
första sammanträdet arrangerades den 10 mars. Professor Lars Engwall
gav då en lägesrapport från projektet ”Evaluating Evaluations: The
impact of changing state science policies and practices on scientific
research strategies and outcomes”. Vid detta tillfälle presenterade även
tekn. dr Olle Edqvist sitt treåriga projekt ”International Research in
a National Setting: The Case of Sweden”. Projektet kommer att vara
en del av SISTERs satsning på forskning om internationalisering av
svensk utbildning och forskning. Edqvist planerar att fokusera tre
huvudområden: (1) det svenska deltagandet i europeiskt forskningssamarbete via EUs ramprogram och större centra för naturvetenskaplig
forskning (exv. CERN, ESA), (2) forskningssamarbete med utvecklingsländerna, (3) forskarinitierat samarbete mellan olika forskarlag och
-nätverk. Edqvist vill med sitt projekt ge ett brett faktaunderlag för en
diskussion av den framtida svenska policyn beträffande forskningens
internationalisering. Detta projekt samfinansieras med SSF, STINT
och VINNOVA.
Strategin för SISTER har diskuterats under det senaste året och vid
detta sammanträde presenterade institutets VD Enrico Deiaco den nya
forskningsstrategin. Ett resultat av den nyorientering som initierats
blev det under hösten framlagda ”strategiska institutsprogrammet”.
31
32
Riksbankens Jubileumsfond
Rubriken på detta projekt, som beräknas pågå i tre år, är ”Framtidens
nya kunskapsmiljöer – universitetens villkor och dess effekter på innovation och samhälle”. Projektet vill bidra till att öka kunskapen om universitetens betydelse för den svenska samhällsutvecklingen och därmed
”förbättra beslutsunderlag för sektorns olika aktörer och ge en bättre
jordmån för att diskutera strategiska vägval och lösningar inom det
svenska universitetssystemet”. Projektet finansieras under det inledande
året av RJ tillsammans med SSF, STINT, KK-stiftelsen, MISTRA och
Vårdal-stiftelsen. Därefter kommer en utvärdering att äga rum.
Vid sammanträdet den 8 juni diskuterades framtida samarbetsmöjligheter mellan RJ och STINT kring internationalisering inom
vetenskapsområdet humaniora och samhällsvetenskap. Därefter redogjorde professor Peter Gärdenfors för arbetet med ”ett studie- och
forskningsprogram om lärandeprocesser” som inledningsvis stötts
av RJ och Stiftelsen för Strategisk Forskning. Diskussionerna kring
detta forskningsprojekt fortsätter med ytterligare ett antal intresserade
finansiärer.
Vid detta tillfälle gavs även en preliminär rapportering från
”Stiftelseprojekt 2004” och den kommande studien över löntagarfondsstiftelsernas tioåriga verksamhet. En större forskningspolitisk
konferens under våren 2005 kommer att genomföras med SISTER
som organisatör för att diskutera denna studie som väntas föreligga i
bokform i början av år 2005.
Under rubriken ”Uppdrag: Förändra!” hölls en heldagskonferens
i riksdagens andrakammarsal den 5 maj, där de så kallade löntagarfondsstiftelserna (Kulturvetenskapliga donationen vid RJ inbegripen) manifesterade sitt tioårsjubileum. Talmannen Björn von Sydow
höll ett välkomstanförande. Professor Sverker Sörlin, SISTER, och
docent Mats Benner, Lunds universitet, presenterade delar av den
ovan nämnda utvärderingen av stiftelserna. Dr Wilhelm Krull från
VolkswagenStiftung gav sedan under rubriken ”The challenge of
change” en bild av hur stiftelser och universitet kan arbeta tillsammans. Professor Michael Gibbons, Association of Commonwealth
Universities, London, gav sedan en motsvarande bild från kanadensisk
horisont med betoning av innovationsperspektiven. Förmiddagen
avslutades så med ett tillbaka- och framåtblickande samtal mellan de
tidigare utbildnings- och forskningsministrarna Carl Tham och Per
Unckel och direktör Tjia Torpe under rubriken ”Så tänkte vi”. Dagen i
sin helhet modererades av Ulf Wickbom.
Eftermiddagen ägnades åt en presentation av en rad forskningsprojekt under den överordnade rubriken ”Utan stiftelserna hade detta
inte hänt”. Från RJs sida deltog fil. dr Sara Danius, SCASSS. Hon
reflekterade med uppmaningen ”Satsa på spetsforskning!” över forskningens villkor mot bakgrund av sitt deltagande i RJs och STINTs post-
Den forskningsstödjande verksamheten
doktorala program Pro Futura och sin vistelse vid Wissenschaftskolleg
zu Berlin. Eftermiddagen avrundades sedan med en paneldebatt under
rubriken ”Svensk forskning och högre utbildning bortom stiftelserna
– ett scenario för 2014”. Som representanter från RJs forskarnätverk
deltog professor Eva Hættner Aurelius, Lunds universitet, och ekon.
dr Emma Stenström, Handelshögskolan i Stockholm. Den dåvarande
utbildnings- och forskningsministern Thomas Östros avrundade dagen
med en framtidsorienterad reflektion.
Vid sammanträdet med områdesgruppen den 20 september rapporterade Dan Brändström om två pågående utredningsprojekt om
framtidens universitets- och högskolesystem. Ett projekt är initierat
av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och ett av Vetenskapsrådet i
samarbete med RJ. I det förra projektet är Brändström vice ordförande.
I det senare projektet med namnet ”Universitet 2010” är han ordförande och projektgruppen består av följande företrädare för sektorn:
ordföranden i SULF professor Christoph Bargholtz, rektorerna Agneta
Bladh, Kåre Bremer, Bo Sundquist och Christina Ullenius, universitetskansler Sigbrit Franke, generaldirektör Pär Omling och VD Lena
Torell. Detta projekt kommer att arbeta under det kommande året och
skall belysa övergripande frågor om ”finansiering, profilering, karriärvägar, ledning, forskningsanknytning, kvalitet”.
Dessutom informerades vid detta sammanträde om den så
kallade 2 junirörelsen. Den 2 juni i år avhölls på initiativ av Kungl.
Vitterhetsakademien och RJ ett diskussionsseminarium om långsiktsmotiverad forskning inom kultursektorn med deltagande av dåvarande
kulturministern Marita Ulvskog och statssekreteraren Gunilla Thorgren
samt en rad företrädare för de lärda verken och centrala ABM-institutioner. Bakgrunden till att detta möte hölls är ”problemet som innebär
att långsiktigt motiverade projekt – ofta i form av tillrättaläggande av
forskningsmaterial i museer och arkiv – har svårt att finna såväl uthålliga arbetsformer som ett uthålligt säkerställande av finansieringen”. RJ
benämner dessa projekt infrastrukturstöd. Diskussionen inleddes med
två anföranden av forskningssekreterare Kjell Blückert, RJ, respektive
professor Ulf Sporrong, Vitterhetsakademien, och den diskussion som
följde fokuserade de principiella problemen. Den 21 september avhölls
ett nytt möte där diskussionerna konkretiserades. Som resultat av detta
möte beslöts att de inbjudna skulle inventera behoven av forskningsförberedande projekt samt att stämma av dem mot den ”villkorslista”
som RJ och Akademien gemensamt uppställt för bevillning av sådana
projekt. Sammanställningen av de inkomna reflektionerna och förslagen kommer att göras i början av år 2005.
Föreningen Vetenskap & Allmänhet med uppgift att ”skapa en
öppen dialog mellan allmänhet och forskare” har under året stötts av
RJ inom ramen för områdesgruppens budget, liksom förberedelse-
33
34
Riksbankens Jubileumsfond
arbetet inför en större konferens ”First International Conference on
Globalization and Learning” i samarbete med Ross Foundation, New
York, och Lärarhögskolan Stockholm. Konferensen kommer att äga
rum under våren 2005.
Områdesgruppen för
forskning om kultur,
säkerhet och hållbar
samhällsutveckling
Områdesgruppen har under året sammanträtt tre gånger. Arbetet med
att stärka landets olika forskningsmiljöer inom gruppens ansvarsområde har fortskridit vid respektive lärosäte. Sedan tidigare har Uppsala,
Lunds, Stockholms och Göteborgs universitet beviljats medel för att
stärka sina profiler.
Längst i detta arbete har man kommit vid Göteborgs universitet
där man i år fattat beslut om att skapa en ny enhet med beteckningen
School of Global Studies at Göteborg University (SGSGU). De
ingående institutionerna är Institutionen för freds- och utvecklingsforskning, Institutionen för omvärldsstudier av människans villkor
samt Socialantropologiska institutionen. De tre institutionerna är alla
inriktade på globala studier och studier i det globala rummet, men med
olika perspektiv och utgångspunkter. Globalisering och studier i det
globala rummet blir angelägna kunskapsfält för Göteborgs universitet
och ambitionen är att skapa en framstående och i ett nordiskt sammanhang unik, tvärvetenskaplig miljö för både forskning och utbildning,
med ökad samverkan inom samhällsvetenskaplig fakultet men också för
fakultetsöverskridande samarbeten.
Vid ett flertal tillfällen har frågan om forskning om mänskliga rätttigheter aktualiserats som ett viktigt men samtidigt delvis outforskat
område. Året inleddes därför den 20 januari med att områdesgruppen
anordnade ett nordiskt möte i riksdagen kring forskning om mänskliga
rättigheter. Då samlades en rad ledande forskare och nyckelpersoner
inom fältet för att inleda ett samtal kring MR-forskningens status och
en allmän diskussion om hur forskningen kring mänskliga rättigheter i Sverige skulle kunna förstärkas. Närvarade gjorde bland andra
professorerna Asbjörn Eide, Norsk senter for menneskerettigheter,
Hans-Otto Sano, Institut for menneskerettigheder i Köpenhamn,
Inger Österdahl och Axel Hadenius, Uppsala universitet, samt Anita
Klum, Fonden för mänskliga rättigheter, Gudmundur Alfredsson,
Raoul Wallenberginstitutet och ambassadör Bengt Säve-Söderberg,
Utrikesdepartementet.
Områdesgruppen har under året även haft förmånen att besöka Egypten.
I Kairo arrangerades, med hjälp av professor Abdel-Hamid Abdel-Latif, en
rad intressanta möten. Det första besöket ägde rum på Ibn Khaldoun
Center for Development där gruppen togs emot av centrets ordförande
professor Saad Eddin Ibrahim. Ibrahim, politisk dissident och tidigare
fängslad för sina politiska åsikter, beskrev sina erfarenheter av och synpunkter på den egyptiska staten och landets religiösa institutioner.
Ekologi, makt och religion: Kognitiva landskap
på Yucatán-halvön
94
36
Riksbankens Jubileumsfond
Vidare besökte gruppen det anrika teologiska universitetet Al Azhar
med anor från 900-talet. Där fick områdesgruppen en föreläsning om
islam av universitetets president professor Ahmed Al-Tayeb. Samma
dag besöktes även Middle East Research Center vid Ain Shams
University, där områdesgruppen hade tillfälle att diskutera möjligheter
till forskningsutbyte med en rad framstående egyptiska akademiker. Vid
mötet närvarade professorerna Ahmed Kamal Abou Elmagd, Juridiska
institutionen, Ain Shams University, dr Kassem Abdou Kassem,
medeltidshistoriker, Zaqaziq University, dr Wagdy Zeid, Engelska
institutionen, Cairo University, statsvetarna från Cairo University dr
Nadia Moustafa och dr Moustafa Kamel El- Sayed samt sociologen dr
Mohamed Mohieddin, Menoufia University.
Innan områdesgruppen lämnade Kairo bjöd Sveriges ambassadör i
Egypten, Stig Elvemar, in gruppen till residenset för en orientering
av det politiska läget i landet och Sveriges relationer med den egyptiska regimen. På vägen till Alexandria förlades ett intressant stopp vid
Anafora, en av den koptiska kyrkans anläggningar. Där togs gruppen
emot av biskop Thomas för en rundvandring i kyrkans olika byggnader
och ett föredrag och diskussion om denna religiösa minoritets situation
i det alltmer islamistiska egyptiska samhället.
I Alexandria ägde områdesgruppens möten rum i Svenska Institutets
förträffliga lokaler och institutets direktör, Jan Henningsson, presenterade ingående institutets historia och nuvarande verksamhet. Institutet
svarade också för middag med muslimska forskare och intellektuella
samt anordnade ett besök på och visning av Bibliotheca Alexandrina.
Under året har även arbetet med en mer ambitiös internationell
publikation tagit fart. Björn Hettne har omarbetat en version av områdesgruppens programskrift som skall kunna fungera som en inledning
till en antologi till Karl Eric Knutssons minne. Projektets idé är att i
boken engagera en rad etablerade tänkare inom områden som Knutsson
var engagerad och verksam i under sin långa karriär. De teman som
diskuterades som relevanta var områdesgruppens begreppstrojka kultur, säkerhet och hållbar utveckling, men även dialog, försonings- och
demokratiseringsprocesser, globalisering, jämställdhet m.m. Tanken är
att samtliga skribenter får ungefär ett år på sig att skriva sin text och att
antologin färdigställs vid en särskild workshop med författarna.
Året efter det att områdesgruppen inrättades inträffade de omskakande attentaten mot World Trade Center och Pentagon i USA. Vid ett
möte en dryg månad efter dessa händelser föreslogs att de kunde utgöra
utgångspunkt för en essäsamling med syftet att ytterligare definiera och
presentera områdesgruppens intresseområde, bland annat genom att
reflektera över hur händelserna den 11 september illustrerar och aktualiserar viktiga aspekter av detta område. Dessa idéer förkroppsligades
i antologin Kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling – efter 11
Den forskningsstödjande verksamheten
september (red. Fredrik Lundmark). I år har denna antologi översatts
till engelska, under titeln Culture, Security and Sustainable Social
Development. After September 11.
Områdesgruppen
för forskning om
civilsamhället
Riksbankens Jubileumsfond tillkallade hösten 2003 en ny områdesgrupp för att stimulera till ökad och fördjupad forskning om civilsamhället dels för att ge den förutsättningar att ta ett kvalitativt språng, dels
för att söka utveckla en egen teorigrund som öppnar för en utveckling
som går bortom de gängse internationella ansatserna; det gäller bl.a.
att söka finna utvecklingsvägar som bidrar till att öka förståelsen av
det genuint svenska/nordiska, inte minst i ljuset av den allt snabbare
globaliseringen. Det är viktigt med ansatser som når bortom den traditionella forskning som utgår från stat och marknad.
I områdesgruppen ingår forskningsdirektör Mats Rolén, ordförande, docent Erik Amnå, Göteborgs universitet, docent Christina
Garsten, Stockholms universitet, folkbildaren, f. kulturministern Bengt
Göransson, ABF Stockholm, Marianne af Malmborg, ordförande för
Ideell Arena och f.d. generalsekreterare i Cancerfonden, riksdagsledamot Birgitta Ohlsson, Folkpartiet liberalerna, vice riksbankschef Kristina Persson, Sveriges riksbank, professor Lars Svedberg,
Ersta Sköndal högskola, docent Håkan Thörn, Göteborgs universitet, docent Hans Westlund, Institutet för tillväxtpolitiska studier
(ITPS), Östersund, och docent Filip Wijkström, Handelshögskolan
i Stockholm. Områdesgruppens sekreterare är Malin Gawell, BSc,
Stockholms universitet och Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning (ESBRI).
Områdesgruppen har under året hållit tre sammanträden. Den
9 februari medverkade doktorand Karl Palmås, London School of
Economics, som presenterade två av sina arbeten. Det första handlade
om sociala företag och sociala entreprenörer och har resulterat i boken
Den barmhärtiga entreprenören (Agora 2003). Boken fokuserar det
sociala företaget, dvs. ett företag med ett socialt syfte, kommersiell drift
och ofta demokratiska styrformer. Palmås framhöll att företagsformen
har rönt ett stort, inte minst politiskt intresse i England under New
Labourtiden. Hans andra presentation gällde hans avhandlingsprojekt,
som handlar om innovationer i storföretag (Volvo) och civilsamhällets
roll i dess utveckling. Där är fokus på innovationer i storföretag och hur
icke-företagsaktörer (såsom medicinska experter, arbetsmiljöforskare
och ingenjörer) spelat en stor roll för utvecklingen.
Den 10 maj besökte områdesgruppen Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Första delen av sammanträdet ägnades
åt diskussioner av inriktningen på områdesgruppens arbete. Den
enades om att särskilt lyfta fram den internationella dimensionen av
begreppet det civila samhället och inte fokusera på nationalstaten. Vår
37
38
Riksbankens Jubileumsfond
svenska eller nordiska diskussion om utvecklingen ”efter” folkrörelserna kan med fördel vidgas till analyser ur ett globalt perspektiv.
Sammanträdet ägnas sedan åt ett antal forskarpresentationer: ”Tvärvetenskap vid Göteborgs universitet” av Håkan Thörn,
”Forskningen inom CEFOS” av docent Lennart Nilsson, ”Centrum
för kulturstudier” av professor Thomas Johansson, ”Tvärvetenskaplig
forskning kring världskultur och mänskliga rättigheter” av docent
Elisabeth Abiri, ”HIV/AIDS och det globala civilsamhället – presentation av forskning i anslutning till en utställning på Världskulturmuseet”
av Håkan Thörn, ”Makt, identitet, modernitet – ett tvärvetenskapligt
forskningsprojekt” av professor Marie Demker samt ”Nya former för
samhällsengagemang” av Erik Amnå.
Den 4–5 oktober hade gruppen ett internatsammanträde i Sigtuna.
Mötet ägnades åt diskussioner av den idéskrift som gruppen beslutat
utarbeta med tänkt publicering under 2005. Flera av ledamöterna
presenterade utkast till artiklar, vilka ingående diskuterades. Gruppen
enades om att bidragen borde anknyta till de rader av utmaningar
och krav som globaliseringen ställer på dagens och morgondagens
medborgare och demokratiska system. Det kan gälla välfärd, regimer,
styrbarhet, demokrati, kunskapsproduktion/överföring, globalt socialt
ansvar osv. Samtliga ledamöter kommer att medverka i antologin jämte
ett par särskilt inbjudna forskare. Antologin skall redigeras av docent
Erik Amnå.
Vidare har RJ stött en konferens på Handelshögskolan Stockholm,
den 27–30 maj, med det europeiska doktorandnätverket för forskning
om civilsamhället (Filip Wijkström) och programarbete vid Ersta
Sköndal Högskola, projektet ”Den svenska ideella sektorns utveckling”
(Filip Wijkström & Stefan Einarsson, Handelshögskolan i Stockholm).
Wijkström och Einarsson har även skrivit det svenska bidraget till
ett utredningsprojekt inom EFC i Bryssel: ”The Dimension of the
Foundation Sector in the European Union”. Forskningsdirektör Mats
Rolén ingår i projektets styrgrupp och har redovisat resultaten vid en
session under EFCs Annual Assembly & Conference i Aten den 31
maj.
I anslutning till såväl denna områdesgrupp som till nästföljande
områdesgruppen har RJ under 2004 beviljat anslag till projektet
Global utmaning, som tar upp frågan om hur globalisering/europeisering återverkar på ekonomi, välfärd och hållbar utveckling i ett längre
perspektiv. Projektet, som skall pågå i tre år, har form av ett samarbete
mellan Stiftelsen Frejas fond (initiativtagare och samordnare), KK-stiftelsen, Föreningssparbanken, Folkbildningsrådet och RJ. Även Svenskt
Näringsliv och LO har inbjudits att medverka. Projektet vill genom
att anordna seminarier och utge kvalificerade småskrifter och böcker
bidra till kunskapsuppbyggnad och samhällsdebatt exempelvis om
Den forskningsstödjande verksamheten
vad det europeiska och globala omvärldstrycket innebär för jobb och
välfärd i Sverige, och om hur jobben ser ut i tjänstesamhällets Sverige.
Arbetet leds av en styrgrupp bestående av Kristina Persson, Stiftelsen
Frejas Fond, ordförande, Dan Brändström, RJ, Madeleine Caesar, KKstiftelsen, Anders Ljunggren, Folkbildningsrådet, och Peter Nygårds,
Föreningssparbanken. F. europaparlamentarikern Göran Färm är
projektledare.
Områdesgruppen för
forskning om offentlig
ekonomi, styrformer
och ledarskap
Denna nya områdesgrupp, vars sammansättning beslutades på RJs
styrelsemöte den 25 mars 2004, har haft tre sammanträden under
det gångna året. I gruppen ingår stiftelsens VD Dan Brändström
tillika ordförande, docent Shirin Ahlbäck Öberg, Uppsala universitet, professor Gunnel Gustafsson, Umeå universitet, docent Ingalill
Holmberg, Handelshögskolan i Stockholm, professor Bengt Jacobsson
Södertörns högskola, professor Inga Persson, Lunds universitet, professor Lennart Schön, Lunds universitet, landshövding Mats Svegfors,
Västerås, professor Daniel Tarschys, Stockholms universitet, Gunnar
Wetterberg samhällspolitisk chef inom SACO, riksdagsledamot SvenErik Österberg till och med den 31 oktober 2004, samt kommunalråd
Acko Ankarberg Johansson, Jököping. Områdesgruppens sekreterare
är forskningssekreterare Kerstin Stigmark.
Bakgrunden till gruppens tillkomst var att det finns behov av långsiktigt bedriven forskningsverksamhet som kan bidra till kunskapsutveckling som är fri och tillgänglig för alla medborgare, organisationer och
partier. Samarbetet inom den europeiska unionen har givit kommuner
och regionala organ en internationell anläggningsyta som inte existerade för tio år sedan. Globaliseringen minskar nationalstaternas betydelse. Regeringarnas handlingsfrihet att styra skatter, växelkurser och
räntor minskar likaledes. Samtidigt som kapitalets rörlighet ökat högst
påtagligt har de alltmer utbyggda välfärdssystemen bidragit till att
minska och till och med hindra rörligheten hos arbetskraften. Denna
skillnad i rörlighet mellan arbete och kapital utgör för närvarande ett
växande politiskt dilemma. Områdesgruppens arbete syftar till att med
hjälp av seminarier och andra forskningsinitierande insatser stärka de
forskningsmiljöer som med viss uthållighet kan bidra till att utvärdera
de långsiktiga effekterna av den ekonomiska politikens konsekvenser.
Inom ramen för områdesgruppen har medel beviljats till ett författnings- och förvaltningspolitiskt seminarium, som ägde rum i november
med ett trettiotal forskare, arrangerat av professor Sverker Gustavsson
vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Den första
konkreta verksamheten för gruppen som helhet är att anordna ett seminarium den 11 februari 2005 i riksdagen med titeln ”Lokalt självstyre,
likvärdighet och effektivitet”. För planeringen av detta seminarium har
Per Molander verksam vid Mapsec (Managing the Public Sector) anli-
39
40
Riksbankens Jubileumsfond
tats som tillsammans med Shirin Ahlbäck Öberg och Bengt Jacobsson
har utarbetat programmet.
Vid områdesgruppens möte i november presenterade senior economist Peter Robinson, Institute for Public Policy Research i London,
en idéskiss med titeln ”The balance of funding between the individual
and the state”. Han och hans brittiska kollegor önskar samarbete med
svenska forskare kring ett komparativt inriktat projekt som bland annat
handlar om pensionssystemens förändring i fyra europeiska länder
(Storbritannien, Nederländerna, Tyskland och Sverige).
Samarbete med riksdagen
Parlamentets ställning i författningen
Den 28 april 2004 anordnade Riksbankens Jubileumsfond i samverkan
med riksdagen konferensen ”Parlamentets ställning i författningen”.
Arrangemanget anknöt till trettioårsminnet av den nu gällande svenska
författningen. Det var även ett inspel till den kommande författningsöversynen, varför man fann det passande att ägna konferensen åt nordiska jämförelser när det gäller parlamentens roll och ansvar.
Konferensen öppnades av talman Björn von Sydow, varefter förutvarande kanslichefen i riksdagen Magnus Isberg i ett inledningsanförande inplacerade den svenska författningens historia i en nordisk
kontext. För Finlands del redogjorde sedan generalsekreterare Seppo
Tiitinen, Finlands Riksdag, för riksdagens roll i regeringsbildningen. Hans inlägg kommenterades av andra finansminister Ulla-Maj
Wideroos, Svenska Folkpartiet. Nästa exempel togs från Norge och
fokuserade Stortingets roll som kontrollfunktion. Föredragshållare
var advokat Fredrik Sejersted, Regjeringsadvokaten, Oslo, och hans
anförande kommenterades av stortingsrepresentant Kjell Engebretsen,
Arbeiderpartiet, ledamot av Kontroll- og konstitusjonskomiteen.
För Danmarks del uppmärksammades Folketingets roll i förhållande till den europeiska unionen. Där medverkade professor Jörgen
Grönnegaard Christensen, Århus universitet, som föredragshållare,
medan folketingsledamot Elisabeth Arnold, Det Radikale Venstre, svarade för kommentaren. Vid det efterföljande panelsamtalet, som leddes
av redaktör Arvid Lagercrantz, gjordes reflektioner över vilka lärdomar
som kan dras från övriga nordiska länder inför den förestående grundlagsöversynen i Sverige. I panelen deltog riksdagsledamöterna Gunnar
Hökmark och Göran Magnusson, f. vice talman Rose-Marie Frebran
och Cecilia Malmström, ledamot av Europaparlamentet. Konferensen
avslutades med den sedvanliga buffén i Sammanbindningsbanan.
Utgivning av hemliga
handlingar från 1905
På förslag av professor Evert Vedung, Uppsala universitet, startade
hösten 2003 ett samarbetsprojekt mellan riksdagen, Riksarkivet och
RJ för att publicera tidigare outgivet och/eller hemligt material från
Den forskningsstödjande verksamheten
riksdagens hantering av unionsfrågan under våren och sommaren 1905.
Utgivningen omfattar, förutom tidigare hemliga protokoll, de anteckningar som gjordes av de tjänstemän som tjänstgjorde som sekreterare,
främst Sam. Clason, Johan Magnus Stuart och Samuel Wåhlin. Vidare
medtas personliga anteckningar från ledande politiker såsom Christian
Lundeberg, Karl Staaff, Harald Hjärne m.fl. Materialet, som till viss
del är outnyttjat av forskningen, kommer nu att bli lättillgängligt och
skapa goda möjligheter för ny forskning kring detta dramatiska skede.
Projektets vetenskaplige ledare är professor Evert Vedung. Arbetet sker
i nära samverkan med biträdande avdelningschef Margareta Brundin,
riksdagen, som leder den arbetsgrupp som inrättats till stöd för projektet, den så kallade Clasongruppen. Där ingår utöver Brundin och
Vedung även kammarsekreterare Ulf Christoffersson, Louise Edlund
och Margareta Eliasson, riksdagen, arkivråd Leif Gidlöf, Riksarkivet,
f. kanslichef Magnus Isberg, riksdagen, doktorand Gustav Pettersson,
Uppsala universitet och forskningsdirektör Mats Rolén, RJ.
Projektet kommer att avrapporteras i bokform och på Internet sommaren 2005. Den 14 september avslutas projektet med en konferens i
riksdagen: ”När kartor ritas om – om secessioner i Norden”.
Konsten, kulturpolitiken, forskningen
Med sikte på att kartlägga kunskapsbehov och stärka kontakterna mellan forskningen, sektorn och utövarna på det konst- och konstnärspolitiska området anordnades under 2004 fyra seminarier – tre mindre och
ett större. Seminarieserien initierades av KLYS – Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd, Statens konstnärsnämnd, Statens
kulturråd och Tema Q, Linköpings universitet. Dessa tog kontakt med
Riksbankens Jubileumsfond och Stiftelsen Framtidens Kultur, som
beslutade ge anslag till seminarierna och att nära följa dessa. Ansvariga
för genomförandet har varit professor Svante Beckman och fil. dr Jens
Cavallin vid Tema Q.
Det första seminariet anordnades den 4 maj på Konstakademien i
Stockholm och ägnades ”Konstens resurser”. Det andra hölls den 14
juni i Göteborg och behandlade konst- och konstnärspolitikens nivåer.
Medarrangörer var representanter för Göteborgs kommun och Västra
Götalands län, som tillförde intressanta regionala perspektiv till seriens
övergripande problemställningar. Den 2 september svarade Tema Q
själv för värdskapet med ett seminarium på Campus Norrköping med
rubriken ”Den mångfaldiga mångfalden”.
Serien avslutades den 17 november med en större konferens i riksdagen under värdskap av kulturutskottet i samverkan med RJ. Konferensen syftade dels till att fånga upp och diskutera huvudlinjerna i de
tre föregående seminarierna beträffande behovet av kunskapsstöd och
41
42
Riksbankens Jubileumsfond
konstpolitisk forskning, dels till att ta upp frågor kring ”konstens globalisering”, dvs. framväxten av en internationell konstpolitisk arena.
Konferensen öppnades av riksdagsledamot Lennart Kollmats, kulturutskottets ordförande, som bland annat anförde att det behövs
ökad forskning när det gäller att få en bild av situationen på kulturområdet inom den europeiska unionen. Dan Brändström, som var
konferensens moderator, tog därefter till orda, och orienterade om
RJs stöd till nationell och internationell forskning med anknytning
till konstsektorn specifikt, men också om kultur och utveckling. Han
nämnde särskilt projekten Creative Europe och Towards Cultural
Citizenship, samarbetet med European Cultural Foundation (ECF)
om ett ”laboratorium för forskning och analys inom kulturområdet”
samt World Culture Report, som RJ och Sida satsat ”såddpengar”
i. Med hänvisning till den svenska arenan konstaterade Brändström
med beklagande, att kultursektorn var det enda område som inte fått
särskilda sektorsforskningsmedel under 1970-talet. Han menade vidare
att några av de problem som skulle tas upp under konferensen delvis
var en konsekvens av detta.
Professor Svante Beckman gjorde sedan en längre sammanfattning
av seminarieserien, och konstaterade att konstsektorn, liksom kulturområdet mera brett definierat, behöver finna former för starkare forskningsanknytning och mekanismer för kunskapsöverföring och dialog.
Han menade att ett institut som Nordicom, kan tjäna som en god förebild. Docent Sven Nilsson presenterade sedan en kritisk genomgång av
den svenska kulturpolitiken, som han menade hade stelnat i sina gamla
fåror från 1970-talet och därför idag är obsolet för många grupper.
Eftermiddagen ägnades åt presentationer av tre intressanta satsningar av relevans för kunskapsbasen för konst- och kultursektorn. Dr
Ritva Mitchell, Helsingfors, gav en historisk exposé över europeisk
kulturpolitik och kulturpolitisk forskning från 1960-talet – och därmed
förhistorien till inrättandet av hennes forskningsinstitut CUPORE,
som är ett samarbete mellan olika universitet i Finland och med kulturministeriet. Professor Helmut Anheier, Center for Civil Society, UCLA
och London School of Economics, presenterade sedan den kommande
årspublikationen World Cultures Report, vars första volym utkommer
2005/06. Projektet skall ses i ljuset av Unescos nedläggning av World
Culture Report efter endast två årgångar: 1999 och 2000. UNDPs
Human Development Report och Yearbook of Civil Society har varit
två förebilder för projektet.
Docent Ulla Carlsson berättade sedan om tillkomsten av och
verksamheten inom Nordicom, som är ett forsknings- och informationsinstitut lokaliserat till Göteborgs universitet. Konferensen
avslutades med ett panelsamtal under ordförandeskap av professor
Eva Österberg. I panelen deltog professor Svante Beckman, Tema
Den forskningsstödjande verksamheten
Q, journalist och fotograf Bernt Lindberg, KLYS, generaldirektör
Kristina Rennerstedt, Statens kulturråd och avdelningschef Ants
Viirman, Kommunförbundet. Diskussionen handlade bl.a. om hur
man skall åstadkomma den forsknings- och praktikersamverkan som
varit genomgående under seminarieserien. En slutsats var att det finns
ett fortsatt behov av den typ av möten och nätverk som seminarierna
faktiskt genererat.
Stiftelsen Skapande Människa
År 1997 grundades Stiftelsen Skapande Människa. Dess ändamål är att
stimulera och uppmuntra unga konstnärer och forskare att arbeta nyskapande och gränsöverskridande. I fokus står arbeten och tankeverksamhet som visar idérikedom, fantasi, lust och handlag i mötet mellan
konst och vetenskap. Som ett led i detta arbete har stiftelsen under
perioden 1997–2003 utdelat två stipendier om vardera 50 000 kronor,
därefter tre stipendier om 100 000 kronor årligen till unga enskilda
forskare/konstnärer eller konstnärer/forskare. Stipendiaterna utses av
stiftelsens styrelse efter förslag från en särskild stipendiekommitté.
Stiftelsen Skapande Människa har med stöd från RJ från år 2000
breddat sin verksamhet gentemot universitet och högskolor. Stiftelsen
har arrangerat ett större årligt seminarium i samband med stipendieutdelningen, som inriktats mot en dialog mellan konstnärer och vetenskapliga företrädare. Årets seminarium hölls i oktober på Karolinska
Institutet och hade rubriken ”Den skapande hjärnan”. Under seminariet utdelades 2004 års stipendier till arkitekten och designforskaren
Ulrika Karlsson, bildkonstnären Henrik Håkansson och tonsättaren
och musikforskaren Paulina Sundin, vilka också presenterade sina
arbeten. Sedan 1997 har sammanlagt 18 stipendier delats ut. Antalet
ansökningar har ökat kontinuerligt och uppgick detta år till 233.
Under 2002 träffades en överenskommelse om ett femårigt samarbete mellan Stiftelsen Skapande Människa och RJ. Formellt innebär detta
att RJ under perioden 2003–2007 åtagit sig att vara huvudman för
verksamheten. Utannonsering och utdelning av de årliga stipendierna
kommer att fortsätta i enlighet med stiftelsens tidigare praxis. Parallellt
med denna kraftsamling har RJ avsatt särskilda resurser för att följa
utvecklingen internationellt och nationellt inom området konstnärlig
forskning. Avsikten är att skapa en bättre strategi för RJs hantering av
ansökningar, men också att ge underlag för ev. egna initiativ inom detta
allt mer uppmärksammade och omdiskuterade fält. Detta uppdrag
utförs på konsultbasis av docent Henrik Karlsson, tidigare ledamot av
beredningsgrupperna 4 och 6.
Stiftelsen Skapande Människa leds av en styrelse bestående av Birgitta
Dahl (f. talman; ordförande), Rutger Barnekow (f. bankdirektör), Tom
43
44
Riksbankens Jubileumsfond
Beyer (VD för Stockholmsmässan) Peije Emilsson (VD för KREAB),
Tjia Torpe (VD för IRIS AB) och Sven Unger (advokat). Till styrelsens sammanträden har utvecklingsstrateg Bo Andér, producent Mats
Brodén och docent Henrik Karlsson adjungerats. I årets stipendiekommitté har ingått Mats Brodén (ordförande), filosofen Sven-Olov
Wallenstein, professor Elin Wikström (Konsthögskolan Umeå), rektor
Ingebert Täljedal (Umeå universitet), filosofen Fredrika Spindler
(Södertörns högskola), med. dr Eva Wikström-Jonsson (Karolinska
Institutet) samt Bo Andér och Henrik Karlsson. Stiftelsens sekretariat
har bestått av Bo Andér i ett avtal med Kulturförvaltningen Stockholms
stad samt Mats Brodén.
Internationella engagemang
European
Foundation Centre
Sedan flera år tillbaka deltar Riksbankens Jubileumsfond mycket
aktivt i det europeiska stiftelsesamarbetet inom European Foundation
Centre (EFC), Haag-klubben och inom ramen för Network of
European Foundations for Innovative Cooperation (NEF). Den 30
januari deltog VD Dan Brändström i ett seminarium som anordnats
av Egmont Fonden i Danmark. Med utgångspunkt i boken En fond
i fokus: Egmont Fondens almennyttige virksomhed 1920–2002 set i
et samfundsmæssigt perspektiv diskuterades hur fonderna bör arbeta
mot bakgrund av den nya tidens villkor och utmaningar. Mötet blev
en startpunkt för bildandet av en nationell samverkansorganisation
för stiftelserna i Danmark. En motsvarande organisation har under år
2004 bildats i Finland.
Årets ”Annual General Assembly and Conference” med EFC ägde
rum i Aten den 30 maj till 1 juni. Konferensen samlade 500 deltagare
från sextiotalet länder till årsmötesförhandlingar, debatter och seminarier under rubriken The Athens Agora – Bridging Civilisations and
Cultures. VD Dan Brändström, som sedan föregående år lett arbetet
med en översyn av EFCs stadgar och strategi – The Athens Assessement
– redovisade detta arbete under avslutningssessionen samt deltog i och
ledde flera tematiska sessioner. Forskningsdirektör Mats Rolén medverkade som inledare under sessionerna Filling the Information Gap
– What Do We Know About Foundations in Europe? och Foundations
for an ”Alliance in Change” in European Cultural Cooperation.
Vid konferensen valdes Dan Brändström, i egenskap av VD för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, till ordförande i EFC för en period
av två år. Nästa års konferens äger rum i Budapest den 4–6 juni.
Ett europeiskt
forskningsråd 2007
Som redovisats i tidigare årsberättelser håller det svenska initiativet till
att söka åstadkomma ett europeiskt forskningsråd (ERC) på att lotsas
genom EU-systemet. Det förslag, som utarbetades av den internatio-
Den forskningsstödjande verksamheten
nella expertgruppen (ERCEG) under ledning av professor Frederico
Mayor med VD Dan Brändström som sekreterare, och avrapporterades i december 2002, har efter vederbörliga processer under 2004
landat hos Kommissionen och blivit ett underlag i förberedelserna
med det sjunde ramprogrammet för forskning. Den 4 mars deltog Dan
Brändström i en internationell konferens anordnad av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien med temat European Research and Innovation
for the Future. Vid detta tillfälle höll han ett anförande under rubriken
”Research for Discovery – Basic research for long-term competitiveness
and growth”. Huvudanförandet hölls av professor Helga Nowotny,
ordförande i EURAB. Hon talade över ämnet ”European Research
– Mission and Opportunity”. Om förslaget till skapandet av ett ERC
slutligen antas av det europeiska parlamentet, kommer det europeiska
forskningsrådet att börja sin verksamhet år 2007.
Den 30 april anordnade Utbildningsdepartementet ett informationsmöte för representanter för det norska Utdannings- og forskningsdepartementet och Norges forskningsråd. Programmet innehöll bl.a.
presentationer av svensk forskningsfinansiering och internationellt
forskningssamarbete. Dan Brändström fanns bland talarna och gav
vid mötet en presentation av RJs forskningsstödjande verksamhet och
förslaget om att inrätta ett europeiskt grundforskningsråd.
Insatser till minne
av Anna Lindh
Tillsammans med italienska Compagnia di San Paolo och tyska
VolkswagenStiftung har ett samarbete inletts som syftar till att åstadkomma ett gemensamt stipendieprogram i Anna Lindhs anda genom
att, under en fyraårsperiod, finansiera ett hundratal unga forskare
inom utrikes- och säkerhetspolitikens område. Programmet som går
under benämningen European Foreign and Security Policy Studies
har under året utlysts över hela Europa. Målsättningen är att unga
forskare, med europeisk bakgrund eller verksamma i Europa, skall ges
möjlighet att vistas i en miljö i ett annat europeiskt land i upp till två
år. Varje år skall kohorter om ca tjugo stipendiater utses. Gemensamma
nätverksupprätthållande aktiviteter i form av konferenser och sommarskolor skall med jämna mellanrum också arrangeras. Inom ramen
för detta program kommer det att utlysas ett pris för bästa insats av
en forskare eller skribent inom ämnesområdet. Arbetsnamnet på detta
pris är ”The Anna Lindh Award”. Representanter för Riksbankens
Jubileumsfond har varit styrelsens ledamot professor Christer Jönsson,
Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet, och forskningssekreterare Fredrik Lundmark.
Efter ett initiativ av EUs generalsekreterare Javier Solna har RJ under
året blivit erbjuden att delta i Anna Lindh Programme on Conflict
Prevention. I samarbete med den stiftelse som Solana är ordförande
för, The Madariaga European Foundation, har RJ beslutat att delta
45
46
Riksbankens Jubileumsfond
i detta treåriga program. Programmet har sedermera förankrats i RJs
områdesgrupp för Kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling.
Två av gruppens ledamöter kommer att aktivt medverka i det fortsatta
arbetet. Professor Peter Wallensteen kommer att bidra till att utveckla
forskningsverksamheten. Inom ramen för detta initiativ kommer även
en årsbok att föreligga på ett i sammanhanget relevant tema. Anders
Mellbourn är redaktör för skriften, vars första utgåva presenterades 11
september i år, i samband med Anna Lindhs Minnesfonds arrangemang
i Kulturhuset. Årets tematik var ”Developing a Culture of Conflict
Prevention”, med bidrag från Javier Solana och Chris Patten, men även
från Peter Wallensteen och Göran Bexell. Till programmet kommer
vidare att knytas en rådgivande instans som skall ledas av Javier Solana.
Från svensk sida kommer förre utrikesministern Lena Hjelm-Wallén
och EU-kommissionären Margot Wallström att delta.
Under året har Riksbankens Jubileumsfond dessutom tillsammans
med STINT och Ericsson bidragit till inrättandet av en donationsprofessur med namnet Anna Lindh Professorship of Global Leadership
and Public Policy, förlagd till John F. Kennedy School of Government
vid Harvard University. STINT kommer även att svara för att en svensk
postdok-tjänst knyts till professuren.
Slutligen har RJ beslutat att fortsatt stödja forskningsmiljön vid
Utrikespolitiska Institutet (UI) genom ett bidrag till biblioteksverksamheten. Nästa år lämnar UI Gamla Stan och flyttar till nya
lokaler som är under byggnad på Tekniska Högskolans campus norr
om Valhallavägen. UI flyttar in tillsammans med Försvarshögskolan
och då iordningställer institutet och FHS tillsammans ett nytt stort
gemensamt bibliotek för utrikes- och säkerhetspolitik och får gemensamma hörsalar och seminarium för föreläsningar, debatter och
konferenser. Bo Holmberg och Ingvar Carlsson, ordförande i Anna
Lindhs Minnesfond, har ställt sig bakom att det nya gemensamma
biblioteket får uppkallas efter Anna Lindh och ges namnet Anna Lindh
Biblioteket.
Forskning om
Region Norden
Under ett seminarium på Hanaholmen utanför Helsingfors i februari
2004 presenterade fil. dr Torbjörn Eng den idéskiss till ny forskning
kring rikssplittringen 1809, som han av RJ hade fått i uppdrag att utarbeta. Det fanns en stor samstämmighet bland deltagarna på seminariet
om behovet av att fördjupa vår kunskap om ländernas parallella utveckling under den snart 200-åriga perioden av separation. Särskilt angeläget framstod behovet av att händelserna kring 1809 sätts in i ett bredare
nordiskt eller europeiskt sammanhang och att de inte som hittills mest
betraktas utifrån rent bilaterala utgångspunkter. Vidare underströks att
det fortsatta forskningsplaneringsarbetet hastar, om nya forskningsrön
skall hinna genereras till jubileumsåret 2009.
Möten mellan världar: En studie
av kulturell interaktion mellan
jägar/samlar- och jordbrukssamhällen under förhistorisk tid
84
48
Riksbankens Jubileumsfond
Under våren 2004 har det inom RJ diskuterats olika alternativ för
en eventuell ny forskningssatsning. Ungefär samtidigt som hanaholmenmötet ägde rum presenterades rektor Gustaf Björkstrands vitbok
om det framtida nordiska forskningssamarbetet. Här slogs bland annat
fast att det regionala forskningssamarbetet kommer att få en ökad
betydelse i ett utvidgat Europa. Det nordiska forskningssamarbetet
behöver därför stärkas om Norden skall kunna bibehålla sin position
som ledande forskningsregion i framtiden och för att forskare från
våra länder skall kunna hävda sig i konkurrensen om anslag från det
föreslagna Europeiska forskningsrådet. Samtidigt underströks vikten
av att nordensamarbetet utvidgas till att även omfatta de baltiska staterna – kanske till alla de stater som gränsar mot Östersjön. RJ delar
Björkstrands slutsatser, men vill samtidigt betona att det finns ett stort
mervärde i att vi nu också fördjupar våra kunskaper om Norden. För
att bättre kunna synliggöra nordisk forskning och nordiskt forskningssamarbete utåt, är det av yttersta vikt att vi också förmår att förmedla
relevanta kunskaper om Norden till vår omvärld.
RJ beslutade i juni att ta ett initiativ i den föreslagna riktningen.
Torbjörn Eng gavs i uppdrag, att genomföra ett projekt med syftet
att stärka och vidareutveckla humanistisk-samhällsvetenskapligt forskningssamarbete mellan lärosätena i ett utvidgat Norden i vilket även
staterna som gränsar till Östersjön ingår. Målsättningen är också att
lansera ett forskningsprogram med formeringen av Norden från 1800
till våra dagar som ett tänkt övergripande tema. Det långa historiska
perspektivet är således viktigt, men även mer samtidsrelaterad forskning har här sin givna plats. I en sådan satsning skulle forskning kring
rikssplittringen mellan Sverige och Finland 1809 och dess konsekvenser
för länderna med fördel kunna rymmas.
Hösten 2004 påbörjades en kartläggning av behovet av forskning
om ”Region Norden”. Det har skett genom fortlöpande diskussioner
med forskare i berörda länder. Det har tydligt framkommit ett stort
intresse för forskning om Norden. Parallellt med detta arbete tas också
kontakter med tilltänkta finansiärer av eventuella forskningsprogram.
RJ avser att under våren 2005 anordna en nordisk konferens kring
dessa frågor.
Projekt 2005
Redan kring år 1990 framlade historiker och statsvetare i Norge och
Sverige ett förslag om att det inför hundraårsminnet av unionsupplösningen borde göras en kraftfull forskningssatsning, som borde innefatta jämförande studier av den historiska utvecklingen i de båda länderna
efter 1814. Idéerna fick fastare form i början på 1990-talet när ett norsksvenskt ”samarbetsprojekt” initierades av forskare som professorerna
Francis Sejersted, Göran B. Nilsson och Stig Ekman. I nätverket ingick
en rad ledande historiker och statsvetare. Verksamheten fick även visst
Den forskningsstödjande verksamheten
ekonomiskt stöd från Riksbankens Jubileumsfond och från Norges
forskningsråd. Genom forskarnätverket – vanligen kallat ’referensgruppen’ – lanserades ett förslag om att de båda länderna borde låta utge
ett stort komparativt jubileumsverk i två band. Ansträngningarna
kröntes med framgång år 1998, när de svenska och norska regeringarna gemensamt anslog medel till ett jubileumsverk med publicering
under år 2005. Det svenska utbildningsdepartementet uppdrog åt
Voksenåsen AS att i samverkan med RJ ansvara för projektets genomförande och kontakterna med den norska beställaren, Utdannings- og
Forskningsdepartementet. För uppdragets genomförande kontrakterades två ledande historiker: professorerna Bo Stråth, European
University Institute, Florens, och Francis Sejersted, Universitetet i
Oslo. Detta arbete är nu avslutat, och forskarnas manuskript förbereds
för utgivning hos Pax Forlag och AB Nya Doxa. Jubileumsverket
utkommer i sin helhet på både norska och svenska och har samlingstiteln Sverige och Norge under 200 år, med undertitlarna: Bo Stråth,
Union och demokrati. Sverige och Norge 1814–1905 och Francis
Sejersted, Socialdemokratins tidsålder. Sverige och Norge under 1900talet. Bokverket kommer att presenteras vid en officiell ceremoni i Oslo
den 7 juni 2005. Under hela år 2005 anordnas en rad publika aktiviteter
i form av konferenser, utställningar m.m. i såväl Norge som Sverige.
Dessa arrangemang samordnas av respektive regering. Svenska UD
har uppdragit åt Voksenåsen AS att samordna de svenska aktiviteterna.
Även riksdagen och Stortinget kommer att högtidlighålla hundraårsminnet i form av utställningar och konferenser.
Historieprojektet har sedan mitten av 1990-talet en vetenskaplig
referensgrupp vari ingår såväl norska som svenska forskare. Den leds
av professorerna Stig Ekman, Stockholms universitet, och Øystein
Sørensen, Universitetet i Oslo. Programkoordinator är doktorstipendiat Ruth Hemstad, Historisk institutt, Universitetet i Oslo. Gruppen
har för ett par år sedan antagit namnet Projekt 1905. Den har tagit initiativ till en rad nya forskningsuppgifter kring såväl själva unionsupplösningen som olika komparativa studier rörande samhällsutvecklingen
i Norge och Sverige efter 1814. Resultaten redovisas i två antologier
(red. Øystein Sørensen & Torbjörn Nilsson), som utkommer år 2005.
Den första behandlar unionsupplösningen, medan den andra innehåller jämförande tematiska studier mellan de båda länderna avseende
1800- och 1900-talen. Medel till antologiprojekten och kringaktiviteter
– Projekt 1905 – har beviljats av den s.k. Hundreårsmarkeringen 2005
A/S med totalt 3,9 miljoner NOK. RJ har för åren 1996–2005 genom
olika beslut beviljat sammanlagt 4,45 miljoner kronor i anslag. Den
svenska regeringens anslag, liksom de av RJ beviljade medlen, förvaltas
och administreras av Vokensåsen, Oslo.
49
50
Riksbankens Jubileumsfond
Svenskt i Finland
– finskt i Sverige
Det bilaterala forskningsprogrammet Svenskt i Finland – finskt i Sverige
avslutades vid årsskiftet 2003/2004. Under året har publiceringen av de
fyra tematiska volymer som skall utgöra den samlade rapporteringen
förberetts i form av redaktionellt arbete och översättning. Detta arbete
har letts och samordnats av programmets koordinator professor NilsErik Villstrand, Åbo Akademi. Böckerna utges i både finsk och svensk
språkdräkt och utkommer av trycket under 2005.
Vid programmets inledningskonferens på Hanaholmen 3–4 maj
år 2000 tillsatte programmets styrgrupp en evalueringsgrupp, vars
uppgift var att följa programmet under dess verksamhet och att utvärdera det efter dess avslutning. Gruppen, som har arbetat på uppdrag
av Finlands Akademi, bestod från början av generaldirektör Kari
Tarkiainen (ordförande) och professor emeritus Olof Ruin. Dessa
båda har följt programmet och blivit kontinuerligt informerade om
dess verksamhet. I samband med programmets avslutningskonferens
i Uppsala den 28–29 november 2003 utökades gruppen med ytterligare två personer: filosofie doktorerna Anne Nesser och Torbjörn Eng
(sekreterare). Utvärderingen kommer att presenteras i början av 2005
och kommer att bli ett viktigt underlag för eventuella framtida programsatsningar av liknande typ.
Samarbete med
institut för
avancerade studier
Riksbankens Jubileumsfond stöder sedan drygt tio år Collegium
Budapest – ett institut för avancerad forskning inom alla vetenskaper
– som bereder plats för gästforskare att ägna sig åt sina egna projekt
i en stimulerande mångdisciplinär miljö. År 2002 beslöt RJs styrelse
om fortsatt driftstöd för ytterligare en femårsperiod tillsammans med
andra finansiärer. Statssekreterare Charles Kleiber, Schweiz, är ordförande i kollegiets styrelse, RJs VD Dan Brändström är en av två vice
ordföranden.
Collegium Budapest blev under år 2004 den institution i Ungern
som drog till sig mest forskningsmedel från EU. För att vidare underlätta samverkan med näringslivet och därmed öppna upp för ytterligare
EU-finansiering beslöt kollegiets styrelse under året att bilda ett icke
vinstdrivande bolag. På så sätt skall inte endast fler projekt kunna
allokeras till kollegiet utan även basverksamheten till dels kunna få ett
finansiellt tillskott.
Utvärderingen av kollegiets verksamhet har slutförts under året
av en internationellt sammansatt forskargrupp med professor Björn
Wittrock, Uppsala, som ordförande och representant från Sverige.
Riktlinjerna för kollegiet kommer att något modifieras som ett resultat
av detta.
År 2000 beviljade RJ ett anslag till projektet ”Blue Bird: Agenda
for Civil Society in Southeastern Europe” tillsammans med en rad
andra finansiärer däribland VolkswagenStiftung. Detta projekt avslu-
Den forskningsstödjande verksamheten
tades i januari 2004 med en större internationell konferens i Berlin
vid Stiftung Wissenschaft und Politik där en slutrapport – In Search
of Responsive Government: State Building and Economic Growth
in the Balkans – presenterades och de olika delprojekten redovisades.
Professor Diana Mishkova, som medverkade i Blue Bird-projektet,
beviljades under året medel av RJ och andra finansiärer för ett nytt
projekt ”We, the People – Visions of National Peculiarity and Political
Modernities in the Europe of Small Nations”. Projektet är förlagt till
Center for Advanced Study Sofia och man samarbetar bland annat med
forskare på SCASSS i Uppsala.
Sedan några år tillbaka har Riksbankens Jubileumsfond ett väl
utvecklat samarbete med Wissenschaftskolleg zu Berlin. Detta samarbete har även vidareutvecklats inom ramen för ett särskilt ingånget
avtal. RJs förre ordförande professor Stig Strömholm har varit ledamot i Stiftungsrat för Wissenschaftsstiftung Ernst Reuter, som är den
stiftelse som finansierar kollegiet. Från och med år 2005 intar VD Dan
Brändström denna plats.
Kollegiets samarbetsområde ”AGORA – Europäische Netzwerke:
Die Vollendung Europas – Die Rolle von Wissenschaft und Kultur” får
fortsatt stöd av RJ, liksom gästprofessuren i Dag Hammarskjölds namn
vid Nordeuropa-Institut, Humboldt-Universität zu Berlin, som för
närvarande innehas av professor Ella Johansson, Etnologiska institutionen vid Lunds universitet. En motsvarande professur för tyska forskare inrättad i Ernst Cassirers namn med ett därtill hörande program
har beslutats av VolkswagenStiftung. Denna professur är placerad vid
SCASSS i Uppsala. Läsåret 2003/2004 uppehöll John Michael Krois,
professor i filosofi vid Humboldt-Universität zu Berlin, denna tjänst.
Under 2004 tillträdde Hans Joas, professor i sociologi, University of
Chicago, denna tjänst. Joas är också dekan och fellow vid Max-WeberKolleg für kultur- und sozialwissenschaftliche Studien i Erfurt.
På Svenska Institutet i Alexandria anordnade ett av gremierna på
Wissenschaftskolleg zu Berlin en sommarskola med stöd från RJ under
året. Rubriken för denna var ”Literatures and Borders – Delimitations.
Transgressions” (se vidare under forskningsinitiering). Islamologen
teol. dr Ulrika Mårtensson, Uppsala/Trondheim, stöddes under
året med ett postdoktoralt stipendium för deltagande i Arbeitskreis
Moderne und Islam under arbetsåret 2004/2005. Detta läsårs tema är
”Jewish and Islamic Hermeneutics as Cultural Critique”.
Det fortgående samarbetet med VolkswagenStiftung tog sig under
året uttryck i att styrelsen för stiftelsen förlade ett av sina sammanträden till Stockholm den 17–18 juni med RJ som värd. I samband med detta invigdes utställningen ”science + fiction: Between
Nano-World and Global Culture” på Nobelmuseet (se nedan under
avsnittet om Euroscience Open Forum 2004). RJ arrangerade under
51
52
Riksbankens Jubileumsfond
den andra dagen en presentation av svensk forskning på Kungl.
Vetenskapsakademien. Där presenterade KVAs sekreterare professor
Gunnar Öquist Akademien och dess verksamhet och, tillsammans med
professor Anders Bárány, Nobelmuseet, arbetet med nomineringen av
nobelpriskandidaterna. Därutöver gavs presentationer av det svenska
forskningslandskapet av professor Erna Möller, Wallenbergstiftelserna,
dr Lars Frenning, Stiftelsen för Strategisk forskning, respektive Dan
Brändström. Besöket inramades också av några sociala aktiviteter.
Den formella invigningen av STIAS ägde rum den 1 mars 2004.
Såväl RJs VD Dan Brändström som Wallenbergstiftelsernas direktör
Johan Stålhand var inbjudna vid detta tillfälle. Under första veckan av
november har även riksdagens utbildningsutskott företagit ett besök
vid STIAS.
Samarbete med Johns
Hopkins University
Euroscience Open
Forum 2004
Riksbankens Jubileumsfond träffade den 6 februari 2003 ett avtal
med Johns Hopkins University, Institute for Policy Studies (IPS),
Baltimore, om ett femårigt ”fellowship programme” avseende urbana
studier. Överenskommelsen avser en stipendiat per läsår och omfattar
tiden 2003/04–2008/09. Den följer den modell för RJs stöd för forskarvistelser som används med Stanford University och andra ledande
utländska lärosäten. RJs ekonomiska åtaganden för det första årets
stipendium uppgår till 32 450 USD (ca 245 000 kronor).
Stipendiet har annonserats via RJs hemsida, utskick till universiteten och vid särskilda seminarier i april 2004 vid NORDREGIO,
Stockholm, Umeå universitet, Chalmers tekniska högskola och Lunds
universitet. Vid dessa medverkade programdirektören vid IPS, professor Sandra J. Newman, forskningsdirektör Mats Rolén och forskningssekreterare Kjell Blückert.
IPS och RJ har den 7 juli 2004 beslutat att utdela det första stipendiet till teknologie licentiat Kaj Granath, Chalmers tekniska högskola. Granath arbetar med en doktorsavhandling med titeln ”Cultural
Analysis, Planning Processes, Architecture”. Han kommer att vistas vid
IPS läsåret 2004/05.
I augusti 2004 anordnades för första gången ett så kallat Euroscience
Open Forum (ESOF 2004). Stockholm var värd för evenemanget,
som är tänkt som en europeisk variant av de årliga och mycket
välbesökta AAAS-konferenserna, en mötesplats för forskare, media
och praktiker i USA. Bakom idén till såväl arbetsformen som evenemangets genomförande stod docent Carl-Johan Sundberg, KI, som
lyckades bygga upp ett finansiellt konsortium, och som på ett mycket
framgångsrikt sätt svarade för ett välbesökt och uppmärksammat
arrangemang. RJ och närstående forskningsfinansiärer som VR, FAS,
Formas och VINNOVA bidrog med betydande basfinansiering; VR
Den forskningsstödjande verksamheten
svarade dessutom för projektledning och samordning. RJs bidrag till
basfinansieringen uppgick till 2 miljoner kronor.
Stiftelsen svarade vidare för flera egna satsningar inom ramen
för eller i nära anknytning till ESOF 2004. Dit hörde utställningen
”science + fiction: Between Nano-World and Global Culture” på Nobelmuseet, som var ett samarbete mellan VolkswagenStiftung och
Nobelmuseet. Utställningen öppnades under högtidliga former på
kvällen den 17 juni med anföranden av professor Svante Lindqvist,
Nobelmuseet, professor Eva Österberg, RJs ordförande, Thomas
Oppermann, VolkswagenStiftungs ordförande, och dr Wilhelm Krull,
VolkswagenStiftung. Under ESOF-konferensen anordnades flera särskilda program i Nobelmuseet kring utställningen.
RJ, Göteborg Organ Art Center (GOArt) och Sällskapet Orgelkonstens vänner anordnade vidare den 24 augusti tillsammans ett
internationellt seminarium (som en satellite event) i Kulturhuset
under titeln: ”European Cultural Heritage Research – Its Future
Role in European Science and Research”. Vid seminariet medverkade som inledare dr Olle Edqvist, Stiftelsen för Strategisk forskning,
dr Johanna Leissner, DG Science, Europakommissionen, dr Arno
Brandt, Nordland Bank, avdelningsdirektör Henrik Tobin, dr Paul
Peeters och professor Hans Davidsson, GOArt och Eastman School
of Music, Rochester University. Claes Ståhle, ordförande i sällskapet
Orgelkonstens vänner, svarade för en sammanfattning av de livliga
diskussioner som ägde rum under seminariet. Forskningsdirektör Mats
Rolén var moderator.
RJs medverkan i ESOF 2004 innefattade även ett konsertprogram
i Tyska kyrkan på kvällen den 26 augusti. Forskare och musiker från
GOArt (plus gästartister) kunde genom att nyttja kyrkans nyrenoverade barockorgel, byggd på 1700-talet, på ett intressant och välljudande sätt gestalta sin forskning om den nordtyska barockorgeln som
kulturbärare. Paul Peeters medverkade som presentatör, medan Hans
Davidsson kreerade rollen av en till 2000-talet återuppstånden 1700talstonsättare.
Kulturpolitisk
forskning
RJ har, som redovisats i tidigare årsberättelser sedan 1997, arbetat aktivt
för att stimulera och initiera forskning och forskningssamverkan med
relevans för det kulturpolitiska området – i vid bemärkelse. Arbetet
har t.ex. resulterat i de projekt som är avrapporterade i bokform
såsom Towards Cultural Citizenship: Tools for Cultural Policy and
Development, författad av professor Colin Mercer, The Nottingham
Trent University. Boken var ett resultat av ett flerårigt samarbete med
Sida och en rad svenska myndigheter och organisationer och har rönt
betydande internationell uppmärksamhet. Ett annat var samarbetsprojektet Creative Europe, som finansierades av RJ, European Cul-
53
54
Riksbankens Jubileumsfond
tural Foundation, Amsterdam, Compagnia di San Paolo, Turin, och
med Network of European Foundations for Innovative Cooperation
(NEF), Bryssel, som administrativt organ. Projektets slutrapport
Creative Europe: On Governance and Artistic Creativity in Europe,
utarbetades av ERICarts i Bonn och utkom i oktober 2002.
De ovan nämnda böckerna har presenterats i såväl internationella som
nationella sammanhang, exempelvis vid en uppvaktning hos kulturminister Marita Ulvskog den 18 mars. Då presenterade forskningsdirektör
Mats Rolén och Lena Johansson, chef för Sidas kulturenhet, projekten
och det omfattande samarbete mellan svenska myndigheter stiftelser,
som dessa genererat. En direkt fortsättning på RJs och Sidas samarbete
är ett gemensamt stöd till en ny World Cultures Report. Detta är en årsbok, med förebild i UNDPs Human Development Report och Unescos
efter blott två årgångar nedlagda World Culture Report. Projektets
initiativtagare är en internationellt ledande forskare, professor Helmut
Anheier vid Center for Civil Society, UCLA och London School of
Economics och professor Raj Isar, American University, Paris. Isar var
tidigare chef för Unescos kulturavdelning i Paris, och den som förde
pennan i rapporten Vår skapande mångfald (1995). Anheier och Isar
inbjöds efter Roléns och Johanssons föredragning för kulturministern, att presentera projektet för INCPs (International Network for
Cultural Policy) tjänstemannagrupp, som under värdskap av Ulvskog
sammanträdde i Stockholm den 2 maj. Arbetet med att förbereda den
första årgången har pågått under året och innefattar såväl kontakter
med ytterligare finansiär som med de forskare som skall medverka. Den
första utgåvan av World Cultures Report utkommer på det engelska
förlaget SAGE, i slutet av 2005. Boken innehåller såväl statistik som
kvalificerade analyser gjorda av världsledande forskare och kommer att
ges en tillgänglig och praktiskt användbar utformning.
RJ har under 2004 fördjupat samarbetet med European Cultural
Foundation i Amsterdam. Detta har omfattat ett stöd till projektet
Enlargement of Minds, som var en satsning med anledning av ECFs
50-årsjubileum. Projektet bestod av antologin Alter Ego med uppsatser
rörande utvidgningen av europeiska unionen. Vidare ingick ett av RJ
och ECF nyinrättat 3-årigt stipendieprogram, Cultural Policy Research
Award, riktat till unga forskare inom det kulturpolitiska fältet. Boken
Alter Ego och den första stipendiaten presenterades under den stora
konferens, som ECF anordnade i anslutning till det europeiska kulturministermötet den 11–13 juli i Rotterdam. Det första stipendiet tilldelades Nina Obuljen, forskare vid Institute for International Relations,
Zagreb. Stipendiet är på 10 000 euro och överlämnades till henne i
form av en symbolisk check av Mats Rolén vid en ceremoni under
konferensen. Ett ytterligare samarbetsprojekt är ”European Laboratory
of Cultural Cooperation”. RJs engagemang anknyter direkt till de nyss
Den forskningsstödjande verksamheten
nämnda rapporterna av Colin Mercer och ERICarts. Inom ”laboratoriet” skall man bl.a. i nära samverkan med forskare dokumentera
och analysera utvecklingen inom det kulturpolitiska området på såväl
nationell som europeisk nivå. Initiativet var stiftelsernas ”svar” på den
inom EU-parlamentet så kallade Ruffolokommissionens förslag om ett
fristående ”observatorium”. Laboratoriet – ett nätverksinstitut – kan bli
ett viktigt instrument när det gäller att skapa insikt i samspelet mellan
kultur och utveckling i det utvidgade Europa. Flera av Europas ledande
stiftelser och ett par av unionens medlemsländer (dock ännu ej Sverige!)
har beslutat att tillsammans med RJ stödja denna satsning. Stiftelsernas
engagemang är tänkt att avse en pilotfas på fyra år. Även den europeiska
kommissionen har beslutat att bidra till finansieringen.
55
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond instiftades den 2 december
1964 genom riksdagens beslut. På 40-årsdagen av denna sin formella
tillkomst anordnade RJ en jubileumskonferens i riksdagens Förstakammarsal, vilken beskrivs på sidan 17 i avsnittet om den forskningsstödjande verksamheten. Temat för konferensen var utvärderingen
av stiftelsen och dess roll i det forskningspolitiska landskapet.
Till detta tillfälle inbjöds statsvetaren Sverker Gustavsson att hålla
ett kritiskt diskuterande anförande som här återges i lätt bearbetad
form. Statsvetaren Anders Mellbourn, som också deltog i jubileumskonferensen, har på RJs inbjudan i efterhand sammanfattat sina
reflektioner kring utvärderingsrapporten.
Universitetspolitiskt
tankeväckande
utvärderingsrapport
sverker gustavsson
M
in uppgift vid detta seminarium är att ifrågasätta om allt
verkligen är så gott och väl beställt med fonden och dess
inverkan på universiteten, som utvärderarna med sådant
eftertryck och sådan entusiasm vill göra gällande. Låt mig
emellertid börja med att lyckönska dem till skrivsättet. Boken är personligt hållen och innehåller mängder av träffsäkra karaktäristiker, som
är mycket tankeväckande lästa i sammanhang med avtryckta dokument
och redovisade intervjuuttalanden.
Den inspirerande stilen gör framställningen synnerligen användbar
för den som önskar fundera vidare på vad uppdragsgivarna bör göra
med dessa 7,5 miljarder kronor, som med 4 % avkastning ger 300 miljoner om året att fördela. Men inte bara det. Den är också av stort värde
för den som menar sig ha anledning att reflektera över den historiskt
givna universitetspolitiken. Bör denna även under 2000-talet inriktas
på att maximalt försvaga universiteten? Eller bör den efter 1945 etablerade specialfinansieringen avskaffas i syfte att i stället göra läroanstalterna så starka och självtänkande som möjligt? Hur specialfinansierande
institutioner av det slag som Riksbanksfonden utgör praktiskt fungerar
är självklart av stor vikt för att kunna bedöma denna fråga.
Vad som här följer är tre punkter, där jag anser att analysen med fördel kunde och borde ha drivits ett steg längre. Jag tänker på (1) den av
utvärderarna noterade universitetspolitiska tystnaden, (2) vad de säger
om stadgan samt (3) vad de uttalar om anslagspolitiken.
57
58
Riksbankens Jubileumsfond
Tystnaden
Det som frapperar är att rapporten är så okritisk i den meningen att
något alternativ förefaller utvärderarna uteslutet. Jag menar då inte
att det skulle saknas klander för hur fondens specialsatsningar på det
särskilda utredningsinstitutet SISTER, tidningen Dagens Forskning
och andra djärva idéer har förberetts och genomförts. Ty sådana påpekanden görs onekligen och ofrånkomligen. Utan vad jag tänker på är
att rapporten väjer för att gå i närkamp med frågan om vad fonden och
andra specialsatsningar av det slag som uppräknas i den sammanfattande tabellen rörande alla sådana bidrag till högskoleväsendets forskning
och forskarutbildning (s. 212) gör för skillnad. Gör fonden – kontrafaktiskt resonerat – mer nytta än skada jämfört med att systemet med
stockholms- och brysselförmedlad specialfinansiering upphörde och
att politiken i stället bedrevs utifrån premissen, att det är bättre med
maximalt starka och självstyrande universitet än maximalt försvagade,
bidragsberoende och utifrånstyrda läroanstalter?
Det närmaste utvärderarna kommer denna fråga är när de inledningsvis (s. 16f.) redogör för omvärldens syn på fonden och dess
verksamhet:
I sina intervjuer med ett hundratal personer har utvärderarna sällan stött
på ens inlindad kritik [...] Tvärtom har det snarast handlat om en union
lovsång. Därmed har utvärderarna knappast fått någon ”hjälp utifrån” att
identifiera några tvivelaktiga och kritikvärda inslag i Riksbanksfondens
numera mycket omfattande och vittförgrenade verksamhet.
I en sektor och verksamhet, där kritiska synpunkter knappast brukar
vara en bristvara, framstår denna nästan odelat positiva syn [...] för utvärderarna som både överraskande och en smula egendomlig. Det kunde
enligt utvärderarna till och med finnas skäl att ställa frågan om denna
kompakta positiva konsensus är alltigenom hälsosam och önskvärd – ens
för Riksbanksfonden själv.
Min poäng är att rapporten inte håller fast vid detta uppslag. Vad
beror det på att ingen enda människa som utvärderarna möter säger
något enda kritiskt ord om det historiskt framvuxna systemet för att
finansiera forskning här i landet och varav Riksbanksfonden är en viktig
del vad beträffar teologi, juridik, humaniora och samhällsforskning? I
stället väljer de att ansluta sig vad den finner vara den allmänna meningen: ”Efter ett ingående och brett studium av Riksbanksfonden vill
dock utvärderarna med smärre reservationer instämma i denna positiva
grundinställning och konstatera att fonden är välskött. Den har gott
renommé såväl inom som inte minst utom landet.” (s. 17)
Oviljan att besvara frågan blir desto mer anmärkningsvärd som rap-
Universitetspolitiskt tankeväckande utvärderingsrapport
porten samtidigt beklagar bristen på debatt och tankeverksamhet när
det gäller universitetspolitiken. Det verkar inte ha fallit utvärderarna
in att det kan finnas ett samband mellan denna undfallande och öronbedövande tystnad å ena sidan och ett annat grundläggande faktum.
Jag tänker på det förhållandet att varje forskningsminut måste ”köpas”
av de instanser, som de som är verksamma vid universiteten i så fall
skulle kritisera. Det senare gäller för alla andra än det försvinnande fåtal
som är professorer i den äldre och nu snabbt avklingande historiska
meningen, att de är fakultetsfinansierade. Även dessa personer tystas
emellertid effektivt av att de normalt har stort ansvar för många yngre
medarbetares försörjning.
Min uppfattning är att utvärderarna har helt rätt vad gäller sin iakttagelse om att även eljest mycket talträngda forskare i just den här frågan
håller tand för tunga. Det intressanta är emellertid inte detta konstaterande i och för sig utan varför det förhåller sig på det sättet och varför
det inte skulle kunna gå att bryta den onda cirkeln. Universitetslärarnas
kritik artikuleras inte, menar jag, eftersom specialfinansieringen med
tiden har blivit allt överskuggande för varje som helst möjlighet att
företa sig det allra minsta utöver att undervisa. Alla är fullt på det klara
med att forskningstiden i stället borde finnas i universitetslärarnas
tjänster. Men ingen säger något av fruktan för att därigenom ytterligare
undergräva möjligheterna för sig själva och sina yngre medarbetare.
För de senare tillkommer dessutom det faktum, att de inte vill äventyra
sin allra mest elementära sociala ställning när det gäller familj och försörjning. För att få forska måste de hålla tyst.
Tystnaden är inte bara skadlig för den allmänna debatten. Denna
skulle enligt min mening avsevärt mycket mera kunna berikas av
forskningsgrundade synpunkter. Genom att specialfinansieringen blir
alltmer dominerande sker en smygande övergång till andra än vetenskapliga bedömningskriterier. Våra svenska och europeiska universitet
tappar på det sättet ytterligare mark gentemot vad som samtidigt på ett
retoriskt plan är normen – nämligen vad som åstadkoms vid de bästa
läroanstalterna på andra sidan Atlanten. Från såväl vetenskaplig som
allmän synpunkt vore det bättre om forskningsresurserna gick direkt
till universiteten och bokfördes inom ramen för universitetslärarnas
tjänster i stället för att ta omvägen över specialfinansierande instanser i
Stockholm och Bryssel.
Visserligen gäller den här aktuella rapporten inte universitetspolitiken utan fondens verksamhet. Men utvärderarna provocerar till denna
första reflektion genom sin oförmåga att tolka det faktum, att inga
som de har mött på sina resor har velat uttala sig i annat än allmänt
förbindliga ordalag.
59
60
Riksbankens Jubileumsfond
Stadgan
Floran av sektorsorgan, forskningsstiftelser och universitetsstödjande
ämbetsverk har inte vuxit fram enligt någon enhetlig plan grundad
på en principiell analys. Det vet vi alla. Men det har för den skull inte
saknats en minsta gemensam nämnare. Denna är den i system satta
misstron mot att låta de universitetsverksamma själva styra och utvärdera sin verksamhet. Allt som produceras offentliggörs och kritiseras i
samband med att tidskriftsartiklar publiceras, avhandlingar ventileras,
böcker recenseras och hela produktioner bedöms i samband med tjänstetillsättningar. Särskilda bedömningar gjorda på förhand av särskilda
statliga myndigheter anses icke desto mindre böra ligga till grund
för möjligheten att få arbeta med vetenskapliga frågeställningar. Det
behövs en utifrån kommande styrning och utvärdering därutöver, har
det ansetts, som gör att verksamheten blir vetenskapligt ”rätt” inriktad.
De som arbetar vid universiteten tilltros inte att själva kunna bedöma
vad de bör arbeta med. Den förmågan förutsätts vara bättre utvecklad
i stockholms- och brysselbaserade forskningsstyrelser och forskningsförvaltningar.
Helhetsbilden framträder mycket tydligt i den nämnda tabellen (s.
212), som åskådligt för samman all särskild bidragsgivning till högskoleväsendet. Forskningen och forskarutbildningen inom högskolan
specialfinansieras av sammanlagt 21 olika instanser till ett sammanlagt
årligt belopp uppgående till drygt 10 000 miljoner kronor, varav
Riksbanksfonden förmedlar 3 procent eller 300 miljoner. Det kan låta
som en blygsam andel av den totala särskilda finansieringen. Men den
är viktig – dels med tanke på att den spelar en extra stor roll för de
relativt fattigare delarna av universiteten som vi här talar om och dels
på grund av att fonden har så relativt gott renommé.
Riksbanksfonden har en, jämfört med de övriga 21 externfinansiärerna
i tabellen på sidan 212, något speciell tillkomsthistoria, vilket återspeglas i hur dess styrelse utses och är sammansatt. Det ursprungliga initiativet kom från de politiska partiernas önskan 1964 att hugfästa att
riksbanken år 1968 hade funnits i trehundra år. Därtill kom att fonden
trettio år senare tillfördes 1 500 miljoner kronor från de på 1990-talet
upplösta löntagarfonderna.
Historien gör att de politiska partierna, eller ”riksdagen” som de
omskrivande kallas, tjänar som fondens huvudman. Sex av styrelsens
ledamöter utses direkt av dessa och de sex övriga utses också, fast
indirekt, av samma instans. De fyra ledamöter, som hämtas utanför
kretsen av riksdagsledamöter, skall vara forskare. Därtill kommer två
ledamöter, om vilka det sägs att de skall äga särskild kännedom om
förmögenhetsförvaltning.
Utvärderarna är diskret återhållsamma, när det gäller frågan om hur
Universitetspolitiskt tankeväckande utvärderingsrapport
90
Den normala kroppens
gränser – om hermafroditism, medicinsk klassificering och kontroll,
1750–1850
61
62
Riksbankens Jubileumsfond
det fastställs vilka vetenskapliga företrädare som anses vara omdömesgilla och socialt kompetenta nog för att kunna koopteras och ge
vetenskaplig legitimitet åt anslagsutdelningen. Tydligen inbjuds ”forskningsråd och forskningsberedning att inkomma med namnförslag
som fonden dock behandlar efter eget skön” (s. 56f.). Intresset för hur
skickligt de av fonden utsedda företrädarna för universiteten samspelar
med företrädarna för de politiska partierna ökas ytterligare av vad som
framgår av ett återgivet uttalande av styrelsens ordförande från 1992
till 1998.
Enligt ”samstämmiga uppgifter har inget beslut gått till votering
under de senaste 15 åren. Det finns heller ingen uppgift om att någon
ledamot formellt har reserverat sig mot fattade beslut”, heter det (s.
58). Det ökar läsarens intresse ytterligare. Vad för slags ordning är
detta? Vem styr vem? På något sätt – oklart hur och varför – förefaller
utredarna inte vara helt tillfreds med detta sakernas tillstånd. Efter sitt
konstaterande, att styrelsens beslut är så väl förberedda att den aldrig
behöver votera och ingen måste reservera sig, anser sig utvärderarna
”icke desto mindre” vara mogna för slutsatsen (s. 58), att ”styrelsens
sammansättning i högre grad än vad fallet är i dag borde reflektera
den faktiska innebörden i stadgandet att fondens främsta uppgift är att
’främja och understöda till Sverige anknuten vetenskaplig forskning’”.
Tanken återkommer i utvärderarnas förslag till stadgeändring (s. 167).
Där föreslår rapporten, att suppleanterna tas bort och att styrelsen görs
till en effektivare arbetande församling bestående av två direktvalda partiföreträdare, tre forskare och en förmögenhetsförvaltare – en reduktion
från tolv till sex ledamöter med andra ord. Icke-politikerna skulle alltså
få majoritet, med ordförandens utslagsröst, men forskarna skulle såvitt
jag förstår fortfarande koopteras uppifrån. Förslag om underifrån valda
företrädare för forskarsamhället, som fallet är inom Vetenskapsrådet,
lyser helt med sin frånvaro. Fortfarande skall fonden ”själv” – vilka det
nu är som konstituerar denna identitet – avgöra vilka forskare som skall
anses omdömesgilla och socialt kompetenta nog för att under fyra år få
vara med och dominera verksamheten.
Om den föreslagna stadgeändringen är politiskt realistisk vill jag låta
vara osagt. Hur det än förhåller sig med den saken är frågan oklart
ställd och ändringen bristfälligt motiverad. Legitimiteten för fondens
fattade beslut kommer sig inte av, anser jag, det antal personer med akademiska titlar, som ingår i beslutsorganen utan av om dessa har valts av
forskarsamhället i en öppen procedur eller är koopterade. Kärnfrågan
är valet mellan två alternativ. Bör forskarna vara handplockat utsedda
personer med uppifrån fastställt omdöme och social kompetens? Eller
bör dessa vara underifrån nominerade och utsedda?
På litet längre sikt betraktat beror förtroendet för fondens verksamhet på två saker, tror jag man kan säga med utgångspunkt från vad
Universitetspolitiskt tankeväckande utvärderingsrapport
vi vet om legitimitet mer generellt. Den ena är vad fonden faktiskt
understöder. Detta måste ligga i linje med vad allmänheten förväntar
sig. Skulle fonden inte understödja oroande forskning, förlorar den i
anseende. Den andra är förfarandet. Det räcker inte i längden, tror jag,
att ansökningar bereds av personer med akademiska titlar. Lika viktigt
är att dessa personers auktoritet kan härledas ur ett uttryckligt mandat
underifrån. Båda kraven måste vara uppfyllda för att det åtnjutna förtroendet skall kunna vidmakthållas och ytterligare befästas.
Detta säger inte utvärderarna. På oklara grunder nöjer de sig med att
föreslå att relativt sett något färre i styrelsen bör ha titeln riksdagsledamot och relativt något fler ha titeln professor. Motiveringen till denna
förändring är bristfällig. Om det nu är så viktigt med en majoritet av
forskare varför räcker det då med att uppifrån fastställa förtroende?
Borde inte detta fastställas genom att personerna uttryckligen förtroendeväljs underifrån?
Anslagspolitiken
Min tredje punkt gäller den redan beslutade omläggningen av anslagspolitiken. Till protokollet från styrelsens sammanträde den 27 maj 2004
är fogat en fyra sidor lång promemoria (bilaga 12, s. 254–257) med
förslag till ny ”forskningsfinansieringspolicy”, som hade utarbetats av
direktören och som de formellt ansvariga vid detta tillfälle ställde sig
bakom. Med tanke på att det gäller kärnverksamheten är det högst rimligt att både utvärderarna och jag fäster stor vikt vid detta dokument.
Det som styrelsen ställde sig bakom sönderfaller i två huvuddelar.
För det första innebar beslutet ett antal viktiga teknikaliteter som att
besluten skall avse engångsanslag och att fonden inte vill betala universitetskostnaderna enligt schablon utan specificerat. Jag bortser från
den sidan av saken och koncentrerar mig i stället på frågan om hur
pengarna – helt oavsett hur de betalas ut och hur de föranledda kostnaderna beräknas – skall utportioneras. Här har styrelsen bestämt sig
för en ordning med fyra kategorier och en sammanfattande nyckel för
fördelningen under de närmaste tre budgetåren.
De trehundra, årligen tillkommande, miljonerna föreslås, när det nya
systemet har slagit igenom komma att utportioneras under fyra huvudrubriker och fördelade på följande sätt i procent räknat:
Program
Projekt
Initiering
Infrastruktur
45
33
12
10
Summa %
100
63
64
Riksbankens Jubileumsfond
De andelar, som går till initiering och infrastruktur, går naturligtvis också att ifrågasätta. 22 procent är 65 miljoner. Men låt oss inte
hänga upp oss på dessa båda poster utan konstatera att det återstår 235
miljoner att förbruka för det som förväntas. Kvalificerad verksamhet
förutsätter, att forskaren kan arbeta på huvuddelen av sin arbetstid.
För åskådlighets skull räknar jag med att en forskare – med allt som
hör till i form av LKP, overheadpåslag (hur dessa nu än beräknas) och
projektspecifika utensilier av skilda slag – drar en kostnad på en miljon
kronor. Det handlar alltså om hur rätt 235 forskare kommer i arbete
inom den givna anslagsramen.
Det som har beslutats är att dessa 235 faller i två grupper. 135 av
dem förutsätts – när systemet är fullt utbyggt – komma att arbeta
inom ett femtontal program med, som det då blir, åtta forskare i varje
med sin försörjning tryggad upp till åtta år. Ett annat sätt att uttrycka
saken är att de arbetsenheter som lyckas erövra sådana program återfår den rörliga resurs för docenter och forskarassistenter, som under
senare år har försvunnit från den reguljära universitetsfinansieringen.
Förnyelsetakten i fråga om programmen förutsätts bli två à tre om året
med en finansiering genom engångsanslag på uppemot 50 miljoner
kronor för hela programperioden
100 av de 235 forskarna föreslås arbeta inom ramen för projekt
– definierade som en, två eller kanske tre personer – som tillsammans
angriper en avgränsad undersökningsuppgift i tre år. Om vi räknar med
att forskarna genomsnittligt grupperar sig tre och tre, betyder det att
pengarna räcker till 33 sådana treårsföretag ständigt i verksamhet och
med en förnyelsetakt av elva om året.
Om man – som jag menar mig göra – hör hemma i en jämförelsevis
stor och jämförelsevis sammanhållen miljö, där programmodellen utan
tvekan skulle passa mycket bra, ligger det nära till hands att vara positiv
till den uppläggningen. Förutsättningen är då att just vi blir ansedda
som just så precis excellenta, lysande, skarpsinniga, samhällsrelevanta
och originellt tänkande som den anslagsmetoden enligt det numera så
inflaterade språkbruket föreskriver. Förr räckte det med att bli granskad
och befordrad enligt alla konstens regler. Nu krävs det ett väl utvecklat
sinne för public relations i den högtravande och skrytsamma stilen som
går vida därutöver.
Men det är nu en sak. Hur bör jag resonera under okunnighetens
slöja – i en tänkt situation där jag inte vet hur det skulle slå för just
min miljö? Vad är bäst? Hur bör storleken på de båda skänklarna i det
samlade greppet avvägas? På vilka grunder och av vem bör de båda årligen tillkommande programmen bestämmas? Om detta har direktörens
föredragningspromemoria den 27 maj 2004 inget att säga. Däremot
heter det inledningsvis, att hans förslag har vuxit fram i nära samspel
Universitetspolitiskt tankeväckande utvärderingsrapport
med gruppen av utvärderare. Förslaget har utformats av fondens kansli,
heter det, ”med ledning av de synpunkter som framförts under denna
process” (s. 254).
Med tanke på att utvärderarna och de som skulle utvärderas här har
gått hand i hand riktas blickarna mot utvärderarnas något utförligare
synpunkter. Varför bör det samlade greppet alls vara tudelat? Är detta
inte bara ett sätt att efterlikna förhållandena inom de delar av universiteten, där stora instrument gör att antalet rubriker bör minska? Är det
verkligen motiverat att göra detta inom våra områden?
Utvärderarna säger sig vilja respektera (s. 158) fondens grundare Tage
Erlander och Per Åsbrink genom att gå in för programlinjen. Jag tror
inte dessa båda hedervärda personer skulle vända sig i sina gravar om
fondens styrelse i dag gjorde den bedömningen, att det nu handlar
om att ännu mera storskaligt ta ansvar för en hel generation av unga
forskare. För de här aktuella ämnena finns inte argumentet om de
stora instrumenten. Varför då frivilligt underkasta sig tvångströjan att
utnyttja mer än hälften av utrymmet för stora program? Varför skall vi
i dagens läge tro, att några få stora koncentrationer gör mer nytta för
universitetens utveckling än ett något större antal mindre och medelstora satsningar?
Sammanfattning
Sammanfattningsvis har jag två invändningar. Den ena är proceduriell.
Utvärderarna borde ha skilt mellan sin uppgift som revisor och sin
uppgift som konsult. Som den nu har blivit har beslutet om den nya,
tudelade politiken fattats på grundval av utvärderarnas eget förslag.
Dels ligger det då i sakens natur att rapportörerna inte kritiserar vad de
själva har föreslagit. Dels har fondens styrelse genom att vara så snar
att fatta beslut på grundval av vad utvärderarna föreslagit under hand
missat möjligheten att i en vidare krets – till exempel här i dag – dryfta
om det verkligen är så klokt att göra på det föreslagna sättet.
Min andra invändning är innehållslig. Formellt och enligt bokstaven
gör det ingen stor skillnad om 235 forskare sätts i arbete enligt modellen
tre och tre i treåriga projekt eller åtta och åtta i åttaåriga program. Alla
ansökningar förutsätts bli granskade och bedömda enligt alla konstens
regler läser vi spalt upp och spalt ned i både utvärderingen och fondens
anvisningar. Men här finns även något mer reellt att beakta.
Vetenskapliga och forskningspolitiska bedömningar är inte samma
sak. Idén bygger på att den åtskillnaden går att upprätthålla också i
praktiken. Men hur realistiskt är det? De stora programmen kommer
– för de miljöer som erövrar dem – att ha en storleksordning och relativ permanens, som gör dem jämförbara med små fakultetsanslag. Det
65
66
Riksbankens Jubileumsfond
ligger då nära till hands att det insmyger sig ett moment av samhällelig
och regionalpolitisk bedömning i det hela. Om två à tre sådana tillkommer årligen, antyder utvärderarna (s. 165), åstadkoms lätt en väntelista
och etableras ett rättviseresonemang. Om det i hela landet skall finnas
15 à 16 sådana större program, borde de då inte fördelas enligt delvis
andra kriterier än strikt vetenskapliga?
Det är lätt att skriva och säga att så självklart inte ”får” bli fallet. Men
salen här i dag är full av personer med egen erfarenhet av att tänka och
argumentera inom ramen för en sådan tankefigur. Är det trots allt inte
mer realistiskt, att programmen förläggs där de bäst behövs med tanke
på att alla miljöer i utgångsläget inte är lika underfinansierade? Risken
är, kort sagt, överhängande att andra forskningspolitiska hänsyn i praktiken kommer att ta över på de vetenskapliga bedömningskriteriernas
bekostnad.
Fondens styrelse och utvärderarna har en mycket hög svansföring
vad gäller att uttala sig om hur vanskött universitetspolitiken är. En
röd tråd i rapporten är hur viktigt det är att fonden inte tar på sig uppgiften att kompensera för att forskningen och forskarutbildningen har
byggts ut alltför mycket utan att vara tillräckligt finansierad. Fonden
anses böra förbehålla sig rätten att enbart marginellt och högkvalitativt
styra utvecklingen inom ”sina” ämnesområden. Dels anses fonden inte
böra agera ”städgumma” i fråga om ”normal” universitetsfinansiering.
Dels svävar utvärderarna på målet, när det gäller önskemålet, att fonden bör leva upp till den av riksdagen beslutade principen att även
specialfinansierad verksamhet skall bidra till faktiska kostnader för bibliotek, lokaler, datasystem och administration. Tvekan på den punkten
beaktar inte myntets andra sida. I den mån de reguljära universitetsanslagen måste ”subventionera” specialfinansierad verksamhet, minskar
universitetens förmåga att styra sig själva ytterligare.
Tesen om universitetspolitisk vanskötsel låter sig uttryckas i allmänna
deklarationer av helt fristående instanser utan ansvar för den förda
politiken. Man skulle till nöds kunna tänka sig att en till Stenbeckseller Wallenbergssfären knuten stiftelse resonerade på det sättet. Men
går tanken att upprätthålla för beslutsfattande om stora forskningsstödjande koncentrationer i den här aktuella stiftelsen? Det som får
mig att tvivla på den saken är hur fonden styrs och vilka som är dess
huvudmän. Samma riksdagspartier som dominerar fondens styrelse är
också ansvariga för den förda universitetspolitiken, vars kännemärke
är den i system satta underfinansieringen. Antalet enheter har de facto
ansetts böra vara vida större än förmågan att finansiera dem. Det är
bara så att besluten har fattats av samma personer men i skilda sammanträdeslokaler.
Ju större var och en av fondens satsningar blir, desto svårare blir det
Universitetspolitiskt tankeväckande utvärderingsrapport
för fondens styrelse, bedömer jag, att blunda för att det i grunden är
samma politiska partier – oavsett om vi har höger- eller vänstermajoritet
– som har ansvar för universitetspolitiken. Därför ställer jag mig tveksam till realismen i den föreslagna strategin. Önskar partierna och de
av dem koopterade forskarna, att enbart vetenskapliga hänsyn skall fälla
utslaget vid fördelningen av fondens möjligheter till specialfinansiering,
tror jag att de gör klokt i att föra en anslagspolitik, där varje enskilt
beslut har måttlig omfattning. Annars kommer besluten med tiden att
börja ifrågasättas av dem som själva har fattat dem.
Sverker Gustavsson är professor i statskunskap vid Uppsala universitet och
särskilt inriktad på författnings- och Europapolitik.
67
99
Musik och politik på 1970-talet –
politiseringen av ett fält
Stor i både stort och litet
– RJ utvärderad
anders mellbourn
D
et mest slående med Riksbankens Jubileumsfond är att den
samtidigt står för det största och minsta, för det mest etablerade och det mest okonventionella.
Från mina första amanuens- och forskarutbildningsår
i slutet på 1960-talet minns jag mina handledare betona att det som
framöver gällde var att formulera eller komma med i ett brett, övergripande forskningsprojekt. Genom Riksbanksfondens tillkomst fanns
nu resurser och en instans som skulle kunna finansiera stora empiriska
projekt som tidigare inte kunnat genomföras i Sverige.
Inför en tjänstledighet som journalist i mitten på 1980-talet då jag
ville tillbaka till universitetet för att fördjupa en artikelsatsning till en
bok med blandat statsvetenskapligt-journalistiska ambitioner, fanns
återigen Riksbanksfonden där. Sex månadslöner beviljades för ett projekt som inte heller skulle vara längre.
Och när jag i slutet av 1990-talet som ganska ny direktör för
Utrikespolitiska Institutet behövde några tiotusen kronor för att
kunna arvodera författarna till ett temanummer av vår tidskrift
Internationella Studier om vad diplomati, journalistik och forskning
förstod om murens och kommunismens fall tio år tidigare, blev det
till slut också Riksbanksfonden som kunde komma till bistånd. Inte
ens Forskningsrådsnämnden, som då ännu fanns kvar bland de statliga råden och som vi först vänt oss till i tron att där fanns medel för
information om och popularisering av forskning, hade kunnat vara
behjälplig.
Härmed också så mycket för den personliga redovisning som blivit
viktig i den debatt som förevarit sedan utvärderingen av fonden åren
69
70
Riksbankens Jubileumsfond
1989–2003 blev klar i slutet på det verksamhetsår som denna redovisning omfattar. Låt mig då också påpeka att dessa tre erfarenheter
av Riksbanksfonden i stort och smått härrör från tre decennier med
tre olika direktörer och ordföranden. (Mina direkta insatser för och
inom Riksbanksfonden hör till 2000-talet och finns berörda och inte
okritiskt bedömda i utvärderingen, vilket också påpekas som eventuell
läsanvisning för fortsättningen.)
Hur det stora och etablerade levt parallellt med det mindre, okonventionella och framåtblickande är också en röd tråd genom utvärderingen. Författarna följer en i huvudsak historisk, berättande form för sin
redovisning. På vägen genom värderingen görs ibland kast och nog så
tvära slalomsvängar, som får gruppen att då och då fastna överraskande
länge vid inte självklart centrala enskildheter. Men bilden står klar av en
forskningsfinansiär som hela tiden haft rollen att vara huvudbidragsgivare till stora, avgörande forskningsprojekt inom humaniora och
samhällsforskning och samtidigt genom öppenhet och experimentlusta
vågat bidra till det mindre konventionella som utan Riksbanksfonden
ofta skulle ha stått utan resurser. Det beslut som Riksbanksfondens
styrelse – uppenbarligen i nära kontakt med utvärderarna – tagit under
2004 om den framtida forskningsfinansieringen kommer att ytterligare
understryka Riskbanksfondens roll för de stora, mest kvalificerade kultur- och samhällsvetenskapliga forskningsprojekten. Men inte obetydliga belopp kommer uppenbarligen också i framtiden att finnas för det
mindre, oprövade och inte självklara.
Parallellt med anslagsbeviljningen har Riksbanksfonden genom åren
alltmer engagerat sig i att mer direkt ge bidrag till formuleringen och
utvecklingen av svensk forskningspolitik vilket utvärderarna både lyfter
fram och applåderar. Med den form som fondens forskningsfinansiering
nu kommer att ta blir det exempelvis tydligt att Riksbanksfonden (och
andra fonder) kommer att ta ett avgörande ansvar för den mer avancerade forskningen i grupper av nydisputerade, post-docs, och docenter,
medan forskarutbildningen och doktorander blir de statliga forskningsrådens och universitetens eget ansvar.
Till de växande forskningspolitiska insatserna hör också att fonden i
allt högre utsträckning ägnar resurser, inte minst i form av VD-tid, till
att skapa och främja svenska internationella kontakter och nätverk som
i många fall givit svensk forskning helt nya möjligheter och förutsättningar i internationella sammanhang. Riksbanksfonden utvecklar hela
tiden sin roll i svensk och europeisk forskningspolitik och gör därmed
också Sverige alltmer synligt i europeisk och internationell forskningspolitik.
Stor i både stort och litet – RJ utvärderad
Styrning
Frågan om makten över forskningen och forskningsanslagen har de
senaste åren diskuterats allt livligare – delvis parallellt med en liknande
kritik av politisering över huvud taget av offentlig verksamhet och
förvaltning. Särskilt från de stora, traditionella forskningsuniversiteten
har allt otåligare krav rests på ökade eller åtminstone återställda statliga
fakultetsanslag som skulle göra det möjligt för forskarna att fritt styra
sin verksamhet och själva formulera och utveckla forskningen och
därmed sin vetenskap. Varje styrning från organ, där andra än forskare
själva dominerar, anses vara av ondo. Inte bara rena sektorsforskningsorgan utan särskilt de stora stiftelserna med deras växande betydelse för
att få fram resurser till forskning har satts i fråga för att de låter annat
än strikt inomvetenskapliga kvalitetskriterier bestämma medelstilldelningen.
Å andra sidan beskyller – i nuvarande debattklimat mindre öppet
– olika samhällsföreträdare forskningen för att vara konservativ, inåtblickande och oförmögen att se behovet av förnyelse. I detta spänningsfält intar Riksbanksfonden och dess styrelsesammansättning
en alldeles egen ställning: Fonden är ett offentligt organ med en
politikermajoritet i styrelsen. Men fonden är inte ett statligt organ.
Verkställande direktör tillsätts av styrelsen och styrelsen tillsätts av riksdagen, inte regeringen. Här är uppenbarligen också skillnaden mellan
första och andra statsmakt en realitet. Riksdagens representanter är inte
regeringens företrädare som parlamentariker i styrelserna för statliga
myndigheter. De politiska företrädarna i Riksbanksfonden är inte med
och beslutar om skattemedel.
Det hade varit intressant om utvärderingsgruppen gjort eller lagt
ut en egen studie av nomineringsförfarandet till de parlamentariska platserna till Riksbanksfondens styrelse. Vi vet alltså inte riktigt hur det fungerar i praktiken. Ett rimligt antagande är ändå att
Riksbanksfonden är ett av de sällsynta sammanhang där i dag varken
stats- eller utbildningsministrarna är inblandade. Eftersom riksdagen
annars alltmer skiljs från regeringen, inte minst genom att ledande
parlamentariker alltmer sällan blir statsråd, är det kanske inte helt
orimligt att tro att en styrelsepost i Riksbanksfonden kan erbjuda en
”backbenchers revansch”, där dugliga riksdagsledamöter har möjlighet
att ge ett självständigt bidrag utifrån sina intressen, erfarenheter och
engagemang. Utvärderarna konstaterar helt följenligt att politikerna i
styrelsen mest är diskussionsparter och i enstaka fall en kanal till politiken för Riksbanksfondens intressen. De har inte funnit några exempel
på försök till politisk styrning av medelsbeslut.
Samtidigt är också de vetenskapliga företrädarna i styrelsen påfal-
71
72
Riksbankens Jubileumsfond
lande självständiga. De utses enligt utvärderarna genom ett ”informellt
kooptionsförfarande”. Medan forskarstyrningen av de statliga forskningsråden formaliserats genom ett inomakademiskt valförfarande,
liknar Riksbanksfonden mer en akademi.
Den vetenskapliga friheten är sannolikt inte Riksbanksfondens problem. Frågan kvarstår förstås ändå om vilka forskares och vetenskapares
frihet som fonden företräder. De universitetsforskare som vill ha alla
resurser till de egna institutionerna och som menar att deras ämnesföreträdare bäst kan ansvara för den vetenskapliga tankeutvecklingen kan
naturligtvis hävda att Riksbanksfondens autonomi inte är representativ
för forskarsamhället. Fondens resurser och självständighet skulle då
utnyttjas av en liten grupp kring direktör och ordförande och deras
specialintressen.
Att det här föreligger en spänning är självklart. Den är nog inte bara
oundviklig utan nyttig. Också ett litet akademiskt system som det
svenska behöver konkurrens. När allt kommer omkring visar det sig
nog att de flesta ledande forskare som så önskar under olika perioder
av sitt forskarliv suttit i styrelser eller beredningsgrupper i både universitet, forskningsråd och fonder. Inte heller från strikt inomvetenskaplig
synpunkt vore det lyckligt om alla beslut om enskilda forskningsanslag
togs i församlingar av ämnesföreträdare med mandat från sina kolleger.
Marginalerna för förnyelse och det udda skulle vara små.
Och även om de enskilda berednings- och beslutsprocesserna som
utvärderarna hävdar skulle behöva bli mer öppna, finns till slut resultaten där i form av forskningsprojekt och deras resultat för var och en
intresserad att värdera.
Anslagstilldelning, ämnen och institutioner
Störst i all Riksbanksfondens verksamhet är bevillningen av anslag till
forskningsprojekt. Utvärderingsgruppen ger en rejäl statistisk översikt
över fördelningen av beviljade nya anslag inom ämnesområden och på
universitet och institutioner. Också efter utvärderingsgruppens genomgång är det ändå inte helt lätt att få en samlad bild. Den påtvingade
uppdelningen mellan den ursprungliga Jubileumsdonationen och den
av löntagarfondsmedel bildade Kulturvetenskapliga donationen på
1990-talet underlättar inte förståelsen. Konsekvent och klokt nog föreslår också utvärderarna att uppdelningen mellan de två donationerna i
framtiden upphör.
Den bild vi får är att de stora inomvetenskapligt prövade projekten
fortsätter att dominera fondens anslagsverksamhet och att de fyra
stora universiteten (tillhör ännu inte Umeå den kärngruppen?) likaledes dominerar som mottagare. Den implicita kritik som hörts – eller
Stor i både stort och litet – RJ utvärderad
åtminstone antas höras – att Riksbanksfonden håller på att överge den
”riktiga forskningen” kan alltså avvisas. Anmärkningsvärt är kanske
ändå att utvärderarna ser sig föranlåtna att ta upp den.
Genomgången av den ämnesmässiga fördelningen inom samhällsvetenskaperna de senaste femton åren ger ingen genomgående trend.
Men det är intressant att nationalekonomin uppenbarligen inte längre
spelar den roll i svensk forskningsvärld och offentlighet över huvud
taget som den en gång hade.
I utvärderingens första historiska kapitel framgår att nationalekonomer från början dominerade bland de vetenskapliga ledamöterna
i styrelsen. Det kan naturligtvis delvis förklaras av att Riksbanken är
fondens ursprungliga donator. Men fondens första årtionden var också
nationalekonomins stora år som den svenska sociala ingenjörskonstens
främste. Nationalekonomer skrev sina doktorsavhandlingar inom
ramen för långtidsutredningen och andra kommittéer och var främsta
auktoriteter i samhällsdebatten.
De gjorde sig däremot inte breda i anspråken på resurser från fonden. De stora program som kom att prägla fonden från början återfanns inom beteendevetenskap, historia och statsvetenskap. Möjligen
skulle den nationalekonomiska generositeten mot de mjukare och
fattigare samhällsvetenskapliga kusinerna kunna förklaras av att ekonomerna haft och har ekonomiska sektorsskällor för sin forskning som
andra saknar och som nationalekonomerna kunde förlita sig på när de
storsint lät andra ta för sig.
Sedan 1990-talets början och den stora samhällsekonomiska krisen
har nationalekonomerna hamnat i bakgrunden i samhällsdebatten. De
har inte heller samma ställning i Riksbanksfonden. En av de områdesgrupper som arbetar inom fonden vid sidan av de anslagsbeviljande
beredningsgrupperna har dock handlat om kapitalmarknaderna. Ändå
är nationalekonomins blygsamma ställning anmärkningsvärd i en globaliseringstid då marknadsekonomin segrat i praktisk politik. Svensk
nationalekonomi åtnjuter också fortsatt högt fackanseende och ska
enligt studier som gjorts av citeringar av svenska vetenskapliga uppsatser internationellt hävda sig bättre än andra av Riksbanksfonden
gynnade discipliner.
Kanske finns en förklaring i nationalekonomins fortsatta teoretisering
och ”matematisering” vilken fått till följd att nationalekonomin inte
längre håller kontakten med och uppbär den tidigare storebrorsrollen
i den samhällsvetenskapliga familjen. Om intresse bland de berörda
finns, vore detta ämne för ett kommande Riksbanksfondssymposium.
1990-talets relativa vinnare bland mottagare av nya anslag är ekonomisk historia och dess institution i Lund. Förlorare i relativa termer är
pedagogik, där dock institutionerna i Göteborg och Linköping klarat
73
74
Riksbankens Jubileumsfond
sig bättre. De här genomgångarna skulle för att bli riktigt intressanta
behöva ställas i relation till ämnenas och institutionernas utveckling
och kvalitetsgradering i andra sammanhang. Allra svårast blir att avgöra
om de ämnen och institutioner som gynnats vunnit anslag på grund av
kvaliteten i sin förnyelsesträvan eller på grund av sin givna allmänna
kvalitet. För de etablerade fakultetsföreträdarna torde det då åtminstone i det ämne som jag känner bäst, statsvetenskapen, vara betryggande
att konstatera att de institutioner som rankades högst i vetenskapsrådets utvärdering av svensk statsvetenskap härom året, också fått mest
pengar från Riksbanksfonden.
Förhållandet mellan Riksbanksfonden och statsvetenskapen är förhoppningsvis också ett exempel på något som utvärderarna mindre
uppmärksammar men som borde vara centralt: ämnesutveckling och
institutionella samarbeten. Forskningsanslag vid rätt tillfälle kan ge
ett ämne skjuts i dess innehållsliga utveckling och förnyelse. Anslagen
kan också uppmuntra till och skapa bestående institutionell samverkan
mellan lärosätena.
Jag skulle vilja våga hävda att stödet från Riksbanksfonden har varit
helt avgörande för statsvetenskapens ämnesmässiga utveckling de
senaste 40 åren, för ämnets samhörighet mellan lärosätena och för
ämnets internationalisering. Det finns en klar linje från Westerståhl till
Wittrock över övriga ämnesföreträdare med annan familjenamnsinitial.
Jörgen Westerståhl var sammanhållande för kommunalforskningsprojektet som fick stora pengar av Riksbanksfonden från allra första
början. Här kom i sammanhanget väldiga resurser till en genomgripande metodutveckling mot kvantitativ empiri. En hel disciplin som
tidigare mest vette mot juridik, filosofi och historia blev på några år i
stor utsträckning ett beteendevetenskapligt ämne. Lärosätena fördes
också samman genom att alla statsvetenskapliga institutioner drogs
in i forskningsprogrammet. Liknande för lärosätena gemensamma
forskningsgrupper följde för forskning om partierna och offentlig förvaltning. Ur detta uppstod mycket snart statsvetenskapliga förbundet
och nästan samtidigt ett samlat svenskt deltagande i ett nystartat europeiskt statsvetenskapligt samarbete, ECPR. Allt detta gjordes möjligt
av anslag från Riksbanksfonden. Stödet för det europeiska samarbetet
nådde en höjdpunkt häromåret då ECPR kunde hålla sin årliga samling
i Uppsala, också med pengar från fonden.
Den förstärkning av statsvetenskapens teoriutveckling som skett
under 1990-talet har också sitt fondsammanhang. Centret för högre
samhällsvetenskapliga studier i Uppsala, SCASSS, med statsvetaren
Björn Wittrock som drivkraft, har också stöd från Riksbanksfonden
som en förutsättning. Och även om SCASSS har sin förankring vid
Stor i både stort och litet – RJ utvärderad
ett lärosäte är det en mötesplats för forskare från flera universitet, flera
discipliner och flera länder.
Jag hoppas och tror att statsvetenskapen och des utveckling bara är
ett exempel. Det hade varit intressant om utvärderarna hade hjälpt oss
att se flera.
Särskilda insatser
Inte minst genom tillkomsten av Kulturvetenskapliga donationen har
Riksbankens Jubileumsfond de senaste tio åren mycket förknippats
med sina särskilda insatser. Det gäller områdesgrupperna som ska
inventera forskningsbehov och forskningsmöjligheter på nya eller försummade områden. Det gäller de särskilda forskarskolorna samt den
tillfälliga insatsen med doktorandstipendier i slutet av 1990-talet, bägge
åtgärder som inte förmodas komma att upprepas i framtiden. Det gäller olika initiativ till internationalisering.
Områdesgruppernas verksamhet ligger naturligtvis nära kärnverksamheten. Utvärderingsgruppen påpekar till och med att en arbetsgrupp om riksdagen och dess arbetsformer i praktiken utvecklades till
ett vanligt forskningsprojekt (statsvetenskapligt, än en gång i samverkan mellan flera institutioner) vilket kanske inte är helt förenligt med
reglementet. Man anser också att vissa särskilda insatser ligger för nära
vanligt utredningsarbete som Riksbanksfonden enligt sin stadga inte
ska ge medel till.
De särskilda insatserna väcker snabbt intresse och utvärderingen
ägnar dem betydande uppmärksamhet, kvantitativt klart fler rapportsidor än kärnverksamheten. Det går att förstå men är väl egentligen inte
helt rimligt med tanke på att det här inte alls rör sig om lika mycket
pengar som för projektanslagen. Värda att diskutera är de kanske främst
för att de ofta rör sig i gränslandet mellan vetenskap och kulturliv eller
informationsverksamhet.
Utvärderarna är i grunden positiva till så gott som alla de särskilda
insatserna. De kritiska synpunkter de framför gäller mer hanteringen
av en insats än dess berättigande. Jag tror också att de flesta av de här
icke- eller halvvetenskapliga insatserna är motiverade. Förmodligen
skulle det till och med gå att hävda att de särskilda insatserna också
berikar kärnverksamheten. En forskningsfond som samtidigt ger
bidrag till populärvetenskaplig bokutgivning och rena kulturinsatser
(en halv miljon kronor till produktionen av den finlandssvenska filmen
Framom främsta linjen exempelvis) får kontakter, perspektiv och en
vidsyn som gör den till en bättre stödjare av vetenskaplig forskning,
om det än innebär att årligen några miljoner färre blir tillgängliga för
vanliga projektansökningar.
75
76
Riksbankens Jubileumsfond
Men man skulle önska att utvärderingen mer systematiskt och
energiskt tog upp detta till värderande diskussion. Ett exempel, där
jag dessvärre själv föga heroiskt var inblandad som styrelseordförande
och alltså bär ett tungt ansvar, är utgivningen av Dagens Forskning och
dess konkurs. Rapporten ägnar denna fråga fem sidor av en huvudtext
på ca 160 vilket, fortfarande med reservation för mitt jäv i att bedöma
detta, förefaller något oproportionerligt. Det mesta är ett försök att
klarlägga beslutsprocesserna kring tidningen och i vilken mån fonden
agerade tillräckligt ekonomiskt ansvarigt. Det är en sak, som för övrigt
också klarlagts av konkursförvaltare. Men den bredare frågan om och
varför det över huvud taget var berättigat av fonden att ge sig in i vanlig
tidningsutgivning tas egentligen inte upp. Vad blev från innehållssynpunkt bra och vad blev dåligt utifrån fondens och forskarsamhällets
förväntningar? Hade detta varit okontroversiellt om det bara lyckats
affärsmässigt? Och i så fall varför? Jag tror att jag har mitt eget svar,
liksom om någon skulle fråga om filmen om fortsättningskriget. Men
jag skulle vilja veta hur utvärderingsgruppen resonerat och utifrån vilka
kriterier.
Stark stiftelse för vem?
Den underliggande frågan kring all utvärdering av forskning och
anslagsgivare är vilken särskild nytta den utvärderade organisationen
bidrar med. Vilken betydelse har just Riksbanksfonden haft för att
den kultur- och samhällsvetenskapliga forskningen blivit vad den är i
Sverige? Har fonden gjort någon nytta? Och för vem?
Utvärderarna konstaterar att Riksbanksfonden har ett anmärkningsvärt stort stöd i det svenska forskarsamhället. De antyder till och med
att det närmast okritiska stödet kan vara oroande. Bättre debatt behövs.
I diskussionen om utvärderarnas rapport har kritiker påpekat vad de
anser vara det uppenbara: I ett litet system som Sverige stöter man sig
inte med sina mecenater. Det verkar litet futtigt.
Snarare kan det väl vara så att om man inte alltid ställer tillräckligt
problematiserande frågor, får man inte så kontroversiella svar. Den
här utvärderingen lider en befriande brist på utvärderingsmetodisk
och strategisk konsultjargong. Det är en lättnad att slippa ordet
”målgruppsanalys”. Ändå saknar jag det som begreppet förhoppningsvis står för. Ett systematiskt sammanfattande resonemang om vad
Riksbanksfonden betytt för såväl statsmakter som svensk offentlighet i
allmänhet återstår ännu att föra.
Det uttalade samhällsintresset med Riksbanksfonden har varit att
främja forskning av samhällsnytta, särskilt sådan som annars har svårt
att uppmärksammas. Detta har aldrig vad jag vet under fondens 40 år
Stor i både stort och litet – RJ utvärderad
inneburit att statsmakterna önskat sig mer policy-inriktad forskning
eller tydligt stöd till oetablerade, alternativa forskningsmiljöer. Varför
det? Jag tror mig också här ana svaret men i alla fall. Under senare år
har Riksbanksfondens ledning tolkat stadgan som att det gäller att ge
Sverige en plats i ett internationellt forskningspolitiskt sammanhang.
Riksbanksfonden har valt att se EU som en möjlighet och plattform
för svenskt agerande i ganska klar kontrast till svensk samhällsdebatt i
stort. Det är inte troligt att en tydligare samhällsstyrd stiftelse kunnat
göra det.
Också en samlad inomvetenskaplig värdering av kvaliteten på den
forskning som beviljats anslag och genomförts – inte minst i jämförelse
med den verksamhet som bedrivits med fakultetsmedel eller anslag från
andra forskningsråd – vore önskvärd. I mycket skulle detta kräva ett
arbete som ligger bortom utvärderingsgruppens mandat och resurser.
Men till en del finns underlaget redan i rapporten.
Det rent ekonomiska tillskottet genom Riksbanksfonden är ju
uppenbart. Den inledande historiken påminner om vilka svindlande
summor som plötsligt i mitten på 1960-talet fanns där för områden
som tidigare aldrig prioriterats i Sverige. En liknande injektion kom
med Kulturvetenskapliga donationen i mitten på 1990-talet. Ytterligare
påspädd av en ojämförlig börsuppgång 1999 kunde fonden plötsligt ge
intrycket att ha pengar till allt. Bara ett par år senare talar vi återigen
om den svenska forskningens resurskris. Men hade de avsättningar som
skett till fonden från riksbanksmedel på 1960-talet och utskiftade löntagarfonder tre decennier senare bara förts direkt in i statsbudgeten hade
den långsiktiga utväxlingen av pengarna blivit mycket blygsam.
Samtidigt är det värt att påpeka att Riksbanksfondens bidrag till det
samlade svenska stödet till forskning är ganska blygsamt, 7 procent.
Inskränker man sig till humaniora och samhällsvetenskap blir bidraget
mellan en tredje- och fjärdedel. Med tanke på fondens ställning i debatt
och uppmärksamhet är detta låga siffror.
Under de senaste åren har Riksbanksfonden alltmer betonat nödvändigheten att stödja svensk spetsforskning med stora koncentrerade
anslag för att skapa några få svenska internationellt konkurrenskraftiga
miljöer. Detta förenas med fortsatta okonventionella särskilda insatser
i vetenskapssamhällets gränsmarker. Det innebär att svensk normalforskning borde börja känna sig bekymrad. Frågan bör ställas och svar
redovisas. Själv tror jag som framgått ovan att mina egna minnen av
den svenska statsvetenskapens utveckling under de fyrtio åren visar
på det bästa med Riksbanksfonden både vad gäller ämnets inom- och
utomvetenskapliga utveckling. Historieämnet är ett annat – men inte
som jag tror lika genomgripande – exempel som utvärderingsrapporten
uppmärksammar.
77
78
Riksbankens Jubileumsfond
En avslutande fråga blir vilken framtida roll som Riksbanksfonden
kan förväntas spela i ett svenskt och internationellt forskningspolitiskt
sammanhang med vetenskapsråd, offentliga och privata anslagsgivare
till sektorsforskning och privata och offentliga stiftelser. Som vi konstaterat målar utvärderingen och fondens egen ledning upp ett scenario
där den statliga forskningsfinansieringen kraftigt urholkas och lämnas
till stiftelser, sektorsorgan och EU-program. De statliga pengarna
koncentreras till forskarutbildning. För att långsiktigt bidra till kvalitet
behövs samtidigt mer samarbete och mer konkurrens mellan anslagsgivarna. En given arbetsfördelning är inte självklart enbart av godo.
Samtidigt är inte stiftelsesektorn given. Löntagarfondsstiftelsernas
ledningar började under börsuppgångsåren i slutet på 1990-talet tro
på det eviga livet för sina verksamheter, trots att detta egentligen stred
mot ursprungsstiftarnas intentioner. Nu är läget annorlunda och flera
av de mindre stiftelserna måste räkna ned sin livslängd till 10–15 år om
de ska fortsätta att betala ut medel i den storlek som de anser nödvändig
för att vara meningsfulla. Några av dem kommer förmodligen ganska
snart att vända sig till Riksbanksfonden för att diskutera möjligheten
att fusionera. Det kommer att vara naturligt. Flera av stiftelserna har
verksamhet som till stor del är förenlig med Riksbanksfondens. Men
det skulle öka trycket på Riksbanksfonden att höja de årliga utbetalningarna en bra bit över de ca 300 miljoner kronor det nu handlar om
och att skapa en organisation som skulle klara detta.
Wallenbergstiftelserna som i dag står för en imponerande insats
(större än Riksbanksfondens) på den privata sidan skulle också behöva
kompletteras från andra kapitalstarka företag. De privata stiftelserna
i Sverige är påfallande små och har smala ändamålsparagrafer. I det
jämlika Sverige har vi de senaste åren med påfallande förtjusning och
till och med något av nationell stolthet tagit till oss att några av världens rikaste som Rausing och Kamprad är svenskar. Att de bosatt sig
utomlands och betalar litet i skatt i hemlandet tycks vi också godta och
uppfatta som självklart.
De dåliga avdragsmöjligheterna är den återkommande förklaringen
till att det privata näringslivet inte avsätter mer för vetenskapliga och
ideella ändamål. Men när de svenska ambitionerna att finansiera allt
offentligt med skattemedel nått vägs ände, borde det vara dags att
tänka på alternativ. Vill en amerikansk miljardär vara en god medborgare krävs att hon eller han årligen avsätter betydande belopp för att
finansiera både universitet, konstmuseer och symfoniorkestrar. Och
de pengarna går inte bara till privata institutioner utan till hemortens
offentliga delstatsuniversitet oftast utan närmare bindningar. Borde
inte Kamprad kunna stå för en betydande del av finansieringen av
Växjö universitet, Lundberg av Linköpings och Borg av Södertörns
högskola?
Stor i både stort och litet – RJ utvärderad
Detta har möjligen inte så mycket med utvärderingen av Riksbanksfonden att göra. Men den som i utvärderingens första kapitel
läser den medryckande skildringen av dådkraften i dåtidens riksdag,
riksbank och regering när Riksbankens Jubileumsfond skapades, vill
gärna se liknande fantasi och framsynthet hos dagens politiska och
privata makthavare.
Anders Mellbourn är docent i statsvetenskap och ordförande för STINT.
Han har tidigare varit chefredaktör på Dagens Nyheter och direktör för
Utrikespolitiska Institutet.
79
106
Stallkultur
Nya forskningsprojekt 2004
I
Riksbankens Jubileumsfonds årsberättelse publiceras sammanfattande beskrivningar av de nya forskningsprojekt som beviljats anslag under året. Texterna inklusive projekttitlar är formulerade av
forskarna själva. Fonden beviljar ramanslag, vilket innebär att lokala
omkostnadsavgifter av olika slag och i förekommande fall mervärdesskatt ingår i angivna belopp.
För varje projekt uppges följande: projektets diarienummer, projektledarens namn, anslagsförvaltare, projekttitel, beviljade belopp och
projektsammanfattning. För ytterligare upplysningar om projektet hänvisas till projektledaren.
81
82
Riksbankens Jubileumsfond
Jubileumsdonationen
84 Filosofie doktor Pär Nordquist
möten mellan världar: en studie av
kulturell interaktion mellan jägar/
samlar- och jordbrukssamhällen
under förhistorisk tid
85 Docent Kirsti Niskanen
ett återkommande dilemma: arbetsoch äktenskapskontrakt hos tre
generationer kvinnor
85 Docent Lynn Åkesson
sopornas universum: en etnologisk
studie av kulturell nedbrytning
86 Professor Sten Lindström
matematikens ontologi och kunskapsteori: en kritisk granskning
av den nyfregeanska riktningen i
matematikens filosofi
86 Filosofie doktor Åsa Carlson
emotioner – problemet att beskriva
en känsla som också är en tanke
87 Docent Miriam Salzer-Mörling
drömmar till salu – marknadsföring
i en varumärkt värld
87 Docent Alexander Styhre
kreativitet och innovation i rebyråkratiserade organisationer
88 Filosofie doktor Jonny Holmström
från värdeskapande till värdeskadande processer: en studie av ny
internetteknik och dess betydelse
för digitala affärer
88 Professor Lars Lindkvist
gränsöverskridande problemlösning i utvecklingsprojekt
89 Filosofie doktor Petra Adolfsson
när vattnet får styra – en organisationsstudie om införandet av
vattendistrikt i sverige
89 Filosofie doktor Charlotte Tornbjer
att resa till framtiden: svenska
resenärer på jakt efter ett bättre
samhälle under mellankrigstiden
90 Filosofie doktor Maja Larsson
den normala kroppens gränser: om
hermafroditism, medicinsk klassificering och kontroll, 1750–1850
90 Docent Lars Nord
spelet om mediepolitiken
91 Professor Said Mahmoudi
eu-medlemskapets inverkan på
svensk folkrättspraxis
91 Professor Robert Påhlsson
likhet inför skattelag
92 Juris doktor Anna Singer
vårdnadstvister och barnets bästa
– en studie av alternativa modeller
för tvistlösning på familjerättens
område
92 Docent Claes Gejrot
syndare från norr: sverige och
finland i det medeltida penitentiariearkivet
93 Filosofie doktor Claes Ellehag
mathias spihler: verksamheten som
arkitekt 1670–1690
93 Filosofie doktor Vania Ceccato
stater i omvandling och deras
brottsgeografi
94 Filosofie licentiat Ingvar Svanberg
traditionell botanisk kunskap
och växtanvändning i nordvästra
estland
94 Filosofie doktor Christian Isendahl
ekologi, makt och religion: kognitiva landskap på yucatán-halvön
95 Professor Ulrika Nettelbladt
språkliga och kulturella faktorer
som påverkar intervention för flerspråkiga barn med grav språkstörning
95 Filosofie doktor Kerstin Bergman
gestaltning av sinneserfarenheter
i samtida litteratur och film
97 Filosofie doktor Marta Ronne
stilrent: margit abenius som
forskare, litteraturkritiker och
kulturpersonlighet
Nya forskningsprojekt 2004
97 Docent Paul Lichtenstein
orsaker till olikheter i beteende,
personlighet och anpassning
98 Professor Ingmar Skoog
en populationsstudie av äldres psykiska hälsa och kognitiva funktion
98 Filosofie doktor Alexander Künzli
att granska översättningar
– en kombinerad produkt- och
processtudie
99 Professor Alf Arvidsson
musik och politik på 1970-talet
– politiseringen av ett fält
99 Professor Magnus Dahlquist
portföljval och investerarbeteende
100 Professor Fabrizio Zilibotti
institutioner, ekonomisk politik
och tillväxt
100 Docent Karl Wärneryd
gruppselektion och sociala normer
101 Professor Mårten Palme
hur påverkar socialförsäkringarna arbetsutbudet, sparandet och
inkomstfördelningen?
101 Filosofie doktor Christina Cliffordson
skolgångens och ålderns relativa
betydelse för intellektuella prestationer
102 Professor Claes von Hofsten
spädbarns förmåga att uppfatta
handlingar och intentioner
102 Docent Mats J. Olsson
psykologiska undersökningar av
mänskliga feromoner
103 Teologie doktor Karin Sarja
socialism, feminism och ett efterkolonialt experiment: barbro
johansson, missionär och politiker
103 Teologie doktor Jonas Holmstrand
nytt språk för en ny tro – en undersökning av uttrycket ”pisteuein eis”
i tidig kristen litteratur
104 Professor Catharina Raudvere
exil och tradition: transnationell
sufism i sverige
104 Filosofie doktor Åsa Lundqvist
den svenska modellens kvinnor och
män – elit och biografi i svensk
efterkrigshistoria
105 Professor Elizabeth Thomson
jämförande studier av utbildning
och familjebildning
105 Filosofie doktor Susanne Alm
andra klassens resa? nedåtrörlig
social mobilitet i ett longitudinellt perspektiv
106 Filosofie doktor Nina Nikku
stallkultur
106 Docent Bo Burström
politiskt ledarskap och hälsa
– betydelsen av moraliserande,
tvång och auktoritetstro för barns
överlevnad
107 Docent Stig Montin
förvaltningspolitik och demokratipolitik i europeiska kommuner
107 Filosofie doktor Per Jansson
begrepp om staten och utvecklingen
av internationella normer: skiljedom i det moderna statssystemet
83
84
Riksbankens Jubileumsfond
Jubileumsdonationen
Arkeologi
Dnr J2004-0016
Möten mellan världar:
En studie av kulturell
interaktion mellan
jägar/samlar- och
jordbrukssamhällen
under förhistorisk tid
Filosofie doktor
Pär Nordquist
Stockholms universitet
1 200 000 kr
• Detta forskningsprojekt kommer att studera
kulturell interaktion mellan jägar/samlarsamhällen och agrara samhällen i förhistorien. Studien
avser att belysa en rad generella sociologiska
frågeställningar rörande kulturell interaktion
genom konkreta arkeologiska exempel hämtade
från nord- och sydskandinavisk stenålder och
bronsålder. Exempel på frågeställningar som
kommer att belysas i studien är: Hur gestaltar
sig den kulturella interaktionen i den materiella
kulturen i de respektive samhällsformerna? Hur
inkorporeras föremål, symboler och tekniker
från en ”främmande” kultur till den inhemska?
Vilka kategorier av kulturelement anammas
och vad kan detta ge för bild av interaktionsrelationens karaktär? Hur kan lågfrekvent eller
högfrekvent kulturinteraktion uppfattas och
tolkas samt vad blir de långsiktiga resultaten av
kulturellt samspel för de respektive samhällsformernas interna sociala processer?
Genom ett tillämpande av sociologisk och
socialantropologisk teori på arkeologiska data
kan en förståelse av de mer långsiktiga sociala
konsekvenserna av detta fenomen uppnås.
Arkeologin kan således ge ett unikt bidrag till
det mer generella samhällsvetenskapliga studiet
av kulturmöten och konstruktionen av regionala och kulturella identiteter.
Jubileumsdonationen
Ekonomisk historia
Dnr J2004-0274
Etnologi
Dnr J2004-0252
Ett återkommande
dilemma: Arbets- och
äktenskapskontrakt
hos tre generationer
kvinnor
Docent
Kirsti Niskanen
Linköpings universitet
1 500 000 kr
Sopornas universum:
En etnologisk studie
av kulturell nedbrytning
Docent
Lynn Åkesson
Lunds universitet
1 400 000 kr
• Projektet tar ett samlat grepp om hur kvinnors sätt att förena betalt arbete, obetalt arbete
och familjeliv förändrats under de senaste
femtio åren. Gifta/sammanboende kvinnor i
tre generationer, ur olika klasser och med olika
etnisk bakgrund, intervjuas om hur de hanterat
detta dilemma. Den gradvisa ökningen av kvinnors lönearbete och de sociala förändringar
som skett i organisationen av familjeliv, produktion och reproduktion är grundläggande
drag i de processer varigenom könsrelationerna
förändrats sedan 1950-talet. Förändringen kan
också beskrivas som en övergång från en patriarkalisk kapitalism – där kvinnors arbete i hemmen var förutsättningen för lönearbetets reproduktion – till en postindustriell ekonomi där
tvåförsörjarfamiljen är det normativa idealet för
könsrelationerna. I den svenska välfärdsstaten
har kvinnors ökade lönearbete till stor del skett
genom offentliggörande av reproduktionen, det
vill säga att välfärdsstaten har övertagit delar av
det privata omsorgsarbetet. Omsorgssektorns
framväxt sedan 1960-talet har gjort det möjligt
för kvinnor att realisera det svenska jämställdhetsprojektet. Konflikten mellan lönearbete
och omsorg, produktion och reproduktion har
dock inte försvunnit. Den har ändrat karaktär
och dess tyngdpunkt har förflyttats från formella rättigheter som påverkar arbetslivet till mer
svårfångade kulturella och symboliska domäner
där ekonomiska och sociala skillnader mellan
könen alltjämt återskapas. Mekanismerna i den
långsiktiga förändringen sätts i centrum för
projektets undersökningar.
• Projektets syfte är att studera kulturella
nedbrytningsprocesser. Dess konkreta utgångspunkt är sop- och avfallshantering i vid
mening. Ett påtagligt drag i senare års kulturteori är det svaga intresset för förslitnings- och
förfallsprocesser. Forskning och debatt har
ägnats åt kulturell formering, gestaltning och
identitetsskapande. Det har främst handlat om
kulturella uppbyggnadsprocesser. I detta projekt står däremot konkreta kulturella nedbrytningsprocesser i fokus. Ambitionen är också att
utveckla analytiska redskap för att förstå kulturell nedbrytning. Hur nöts, slits och förbrukas
kulturella former? Hur färgas idéer om kulturellt åldrande av metaforer och modeller från
biologisk nedbrytning eller fysisk materialtrötthet? Hur flätas diskursiva element hämtade från
materiens, kulturens och kroppens förgänglighet in i varandra? Vilka svar kan ges på frågor
om estetisering, kultur- och civilisationskritik,
globala sammanhang, nostalgi, återbruk och
regeneration?
Avfallshantering är ett växande problem i
västvärldens konsumtionssamhälle. Trots kampanjer och tekniska innovationer är det ofta
svårt att få människor att ändra på invanda rutiner och synsätt. En kulturvetenskaplig analys
kan ge värdefulla insikter både ur brukar- och
samhällsperspektiv när beslut om implementering kopplas till diskursiva föreställningar om
rent och orent, livskvalitet och god miljö.
85
86
Riksbankens Jubileumsfond
Filosofi
Dnr J2004-0071
Filosofi
Dnr J2004-0247
Matematikens ontologi och kunskapsteori:
En kritisk granskning
av den nyfregeanska
riktningen i matematikens filosofi
Professor
Sten Lindström
Umeå universitet
1 000 000 kr
Emotioner – problemet att beskriva en
känsla som också är
en tanke
Filosofie doktor
Åsa Carlson
Stockholms universitet
1 300 000 kr
• Den tyske matematikern och filosofen
Gottlob Frege (1848–1925) försökte förklara
vår kunskap om de naturliga talen genom att
återföra aritmetiken på logik. Programmet
visade sig emellertid vara ogenomförbart.
Det huvudsakliga skälet var att den teori för
klasser som Frege använde för att definiera
de naturliga talen var motsägelsefull. Freges
matematikfilosofi kom därför under lång tid att
betraktas som hopplöst passé. På senare tid har
situationen ändrat sig radikalt, främst på grund
av Crispin Wrights revision av Freges program
och Boolos logiska undersökningar. Den senare
genomförde en rekonstruktion av Freges logik
och visade att aritmetikens axiom kan bevisas
i andra-ordningens logik utökad med Humes
princip. Wright och Hale menar att denna princip är en analytisk sanning. De överger således
Freges tanke om en reduktion av aritmetiken
till logik, samtidigt som de bevarar idén att dess
satser är analytiskt sanna.
Projektet syfte är att kritiskt granska detta
nyfregeanska program. Det finns mycket som
kan ifrågasättas. Vilken kunskapsteoretisk status
har den högre-ordningens logik som förutsätts?
Har alla principer och slutledningsregler i
denna logik sin grund i begreppsliga samband?
Eller är det snarare som kritikerna har hävdat,
att nyfregeanerna givit substantiella matematiska antaganden en oskyldig logisk förklädnad?
Vilken status har Humes princip och liknande
s.k. abstraktionsprinciper? Projektets betydelse
ligger i den klarhet som det kan bidra till att
skapa kring filosofiskt centrala begrepp och frågeställningar.
• Inom filosofin är intresset för emotioner
– glädje, sorg, rädsla – nu stort. De flesta som
skriver om emotioner anser att emotioner
upplevs som både kognitiva (som tankar med
ett innehåll) och affektiva (som känslor utan
innehåll). Att beskriva ett fenomen som kognitivt och affektivt har dock visat sig svårt. Syftet
med denna studie är att undersöka om det
finns någon form av intentionalitet (”om-het”,
”riktadhet”) som kan tillskrivas emotionen och
är förenlig med att den är kognitiv såväl som
affektiv. En hypotes är att affekten är intentionaliteten, dvs. hur vi tänker på innehållet.
Projektet har betydelse för debatten om
intentionalitet (vad är det? vilka fenomen är
intentionala?); för förklaringar av handlingar
som utgår från att affektiva önskningar motiverar oss att handla, (önskningarna antas just vara
kognitiva och affektiva); samt för sambandet
mellan emotioner och värderingar. Emotioner
ses ofta som den erfarenhetsmässiga grunden
för värderingar, vilka därför betraktas som subjektiva. Men om emotionen är kognitiv, tycks
dess subjektivitet mindre. Projektet har också
utomfilosofisk betydelse: t.ex. för hur attitydförändringar kan åstadkommas och för vilken
form av psykoterapi som är effektivast.
Genomförande: (1) Emotionens intentionalitet brukar förutsättas. Denna förutsättning skall
granskas. (2) I litteraturen kan minst sju idéer
om intentionalitet urskiljas. Dessa skall gås
igenom kritiskt. (3) De lärdomar som dras av
detta används för att karaktärisera emotionens
intentionalitet.
Jubileumsdonationen
Företagsekonomi
Dnr J2004-0187
Företagsekonomi
Dnr J2004-0270
Drömmar till salu
– marknadsföring
i en varumärkt värld
Docent
Miriam SalzerMörling
Stockholms universitet
1 300 000 kr
Kreativitet och innovation i rebyråkratiserade organisationer
Docent
Alexander Styhre
Chalmers tekniska
högskola
1 500 000 kr
• I den varumärkta världen handlar produktion och konsumtion alltmer om symboler.
När materiella behov är tillfredsställda, och
när likartade produkter finns i överflöd, blir
varumärkets immateriella löften och drömmar
i allt större utsträckning det symboliska värde
som produceras och konsumeras. Företagens
förmåga att kommunicera och förpacka blir
därmed central när det som skall säljas är
abstrakta löften om framgång, hopp, trygghet
och lycka. Samtidigt ser vi hur en ny yrkeskår
av formgivare, designers och kommunikatörer växer fram. Den nya expressiva expertisen
utgörs av de aktörer som på olika sätt sysslar
med kommersiell strategisk produktion av
symboler. I takt med att denna expertis får
en ökande betydelse i samhället sker också en
professionalisering av företagens uttryck där
olika former av berättelser och bilder blir centrala uttrycksformer. Det övergripande syftet
med detta forskningsprojekt är att fördjupa
vår kunskap om hur immateriella värden materialiseras i skapandet av symboliska värden.
Projektet är uppbyggt kring två delstudier: (1)
En studie av konstruktionen av symboliska
värden i bilder och berättelser. (2) En studie av
den expressiva expertisen som aktör och fält.
Forskningsprojektet skall därmed bidra till en
vidare förståelse av hur varumärken skapas och
hur den varumärkta världen upprättas.
• I dagens organisationer och i forskningen
talas det ofta om nya organisationsformer som
påstås avvika från den byråkratiska organisationsformen. Vissa forskare talar explicit om
”post-byråkratiska organisationer” som ett
samlande begrepp för diverse projektifierade
och virtuella organisationsformer. Begreppet
byråkrati har ofta negativa konnotationer i
det offentliga samtalet och påstås ofta vara på
väg mot ett mindre inflytande som organiseringsform. Tvärt emot denna föreställning om
byråkratins minskade betydelse utgår forskningsprojektet från att en byråkratisk organisationslogik blir allt mer vanligt förekommande
och utbredd. Projektet syftar därför till att
studera hur svenska företag som fått utländska
ägare och som en följd av detta blivit allt mer
hierarkiska och rebyråkratiserade arbetar med
att bibehålla sin kreativitet och innovativitet.
Studien tar sin utgångspunkt i två olika produktutvecklingsmiljöer: läkemedelsindustrin
och bilindustrin. I läkemedelsindustrin tenderar
allt större summor att investeras i läkemedelsutveckling samtidigt som antalet så kallade
”blockbuster-drugs” blir allt färre. I bilindustrin
blir produktutvecklingsarbetet alltmer styrt av
fastställda arbetsmetoder som plattformar och
snävare utvecklingsbudgetar. Metodologiskt
utgår forskningsprojektet från en kvalitativ
metodik som inkluderar intervjuer och deltagande observationer. Personer som arbetar
inom läkemedels- respektive nybilsutveckling
kommer att intervjuas av forskargruppen.
87
88
Riksbankens Jubileumsfond
Företagsekonomi
Dnr J2004-0742
Företagsekonomi
Dnr J2004-0823
Från värdeskapande
till värdeskadande
processer: En studie
av ny Internetteknik
och dess betydelse
för digitala affärer
Filosofie doktor
Jonny Holmström
Umeå universitet
900 000 kr
Gränsöverskridande
problemlösning i
utvecklingsprojekt
Professor
Lars Lindkvist
Linköpings universitet
800 000 kr
• Projektet syftar till att skapa en djupare förståelse för den roll som Internetteknik spelar
för de företag som erbjuder en digital tjänst
eller produkt till en marknad. Det rapporteras
allt oftare om en ny form av digitala affärer
möjliggjorda av ny Internetteknik. En gräsrotsrörelse – en bottom up-rörelse i händerna på
konsumenter istället för en top down-rörelse
styrd av företagsledningar – har vuxit fram och
slagit hårt på många väletablerade företag. En
hotbild målas upp i form av decentraliserade
tekniker som peer-to-peerteknik och den förstörande kraft de har haft – och väntas fortsättningsvis ha – på kommersiella aktörer. Istället
för att Internetteknik fungerar som en del i en
värdeskapande process för företag kan man tala
om den värdeskadande process som tekniken är
en del av. Alla produkter och tjänster som kan
anta digital form – som film, musik och mjukvaruprogram – kan också distribueras i kanaler
som inte kontrolleras av företag. Samtidigt som
denna process kan ses som värdeskadande ur
ett företagsperspektiv är den samtidigt värdeskapande för andra aktörer. Detta projekt avser
att studera de värdeskapande och värdeskadande processer som uppstår i relation till ny
Internetteknik.
• Ett funktionsövergripande samarbete är
ofta en nödvändighet i samband med produktutveckling. Typiskt sett innefattar detta
simultan utveckling av flera enheters lokala
kunskapsbaser, samtidigt som dessa slutligen
måste integreras inom ramen för ett och samma
produkt- eller teknikutvecklingskoncept. Dock
rapporteras ofta hur man i sådan verksamhet
misslyckats med att få fram fungerande system
och om betydande tids- och kostnadsöverskridanden. En återkommande förklaring till svårigheterna är att samarbetet och kommunikationen fungerar dåligt till följd av att deltagarna
har olika kunskapsbakgrund, erfarenheter, inte
talar samma ”språk”, etc. Mot denna bakgrund
är forskningsprojektets övergripande syfte att
bidra till förståelsen av de problemlösningsprocesser som försiggår i utvecklingsprojekt.
Särskilt är ambitionen att utreda möjligheterna
att hantera gränssnittsproblem i projektgrupper som är tvärfunktionellt sammansatta. Detta
inbegriper utredning av vilka hinder för kommunikation och interaktion som kan finnas
samt vilka olika lösningar och hjälpmedel som
kan identifieras. Teoretiskt innebär studien ett
försök att vidareutveckla en teori om projektorganisering utifrån vetenskapssociologisk litteratur. Empiriskt bygger studien på en design
innefattande fallstudier och kvalitativ metodik.
Jubileumsdonationen
Företagsekonomi
Dnr J2004-0839
Historia
Dnr J2004-0225
När vattnet får styra
– en organisationsstudie om införandet
av vattendistrikt i
Sverige
Filosofie doktor
Petra Adolfsson
Handelshögskolan
i Göteborg
1 000 000 kr
Att resa till framtiden: Svenska resenärer på jakt efter ett
bättre samhälle under
mellankrigstiden
Filosofie doktor
Charlotte Tornbjer
Lunds universitet
1 500 000 kr
• Forskningsprojektet innefattar en studie av
organisering enligt en ny styrningsprincip.
Enligt EGs nya vattendirektiv skall vattnets
naturliga rörelse vara grunden för hur svenska
myndigheter och andra organisationer skall
arbeta med och samverka kring vattenrelaterade
frågor. Fem vattenmyndigheter skall inrättas och vara ansvariga för fem vattendistrikt i
landet. Studiens konstruktivistiska perspektiv
lyfter fram samspelet mellan natur, teknik och
människa. Detta samspel är angeläget att studera vid en omorganisering där det uttalade
målet är att vattnets egenskaper skall vara styrande. Hur organiseringsprinciper förändras
och påverkar de involverade aktörerna – både
kollektiv och individer – är i fokus. Syftet är att
analysera de organisatoriska förändringar som
sker då ett vattendistrikt införs och tidigare
aktörer inom området, som Länsstyrelsen och
kommuner, kan få andra roller än i det tidigare
vattenvårdsarbetet. Projektets metodik tar
fasta på mikroperspektivet, vilket betyder att
betoningen kommer att ligga på det dagliga
arbete som hantering av vattenfrågor innebär,
dvs. de handlingsmönster som utgör styrning
av vattenfrågor och vattenvård i ett vattendistrikt. Observationer och intervjuer kommer
att genomföras under tre år för att studera hur
arbetet med vattenfrågor förändras, men också
eventuellt förblir oförändrat, då vattendistrikt
införs.
• Mellankrigstiden är en tid med ivrigt sökande
efter nya vägar in i framtiden. I Ryssland hade
det skett en revolution och det gamla samhället hade definitivt gått i graven och ett nytt
hade börjat se dagens ljus. År 1929 kraschade
den amerikanska ekonomin, något som fick
efterverkningar i hela västvärlden. President
Franklin D. Roosevelt lyckades häva depressionen genom statsintervention och det program som brukar kallas The New Deal som
han introducerade 1933. Samma år tog Hitler
makten i Tyskland och en omorganisering och
likriktning av det tyska samhället enligt nationalsocialistisk ideologi tog vid. Dessa länder
kan på olika sätt sägas representera skilda vägar
in i framtiden. USA hade sedan länge fungerat
som ett framtidsland, medan Tyskland och
Sovjetunionen under mellankrigstiden blev
nya möjliga alternativ. I Sverige började samtidigt den svenska välfärdsstaten att byggas och
debatten om hur Sverige på bästa sätt skulle ta
steget in i framtiden var livlig. Hur skulle människors liv anpassas till det moderna samhället
och tvärtom?
Detta projekt vill undersöka hur svenskar
resenärer uppfattade olika försök att i andra
länder skapa nya vägar in i framtiden efter första världskrigets katastrofala följder. Betoningen
kommer att ligga på hur svenskar uppfattade
att vardagslivets problem i dessa länder hade
lösts och hur detta visade vägen in i framtiden.
89
90
Riksbankens Jubileumsfond
Idéhistoria
Dnr J2004-0299
Informationsvetenskap
Dnr J2004-0144
Den normala kroppens gränser: Om
hermafroditism,
medicinsk klassificering och kontroll,
1750–1850
Filosofie doktor
Maja Larsson
Uppsala universitet
1 400 000 kr
Spelet om mediepolitiken
Docent
Lars Nord
Mittuniversitetet
Sundsvall
1 010 000 kr
• Syftet med detta projekt är att studera hur
normerande kunskap om kön och sexualitet
etableras och förändras i ett kulturhistoriskt
sammanhang. Mer specifikt undersöks hur den
medicinska diskussionen om normalitet och
avvikelse med avseende på kön och sexualitet
såg ut i Sverige under perioden 1750–1850. Hur
behandlade läkare människor vars könstillhörighet inte upplevdes som helt entydig? Vad
spelade biologin respektive livsstilen för roll i
bedömningarna av någons sexuella identitet?
På vilka sätt ingick medicinens klassificeringar
och frisk- respektive sjukförklaringar av hermafroditer, tveköningar och man-kvinnor i det
kulturella formandet av ett allt viktigare ideal
om en tydligt könsbestämd och heterosexuellt
orienterad individ? Med utgångspunkt i provinsialläkarrapporter, rättsmedicinska handböcker, läkarvetenskapliga artiklar och populärmedicinska texter analyseras synen på avvikande
kroppar, kön och sexualiteter i en tid när den
moderna vetenskapen alltmer tenderade att
överta kyrkans tidigare tolkningsföreträde
i sexuella spörsmål. I projektet kombineras
vetenskapshistoria med språk- och genusteoretiska perspektiv för att på så vis generera ny
kunskap inom nämnda fält. Tyngdpunkten ligger på det, i tidigare forskning sällan studerade,
medicinska sekelskiftet 1800 och resultaten
förväntas bidra till den internationellt livaktiga
diskussionen om när och i vilket sammanhang
tanken om en heterosexuellt normerande kropp
växer fram i västerländsk kultur.
• I detta projekt granskas hur den svenska
mediepolitiken formats mot bakgrund av de
senaste decenniernas snabba medieutveckling.
Det sker genom en analys av motiven bakom
riksdagspartiernas ståndpunkter i några av de
senaste decenniernas viktigaste mediepolitiska
beslut i den svenska riksdagen under perioden
1970–2000. Syftet med projektet är att kartlägga hur den svenska mediepolitiken formats
i skärningspunkten mellan politiska ideologier,
partistrategier och medieförändringar. De
centrala frågeställningarna är: Vilka politiska
aktörer har påverkat mediepolitikens utformning? Hur kan de senaste decenniers viktigaste
mediepolitiska beslut förklaras? Har medieutvecklingen påverkat partiernas mediepolitiska
manöverutrymme?
Riksdagspartiernas agerande i samband
införandet av presstödet 1971, beslutet om den
nya lokalradion 1977, beslutet om den tredje
marksända TV-kanalen 1991 och införandet av
reklamradio 1993 analyseras. Dessa fyra centrala
mediepolitiska beslut har fått stor betydelse för
det svenska mediesystemet och är därför logiska
att granska. Genom att två av besluten har
skett under 1970-talet och de två andra under
1990-talet ges också möjligheter att jämföra
hur besluten tillkommit under olika skeden av
medieutvecklingen, präglade av reglering eller
avreglering. En annan viktig utgångspunkt är
att de fyra besluten tillkommit i olika parlamentariska situationer.
Jubileumsdonationen
Juridik
Dnr J2004-0004
Juridik
Dnr J2004-0127
EU-medlemskapets
inverkan på svensk
folkrättspraxis
Professor
Said Mahmoudi
Stockholms universitet
1 000 000 kr
Likhet inför skattelag
Professor
Robert Påhlsson
Göteborgs universitet
1 120 000 kr
• Som ett litet industriland utanför NATO och
granne till Sovjetunionen hade Sverige under
hela perioden efter andra världskriget fram till
slutet av 1980-talet ett starkt nationellt intresse
att formellt bedriva en neutralitetspolitik, ha ett
trovärdigt försvar och verka för ett effektivt FN.
Den nya världsordningen efter Sovjetunionens
sönderfall och Sveriges medlemskap i EU
1995 har skapat nya förutsättningar för svensk
folkrättspraxis. Det gäller framför allt Sveriges
syn på internationell våldsanvändning. Sverige
har varit en trogen anhängare av FN och en
motståndare till varje form av våldsanvändning
utanför FN-stadgans strikta ramar. Landets
reaktion mot USAs bombning av en fabrik
i Sudan 1998, mot NATO-bombningarna i
Kosovo 1999, mot Afghanistankriget 2001
och mot USAs krig i Irak 2003 ger upphov
till funderingar över eventuella förändringar i
Sveriges uppfattning om internationellt bruk
av våld. Syftet med denna studie är att fastställa
i vilken utsträckning en eventuell förändring
är resultatet av de krav som externa faktorer,
såsom Sveriges EU-medlemskap eller den nya
världsordningen med en supermakt, ställer.
Forskningens resultat kommer att läggas till
grund för en bedömning av Sveriges faktiska
möjligheter att utöva en självständig och konsekvent praxis beträffande internationellt bruk av
våld i framtiden.
• Projektets konkreta syfte är att undersöka
hur man bäst konstruerar likhet inför lagen
på ett område som berör de flesta människor,
nämligen i skattejuridiken. Går det alls att
sammanfatta några kriterier för jämförbarhet
här, och går det att göra det på ett sätt som är
både konsekvent och kontrollerbart? Projektet
skall genomföras under en tvåårsperiod och
redovisas dels i en monografi på svenska, dels i
utvärderande artiklar på svenska och engelska.
Uppläggningen av monografin kan indelas i en
allmän och en speciell del. Den allmänna delen
skall innehålla en avgränsning av den skatterättsliga likhetsprincipen från andra rättsprinciper på skatterättens område. I denna del skall
även konstitutionella förutsättningar för lika
behandling av lika fall i skatterätten analyseras.
I projektets andra speciella del skall närmare
analyseras betydelsen för likhetsprincipens upprätthållande av rättskällan administrativ praxis.
Undersökningen skall i denna del även innehålla en inventering och analys av faktorer, vilka
kan uppfattas som typiskt sett ägnade att väcka
frågan om huruvida två jämförbara fall föreligger eller ej. Bland sådana faktorer kan nämnas
beskattningens förhållande till rummet, till
olika branscher, till tiden samt till administrativ
praxis i form av schabloner.
91
92
Riksbankens Jubileumsfond
Juridik
Dnr J2004-0731
Klassiska språk
Dnr J2004-0228
Vårdnadstvister och
barnets bästa – en
studie av alternativa
modeller för tvistlösning på familjerättens
område
Juris doktor
Anna Singer
Uppsala universitet
1 850 000 kr
Syndare från norr:
Sverige och Finland i
det medeltida penitentiariearkivet
Docent
Claes Gejrot
Riksarkivet
1 100 000 kr
• Varje år är närmare 50 000 barn i Sverige
med om att deras föräldrar separerar. Av dessa
får ungefär vart tionde barn uppleva att föräldrarna strider om vårdnadsansvaret i domstol
– tvister som är förenade med stora kostnader
både mänskligt och ekonomiskt. Dagens regelsystem för handläggning av vårdnadstvister i
domstol tillkom i början av 1900-talet, utifrån
den tidens syn på barn, föräldraskap och det
rättsliga vårdnadsansvarets innebörd. Det finns
omständigheter såväl i regelsystemet som i den
verklighet domen skall fungera i som motiverar
en granskning av den rådande ordningen för
att lösa vårdnadstvister. Det saknas dock idag
en grundläggande diskussion om processens
roll för lösandet av familjerättsliga konflikter.
På andra rättsområden än familjerätten har en
utveckling av olika former av alternativ tvistelösning ägt rum. Projektets övergripande syfte
är att generera kunskap och föreslå alternativa modeller som kan ge förutsättningar för
en utveckling och förbättring av samhällets
handläggning av vårdnadstvister. De rådande
processuella ordningarna för handläggning av
vårdnadstvister kommer att granskas och analyseras. Vidare skall pågående alternativ verksamhet för konfliktlösning i dessa fall kartläggas.
Vårdnadstvisten är en komplex frågeställning
vars lösning inte endast kan ges genom rättssystemet. Kunskaper från andra områden än juridiken är nödvändiga. Projektet bedrivs därför
tvärvetenskapligt med hjälp av både rättsdogmatisk och rättssociologisk metod.
• Projektets mål är att presentera och analysera
de texter rörande Uppsala kyrkoprovins under
senmedeltiden som bevarats i det påvliga penitentiarieämbetets arkiv. Ämbetet är den instans
i Vatikanen som handhar svåra absolutionsärenden. Totalt rör det sig om cirka 430 texter
på latin (motsvarande ca 150 sidor) ur olika
handskrivna volymer. Texterna ger ny kunskap
om det senmedeltida samhället och dess människor. Materialet har hittills varit okänt för
forskningen och är av stort intresse för bland
annat historiker, teologer, rättshistoriker och
filologer. Projektet är tvärvetenskapligt utformat. Fil. dr Sara Risberg (latin) och docent
Kirsi Salonen (historia) har engagerats för arbetet. Projektet leds av Svenska Riksarkivet och
Svenskt Diplomatarium genom docent Claes
Gejrot och stöds aktivt av Finska Riksarkivet.
En referensgrupp har knutits till projektet.
Projektet finansieras även med medel från
Kungl. Vitterhetsakademien och Riksarkivet i
Sverige.
Volymen som blir projektets slutprodukt
planeras få följande innehåll: (1) Ett inledande
avsnitt där det medeltida penitentiarieämbetet
presenteras och det nu aktuella materialet sätts
in i sitt språkliga, historiska, kyrkorättsliga
och teologiska sammanhang. (2) En komplett
textkritisk edition av den latinska texten med
kritisk notapparat. (3) Fylliga innehållssammanfattningar. (4) Kommentarer till sakinnehållet.
(5) Person, ort- och sakregister.
Jubileumsdonationen
Konst
Dnr J2004-0192
Kulturgeografi
Dnr J2004-0142
Mathias Spihler:
Verksamheten som
arkitekt 1670–1690
Filosofie doktor
Claes Ellehag
Stockholms universitet
1 100 000 kr
Stater i omvandling
och deras brottsgeografi
Filosofie doktor
Vania Ceccato
Kungliga Tekniska
högskolan
1 200 000 kr
• Forskningsprojektets syfte är att kartlägga
arkitekten Mathias Spihlers verksamhet i
Sverige under 1600-talets senare hälft. Spihler
var elev till den kunglige arkitekten Jean de la
Vallée och blev en mycket efterfrågad arkitekt.
Men han hade endast tjänst som verkmästare
och fortifikationsingenjör. Hans mest kända
byggnader är Kungsholms kyrka i Stockholm
samt Salsta och Sjöö slott i Uppland. Ett
forskningsmässigt problem är att dennes verk
ofta har fått gälla som verk av den ledande
arkitekten Nicodemus Tessin d.ä. Inom den
konstvetenskapliga forskningen har Mathias
Spihler snarare uppfattats som underarkitekt
och arbetsledare än arkitekt. Han har därför
stått i skuggan av de ledande arkitekterna.
Projektet syftar till att visa att Mathias Spihler
snart blev en självständig arkitekt som har ritat
många byggnader. Genom forskningarna kommer Spihlers konstnärliga stil att karakteriseras.
Han blev även pionjär för arkitekter med egen
rörelse i Sverige.
• Tids- och rumsliga mönster för brott i de
tre baltiska staterna Estland, Lettland och
Litauen är temat för detta projekt. Det innefattar visualisering och analys av de varierande nivåerna och sammansättningen av en
utvald grupp brott. Studien kommer att täcka
övergångsperioden från planekonomi till marknadsekonomi under 1990-talet. Förberedelsen
inför inträdet i EU ingår också tidsmässigt i
projektet. Studien behandlar tre olika rumsliga
nivåer. Den första är mikronivån vilken innefattar jämförelsen mellan nationsstater. Analysen
kommer även att inriktas på bedömning av
mesonivån vilken innefattar analys av regionala
brottsmönster inom de tre länderna och relaterar dessa till regionala socioekonomiska karakteristika. Slutligen kommer man på mikronivån
att använda en detaljerad geografisk databas för
huvudstaden Tallinn för att fokusera på interurbana processer som kan förklara stadens olika
brottsmönster.
93
94
Riksbankens Jubileumsfond
Kulturgeografi
Dnr J2004-0548
Kulturgeografi
Dnr J2004-0612
Traditionell botanisk
kunskap och växtanvändning i nordvästra Estland
Filosofie licentiat
Ingvar Svanberg
Uppsala universitet
1 400 000 kr
Ekologi, makt och
religion: Kognitiva
landskap på Yucatánhalvön
Filosofie doktor
Christian Isendahl
Malmö högskola
1 400 000 kr
• Det har hävdats att Europa är den minst
studerade regionen i världen rörande lokala
kunskaper. Sant är att vår tid kännetecknas av
en fortgående förlust av traditionella ekologiska
kunskaper rörande den biologiska mångfalden. Däremot finns det ett stort källmaterial
av folktraditioner i Norden som är värda att
analysera. Med utgångspunkt i det samlade
historiska källmaterialet rörande den estlandssvenska kust- och öbefolkningen före 1940
avser detta projekt att utveckla metoder och
formulera modeller för att med etnobiologiska
teorier undersöka traditionella ekologiska kunskaper och utnyttjandet av biologiska resurser i
lågteknologiska samhällen. Med hjälp av detta
källmaterial skildras den samlade kunskap som
befolkningen i de estlandssvenska bygderna
hade i den folkliga botaniken, dvs. rörande
träd, örter, gräs, ormbunkar, mossor, lavar
och alger samt hur dessa utnyttjades till virke,
foder, livsmedel, färgämne, råmaterial, hygieniska ändamål, kryddor, medicin, garvning etc.
Studien innefattar också växternas benämningar
samt betydelse för sedvänjor, föreställningar
och ritualer. Dessutom belyser projektet hur
estlandssvenskarna förvaltade lokala naturresurser. Förutom att värdera och utveckla
etnobiologiska analysmetoder, avser projektet
att förmedla ett försvunnet biologiskt kulturarv
från den baltiska kusten. Inom projektet görs
också komparativa analyser av resursutnyttjande
i andra känsliga ö- och kustsamfund. Projektet
vill dessutom vara en viktig motor för utvecklandet av etnobiologin som vetenskap, inte
minst utifrån en europeisk kontext.
• Projektet syftar till att nå en nyanserad
förståelse av de dynamiska socio-ekologiska
relationer och processer som präglat landskap
och människa på Yucatán-halvön i Mexiko.
Särskilt strävar projektet efter att förstå sambanden mellan naturresurser, ekonomiska
system, maktstrukturer, sociala strukturer och
kosmologi. Medlemmarna i forskargruppen
har disputerat på avhandlingar som fokuserar
på mayaindianernas kultur, religion, historia,
landskapshistoria och arkeologi. Detta medför
att teoribildning och metodik i projektet är
flervetenskapliga och har växt fram i gränslandet mellan arkeologi och religionshistoria.
Projektet fokuserar på tre separata fallstudier
för att undersöka hur ekologi, makt och religion har interagerat för att skapa olika syner
på landskapet bland olika skikt i befolkningen
genom tid och rum. Den första fallstudien
fokuserar på den klassiska och postklassiska
perioden (ca 600–1100 e.Kr.) och utgår ifrån
arkeologiska undersökningar i Mayastaden
Xuch. Den andra fallstudien baseras på etnohistoriskt källmaterial från 1400- och 1500-talen,
och syftar till att rekonstruera kosmologi,
sakrala landskap och sociopolitisk organisation under denna tid. Den tredje fallstudien
syftar till att dokumentera olika nutida syner på
landskap, makt och religion i Chichén Itzá, en
betydande Mayastad under 1000- till 1200-talen
som idag är vallfartsort både för en politiserad inhemsk traditionsutövning såväl som för
nyandliga sökare från västvärlden.
Jubileumsdonationen
Lingvistik
Dnr J2004-0527
Litteraturvetenskap
Dnr J2004-0205
Språkliga och
kulturella faktorer
som påverkar intervention för flerspråkiga barn med
grav språkstörning
Professor
Ulrika Nettelbladt
Lunds universitet
1 400 000 kr
Gestaltning av
sinneserfarenheter
i samtida litteratur
och film
Filosofie doktor
Kerstin Bergman
Lunds universitet
1 400 000 kr
• Tidigare forskningsresultat har visat att föräldrar till flerspråkiga barn med språkstörning
i signifikant högre grad avbryter logopedisk
intervention jämfört med föräldrar till enspråkiga barn. Ju gravare språkstörningen är, desto
högre blir risken för avbrott, trots föräldrarnas
oro. Prognosen för ett barn med grav språkstörning försämras om interventionen avbryts.
Projektets syfte är att utröna vilka språkliga och
kulturella faktorer som kan ligga bakom föräldrarnas beslut att avbryta. Kunskap om vilka
språkliga och kulturella hänsyn som behöver
tas, krävs för att föräldrar skall känna sig delaktiga i den intervention som erbjuds.
45 flerspråkiga familjer kommer att intervjuas; familjer som avbrutit respektive fullföljt interventionen, samt för en jämförelse
flerspråkiga familjer vars barn har en normal
språkutveckling. 10 enspråkiga familjer som
fullföljt interventionen kommer också att intervjuas. Samtliga familjer kommer att intervjuas
angående språksocialisation, attityder till språkstörning och sin uppfattning om en optimal
intervention. De logopeder som behandlat barnen kommer att intervjuas om sina åsikter kring
intervention för flerspråkiga barn. I ett tidigare
projekt kring flerspråkiga barn med språkstörning upprättades en databas på 759 flerspråkiga
och enspråkiga barn. Den kommer att kompletteras med data kring intervention och utgöra en
viktig referenspunkt vid analysen av orsaker till
att interventionen avbrutits respektive fullföljts
för barnen i detta projekt.
• Syftet med projektet är att studera gestaltningen av sinneserfarenheter i samtida litteratur
och film. Hur ser denna gestaltning ut? Vad
karaktäriserar den? Hur förhåller den sig till
naturvetenskapliga, filosofiska och kulturella
föreställningar och kunskaper om sinnena och
deras funktion? Ytterst avser projektet att besvara eller belysa frågan om det genereras någon
specifik kunskap om mänskliga sinneserfarenheter i litteratur och film. Kan dessa medier lära
oss någonting om sinneserfarenheter utöver
vad den moderna naturvetenskapen kan?
I detta projekt studeras ett antal filmer och
litterära verk från såväl de finkulturella som
de mer populära genrerna, fördelade på fyra
delstudier som behandlar olika aspekter av sinneserfarenhet. Något generaliserande kan man
säga att den första studien om smärta kretsar
kring den maximala sinneserfarenheten, medan
den andra om kompensatoriska sinnen behandlar frånvaron av sinnesintryck. Den tredje
studien om vad som är specifikt mänskligt
med våra sinnen vidgar perspektivet genom att
gå utanför människan, medan den fjärde om
flashbacks vid minnesförlust söker sig inåt i det
mänskliga medvetandet.
Gemensamt för projektets fyra delstudier är
att de huvudsakligen behandlar vad som skulle
kunna betecknas som sinneserfarenheternas
gränsområden. Detta bottnar i att det är där
sinnenas funktioner prövas och framträder
särskilt tydligt, vilket i sin tur gör det extra produktivt att studera dessa gränsområden för att
söka ny kunskap om sinnena.
95
96
Riksbankens Jubileumsfond
97
Stilrent: Margit Abenius som
forskare, litteraturkritiker och
kulturpersonlighet
Jubileumsdonationen
Litteraturvetenskap
Dnr J2004-0459
Medicin
Dnr J2004-0036
Stilrent: Margit
Abenius som forskare,
litteraturkritiker och
kulturpersonlighet
Filosofie doktor
Marta Ronne
Uppsala universitet
825 000 kr
Orsaker till olikheter i
beteende, personlighet och anpassning
Docent
Paul Lichtenstein
Karolinska Institutet
1 200 000 kr
• Huvudföremålet för denna studie är Margit
Abenius (1899–1970), litteraturforskare, essäist, kritiker och kulturpersonlighet verksam
från tidigt 1930-tal till sin död 1970. Abenius
studeras här som kvinnlig aktör inom såväl
det akademiska fältet som litteraturkritikens
fält. Hon utgör ett intressant exempel på en
kvinnlig kritikers gärning som kulturförmedlare och folkbildare inom en mansdominerad
yrkeskår. Forskningen om köns- och maktstrukturer inom kritikerkåren och därmed
om kvinnliga litteraturkritikers villkor under
den svenska efterkrigstiden är för närvarande
obefintlig. Avsikten med denna studie är därför
att undersöka vad det innebar att vara en av sin
tids mycket få kvinnliga kritiker och samtidigt
etablerad och inflytelserik, med förmågan att
påverka sin tids litteraturdebatt och att nå en
bred publik. Samtidigt studeras Abenius som
kvinnlig akademiker som valde en alternativ
karriärväg utanför universitetet. Studien avser
nämligen också att undersöka vilka villkor som
gällde för de kvinnliga intellektuella som efter
disputationen valde att lämna akademin till förmån för annan kulturverksamhet.
• Syftet med denna studie är att analysera genetiskt material från ett stort urval tvillingar och
deras familjer, där man redan undersökt individernas miljöer i och utanför deras familjer samt
deras anpassning (personlighet, beteenden,
användning av droger, mental hälsa). Projektet
kommer att studera hur arv och miljö samverkar i individers anpassning samt att undersöka
om det finns ett samband mellan specifika
gener och anpassning, om sambandet mellan
gener och anpassning går via specifika miljöer
samt om sambandet ser olika ut i olika miljöer.
Medicinsk, genetisk, samhällsvetenskaplig och
humanistisk forskning försöker idag förstå hur
arv och miljö samverkar för att forma beteenden, personlighet och anpassning. Enda sättet
att klarlägga detta komplexa samspel är att
använda familjestudier och samtidigt undersöka
såväl gener som viktiga miljöfaktorer, framför
allt familjemiljö. Denna studie kommer att ge
unika möjlighet till sådana analyser. Projektet
har samlat in genetiskt material på 3 606 individer, tvillingar, deras partners och tonåriga barn,
och behöver nu extrahera DNA och genotypa
dessa individer. Omfattande data om dessa
individers miljöer (socioekonomisk status,
socialt nätverk, livshändelser), familjeprocesser
(äktenskaps-, syskon- och föräldra-barn-relationer) samt anpassning (personlighet, beteenden,
alkohol/tobak/drog användning, mental hälsa)
finns redan.
97
98
Riksbankens Jubileumsfond
Medicin
Dnr J2004-0597
Moderna språk
Dnr J2004-0368
En populationsstudie
av äldres psykiska
hälsa och kognitiva
funktion
Professor
Ingmar Skoog
Sahlgrenska universitetssjukhuset
1 500 000 kr
Att granska översättningar – en kombinerad produkt- och
processtudie
Filosofie doktor
Alexander Künzli
Stockholms universitet
600 000 kr
• Projektet skall jämföra två födelsekohorter
(födda 1901–02 och 1930) som följs från 70 till
75 års ålder rörande kognitiv funktion, förekomst av demens, andra psykiska störningar
och kroppslig ohälsa, och studera hur riskfaktorer för psykisk och kroppslig ohälsa förändrats
under en 30 års period.
H70-studierna är multidisciplinära prospektiva studier av äldre i Göteborg. 70-åringar
födda 1901–02 och 1930 undersöktes psykiatriskt med identiska metoder 1971–72 (N=392)
och 2000-2001 (N=615). Uppföljningsunde
rsökningar av de födda 1901–02 utfördes vid
75 (n=302), 79, 81, 83, 85, 88, 90, 92, 95, 97,
99 och 100 års ålder. Detta projekt gäller en
uppföljningsundersökning vid 75 års ålder av
de 70-åringar som undersöktes 2000–2001.
Undersökningsinstrumenten kommer att vara
identiska med dem som användes vid undersökningarna 1971–72 och 1976–77 av personer
födda 1901–02. I studien ingår psykiatrisk och
somatisk undersökning, kognitiva tester, anhörigintervju, social anamnes, dietundersökning,
bedömning av ADL-förmåga och socialt nätverk, omfattande laboratorieanalyser inklusive
genetiska analyser och röntgenundersökningar,
samt journal- och registerstudier. Studierna är
unika med avseende på de omfattande identiska
undersökningarna utförda med 30 års mellanrum, vilket kommer att ge ny kunskap om hur
sjukdomsmönster och kognitiv funktion, samt
betydelsen av olika riskfaktorer för psykisk och
kroppslig sjukdom, förändras över tid.
• Projektet är en studie inom översättningsvetenskapen. Syftet är att undersöka hur översättare granskar andras översättningar. Vilken
typ av ändringar gör de och hur många? Vilka
procedurer använder de sig av för att identifiera
brister i översättningar? Vilka principer styr
deras handlande och tänkande? Är vissa drag i
granskandet text-, språk- och kulturspecifika?
Studien utförs som en studie med 20 översättare, 10 med svenska som modersmål och 10
med tyska som modersmål. De får till uppgift
att granska 3 svenska respektive tyska översättningar av 3 franska källtexter. Texterna kommer
från följande områden: (1) juridik, (2) teknik,
(3) reklam. Översättarna får även instruktioner
om att tänka högt medan de utför granskningsarbetet. Verbaliseringarna transkriberas till så
kallade ”think-aloud protocols”. Ändringarna
i översättningarna relateras till de respektive
käll- och måltexterna samt till verbaliseringarna i protokollen för att studera hur de olika
granskningsprocedurerna och -principerna
påverkar översättningens slutgiltiga kvalitet.
Projektet belyser en hitintills försummad aspekt
på arbetsprocessen vid översättningars tillkomst
och bidrar därigenom till teoribildningen. Den
integrerade metodanvändningen är också av
metodologisk betydelse. Projektet har även
praktisk betydelse. Studien av hur översättningar granskas har hög relevans för översättarutbildningar samt för yrkesöversättare då dessa
ofta arbetar parallellt som språkgranskare.
Jubileumsdonationen
Musikvetenskap
Dnr J2004-0372
Nationalekonomi
Dnr J2004-0146
Musik och politik på
1970-talet – politiseringen av ett fält
Professor
Alf Arvidsson
Umeå universitet
950 000 kr
Portföljval och
investerarbeteende
Professor
Magnus Dahlquist
Institutet för
Finansforskning
1 100 000 kr
• Under 1970-talet rådde ett speciellt politiserat tillstånd kring musik i Sverige.
Musikgenrer och konsertformer diskuterades
i politiska termer, skivbolag startades kring
och klassificerades utifrån politiska idéer,
stat, kommun och Sveriges Radio granskades och avkrävdes förändrad praxis avseende
stöd till musik och musikutbud på politiska
grunder, populärmusikartister avkrävdes politiska ställningstaganden i massmedia. Det
skapades en stor mängd musik med föregivet
(vänster)politisk karaktär – antingen inskrivet
i sångtexter, eller genom det sätt den presenterades.
Syftet är att studera denna politisering, dels
ur ett brett idé- och kulturperspektiv, dels i
form av närstudier av hur musikverk politiserades i konception, framförande och publikt
mottagande. Politiseringen ses som både ett
estetiskt ställningstagande och som en strategi
på ett samhälleligt fält. Vilka frågor räknades
som politiska, hur omsattes de i handlingar
och ställningstaganden på musikens område,
hur lyftes musikaliska frågor till ett politiskt
plan? Vilka musikaliska uttryck blev resultatet?
Politiseringen skall studeras utifrån tre överlappande kontexter: dels som ett skeende inom
det offentliga musiklivet, dels som en del av en
politisering av kulturlivet i bredare bemärkelse
samt även som en form av politisk praxis för
vänsterorganisationer. Inom samtliga områden
skall ett diskursanalytiskt perspektiv tillämpas.
• Projektet avser att behandla portföljvalsproblem och investerarbeteende för individuella
och institutionella investerare, med särskilt
beaktande av den information och de incitament de har. Projektet innehåller fyra delprojekt. I det första delprojektet undersöks hur
analytiker och förvaltare tolkar och bearbetar
information beroende på graden av lokal kännedom om en marknad. Det andra delprojektet
analyserar förekomsten av skatteklientel med
hjälp av detaljerade ägardata över svenska börsnoterade bolag. Dessa två delprojekt belyser
hur information och incitament påverkar institutionella investerare. Det tredje delprojektet
utgår från traditionella portföljvalsrekommendationer och kvantifierar värdet av att dynamiskt förändra mixen av tillgångar beroende på
den information som finns tillhanda. Därutöver
studeras betydelsen av investeringshorisontens
längd. Det fjärde och sista delprojektet undersöker individuella investerares beteende på en
internetmarknad. Med hjälp av unika transaktionsdata från en internetmäklare, samt med
kompletterande information om investerarnas
inkomst, förmögenhet, utbildning m.m., detaljstuderas hur köp och försäljningar av aktier
verkställs. De två sista delprojekten belyser individuella investerares portföljval och handelsstrategier, dels utifrån olika informationsaspekter,
dels med utgångspunkt i sådana beteendemönster hos individer som tidigare har observerats i
experiment.
99
100
Riksbankens Jubileumsfond
Nationalekonomi
Dnr J2004-0387
Nationalekonomi
Dnr J2004-0468
Institutioner,
ekonomisk politik
och tillväxt
Professor
Fabrizio Zilibotti
Stockholms universitet
1 200 000 kr
Gruppselektion och
sociala normer
Docent
Karl Wärneryd
Handelshögskolan i
Stockholm
1 000 000 kr
• Syftet med detta forskningsprojekt är att
bedriva makroekonomisk forskning med
särskilt fokus på finans- och penningpolitik,
finansmarknadernas funktionssätt och hur förutsättningar för god tillväxt kan skapas. Med
hjälp av dynamiska makroekonomiska modeller
kommer projektet att analysera centrala frågor
i makroekonomi och offentlig ekonomi såsom
hur beskattning av arbete och kapital optimalt
bör ske över tiden, hur tillhandhållande av
kollektiva varor som utbildning och offentlig
infrastruktur bör organiseras samt hur socialförsäkringar bör konstrueras. Projektet skall
ämna också analysera frågan om hur långsiktig
tillväxt och effektivitet kan befrämjas genom
ändamålsenliga och politiskt genomförbara
reformer, och betonar särskilt de politiska
incitamenten i beslutsprocessen. Trots att vissa
ekonomiska förändringar generellt kan vara
att föredra, kan de vara svåra eller till och med
omöjliga att genomföra inom en given politisk
institution. En grundhypotes i forskningsprojektet är att politiska institutioner måste tas
explicit hänsyn till och vara en integrerad del av
den makroekonomiska forskningen. Projekt är
uppdelat i tre delprojekt. Det första fokuserar
på finanspolitiken och dess politiska beslutsprocess. Det andra fokuserar på beteendemässiga
aspekter och informationsasymmetrier med
applikationer på finansmarknaderna och penningpolitiken. Det tredje fokuserar på innovationer och tillväxt.
• Evolutionär spelteori har på senare år blivit
ett populärt redskap i ekonomisk teori. Det
är en vanlig uppfattning att den evolutionära
ansatsen visar att antaganden om att jämvikt
uppnås i ekonomiska och sociala sammanhang
kan stödjas på mindre stränga antaganden om
individuell rationalitet än vad man traditionellt
trott. Den gängse evolutionära spelmodellen
har dock ett antagande om gruppselektion
inbyggt. Med gruppselektion menas att beteenden som klarar sig relativt sämre än andra
beteenden i samma grupp ändå kan överleva på
lång sikt därför att gruppen klarar sig relativt
sett bättre än andra grupper. Om gruppselektionseffekten avlägsnas från den evolutionära
spelmodellen gäller inte längre centrala resultat
som t.ex. att strängt dominerade strategier sållas bort på lång sikt. En del av projektet syftar
till att utveckla en modell av evolution i spel
i avsaknad av gruppselektionseffekter, och
således utröna gruppselektionens betydelse för
litteraturens centrala resultat. En annan del av
projektet syftar till att visa hur gruppselektionseffekter kan användas för att förstå framväxten
av sociala normer som föreskriver att individen
bidrar till tillhandahållandet av kollektiva varor
även då direkta incitament saknas.
Jubileumsdonationen
Nationalekonomi
Dnr J2004-0824
Pedagogik
Dnr J2004-0117
Hur påverkar socialförsäkringarna arbetsutbudet, sparandet
och inkomstfördelningen?
Professor
Mårten Palme
Stockholms universitet
1 200 000 kr
Skolgångens och
ålderns relativa
betydelse för intellektuella prestationer
Filosofie doktor
Christina Cliffordson
Göteborgs universitet
1 800 000 kr
• Syftet med projektet är empirisk analys av hur
utformningen av trygghetssystemet i Sverige
påverkar individernas ekonomiska beteende
och inkomster. Detta har i sin tur betydelse för
resursfördelningen i samhällsekonomin samt
möjligheterna att i framtiden kunna finansiera
ett generöst trygghetssystem. Problemområdet
har hög relevans för samhällsdebatten i synnerhet då många socialförsäkringar just genomgått
stora förändringar eller står inför omprövningar. Det offentliga pensionssystemet reformerades i slutet av 1990-talet och för närvarande
pågår en diskussion om utformningen av sjukförsäkringen. Detta skapar behov av utvärderingar av såväl de genomförda reformerna som
av hur alternativa utformningar av de övriga
systemen påverkar de försäkrades beteenden
och därmed inkomstfördelningen och finansie
ringsmöjligheterna. Under senare år har också
det inbördes beroendet mellan olika socialförsäkringar uppmärksammats. Detta understryker
behovet av den breda ansats som forskningen
inom projektet eftersträvar. Det första delområdet bygger på arbete som tidigare genomförts
i gruppen och undersöker i vilken utsträckning
det är ekonomiska incitament eller institutioner
som påverkar arbetskraftsdeltagandet bland
äldre. Det andra området fokuserar på pensionssystemets effekter på inkomstfördelningen
medan det tredje undersöker effekterna på
sparandet. Slutligen undersöker projektet hur
de olika delarna i socialförsäkringen samverkar
samt pensionssystemets välfärdseffekter.
• En klassisk frågeställning inom pedagogiken
med betydande teoretiska, metodologiska och
praktiska implikationer avser skolgångens och
ålderns relativa betydelse för utvecklingen av
intellektuella prestationer. Tidigare studier,
vilka dock vidlåds av metodologiska problem,
visar betydande effekter av skolgång. Två
problem, som båda kan innebära en överskattning av skoleffekten, är selektionseffekter
relaterade till ålder vid skolstart och det givna
antagandet att effekten av ålder är linjär. Syftet
med projektet är att studera dessa fenomen
genom att tillämpa delvis nya metoder, bland
annat för hantering av inkompletta data, på
unika longitudinella data. Databasen innehåller populationsdata med bland annat betyg
för successiva kohorter och urvalsdata med
resultat från samma intelligenstest i två årskurser för två kohorter. Projektet kommer att
genomföras som tre delprojekt: (1) effekter av
selektiva bortfall på bestämning av ålderseffekter undersöks och linearitetsantagandet utsätts
för prövning, (2) homogeniteten av effekten av
ålder inom årskurserna 3 och 6 skattas och på
grundval av dessa resultat beräknas den relativa
betydelsen av skolgång och (3) genom utnyttjandet av resultat från det militära inskrivningsprovet som genomförs någon gång under det
halvår individen fyller 18 år, vilket innebär att
både ålder och omfattning av skolgång varierar
oberoende av varandra, uppnås en optimal
design för att separera betydelsen av ålder och
skolgång för utvecklingen av intellektuella prestationer.
101
102
Riksbankens Jubileumsfond
Psykologi
Dnr J2004-0511
Psykologi
Dnr J2004-0828
Spädbarns förmåga
att uppfatta handlingar och intentioner
Professor
Claes von Hofsten
Uppsala universitet
1 350 000 kr
Psykologiska undersökningar av mänskliga feromoner
Docent
Mats J. Olsson
Uppsala universitet
1 880 000 kr
• En samlad forskning visar att vi uppfattar
våra egna och andras rörelser som handlingar,
det vill säga i termer av avsikter och målinriktningar. När vi betraktar en person som griper
eller manipulerar ett objekt, är det inte själva
rörelserna som används för att genomföra
uppgiften som fångar uppmärksamheten. Det
är snarare vad personen griper och målet eller
delmålen för manipulationen. Denna fokusering på målet är av kritisk betydelse för vår
förmåga att förutsäga handlingar. Den bygger
på mentala modeller av de lagar och regler som
bestämmer våra beteenden (theory-of-mind).
Projektet planerar studier av spädbarn som får
betrakta andra personer som utför handlingar
och andra där de själva utför dessa. Studierna
förväntas ge svar på frågor om när i utvecklingen barn börjar förstå andras handlingar, samt
hur barn utvecklar förståelsen av olika typer av
handlingar. Nyligen utförd forskning antyder
att spädbarn först börjar förstå yttre handlingar
som griprörelser och förflyttningar, sedan förstår målinriktningen av andras pekanden eller
blickrörelser och allra sist förstår social interaktion mellan andra personer. Ett annat viktigt
syfte med studierna är att jämföra normala
barns utveckling av förståelse för andra personers handlingar och intentioner med barn som
har svårigheter med att utveckla dessa färdigheter. Sådana studier behöver inte genomföras på
spädbarn utan kan med fördel utföras på barn
med redan diagnosticerade svårigheter i dessa
avseenden, exempelvis autistiska barn.
• Många djur, både insekter och däggdjur,
kommunicerar via kroppsegna ”lukter”, så
kallade feromoner, som utlöser fysiologiska
processer eller specifika beteenden hos mottagaren, t.ex. ett närmandebeteende. Medan
denna typ av kommunikation i djurvärlden är
ett faktum befinner sig forskningen rörande
motsvarande kommunikation mellan människor i ett ovanligt tillstånd. Allmänheten och
industrin tenderar att anta att mänskliga feromoner existerar, och media rapporterar det som
ett faktum. Vetenskapen har därför befunnit
sig i den ovanliga positionen att försöka bevisa,
eller motbevisa, mänskliga feromoners existens
för en omvärld som redan tror på den. Även
om forskningen på mänskliga feromoner just
har börjat, tyder denna på en möjlig sensorisk
mekanism med effekter på sinnestämning, känslor och socialt beteende. Den föreslagna forskningen syftar till att i en serie studier undersöka
hur kvinnor och män reagerar psykologiskt på
potentiella, mänskliga feromoner med avseende
på sensorisk känslighet, sinnestämning, uppmärksamhet och närmandebeteende.
Jubileumsdonationen
Religionsvetenskap
Dnr J2004-0031
Religionsvetenskap
Dnr J2004-0464
Socialism, feminism
och ett efterkolonialt
experiment: Barbro
Johansson, missionär
och politiker
Teologie doktor
Karin Sarja
Uppsala universitet
1 250 000 kr
Nytt språk för en ny
tro – en undersökning av uttrycket
”pisteuein eis” i tidig
kristen litteratur
Teologie doktor
Jonas Holmstrand
Uppsala universitet
1 400 000 kr
• Syftet med projektet är att studera den
svenska missionären Barbro Johanssons arbete
i Tanzania från 1946 fram till 1990-tal med
koncentration på hennes insatser för tanzaniska kvinnor och politiska ställningstaganden
i självständighetskampen och byggandet av ett
socialistiskt Tanzania. Av stort intresse är också
hennes inflytande på Svenska kyrkans/Svenska
Kyrkans Missions och Socialdemokratiska
Arbetarpartiets hållning till Julius Nyereres
nationsbyggande samt hennes betydelse för
svenskt bistånd till Tanzania.
Ny grundforskning på hittills outforskat
källmaterial kommer att utföras (bl.a. Barbro
Johanssons samlingar och material i Tanzania)
och ny kunskap kommer att genereras om såväl
svensk som tanzanisk historia. Projektet bidrar
till att klargöra både Svenska kyrkans och SAPs
hållning till Tanganyika African National Union
(TANU) och enpartistaten i Tanzania. Barbro
Johansson (1912–1999) var kristen missionär,
socialist och feminist. Hon var parlamentsledamot i Tanzania och tanzanisk medborgare från
1960-talet. Hon ingick i den närmaste kretsen
runt Nyerere och hade kontakt med ledande
socialdemokrater i Sverige.
• Det grekiska verbet pisteuein, att tro, hade i
nytestamentlig tid normalt objektet i dativ. I
Nya testamentet har verbet ibland konstruerats
med prepositionen eis (in i, till) istället. Utan
någon noggrannare analys har konstruktionen i
allmänhet antagits vara likbetydande med dativkonstruktionen. Det finns dock skäl att ifrågasätta detta. Konstruktionen med eis förekommer inte före Nya testamentet, och åtminstone
fram till cirka 200 e.v.t. finner man den uteslutande i kristna texter. Dessutom används den i
stort sett bara då prepositionen följs av Kristus,
Kristi namn e.dyl. Detta tyder på att den är en
medveten språklig innovation för att uttrycka
en specifik kristen trosföreställning eller troserfarenhet. En möjlighet är att den skall förknippas med övertygelsen hos t.ex. Paulus om att
kristet liv försiggår ”i Kristus” och med tidiga
kristna tankar om dopet.
Projektets syfte är att studera betydelsen
hos denna språkliga innovation samt att placera in den i dess traditionshistoriska sammanhang, från dess tillkomst i urkyrkan till
omkring år 200 e.v.t. Undersökningen omfattar analyser av de enskilda förekomsterna av
uttrycket i tidig kristen litteratur, en analys
av tendenser och utvecklingslinjer i bruket av
det samt reflektioner kring dess uppkomst.
Forskningsresultatet kan leda till en delvis ny
förståelse av trosbegreppet i tidig kristendom,
av dess särart, uppkomst och utveckling. Det
kan också kasta nytt ljus över en rad enskilda
texter från den aktuella tiden.
103
104
Riksbankens Jubileumsfond
Religionsvetenskap
Dnr J2004-0496
Sociologi
Dnr J2004-0231
Exil och tradition:
Transnationell sufism
i Sverige
Professor
Catharina Raudvere
Lunds universitet
1 200 000 kr
Den svenska modellens kvinnor och män
– elit och biografi
i svensk efterkrigshistoria
Filosofie doktor
Åsa Lundqvist
Lunds universitet
1 300 000 kr
• Projektet syftar till att dokumentera och analysera hur sufigrupper i Skandinavien utvecklas
och förändras i diasporan samtidigt som de
upprätthåller kontakter med formella sufiordnar
i muslimska länder. Flödet av människor, varor
och idéer är ett faktum bland sufigrupper
sedan århundraden. Detta utbyte är något som
accentueras i senmoderna exilmiljöer och det
leder för många individer till ett ökat religiöst
engagemang. De större ordensorganisationerna
med sina många grenar har alltid varit transnationella inom den muslimska världen.
De två delprojekten bygger på fältarbeten i
såväl diasporamiljöer som i muslimska länder.
Avsikten är att göra grundlig dokumentation av några sufigruppers verksamhet och
därmed lyfta fram tidigare ej studerade sidor
av muslimskt liv i Västeuropa. Snarare än att
studera ledande personers teologiska idéer
syftar projektet till att undersöka sufismen som
vardaglig religiös praktik bland invandrare i
Skandinavien. Inte minst kommer kvinnors
och ungdomars engagemang att lyftas fram.
Några av de gemensamma områden som skall
undersökas är det konkreta fromhetslivet:
informella grupperingar och rörligheten mellan dessa, sociala och teologiska hierarkier,
bönesammankomster, gruppernas legendära
historieskrivning samt texternas närvaro i ritualer och därigenom belysa hur det diskursiva och
rituella är sammanvävt. En hypotes är att dessa
i dag informella, och ibland marginaliserade,
nätverk kommer att påverka utvecklingen av
islam i Europa.
• Studien behandlar en grupp höga statstjänstemän och -kvinnor i efterkrigstidens Sverige.
Denna grupp utgjorde en modern svensk
reformbyråkrati, där förvaltningen och de
ledande statstjänstemännen och -kvinnorna
spelade en aktiv roll i förverkligandet av den
”svenska modellen”. Projektets syfte är att
genomföra en biografisk studie av denna generation av ledande administratörer, som fungerade som en länk mellan ett kraftfullt program
för social förändring och det svenska samhällets
olika delar. Studien behandlar gruppens sociala
bakgrund, rekrytering till förvaltningen och
anknytningen mellan individuella levnadsöden
och övergripande förändringsprocesser i samhället. Gruppens medlemmar studeras enskilt,
men också som en eventuellt sammanhållen
generation av ämbetsmän (kvinnor och män),
bärare av reformistiska idéer i efterkrigstidens
statsförvaltning.
Centrala teoretiska begrepp är generation, genus, elit, biografi samt den ”svenska
modellen”. Forskningsprojektet är kvalitativt
orienterat och kommer framförallt att insamla,
bearbeta och analysera intervjuer av livshistorisk karaktär, olika former av arkivmaterial samt
vidareutveckla den teoretiska debatten kring
elit-, byråkrati- och generationsstudier.
Jubileumsdonationen
Sociologi
Dnr J2004-0262
Sociologi
Dnr J2004-0346
Jämförande studier
av utbildning och
familjebildning
Professor
Elizabeth Thomson
Stockholms universitet
1 650 000 kr
Andra klassens resa?
Nedåtrörlig social
mobilitet i ett longitudinellt perspektiv
Filosofie doktor
Susanne Alm
Institutet för
Framtidsstudier
1 500 000 kr
• Detta är ett komparativt projekt om betydelsen av utbildning för sannolikheten att uppnå
ett stabilt parförhållande med barn, ett viktigt
livsmål för de flesta människor. Jämförelser görs
mellan Sverige, Frankrike och USA, tre länder
med mycket olika nivåer på samhällsstöd till
barnfamiljer. Ett stabilt familjeliv ökar sannolikheten för ett högt individuellt välbefinnande,
vilket i sin tur bidrar till ett samhälles produktivitet och välfärd. Att skapa ett stabilt familjeliv
kräver dock resurser. Utbildning är det första
steget för att uppnå dessa resurser. Kunskapen
om den totala effekten av utbildning på ett
stabilt familjeliv är mycket knapphändig, likaså
under vilka livscykler utbildning har störst
effekt. Komparativ forskning om detta fenomen
saknas nästan helt. Vi undersöker utbildningens
betydelse för fem av familjebildningens nyckelhändelser: första parförhållandet, första- och
andrabarnsfödslar, övergången från samboende
till äktenskap, samt separation och skilsmässa.
Vi använder oss av livshistoriedata från den
svenska levnadsnivåundersökningen (2000),
den franska familjeundersökningen från 1999
samt USAs Family Growth Survey från 2002,
samt använder analysmetoder som kontrollerar
för icke-observerbar heterogenitet. Slutligen
ägnar vi särskild uppmärksamhet åt hur statliga
stöd riktade till barnfamiljer och familjens betydelse i Sverige kan reducera effekten av utbildning på sannolikheten att uppnå ett stabilt
parförhållande med barn.
• Medan intergenerationell social uppåtrörlighet ofta ses som ett både ”naturligt” och
önskvärt inslag i ett demokratiskt och öppet
samhälle, har nedåtrörlighet ofta betraktats som
något ”onaturligt” och som ett resultat av individuellt misslyckande. Betydligt mindre forskning har dock gjorts om social nedåtrörlighet
än om rörlighet uppåt i klasshierarkin. En central frågeställning för detta projekt är i vilken
mån faktorer som påverkar uppåtrörlighet även
kan bidra till att förklara social nedåtrörlighet?
Även om social nedåtrörlighet givetvis inte kan
ses som en spegelvändning av uppåtrörlighet,
är tesen att ny kunskap kan vinnas genom en
närmare integrering av perspektiven än vad
som vanligen varit fallet. Det kan hävdas att
forskning om uppåtrörlig mobilitet har ett
extra stort värde med hänsyn till sociala rättviseskäl. Utgångspunkten för detta projekt är dock
att en samlad kunskap av intergenerationell
social mobilitet bör innefatta studier av processer i båda riktningar. Förutom att kunskap om
bakomliggande orsaker till nedåtrörlighet är
av intresse i sig självt, kan insikt om dessa även
blottlägga ännu ej upptäckta förklaringar till
de alltjämt stora skillnader i livschanser som
är relaterade till ursprungsklass. Tillgången till
unik longitudinell intervjudata i kombination
med registeruppgifter ger mycket goda forskningsmöjligheter.
105
106
Riksbankens Jubileumsfond
Sociologi
Dnr J2004-0868
Statsvetenskap
Dnr J2004-0444
Stallkultur
Filosofie doktor
Nina Nikku
Linköpings universitet
1 325 000 kr
Politiskt ledarskap
och hälsa – betydelsen av moraliserande,
tvång och auktoritetstro för barns överlevnad
Docent
Bo Burström
Stockholms universitet
1 850 000 kr
• Hästar och ridning som fritidssysselsättning
är i stort sett en kvinnlig sfär. Beräkningar säger
att det finns en halv miljon ryttare i landet, 85%
är kvinnor. Många återfinns vid ridskolorna
runt om i landet. En tonåring i stallgänget tillbringar många timmar i veckan i den omedelbara närheten av hästen, det vill säga i stallet.
Syftet är att studera unga kvinnors skapande av
könsidentitet och normbildning i stallkulturen.
Fokus ligger på de värderingar, normsystem
och etiska positioner som utvecklas i den
specifika miljö som stallgänget och dess kulturella bestämning utgör. Studien utgår
från modern genusteori och dess begreppsbildning kring skapandet av könsidentitet. Till
detta förs en mikroetisk analys för att studera
unga kvinnors identitetsskapande och normbildande i en kvinnligt dominerad miljö på basal
nivå. En sådan teoretisk utgångspunkt söker
således pröva relationen mellan genusteori och
tillämpad etik som instrument för förståelsen av
skapandet av könsidentitet.
Det empiriska materialet består av deltagande
observationer på två ridskolor och intervjuer
med ungdomar i stallkulturen. I huvudstudien intervjuas unga flickor, men då det är
uppenbart att fältet har en vidare kontext än
den enskilda stalltjejens erfarenheter planeras
två specialstudier. Den första av pojkar inom
ridsporten och den kvinnligt dominerade stallkulturen. Den andra av återvändare, det vill
säga kvinnor som återkommer till ridsporten i
mogen ålder.
• Trots omfattande kunskap om effektiva åtgärder för att förbättra barns överlevnad dör tio
miljoner barn varje år framför allt i diarré och
lunginflammation. Under 25 år runt 1900 minskade barnadödligheten i Stockholm i samma
orsaker avsevärt, och under hela 1900-talet har
sociala skillnader i barnadödlighet fortsatt att
minska. Den politiska prioriteringen av minskad barnadödlighet och genomförandet av
effektiva generella åtgärder, som delvis byggde
på tvång och auktoritetstro, förefaller ha gynnat
lägre sociala klasser mer än högre i Sverige. I
Mocambique genomfördes från självständigheten 1975 fram till inbördeskriget 1982 liknande
sanitära förbättringar som bidrog till förbättrad
barnöverlevnad. Projektet avser att studera
betydelsen av politiskt ledarskap för barns överlevnad i olika historiska och geografiska miljöer,
exemplifierat med Stockholm vid förra sekelskiftet och Mocambique 100 år senare. Hur
påverkar moraliserande, tvång och auktoritetstro barns överlevnadschanser? Vilka samhällsklasser gynnas av generella respektive selektiva
insatser för att förbättra hälsan? Vilken uppfattning om hälsorisker i befolkningen krävs för
att sanitära reformer skall bli framgångsrika?
I båda länderna används dokumentanalys
samt dataanalys av individuppgifter om barns
överlevnad 0–9 år i Stockholm 1878–1925 från
Rotemansarkivet (med ca 110 000 barn) samt
data från intervjuundersökningar om hälsa i
Mocambique 1997 (ca 24 000 barn) och 2003.
Jubileumsdonationen
Statvetenskap
Dnr J2004-0474
Statsvetenskap
Dnr J2004-0758
Förvaltningspolitik
och demokratipolitik
i europeiska kommuner
Docent
Stig Montin
Örebro universitet
1 050 000 kr
Begrepp om staten
och utvecklingen
av internationella
normer: Skiljedom i
det moderna statssystemet
Filosofie doktor
Per Jansson
Linköpings universitet
1 050 000 kr
• Syftet med projektet är att studera idéer,
genomförande, effekter och lärande av olika
förvaltningspolitiska och demokratipolitiska
initiativ i europeiska kommuner i fyra länder
(Storbritannien, Tyskland, Nederländerna och
Sverige). Projektet, som är tänkt att bli ett
bidrag till den komparativa forskningen om
utvecklingen i europeiska kommuner, innebär
ett studium både av förvaltningspolitiska och
demokratipolitiska idéer och reformer/försök
för att undersöka hur de är relaterade till varandra, hur de förändras över tid och vilken form
av lärande som utvecklas. Syftet är både teoriutvecklande och komparativt empiriskt. Studien
genomförs genom att dels använda resultat som
framkommer i avslutad och pågående relevant
forskning, dels göra egna empiriska studier i
ett urval av europeiska kommuner. Minst en
kommun i varje land väljs ut för fallstudier.
De utvalda kommunerna ingår i ett nationellt
kommunsystem samt i EU, vilket innebär att de
idéer med vilka de institutionella relationerna
mellan politiker, professionella och medborgare
formas skall relateras till nationell och supranationell (EU) förvaltnings- och demokratipolitik med relevans för den kommunala nivån.
Studien skall avrapporteras i form av en bok
på svenska och två artiklar för internationell
publicering.
• Projektet syftar till att öka förståelsen av den
internationella normbildningens problem: hur
kan idéer om vad som är lämpligt och legitimt
internationellt beteende utvecklas till institutionella och t.o.m. rättsliga ordningar? Detta
sker genom en undersökning av skiljedomsinstitutets utveckling i det moderna statssystemet,
från 1500-talets slut till och med mellankrigstiden. Under framför allt 1800-talet, fram till
Haag-konferenserna, utvecklades nämligen
idén om skiljedom till en central norm för mellanstatlig konfliktlösning. Mot detta svarar en
tilltagande institutionalisering som kan sägas
ha kulminerat i och med Haag-konferenserna
och upprättandet av den permanenta skiljedomstolen. En central utgångspunkt för arbetet är
att utvecklingen av internationella normer och
institutioner har ett betydelsefullt samband
med rådande uppfattningar om statens moraliska ändamål. Teorier om internationella relationer kan därför strängt taget bara ge en ofullständig förståelse av det aktuella problemet; vi
måste även beakta samspelet mellan idéer om
rättfärdighet i den internationella politiken, och
föreställningar om källorna till politisk legitimitet och auktoritet överhuvud taget, vilket är
den politiska teorins område. Projektets strävan
är därmed att utveckla teoretisk kunskap i det
ännu relativt outforskade gränslandet mellan
internationell politik, internationell rätt och
politisk teori.
107
Oscar II sammankallar
en urtima riksdag med
anledning av unionskrisen mellan Sverige
och Norge 1905.
Norsk versus svensk identitet
francis sejersted
I
1814 ble Norge tvunget inn i union med Sverige. Hva var alternativet? – Selvstendighet? Det såkalte ”selvstendighetspartiet” hadde
sørget for å få den danske kronprins valgt til norsk konge. Det er
naivt å tro at de ikke så implikasjonene av det, nemlig en mulig
gjenforening med Danmark. Men det skulle det ikke snakkes om.
Senere har man iallfall ikke villet snakke om det. At noen av de nasjonale helter fra 1814 skulle ønske å komme tilbake i den danske folden,
passer ikke inn i den nasjonale fortelling. 1814 er allikevel blitt merkeåret i norsk historie – året da nasjonens moderne historie begynte. Det
skyldtes ikke unionen med Sverige, men at nordmennene kunne ta med
seg inn i unionen den mest demokratiske grunnlov i Europa.
De 90 år Norge var i union med Sverige, var en utrolig vekstperiode
for nasjonen, økonomisk, kulturelt, politisk-demokratisk. I 1870-årene
var Norge rikere og mer urbanisert enn Sverige. Kulturelt var det en
gullalder med Bjørnson, Ibsen, Kielland og Grieg som de mest markante personligheter. I 1880-årene fikk Norge parlamentarisme (om
enn ikke fullt utviklet med det samme) og almen stemmerett (bare
for menn riktignok). Det skulle gå 20 år og en unionsoppløsning før
Sverige fikk almen stemmerett for menn, og ytterligere 15 år før de fikk
parlamentarisme.
I 1895 sa svenskene opp den norsk-svenske union. Det vil si, de sa opp
mellomriksloven som innebar et svensk-norsk fellesmarked, og som
hadde vært det mest substansielle innhold i unionen. Det som skjedde i
1905 kan betraktes som en naturlig konsekvens av den ensidige svenske
handling i 1895. Det berettes også om feiringen i 1905 i Norrköping da
man endelig kunne heise det rene svenske flagg – uten unionsmerket.
109
110
Riksbankens Jubileumsfond
Begeistringen var stor – endelig var man kvitt nordmennene. Saken er
at det var mange i det svenske samfunn som mente at unionen burde
oppløses. Svenskene insisterte ikke så hardt på unionen som den
norske nasjonale fortelling har villet ha det til. Dette visste de norske
statsministere Francis Hagerup og Sigurd Ibsen som hadde lagt opp en
strategi for å få en fredelig oppløsning av unionen eller altså en fredelig
avslutning på den prosess svenskene hadde satt igang i 1895. De hadde
rimelige forhåpninger om å kunne lykkes, men prosessen ble forstyrret
for det første ved at statsminister Erik Gustaf Boström (uforvarende?)
kom med noen provoserende forslag, hvilket ble grepet med begjærlighet av ivrige norske nasjonalister med Christian Michelsen i spissen.
Hagerup og Ibsen ble skjøvet tilside. Michelsen skar igjennom ved
ensidig å erklære unionen for oppløst hvilket skapte en situasjon som
førte de to broderfolk til randen av krig. Da denne situasjon var skapt,
men ikke før, støttet over 99 % av nordmennene Michelsens nasjonalistiske linje. Lignende siffer i folkeavstemninger kjennes ellers bare fra de
såkalte folkedemokratier. Svenskene ble provosert, ikke så meget fordi
unionen ble avviklet, men på grunn av måten, ”sättet”, det skjedde på.
35 år senere ble Norge angrepet av tyskerne. Den svenske politiker
og avismann, Ivar Österström betraktet krigen: ”... Historien har knappast något motsvarande exempel till det norska på allmän upplösning,
desorganisation, förvirring, brist på fattning och ledning samt hopplös
uppgivelsevilja. Man frågar sig, hur det är möjligt att en demokratisk nation till den grad falla sönder i provets stund.” Året før hadde
svenskenes gamle frendefolk, finnene, blitt angrepet av Sovjet. Finnen
kjempet heltemodig, om det var det ingen tvil, og svenskene stilte frivillig opp i tusenvis for å sloss med dem. I 1940 var det bare en ganske
liten håndfull svensker som dro til Norge for kjempe mot tyskerne.
Er denne historie blitt fortalt før? Elementer av den har vært en del
av den norske nasjonale fortelling slik som den tidlige demokratisering.
Men det at Norge hadde vært rikere enn Sverige, har definitivt ikke
vært en del av denne fortelling. Tvertimot har fortellingen gått ut på at
landet egentlig var så fattig, mens Sverige var rikt. At unionstiden var
en sorgens tid for Norge fikk vi høre under EU-kampen. At det egentlig var svenskene som sa opp unionen har heller ikke vært en del av
fortellingen, vel heller ikke at det var nordmennene som skapte den krigerske stemning. Og hva med 1940? Først i den aller seneste tid er det
kommet frem at nordmennenes kamp kanskje ikke var så heltemodig.
Historien kan fortelles på mange måter. Vår nasjonale fortelling har
gått ut på at vi har vært et lite fattig folk som gjennom en heroisk innsats har klart å kjempe seg frem til uavhengighet, demokrati og velstand
fra et sørgelig utgangspunkt som fattig og underkuet og med sterke
krefter på alle hold som ønsket å forhindre denne utvikling. 1814, 1905
og 1940 har vi blitt lært opp til å betrakte som høydepunkter i denne
Norsk versus svensk identitet
heroiske kamp. Men det kan det altså settes et spørsmålstegn ved.
Vi bygger opp vår nasjonale identitet gjennom måten vi former vår
nasjonale fortelling på. Hvem er vi? Er det norske folk et heroisk, lite
folk, eller et folk med usedvanlig flaks som fikk mer enn det visste å be
om? Skissen til den alternative fortelling jeg har presentert er kanskje
ikke riktigere enn den tradisjonelle fortelling. Men den er iallfall like
riktig. Nordmennene er ikke akkurat som de tenkte eller trodde.
Sveriges historie er påfallende forskjellig fra Norges. 1814, 1905 og
1940 spiller en rolle også i svensk historie. En motsatt rolle i forhold
til rollen i norsk historie. 1814 var knapt noen seier. Det var et plaster
på såret for det smertelige tap av Finland i 1809. Norge har aldri kunnet bli noen erstatning for Finland i svensk bevissthet. Tanken om et
plaster i form av en union med Norge ble grepet av Bernadotte som
jo ikke kjente skandinavisk historie, men som med et feltherreblikk på
kartet mente å se at den skandinaviske halvø var en naturlig enhet. Det
er også karakteristisk at ”tapet” av Norge i 1905 på ingen måte var så
smertelig som tapet av Finland. Som sagt var det snarere en lettelse å bli
kvitt nordmennene. Og hva med 1940? Det har vært en nasjonal konsensus i Sverige om at det var fornuftig å holde på nøytralitetslinjen,
ikke heroisk, men altså – fornuftig. Først i den senere tid er det dukket
opp en kritikk av moralsk karakter: Burde ikke også Sverige ha deltatt
i nedkjempelsen av nazismen? Bidro ikke Sverige med sin eksport av
jernmalm og kulelagre til Tyskland til å forlenge krigen. Og betyr ikke
det at Sverige er medskyldig i Holocaust? Mytene revner på begge
sider av kjølen. De heroiske var ikke så heroiske og de fornuftige ikke
så moralske.
Men hvordan er egentlig den svenske nasjonale fortelling? Den
gamle stormaktsdrøm fikk sitt nådeskudd ved Poltava, og om det
var rester igjen av den, gikk det iallfall fløyten ved tapet av Finland.
Sverige og Norge har begge sine brudd i historien, tidspunktet da den
moderne del av den nasjonale fortelling begynner. I Norge er det 1814.
Det var da det ”egentlige” Norge kunne blomstre opp og marsjen mot
den lovende fremtid begynne. I Sverige er det ingen slik klar begynnelse. Det har vært hevdet at Sveriges nyere historie begynte med
regjeringsformen i 1809. Den har vært karakterisert som en middelvei
mellom despoti (enevelde) og demokrati, og med adelen i en nøkkelrolle. – Altså en adelskonstitusjonalisme som ikke på noen måte var så
demokratisk som den norske grunnlov. Men det var et første lite skritt
på vei mot det moderne, parlamentariske demokrati. Det fikk Sverige
først så sent som i 1921 – et annet merkeår i svensk historie.
Det er like naturlig å se på inngangen til det 20. århundre som en
ny begynnelse. Behovet var der for å kutte forbindelsen til den dominerende historiske arv og formulere en ny nasjonal fortelling. Men hva
var det egentlige Sverige som fremtiden kunne bygges på? Basis ble den
111
112
Riksbankens Jubileumsfond
kraftige industrialisering Sverige hadde gjennomgått etter den annen
industrielle revolusjon i 1880-årene. I 1905 hadde Sverige gått forbi
Norge i rikdom. Det var dette som ble løftet frem, og det var på denne
tiden det ”föddes en ny, framåtblickande och fredlig stormaktsdröm:
visionen om Sverige som en kommande industriell och ekonomisk
värdsmakt,” som den svenske idéhistoriker Conny Mithander sier.
Sverige skulle bli Amerika i Europa. Og hva mer er – drømmen ble
til virkelighet. Under den berømte Stockholms-utstillingen i 1930,
i seg selv en apoteose av moderniteten, skriver forfatteren Ludvig
Nordström at industrien hadde gitt svenskene ”den högsta grad av
andlig frihet, något folk kan uppnå”. Det er utenkelig at noe slikt kunne
blitt sagt i Norge. Sverige ble eksempelet på den rike, vellykte moderne
industri- og velferdsstat, avantgarden blant nasjonene.
Ved inngangen til det 20. århundre var de begge land kommet
halvveis i den nasjonale moderniseringsprosess, men med den karakteristiske forskjell at mens de økonomiske institusjoner var på plass
i Sverige, men ikke i Norge (internasjonale industriforetagender,
moderne bankvesen, aksjelov, teknisk høyskole m.m.), var de demokratiske institusjoner på plass i Norge, men ikke i Sverige. Og dette
er ikke bare en tilfeldig forskjell som skulle jevne seg ut, det er basis
for moderniseringskonseptet og for hva man knytter den nasjonale
identitet til. I den norske Makt- og demokratiutredningen er det en
undersøkelse om hvilke institusjoner som idag fungerer som nasjonale
symboler. Landslag i forskjellige idretter og natur og landskap scorer
høyt i begge land. De største forskjeller ligger i at mens Stortinget topper listen i Norge, kommer Riksdagen et stykke ned på listen i Sverige.
På den annen side scorer store industri- og teknologibedrifter rimelig
høyt i Sverige, mens de faller helt ut i Norge. Om Norge var demokratistaten, var Sverige industristaten.
I 1994 opplevde Sverige sitt annet Poltava. Da brast den annen stormaktsdrøm. Etter å ha strevet med dårlige konjunkturer i 20 år, trodde
man at bunnen var nådd, men så kom det siste raset som skapte en
akutt krisestemning. Sverige som den rike industrinasjon hadde vært
rikt nok og stolt nok til å stå utenom såvel NATO som EU. Det hadde
ikke kommet på tale å søke om medlemskap i EU slik Norge hadde
gjort to ganger før. Men i 1994 snur Sverige på helen og går inn i EU
samtidig som landet (så godt som) avvikler det som hadde vært juvelen
i den sosialdemokratiske krone – ATP eller folkepensjonen. Det skapte
sår i den svenske folkesjel da Volvo og Saab ble solgt til amerikanerne.
Sverige var blitt et ordinært europeisk land, mens Norge fløt på oljen
og kunne innta posisjonen Sverige hadde hatt – som den rike nasjon
som har råd til å stå utenfor EU. – Det rike Norge og det (relativt) fattigere Sverige, det rimer ikke med mytene om de fattige og heroiske
versus de rike og fornuftige.
Norsk versus svensk identitet
Den kraftigste metafor for nasjonal enhet i Sverige er utvilsomt ”folkhemmet”. Per Albin Hansson visste knapt hvilken genistrek han begikk
da han i 1928 stjal dette begrep fra de konservative. Som metafor fungerer det (sammen med ”den lilla röda stugan”) på samme måte som 17.
mai retorikken i Norge idet det gir uttrykk for et nasjonalt fellesskap,
men konnotasjonene er så forskjellige som de kan bli. ”Folkhemmet”
er noe koselig og trygt og mangler de heroiske overtoner som 17. mairetorikken har. (1809)1814, 1905 og 1940 gir da også som sagt helt andre
assosiasjoner i Sverige enn i Norge. Når vi ikke har fått en lignende
metafor i Norge kan det på den annen side muligens henge sammen
med at vi ikke har noen fellesbetegnelse. ”Hjem” heter ”heim” på
nynorsk. Vi skal dog legge merke til at ”heim” brukes som fellesbetegnelse i sammenhenger som ”fjellheimen”. Selv riksmålsfolk kan i sine
17. mai-taler snakke om ”fjellheimen” uten å blunke. Og det er noe helt
annet enn ”folkhemmet”. Er nordmennene mer av et naturfolk?
Det er altså en påfallende forskjell mellom den svenske og den norske
identitetsskapende fortelling. Begge fortellinger er idag under sterk
kritikk. Hva gjør det med oss når de nasjonale identitetsskapende fortellinger forvitrer? Der er naturligvis andre identiteter knyttet til andre
kollektiver, Norden/Skandinavia, lokalsamfunnet, sosiale grupper.
Men det kan knapt være noen tvil om at den nasjonale identitet er av de
sterkeste. I en situasjon med innvandring og internasjonalisering kan
det utvilsomt være sunt at de gamle myter sprekker, at vi må forholde
oss til den nasjonale fortelling på en ny måte, eller lage en ny fortelling. Det er historikernes jobb å avsløre mytene – å dekonstruere, men
det er også deres jobb, i tradisjonen fra de gamle nasjonsbyggere blant
historikerne, å skape nye myter eller fortellinger – å være konstruktive.
Et møysommelig arbeid forestår. Hvor skal vi begynne?
Francis Sejersted er forsker ved Institutt for samfunnsforskning i Oslo.
1973–1998 var han professor i økonomisk og sosial historie ved Universitetet
i Oslo. Foreliggende essay bygger på Francis Sejersteds Sosialdemokratiets
tidsalder. Sverige og Norge i det 20. århundre (Pax forlag, Oslo 2005. 600 sider.
Ill. Svensk utgave Nya Doxa 2005). For referanser henvises dit.
113
88
Från värdeskapande till värdeskadande processer: En studie
av ny Internetteknik och dess
betydelse för digitala affärer
Union och demokrati.
Perspektiv på de förenade rikena
Sverige och Norge 1814–1905
bo stråth
T
våtusenfem är det hundra år sedan unionen mellan Sverige
och Norge upplöstes. De Förenade rikena Sverige och
Norge – i plural i motsats till den brittiska singularen United
Kingdom – kom till 1814 genom krigisk erövring och upplöstes 1905 genom fredlig avveckling.
Unionen kom till i brytningen mellan två principer för utrikespolitiken. En äldre princip såg utrikespolitiken som uttryck för furstlig maktutövning. Statsintressen var dynastiska intressen. En nyare
princip, som utvecklats med stor kraft efter den franska revolutionen,
kopplade politikens territoriella gränsdragning till tanken på folksuveränitet. Viktigt var härvid hur och av vem som folket definierades och
hur folkmakten skulle balanseras mot kungamakten, om man nu inte
ville vara så extrem som i Frankrike och avskaffa den. Med hjälp av en
konstitution eller en författning bestämdes maktbalansen.
I denna nyare princip fanns tidigt en spänning inbyggd. Spänningen
betingades av frågor som hur maktbalansen mer exakt skulle se ut och
vem som skulle kontrollera vem. Det var spänningen mellan kungamakt och folkmakt. Ett vanligt synsätt var att de skulle balansera och
kontrollera varandra så att ingen blev för mäktig.
Under 1800-talet utvecklades en ännu nyare tredje princip. Den sade
att makten uteslutande skulle ligga hos folket. Denna tredje princip
hade funnits tydligt uttalad redan i den franska revolutionen, men
under intryck av excesserna efter 1789 hade den förlorat i betydelse till
maktbalanstanken. Som politiskt slagord hade ”makten till folket” möjligen fungerat, men maktbegreppet var teoretiskt suddigt och skrämde
genom att associera till anarki och pöbelvälde
115
116
Riksbankens Jubileumsfond
När Napoleon och den ryske tsaren Alexander gjorde upp om
delningen av Europa i Tilsit 1807 räknade de Finland till den ryska
intressesfären. Det ryska anfallet på Sverige och erövringen av Finland
1809 kom följdenligt. I Sverige avsattes Gustaf IV Adolf i en militärkupp. Han utsågs till den skyldige för att kriget gick dåligt. Den nye
kungen Carl XIII var barnlös. Efter flera turer utsågs 1810 Napoleons
fältmarskalk Jean Baptiste Bernadotte med det svenska namnet Carl
Johan till kronprins. Förväntningarna i Sverige var att han skulle
återerövra Finland med Napoleons hjälp när den fransk-ryska pakten
började knaka i fogarna. 1812 gjorde han tvärtom. Han gjorde upp
med Alexander inför Napoleons väntade anfall på Ryssland. Förlusten
av Finland godtogs mot ryskt stöd för att få Norge från Danmark.
England, som också hörde till Napoleons motståndare, utlovade också
sitt stöd. Danmark-Norge hade satsat på Napoleon och skördade nu
konsekvenserna. Så såg tidens härskarpolitik ut.
1812 års politik byggde på förutsättningen att varken Sverige eller
Ryssland önskade en territoriell expansion på den andres bekostnad.
Sverige avstod från planer på återerövring av Finland och Ryssland på
erövring av delar av Sverige. Carl Johans lösning på omvärldskonflikten
var från 1812 en liering med Ryssland och Storbritannien mot Frankrike.
Denna politik blev problematisk när från omkring 1830 spänningen
blev påtaglig mellan det liberalt-parlamentariska Storbritannien och det
allt mer auktoritära Ryssland. Alexander I, som Carl Johan hade gjort
upp med, skrämde med den ryska skugga han kastade över kontinenten, men samtidigt var han den stora stöttepelaren för en konservativ
konstitutionalism och den internationella ordning som etablerades
i Wien 1815. Under hans tid var det internationella samarbetet med
Storbritannien inget problem. Han dog 1825. Efterträdaren Nikolaus
I skrämdes av allt intensivare reformkrav och av en officersrevolt och
gick in för hårda tag mot reformivrarna och utrikespolitisk avledning av protesterna genom militärt maktspråk mot det allt svagare
Ottomanska riket (”Europas sjuke man”). Hans politik kulminerade
med Krimkriget. Följden av den inre ryska utvecklingen blev en allt
starkare spänning till Storbritannien. Carl XIV Johan svarade med att
försiktigt manövrera sig bort från samförståndet med Ryssland i riktning mot neutralitet. Så uppstod neutralitetsdeklarationen 1834.
Geopolitiskt låg unionen mellan Norge och Sverige från omkring
1830 till 1870 i skärningspunkten i den tidens öst-västkonflikt mellan
de europeiska och asiatiska imperierna Ryssland och Storbritannien,
the Great Game som konflikten kallades. Deras geopolitiska tänkande
konfronterades mot varandra i kolonialistisk och imperialistisk expansionspolitik i Asien, men spänningen mellan dem var också påtaglig i
Östersjöområdet, varvid de Förenade rikena berördes mer omedelbart.
Union och demokrati
Östersjön utgjorde tillsammans med Svarta havsutloppen, Balkan,
Mellanöstern och Afghanistan brännpunkter. En konflikt som utbröt i
Svarta havsområdet kunde lätt sprida sig till Östersjöområdet. Denna
situation hade manat Carl Johan till försiktighet, men Oscar I blev djärvare i takt med liberala opinioners styrketillväxt. Liberalerna i Europa
satte likhetstecken mellan Ryssland och reaktion och utvecklade en
betydande ryssfientlighet medan England stod som garant för liberala
friheter.
Förväntningarna var högt ställda på Oscar I bland Sveriges liberaler
att han vid trontillträdet 1844 skulle genomföra politiska reformer som
den konservative fadern hade försummat. Men Oscar som fötts 1799
i efterrevolutionens Paris skrämdes av de radikala kraven och våldshandlingarna i Europa revolutionsåret 1848 och slog till reformreträtt.
De inre förväntningarna på reformer kanaliserades i utrikespolitisk
aktivism. De Förenade rikena ställde upp på Danmarks sida i kriget
mot Preussen i spåren av konflikten mellan dansk och tysk nationalism
i gränslandet Slesvig. På Englands sida vågade sedan Oscar I under
Krimkriget en brytning med Ryssland. Även om etiketten fortfarande
var neutralitet var frågan närmast hur han skulle kunna manövrera sig
in i ett krig på de förväntade segrarnas sida med Finlands återerövring
som mål. Sonen Carl XV fortsatte inte mindre våghalsigt faderns aktivistiska politik, där han hoppades kunna omvandla den svensk-norska
unionen till en skandinavisk union omfattande även Danmark och på
sikt Finland under Bernadotternas krona. ”Jag tror vi ger fan i neutraliteten” hade han utbrustit redan under Krimkriget och 1863 utlovade
han självsvåldigt svenskt-norskt stöd till Danmark mot Preussen.
Den egenmäktiga kungliga utrikespolitiken utlöste spänningar inom
unionen, där betydande opinioner särskilt i Norge var emot äventyrligheterna. Men politiken utlöste också samarbete mellan regeringarna
och politiker på mittfältet i de båda länderna som ville hålla igen de
kungliga hästarna och förhindra utrikespolitisk aktivism.
Den dramatiska maktförskjutningen i Europa med proklamationen
av det tyska kejsardömet 1871 framtvingade en försiktigare politik av
den siste unionskungen Oscar II. Men ganska snart efter hans trontillträde 1872 träffade en långvarig ekonomisk lågkonjunktur inte bara de
Förenade rikena utan hela Europa. Under 1880-talet spred sig under
intryck av de tyska reaktionerna på depressionen en våg av storsvensk
populistisk och nationalistisk protektionism i Sverige. Den svenska
nationalismen provocerade den norska till motretorik i en negativ
spiral som kungamakten fick allt svårare att kontrollera. De storsvenska
ultrakonservativa nationalisternas uppenbara inspiration av Tyskland
skrämde de norska nationalisterna som ville ha en ökad kontroll av
utrikespolitiken. Under 1890-talet kompletterades protektionism som
117
118
Riksbankens Jubileumsfond
krisreaktion med kapprustning. De ekonomiska hjulen kom åter igång
inramade av ett tilltagande militärt maktspråk. Detta var den större virvelstorm, som den svensk-norska unionens regeringar fick allt svårare
att hålla sig utanför.
Genom en serie återkommande kriser skedde på sikt en övergång
från en kunglig utrikespolitik till en demokratiskt konstitutionell.
Problemet för unionen var att den folkliga makten formulerades via
norsk och svensk nationalism snarare än som krav på en demokratisk
union. De två nationalismerna bildade från 1840-talet tillsammans
med skandinavismen, idén om en skandinavisk union, ett komplext
ideologiskt mönster som hämtade näring ur den kungliga utrikespolitiken. Under 1890-talet var den offentliga mediesfär där ideologierna
formulerades både mer utbredd och tätare och nationalism en allt mer
svårtämjd kraft. Kungarna hade drivit fram den och ridit på den under
1850- och 1860-talens Finlands- och Danmarksaktivism och dynastiska
skandinavism. En viss stabilitet inträffade i skuggan av den tyska maktetableringen efter 1870, men liberalismens kris med marknadernas och
frihandelns sammanbrott och protektionistisk politik från mitten av
1880-talet aktiverade åter det nationalistiska språket. Under 1890-talet
förlorade kungen greppet över denna retorik. Han fick allt svårare att
hålla isär distinktionen mellan norsk och svensk kung.
Unionen mellan Sverige och Norge handlade om hur man skulle
förena union med nation, konstitution och, mot 1800-talets slut, krav
på demokrati. Detta var främst kungens problem, eftersom han var
unionens sammanhållande band. Den röda tråden genom unionens
historia är frågan om i vad mån han lyckades i denna sin uppgift.
Frågan komplicerades av att kungen som sammanhållande kraft inte
var en utan två. Han var inte formellt unionens kung, även om han
ofta kallades så, utan Sveriges kung och Norges kung. Den definition
av kungamakten som låg i denna förfinade distinktion framtvingade
ekvilibristiska akter och spagatövningar, vilka lätt ledde till kunglig
personlighetsklyvning.
Till sin hjälp för att överbrygga kungamaktens separation mellan
två kronor hade regenten det sammansatta statsrådet, en gemensam
regering för gemensamma ärenden. Här fanns embryot till en unionsregering i mer egentlig mening, ett embryo som emellertid aldrig
förverkligades. Under 1800-talets förskjutning från kungamakt mot
folkmakt slets regeringarna och det sammansatta statsrådet mellan
två principer och två maktcentra: den konstitutionella kungamakten
och den parlamentariska folkmakten, varvid den närmare definitionen
av såväl kungamakt som folkmakt var djupt omstridd. I den kampen
slets till slut det sammansatta statsrådet sönder och stärktes förbundsstaternas regeringar och folkrepresentationer. Till en början betraktade
Union och demokrati
kungamakten regeringarna som ”sina” regeringar, en samling rådgivare
som skulle bistå regenten. På denna punkt skapades under unionens
sista kvartsekel stora spänningar när parlamenten allt kraftfullare hävdade att regeringarna var deras representanter.
Frågan om vad unionen kunde och skulle göra och hur långt dess
befogenheter sträckte sig var frågan om vad kungen kunde och skulle
göra och hur långt hans befogenheter sträckte sig, och den frågan
var konfliktladdad. En början till ekonomisk integration fanns sedan
1825 genom mellanrikslagen om frihandel mellan de båda länderna.
Problemet, som från 1880-talet blev allt tydligare, med arbetarnas klassspråk och krav på allmän rösträtt, handlade om politisk integration.
Konflikten mellan den konstitutionella kungamakten och den parlamentariska folkmakten kom under unionens sista årtionden mycket att
handla om makten över utrikespolitiken. Det var ett område, där kungen allt sedan unionens tillkomst i såväl Sverige som Norge hade haft
större grundlagsenlig makt än i andra frågor, och utnyttjat denna makt
på ett sätt som skrämde betydande opinioner, särskilt i Norge. Därför
var det följdenligt att kampen för demokrati och parlamentarism kom
att bli extra hård just där. Kampen handlade om den reella makten över
frågor om krig och fred och utrikespolitiken generellt.
Makten över utrikespolitiken handlade länge om norskt inflytande
över den politiska kontrollen av kungen inom de svenskdominerade
institutioner på detta område som gällde från unionens början. En
unionell utrikespolitik fanns faktiskt sedan 1835 i den meningen att
norskt statsråd involverades i beslutsfattandet, men varken formellt
eller reellt var det norska inflytandet i paritet med det svenska, även
om det successivt ökade. I den svenska regeringsformen av 1809 intog
utrikesfrågorna, eller de ministeriella frågorna som de kallades, en
särställning. De föredrogs inte i regeringskonseljen i sin helhet utan
av utrikesministern (med ett annat statsråd närvarande) direkt inför
kungen, som sedan beslutade efter att ha hört sin utrikesminister. I den
norska konstitutionen av 1814 fördes utrikespolitiken uttryckligen till
de kungliga prerogativen. Även om utrikesfrågorna med tiden behandlades allt mer i det sammansatta statsrådet intog de en särställning
under hela unionstiden.
Från 1890-talet kopplades de norska kraven allt mer till tanken på ett
eget konsulatväsen. Den svenska protektionismen väckte tvivel på att
konsulerna tillvaratog mer frihandelsorienterade norska intressen. Från
tanken på ett eget konsulatväsen var steget inte långt till tanken på en
egen norsk utrikesminister.
Med kraven på demokrati nåddes unionens gränser. Några unionella institutioner för att möta vad som med dagens språkbruk alltmer
uppfattades som ett demokratiskt underskott förmådde unionens
119
120
Riksbankens Jubileumsfond
båda parter aldrig utveckla. Kungen stod närmast ensam som sammanhållande institution och krafterna som krävde politiska reformer
blev honom övermäktiga. De demokratiska kraven kanaliserades mot
nationella maktcentra och sprängde unionen. Så kan unionens historia
sammanfattas.
Det är viktigt att inte se denna historia som en teleologi på väg mot
sitt utstakade mål. 1905 var ingalunda förprogrammerat 1814. Ett starkt
politiskt mittfält med namn som Louis de Geer, J. A. Gripenstedt,
Frederik Stang, Georg Sibbern och mot dess slut Alfred Lagerheim,
Sigurd Ibsen, diktarens son, och Francis Hagerup gjorde vad de kunde
för att hålla samman unionen. Flera utredningar skissade institutionella
reformer med ett unionsparlament med lika representation för de båda
länderna i stället för efter folkmängd. Att alla dessa försök till slut
visade sig för svaga mot de centrifugala krafterna innebär inte att de
saknade potens när de gjordes.
Med en fullt ut konsekvent genomförd unionell utrikespolitik
hade förutsättningarna för att samordna också den inrikespolitiska
konflikten om demokratifrågan sett annorlunda ut. Den inrikespolitiska konflikten handlade nämligen i sig inte bara om två nationer utan
också om vertikala sociala och politiska skillnader inom unionen tvärs
över de nationella gränserna. Frågan var hur den sociala konflikten
skulle komma till uttryck och kanaliseras. Skulle den förstärka eller
försvaga de nationella skillnaderna? Man kunde ju tänka sig en norsksvensk vänstersamverkan för sociala och politiska reformer, vilket framtvingat en samverkan också bland de konservativa krafterna med en
förstärkning av unionen som följd. Så skedde nu inte. Utan unionella
institutioner leddes den sociala konflikten via frågan om den utrikespolitiska representationen in i den nationella konflikten och förstärkte
skillnaden mellan två nationer. Inrikespolitik och utrikespolitik var
sammanvävda, men inte unionellt utan nationellt. Detta scenario är i
grunden dagens europeiska unions problem.
Unionen var liksom de båda nationalstater den byggde på en konstruktion, där mening skapades genom kommunikation, språk och
symboler. Unionen och dess delar, liksom dagens Europeiska Union
och dess medlemsstater, kan ses som imagined communities (Benedict
Anderson), där det gäller att precisera form och innehåll i imago,
fiktionen, och ge en normativ grund för att utöva makt och för självförståelse och indelning i ”vi” och ”de”. Ur sådana processer av gemenskapsbyggande utvecklas lagar och institutioner.
Frågan om varför unionella institutioner i så liten grad utvecklades
måste ses mot bakgrund av unionens tillkomsthistoria, som på sätt och
vis placerade den i samma mönster som fanns för kejserliga imperier
såsom det habsburgska eller det ryska. Olika folk i imperierna hade
Union och demokrati
betydande autonomi religiöst, politiskt, kulturellt och socialt så länge
de godtog den kejserliga överheten. Till överhetens maktsfär hörde
utrikespolitiken som en kvarleva från det monarkiska enväldets och
krigspolitikens tid som krävde snabba och ofta hemliga avgöranden.
De centrifugala krafter som kunglig aktivistisk utrikespolitik från 1848
släppte loss kunde kontrolleras av regeringarna ännu 1864, men med
den ekonomiska krisen från 1870-talet och de svenska protektionisternas framgångar utvecklades en negativ spiral som undandrog sig
unionell kontroll.
Bo Stråth är sedan 1997 professor i samtidshistoria vid Europauniversitetet
i Florens och var 1990–1996 professor i historia vid Göteborgs universitet.
Föreliggande essä bygger på Bo Stråths Union och demokrati. Sverige och Norge
1814–1905 (Nya Doxa, Nora 2005. 700 sid. Ill). För referenser hänvisas dit.
121
103
Socialism, feminism och
ett efterkolonialt experiment: Barbro Johansson,
missionär och politiker
Statistiska uppgifter
om beviljade medel
till forskning
F
öljande presentation av RJs forskningsstatistik inleds med
tre sammanfattningstabeller. Därefter presenteras i tabellerna
4–8 samt 11 och 12 statistik över projektanslag beviljade från
Jubileumsdonationen och i tabellerna 9–10 motsvarande uppgifter om projektanslag beviljade från Kulturvetenskapliga donationen.
Samtliga belopp anges inklusive omkostnadsavgifter.
Anslagsfördelningen mellan de olika vetenskapliga ämnesområdena
kan utläsas i tabellerna 4 och 9. Uppgifter om relationen mellan fortsättningsanslag och nya anslag finns redovisade i tabell 7. Nya anslag
respektive fortsättningsanslag fördelade på ämnesområden redovisas i
tabellerna 5 och 6 för Jubileumsdonationen samt tabell 9 för Kulturvetenskapliga donationen. Anslagens fördelning på läroanstalter och övriga anslagsförvaltare finns redovisade i tabellerna 8 och 10. I tabellerna
11 och 12 redovisas satsningarna på infrastrukturellt stöd.
Flera av de projekt som beviljats anslag – särskilt de som har större
omfattning inom Kulturvetenskapliga donationen – är av interdisciplinär karaktär. Fördelningen på ämnesområden kan därför inte göras exakt. Anslagen förs till det område som bedöms vara mest centralt.
Beträffande könsfördelningen kan noteras att i Jubileumsdonationens
nya ansökningar är 51% av projektledarna män och 49% är kvinnor.
123
124
Riksbankens Jubileumsfond
Tabell 1
Beviljade forskningsmedel år 2004 per donation (belopp tkr)
Jubileumsdonationen
Kulturvetenskapliga donationen
Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och
åldersrelaterade sjukdomar
Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under
de tidiga barnaåren
Summa
133 631
118 640
540
170
252 981
Tabell 2
Beviljade forskningsmedel år 2004 ur Jubileumsdonationen (belopp tkr)
Projektanslag (ytterligare specifikation ges i tabellerna 4–8)
Infrastrukturellt stöd (ytterligare specifikation ges i tabellerna 11–12)
Nils-Eric Svenssons fond
Internationellt samarbete
Reseanslag
Arvode till sakkunniga
Ersättning till adjungerade
Konferenser, information
Samarbete med riksdagen
Områdesgruppen för forskning om civilsamhället
Områdesgruppen för forskning om kultur, säkerhet
och hållbar samhällsutveckling
Områdesgruppen för offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap
Summa
97 648
18 931
300
5 016
307
918
1 417
1 799
365
2 966
2 965
999
133 631
Tabell 3
Beviljade forskningsmedel år 2004 ur Kulturvetenskapliga
donationen (belopp tkr)
Projektanslag (ytterligare specifikation ges i tabellerna 9–10)
Forskningsinitiering
Områdesgruppen för forskning om kunskapssamhället
100 925
14 910
2 805
Summa
118 640
Ersättning till adjungerade
Konferenser, information
Områdesgruppen för forskning om kunskapssamhället
Summa
615
675
3 446
169 920
Statistiska uppgifter
jubileumsdonationen
Tabell 4
Det totala antalet beviljade ansökningar (fortsättningsansökningar och nya ansökningar)
i relation till det totala antalet ansökningar år 2004 (belopp tkr)
BEVILJADE ANSÖKNINGAR
ÄMNE
antropologi
arkeologi
arkitektur
ekonomisk historia
etnologi
film- och teatervetenskap
filosofi
freds- och konfliktforskning
företagsekonomi
historia
idéhistoria
informationsvetenskap
juridik
klassiska språk/antikens kultur
konst/estetiska ämnen
kulturgeografi
lingvistik
litteraturvetenskap
medicin
moderna språk
musikvetenskap
nationalekonomi
pedagogik
psykologi
religionsvetenskap
sociologi
statistik
statsvetenskap
Summa
ANTAL
1
2
TOTALA ANTALET ANSÖKNINGAR
MÄN
KVINNOR
BELOPP
ANTAL
MÄN
KVINNOR
1
1
1
700
1 975
12
12
5
25
7
1
23
6
46
20
11
14
9
8
3
14
9
19
14
16
8
36
15
44
16
45
4
33
13
5
5
7
7
4
6
3
24
19
9
8
13
6
11
12
5
14
8
7
3
4
17
16
9
40
1
9
475
285
3
2
1
2
2
3 610
2 020
5
3
2
3 930
11
9
2
3
6
1
1
5
2
5
4
4
2
5
2
10
4
5
1
7
8
5
1
2
4
1
1
2
1
2
2
4
2
5
3
4
1
1
2
6
2
2
3
4
1
1
9 393
7 755
1 960
1 880
6 507
1 100
1 100
4 870
2 100
4 365
4 114
2 320
1 750
5 500
2 484
8 815
3 700
6 821
830
6 520
25
17
10
32
14
5
29
9
70
39
20
22
22
14
14
26
14
33
22
23
11
40
32
60
25
85
5
42
102
61
41
96 119
760
8
1
1
3
1
3
2
125
92
Syndare från norr: Sverige
och Finland i det medeltida
penitentiariearkivet
Statistiska uppgifter
Tabell 5
Beviljade nya ansökningar fördelade efter ämnesområde år 2004
i relation till det totala antalet nya ansökningar (belopp tkr)
BEVILJADE ANSÖKNINGAR
ÄMNE
antropologi
arkeologi
arkitektur
ekonomisk historia
etnologi
film- och teatervetenskap
filosofi
freds- och konfliktforskning
företagsekonomi
historia
idéhistoria
informationsvetenskap
juridik
klassiska språk/antikens kultur
konst/estetiska ämnen
kulturgeografi
lingvistik
litteraturvetenskap
medicin
moderna språk
musikvetenskap
nationalekonomi
pedagogik
psykologi
religionsvetenskap
sociologi
statistik
statsvetenskap
Summa
ANTAL
MÄN
KVINNOR
TOTALA ANTALET ANSÖKNINGAR
BELOPP
ANTAL
MÄN
KVINNOR
12
12
5
24
7
1
23
6
41
15
10
13
7
8
3
14
8
17
12
10
7
35
15
38
16
44
3
29
12
4
5
6
6
4
6
3
23
17
9
7
12
6
11
10
5
13
8
7
3
4
16
14
7
40
0
9
435
267
3
2
1
3 950
24
16
10
30
13
5
29
9
64
32
19
20
19
14
14
24
13
30
20
17
10
39
31
52
23
84
3
38
45
23
22
56 960
702
1
1
1
1
1 200
1
1
1 500
1 400
2
1
1
2 300
5
2
1
1
3
1
1
3
1
2
2
1
1
4
1
2
2
4
3
2
2
1
1
4
5 500
2 750
1 400
1 010
3 970
1 100
1 100
4 000
1 400
2 225
2 700
600
950
4 500
1 800
3 230
2 600
5 775
1
2
1
1
2
1
1
1
2
2
1
1
4
1
2
1
127
128
Riksbankens Jubileumsfond
Tabell 6
Beviljade fortsättningsansökningar fördelade efter ämnesområde år 2004 (belopp tkr)
ÄMNE
antropologi
arkeologi
ekonomisk historia
etnologi
filosofi
företagsekonomi
historia
idéhistoria
informationsvetenskap
juridik
kulturgeografi
litteraturvetenskap
lingvistik
medicin
moderna språk
musikvetenskap
nationalekonomi
pedagogik
psykologi
religionsvetenskap
sociologi
statistik
statsvetenskap
Summa
ANTAL
1
1
2
1
3
6
7
1
2
3
2
3
1
2
3
1
1
1
8
2
1
1
4
57
MÄN
1
2
5
5
1
1
2
2
1
2
3
1
1
6
KVINNOR
1
1
1
1
1
1
2
1
1
2
1
1
2
2
1
1
4
38
19
BEVILJAT BELOPP
700
775
2 110
620
1 630
3 893
5 005
560
870
2 537
870
2 140
700
1 414
1 720
800
1 000
684
5 585
1 100
1 046
830
2 570
39 159
Statistiska uppgifter
Tabell 7
Sammanfattningstabell: fortsättningsanslag och nya anslag år 2004 (belopp tkr)
BEVILJADE ANSÖKNINGAR
Fortsättningsanslag
Nya anslag
Summa
Tryckningsbidrag
Konferens
Specialanslag
Summa totalt
ANTAL
MÄN
KVINNOR
57
45
38
23
19
22
102
61
41
TOTALA ANTALET ANSÖKNINGAR
BELOPP
ANTAL
MÄN
KVINNOR
39 159 000
56 960 000
58
702
40
435
18
267
96 119 000
760
475
285
12
2
3
842 075
335 000
351 500
131
97 647 575
129
130
Riksbankens Jubileumsfond
Tabell 8
Beviljade nya ansökningar och fortsättningsansökninar fördelade efter anslagsförvaltare år 2004 (belopp tkr)
ANSLAGSFÖRVALTARE
BEVILJAT BELOPP
Forskning & Framsteg
Göteborgs universitet
Handelshögskolan i Göteborg/GRI
Handelshögskolan i Stockholm/EFI
Högskolan Dalarna
Högskolan Kristianstad
Högskolan på Gotland
IMIT
Institutet för Framtidsstudier
Institutet för Psykosocial medicin
Internationella handelshögskolan i Jönköping
Karolinska Institutet
Karolinska sjukhuset
Kungliga Tekniska högskolan
Köpenhamns universitet
Linköpings universitet
Lunds universitet
Mitthögskolan Sundsvall
Nordisk Institut for Asienstudier
Riksbankens Jubileumsfond
Riksarkivet
Statens museer för världskultur
Stockholm Institute for Financial Research
Stockholms universitet
Umeå universitet
Uppsala universitet
Vetenskapsrådet
Voksenåsen
Växjö universitet
Örebro universitet
Summa
ANTAL
315
12 653
1 000
1 885
390
780
350
1 500
1 500
177
850
2 614
887
1 700
1 200
4 675
14 240
1 010
700
470
1 100
620
1 100
17 581
4 225
18 552
1 000
600
1 215
1 230
1
14
1
3
1
1
1
1
1
1
1
3
1
2
1
4
14
1
1
1
1
1
1
17
5
17
1
1
2
2
96 119
102
Statistiska uppgifter
kulturvetenskapliga donationen
Tabell 9
Beviljade fortsättningsansökningar fördelade efter ämnesområde år 2004 i relation till det totala antalet
fortsättningsansökningar
BEVILJADE ANSÖKNINGAR
TOTALA ANTALET ANSÖKNINGAR
ANTAL
MÄN
KVINNOR
BELOPP
ANTAL
MÄN
Humaniora
Humaniora/samhällsvetenskap
Samhällsvetenskap
21
8
13
15
6
10
6
2
3
Summa
42
31
11
Tryckningsanslag
Specialanslag
Forskarutbildningsprogram för
museianställda
12
4
1 136 700
938 300
1
5 000 000
Summa totalt
59
100 925 000
KVINNOR
43 650 000
22 800 000
27 400 000
21
8
13
15
6
10
6
2
3
93 850 000
42
31
11
131
132
Riksbankens Jubileumsfond
Tabell 10
Sammanfattningstabell: fortsättningsanslag år 2004 fördelade efter anslagsförvaltare (belopp tkr)
A N S LAGSFÖRVALTARE
Diakonistiftelsen Samariterhemmet
Göteborgs universitet
Handelshögskolan i Stockholm
Högskolan Dalarna
Kungliga biblioteket
Kungliga Tekniska högskolan
Lunds universitet
Rikskonserter
Statens maritima museer
Stiftelsen Silvermuseet
Stockholms universitet
Svenska Institutet i Athen
Svenska Linné-sällskapet
Södertörns högskola
Umeå universitet
Uppsala universitet
Uppsala universitetsbibliotek
Örebro universitet
Summa
BEVILJAT BELOPP
ANTAL
1
6
2
1
1
2
4
1
1
1
7
1
1
2
4
5
1
1
2 300
13 450
6 500
2 300
1 700
5 300
10 100
600
500
2 500
17 100
2 600
1 500
5 500
9 300
9 200
1 000
2 400
42
93 850
Projektet vid Silvermuseet är beviljat 2003 med start år 2005.
Statistiska uppgifter
infrastrukturellt stöd
Tabell 11
Sammanfattningstabell: Beviljade anslag år 2004
BEVILJADE ANSÖKNINGAR
ANTAL
MÄN
KVINNOR
BELOPP
Jubileumsdonationen
27
22
5
18 930 800
Summa
27
22
5
18 930 800
Tabell 12
Beviljade ansökningar fördelade efter anslagsförvaltare år 2004
ANSLAGSFÖRVALTARE
Academia Europaea
Blekinge Tekniska Högskola
Orgelkonstens Vänner
Riksarkivet
Riksbankens Jubileumsfond
STINT
Stockholms universitet
Svenska Akademien
Svenska Filminstitutet
Svenska Linnésällskapet
Svenska Vitterhetssamfundet
Umeå universitet
Uppsala universitet
Utrikespolitiska Institutet
Örebro universitet
Summa
Projektet vid Silvermuseet är beviljat med start år 2005.
BEVILJAT BELOPP
800 000
500 000
125 000
1 700 000
2 297 000
3 000 000
208 800
1 500 000
1 000 000
1 500 000
500 000
1 900 000
1 500 000
1 200 000
1 200 000
18 930 800
133
104
Exil och tradition:
Transnationell sufism
i Sverige
årsredovisning
Förvaltningsberättelse
Stiftelsens ändamål
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse
som har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning.
Stiftelsen grundades 1962 genom ett beslut i riksdagen och genom en
donation från Sveriges riksbank, som därmed ville uppmärksamma
bankens 300-årsjubileum 1968 och samtidigt främja ”ett angeläget
nationellt ändamål”. Den årliga avkastningen av Jubileumsdonationen
skulle användas till att främja vetenskaplig forskning med anknytning
till Sverige.
Den 1 januari 1988 fick Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar, vilka
innebar att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör. I denna skepnad startades verksamheten med ett kapital om 1,5 miljarder kronor.
Under åren därefter har ytterligare donationer erhållits. Beträffande på
vilket sätt ändamålet skall främjas, anges i de idag gällande stadgarna
bland annat:
• att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov
inte är så väl tillgodosedda på annat sätt,
• att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora och
långsiktiga forskningsprojekt,
• att nya forskningsuppgifter som kräver snabba och kraftiga insatser
särskilt skall uppmärksammas,
• att fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning.
Riksdagen beslöt under 1993 att ytterligare en donation, om 1,5
miljarder kronor, Kulturvetenskapliga donationen, skulle tillföras
stiftelsen. Till beslutet var fogad en promemoria i vilken bland annat
följande användningsområden angavs:
• etablering av forskningscentra eller forskningsområden med internationell slagkraft,
• stöd till projekt och program som innebär gränsöverskridanden
mellan discipliner,
• etablering av nätverk eller fastare samverkansformer nationellt och
internationellt, bl.a. genom etablering av ett internationellt forskarutbytesprogram,
• befordran av forskarutbildning och forskarrekrytering,
• främjande av forskarrörlighet internationellt och mellan
universitetet/högskolor och andra verksamheter.
135
136
Riksbankens Jubileumsfond
Årets verksamhet
Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har i första hand
till uppgift att besluta i frågor som rör anslagsbeviljning till forskningsprojekt, budget, riktlinjer för den finansiella verksamheten och delegationsregler. Styrelsen har sammanträtt fyra gånger under året. Dess
ledamöter ingår i beredningsgrupper tillsammans med representanter
från universitet och högskolor. Dessa grupper bereder forskningsansökningarna vid två heldagssammanträden per år och lägger förslag till
styrelsen. Styrelsen förnyades den första november med sju och beredningsgrupperna med fjorton ledamöter. Under året kunde anslag till
sammanlagt 64 nya projekt beviljas. 107 fortsättningsprojekt beviljades
resp. fortsatte arbetet utifrån tidigare års beviljade medel.
Styrelsens arbetsutskott har sammanträtt sex gånger under året. Till
arbetsutskottet har styrelsen bl.a. delegerat att besluta om anslag till
forskningsplanering, konferenser, seminarier, workshops, uppbyggande av vetenskapliga nätverk, forskningsplanering o.dyl. Under året
beviljades 98 ansökningar om sådana anslag.
På grund av anslagsomläggning beslöt styrelsen år 2003 att medel för
nya forskningsprojekt ur Kulturvetenskapliga donationen ej skulle utlysas år 2004. Under året har styrelsen fattat beslut om en ny ordning för
utlysning av forskningsprojekt. Från och med år 2005 kommer det att
finnas fyra former av stöd till forskningsprojekt: forskningsinitiering,
infrastrukturellt stöd, projekt och program. De största förändringarna
som detta medför är övergången till att enbart bevilja engångsanslag
och satsningen på program, dvs. en större grupp kvalificerade forskare
som arbetar under en längre tid (6–8 år). I och med dessa storsatsningar i femtiomiljonersklassen kommer fonden att kunna förhandla
om overheadkostnaderna vid universiteten.
Stiftelsen arrangerar symposier och seminarier, ibland tillsammans
med andra forskningsstödjande organ inom eller utom landet. RJ
samarbetar regelbundet med riksdagen i sådana arrangemang. I år
märks bland annat konferensen ”Parlamentets ställning i författningen”.
Stiftelsen har under året även utgett ett antal skrifter.
RJs finanskommitté har under året sammanträtt vid sju tillfällen.
RJ utvärderar och följer fortlöpande upp de projekt som beviljas
medel. Efter avslutad projekttid skall en ekonomisk redovisning insändas till stiftelsen jämte en kort redogörelse för den vetenskapliga verksamheten samt de skrifter som projektet publicerat. Varje år görs dessutom mer omfattande projektbesök av respektive beredningsgrupp.
Under året har 22 projekt besökts.
Ett antal stipendier har under året delats ut från Erik Rönnbergs
donationer för medicinsk forskning och från Nils-Eric Svenssons fond
för främjande av ömsesidigt forskarutbyte inom Europa.
RJ finansierar för närvarande fyra forskarskolor: en i moderna
språk, en i matematik med ämnesdidaktisk inriktning och en i
Årsredovisning
Stillahavsasienstudier, samt en forskarskola med avsikten att stärka den
vetenskapliga kompetensen bland de museianställda.
Sedan ett antal år inrättar RJ så kallade områdesgrupper inom
forskningsfält som bedöms som angelägna men ännu är svagt utvecklade eller inte är tillräckligt uppmärksammade, för att initiera och
stimulera ny forskning. För närvarande är fyra sådana grupper verksamma: Områdesgruppen för forskning om kunskapssamhället,
Områdesgruppen för forskning om kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling, Områdesgruppen för forskning om civilsamhället samt
Områdesgruppen för forskning om offentlig ekonomi, styrformer och
ledarskap. I varje grupp ingår cirka tio forskare och två politiker.
Stiftelsen är genom engagemanget i European Foundation Centre
(EFC), Network of European Foundations for Innovative Corporations
(NEF) och Haag-klubben m.fl. sammanslutningar en aktiv medaktör
inom det europiska samarbetet, framför allt inom de sociala och kulturella områdena. Under de senaste åren har särskilt samarbetet med
Tyskland utvidgats, framför allt genom att RJ kontinuerligt samarbetar
med Wissenschaftskolleg zu Berlin. Genom VD Dan Brändström arbetar RJ aktivt inom CNERP (Svenska kommittén för en ny europeisk
forskningspolitik).
Utvärdering
Styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond beslutade den 21 mars
2002 att utvärdera sin verksamhet. Beslutet innefattade tre delar: 1)
en bred analys och bedömning av RJs forskningsstödjande verksamhet, 2) RJs finansiella verksamhet och 3) delfinansiering av det s.k.
Stiftelseprojektet 2004, som fokuserar de så kallade löntagarfondsstiftelsernas roll i det nationella forsknings- och högre utbildningssystemet. Utvärdering av stiftelsens finansverksamhet under perioderna
1989–1996 och 1997–2002 avrapporterades i mars 2003.
Utvärderingen av den forskningsstödjande verksamheten slutfördes
under år 2004. Stiftelseprojektet redovisade sina preliminära resultat
vid en heldagskonferens i riksdagen den 5 maj. Slutrapporteringen
kommer att ske vid ett seminarium under våren 2005 arrangerat av
SISTER.
Slutrapporten från den stora utvärderingen av RJs forskningsstödjande verksamhet utkom av trycket den 20 november 2004 och hade
titeln Hinc robur et securitas? En forskni ngsstiftelses handel och vandel.
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 1989–2003. Denna presenterades vid
en konferensdag i riksdagen den 2 december på 40-årsdagen för riksdagens beslut om fondens inrättande. Utvärderingen presenteras närmare
på annan plats i årsberättelsen: se avsnittet i den forskningsstödjande
verksamheten (s. 17) och i specialartiklarna av Sverker Gustavsson och
Anders Mellbourn.
137
138
Riksbankens Jubileumsfond
Resultat och ställning
För helåret 2004 redovisar stiftelsen ett resultat på 514 mkr (exklusive
ej realiserade vinster). Marknadsvärdet på stiftelsens placeringar har
under året utvecklats positivt, varför resultatet inklusive ej realiserade
vinster uppgår till 758 mkr (2003: 939 mkr). Därutöver har RJ beviljat
253 mkr till forskningsmedel samt avsatt motsvarande 16 mkr för att
bevara det reala värdet på donationerna.
Stiftelsens direktavkastning i form av ränteintäkter, utdelningar och
driftsöverskott från fastigheter uppgår under året till sammanlagt 245
mkr (231).
RJs administrationskostnader uppgår under perioden till 25 mkr (23)
vilket motsvarar 0,3 procent av genomsnittligt eget kapital.
RJs styrelse har från och med 2003 fastställt en placeringspolicy med
mål att på lång sikt uppnå en framtida genomsnittlig real avkastning
om minst 4 procent. Detta bedöms ge förutsättningar för en realvärdesäkring av stiftelsens förmögenhet och en aktiv utdelningspolitik i syfte
att främja och understödja vetenskaplig forskning. För 2004 uppgår
totalavkastningen till 11,0 procent samtidigt som inflationen under året
endast varit 0,4 procent. Detta innebär att stiftelsens reala avkastning
under året uppgår till 10,6 procent vilket överstiger det långsiktiga
målet med 6,6 procentenheter. (Se även diagram 1−4 för historik.)
Under året har andelen aktier ökat bland de totala placeringarna från
45 procent till 51 procent i syfte att öka RJs långsiktiga avkastning. För
att finansiera ökade aktieinvesteringar har andelen korta räntebärande
placeringar reducerats. Under perioden omplacerades en del medel
från svenska och amerikanska aktier till europeiska aktier. Trots detta
har portföljen under hela året varit överviktad i svenska aktier tack vare
värdestegringen. Andelen obligationer av totalportföljen är i slutet av
året ungefär på en oförändrad nivå jämfört med i början av året, ca 25
procent av de totala placeringarna. Dock har RJ inom obligationer ökat
i nominella obligationer och minskat i realränteobligationer då värderingsskillnader under året uppstått som gjort delar av realräntemarknaden mindre attraktiv. På lång sikt bedöms att realränteobligationer är
attraktiva instrument som passar stiftelsens placeringsinriktning varför
RJ även fortsättningsvis valt att behålla en del investeringar i tillgångsklassen.
Stiftelsens aktieportföljer gav under året en totalavkastning på 17,3
procent. Totalavkastningen på svenska aktier var 22,4 procent och på
utländska aktier 9,0 procent varav 9,7 procent i Europa exklusive valutasäkringar. Under helåret 2004 steg aktieindex (inklusive utdelningar)
i Sverige med 21,3 procent samtidigt som Europaindex (MSCI Europe)
gav en avkastning på 11,1 procent. Placeringsstrategin att ha ett stort
inslag av svenska aktier och att investera huvuddelen av de utländska
aktierna i Europa har under året gett en avkastning som är betydligt
Årsredovisning
högre än världsindex (MSCI World) som under året gav en avkastning
på 6,1 procent i svenska kronor.
RJs ränteportfölj gav under perioden en avkastning på 5,7 procent.
Under året har obligationsräntorna sjunkit bland annat beroende på
att inflationsnivån varit låg trots stigande råvarupriser. Detta innebär
att RJs innehav av nominella obligationer och realränteobligationer
under året har gett en god absolutavkastning. Vid utgången av 2004
var den femåriga statsobligationsräntan 3,3 procent jämfört med 4,1
procent i början av året. Räntan för ettåriga statskuldväxlar har under
samma period sjunkit till 2,2 procent från 2,8 procent. Vid nuvarande
låga räntenivåer är förväntad avkastning på såväl korta räntebärande
placeringar som svenska obligationer betydligt lägre än stiftelsens långsiktiga avkastningskrav.
Stiftelsens fastigheter uppvisar under året en totalavkastning på 3,2
procent. Marknadsvärdet på bostadsfastigheter har fortsatt att öka
medan värderingen på kommersiella fastigheter i Stockholm justerats
ned. Stiftelsens kontorsfastighet i centrala Malmö har en oförändrad
marknadsvärdering jämfört med föregående år. Under året har inga
köp eller försäljningar av fastigheter genomförts.
Från 2003 redovisas hedgefonder som separat tillgång i balansräkningen. Totalavkastningen på denna tillgångsklass, som under året
utgjort omkring 4 procent av de totala tillgångarna, blev under året
4,4 procent. Den genomsnittliga avkastningen på RJs investeringar
i hedgefonder uppgår från starttidpunkten i oktober 2001 till ca 8,6
procent per år.
För att ge ytterligare information om stiftelsens ställning kompletteras redovisningen liksom tidigare med en balansräkning vari tillgångar
och skulder är upptagna till marknadsvärden. Dessutom kompletteras
resultaträkningen med posten ”Förändring av ej realiserade vinster”
som tillsammans med resultatet från avyttring och nedskrivning av
finansiella instrument netto ger ett positivt resultatbidrag på 537 mkr.
Vid utgången av året uppgår marknadsvärdet på stiftelsens tillgångar
till ett värde som överstiger det bokförda värdet med 1 042 mkr (798
mkr).
RJs eget kapital har under året ökat från 6 166 kr till 6 426 mkr.
Stiftelsens förmögenhet (eget kapital värderat till marknadsvärde) har
ökat från 6 964 mkr till 7 469 mkr.
Av stiftelsens totala placeringar värderade till marknadsvärde vid
utgången av 2004 utgjorde andelen aktier 51% (45%), fastigheter 8%
(9%), räntebärande placeringar 37% (42%) och hedgefonder 4% (4%).
Av tillgångarna var 19 procent denominerade i utländska valutor
medan exponeringen mot dessa valutor endast uppgick till 10 procent efter avdrag för utestående valutaterminskontrakt vars nominella
139
140
Riksbankens Jubileumsfond
belopp per den 31 december 2004 uppgick till 746 mkr. RJ använder
sig av valutaterminer som ett medel att minska stiftelsens känslighet för
framtida växelkursförändringar. Under året uppgår nettoresultatet på
valutaterminer till 11 mkr (13) vilket främst är hänförligt till vinster på
valutasäkringar av amerikanska aktieinnehav som under året sålts. För
året som helhet har den svenska kronan varit förhållandevis stabil mot
såväl euron som det brittiska pundet.
Finansiellt resultat
Från resultaträkningen (och de olika noterna) kan en sammanställning
göras som enbart består av finansiella poster till marknadsvärde. Dessa
poster har grupperats i en tabell (se tabell 1) efter typ av tillgång.
Tabellen ”Finansiellt resultat” visar att stiftelsens aktieportföljer gav
ett positivt resultat om 578 mkr.
För stiftelsens fastigheter redovisas ett resultat om 20 mkr.
De räntebärande placeringarna gav 2004 ett positivt resultat om 164
mkr exklusive vinster på valutaterminer.
Stiftelsens innehav av andelar i hedgefonder gav under året ett positivt resultat om 13 mkr.
Det finansiella resultatet skall belastas med räntekostnader på lån och
finansiella kostnader. Det samlade finansiella resultatet för 2004 uppgår till 782 mkr vilket motsvarar en förräntning om 11,2 procent (15,2
procent) räknat på eget kapital vid årets ingång.
Det finansiella resultatet skall efter en avsättning för att bevara det
reala värdet av stiftelsekapitalet täcka forskningsmedel om 253 mkr
samt administrationskostnader om 25 mkr. Överskottet uppgår till
488 mkr.
Årsredovisning
DIAGRAM 1–4
Den finansiella verksamheten
– tio år i sammandrag
Den 1 januari 1988 fick Stiftelsen Riksbankens
Jubileumsfond nya stadgar som innebar att
stiftelsen blev en självständig finansiell aktör.
För att kunna bibehålla en stabil nivå på
anslagna forskningsmedel lade styrelsen år
2003 upp som långsiktigt mål att den reala
(inflationsjusterade) årsavkastningen skall
överstiga 4% över tiden. Mellan år 1995 och
2004 har detta mål uppnåtts med god marginal. Under tioårsperioden har forskningsmedel motsvarande 2 921 mkr beviljats.
Nedan redovisas – i form av stapeldiagram
– utvecklingen under de tio senaste åren av
fyra grundläggande finansiella mått – den
totala avkastningen, den reala avkastningen
(inflationsjusterad), eget kapital till marknadsvärde samt årliga beviljade forskningsmedel.
Diagram 2. Real avkastning i % av eget
kapital till marknadsvärde vid årets ingång.
50%
40%
30%
20%
10%
0%
-10%
-20%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
Diagram 3. Marknadsvärderat eget
kapital (mkr)
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
Diagram 1. Total avkastning i % av eget
kapital till marknadsvärde vid årets ingång.
50%
Diagram 4. Beviljade forskningsmedel (mkr).
40%
30%
500
20%
400
10%
300
0%
200
-10%
100
-20%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
0
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
141
142
Riksbankens Jubileumsfond
TABELL 1
Finansiellt resultat
KSEK
TILLGÅNG
INTÄKT/KOSTNAD
Fastigheter
Aktier
Hedgefonder
Räntebärande
Bankmedel
Valutaterminer
Certifikat
Obligationer
2004
2003
Intäkter
Avskrivningar
Återföring nedskrivningar
Restitution av skatt
Övriga kostnader
Förändring av ej realiserade vinster
37 897
-6 114
−
-90
-18 564
6 614
40 663
-6 083
47 000
408
-36 465
-50 216
Summa fastigheter
19 743
-4 693
Utdelningar
Realisationsvinster/förluster
Återföring nedskrivningar
Nedskrivningar
Förändring av ej realiserade vinster
102 819
39 356
345 955
-165 115
254 823
89 077
-346 287
1 078 944
-345 955
329 345
Summa aktier
577 838
805 124
Utdelningar
Realisationsvinster/förluster
Återföring nedskrivningar
Förändring av ej realiserade vinster
12 925
4 658
−
-4 320
21 377
2 745
75
-11 065
Summa hedgefonder
13 263
13 132
Ränteintäkter
Valutakursvinster/förluster
Ränteintäkter
Valutakursvinster/förluster
Återföring nedskrivningar
Nedskrivning
Ränteintäkter
Ränteintäkter
Realisationsvinster/förluster
Förändring av ej realiserade vinster
3 602
-761
68
11 242
60
−
24 722
80 917
68 221
-13 063
12 576
-5 986
1 644
11 534
−
-60
29 104
74 861
56 313
-29 640
Summa räntebärande tillgångar
175 008
150 346
-1 485
-2 084
-2 708
-1 938
782 283
959 263
Räntekostnader
Finansiella kostnader
Fiansiellt resultat
Årsredovisning
Resultaträkning
KSEK
NOT
2004
2003
1
2
3
115 744
109 309
13 219
110 454
118 185
45 115
4
5
293 075
11 446
445 835
8 774
6
7,8,9
10
15
3
-2 084
-18 497
-6 616
-333
-1 485
-1 938
-16 114
-6 491
-364
-2 708
Årets resultat
21
513 778
700 748
Förändring av ej realiserade vinster
11
244 054
238 424
Förändring av eget kapital till marknadsvärde
före beviljade forskningsmedel
22
757 832
939 172
STIFTELSENS INTÄKTER
Utdelningar (aktier, hedgefonder)
Ränteintäkter
Resultat fastigheter
Resultat från avyttring och nedskrivning
av finansiella instrument
Valutakursresultat m.m.
STIFTELSENS KOSTNADER
Finansiella kostnader
Personalkostnader
Externa kostnader
Avskrivningar inventarier
Räntekostnader
143
144
Riksbankens Jubileumsfond
Balansräkning
KSEK
Not
2004-12-31
BOKFÖRDA
VÄRDEN
MARKNADSVÄRDEN
2003-12-31
BOKFÖRDA
VÄRDEN
MARKNADSVÄRDEN
TILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar
Fastigheter
Inventarier
13,14
15
331 525
557
629 000
557
337 639
372
628 500
372
332 082
629 557
338 011
628 872
1 824 531
3 308 769
275 788
1 909 124
3 932 927
311 927
1 612 321
2 912 373
255 659
1 709 976
3 281 709
296 118
Summa finansiella anläggningstillgångar
5 409 088
6 153 978
4 780 353
5 287 803
Summa anläggningstillgångar
5 741 170
6 783 535
5 118 364
5 916 675
249 990
45 643
843 724
136 574
249 990
45 643
843 724
136 574
65 715
41 747
1 029 176
261 122
65 715
41 747
1 029 176
261 122
Summa omsättningstillgångar
1 275 931
1 275 931
1 397 760
1 397 760
Summa tillgångar
7 017 101
8 059 466
6 516 124
7 314 435
Summa materiella anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Obligationer
Aktier
Hedgefonder
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Övriga kortfristiga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Certifikat
Kassa och bank
16
17
18
19
20
Årsredovisning
Not
2004-12-31
2003-12-31
BOKFÖRDA
VÄRDEN
MARKNADSVÄRDEN
BOKFÖRDA
VÄRDEN
MARKNADSVÄRDEN
2 381 836
2 381 836
2 372 346
2 372 346
1 722 401
2 322 124
1 722 401
3 364 489
1 715 539
2 077 679
1 715 539
2 875 990
6 426 361
7 468 726
6 165 564
6 963 875
AVSÄTTNINGAR
Avsättningar för pensioner
2 205
2 205
2 286
2 286
Summa avsättningar
2 205
2 205
2 286
2 286
LÅNGFRISTIGA SKULDER
Inteckningslån
85 100
85 100
65 100
65 100
Summa långfristiga skulder
85 100
85 100
65 100
65 100
KORTFRISTIGA SKULDER
Beviljade ej utbetalda forskningsmedel
Leverantörsskulder
Valutaterminer
Övriga kortfristiga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
224 230
3 256
−
267 944
8 005
224 230
3 256
−
267 944
8 005
253 529
2 064
60
19 745
7 776
253 529
2 064
60
19 745
7 776
Summa kortfristiga skulder
503 435
503 435
283 174
283 174
Summa skulder och avsättningar
590 740
590 740
350 560
350 560
Summa eget kapital och skulder
7 017 101
8 059 466
6 516 124
7 314 435
EGET KAPITAL OCH SKULDER
BUNDET EGET KAPITAL
Stiftelsekapital
FRITT EGET KAPITAL
Kulturvetenskapliga donationen
Balanserat resultat
21,22
21,22
27
Summa eget kapital
STÄLLDA SÄKERHETER
Fastighetsinteckningar
Pantsatt obligation för derivathandel
23
24
25
26
ANSVARSFÖRBINDELSER
Beviljade anslag att utgå ur kommande års avkastning
90 611
−
67 914
18 861
49 830
95 344
145
146
Riksbankens Jubileumsfond
Kassaflödesanalys
KSEK
2004
2003
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Årets resultat
Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet:
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar
Återföring av nedskrivningar materiella anläggningstillgångar
Återföring av nedskrivning finansiella anläggningstillgångar
Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar
Realisationsresultat
Förändring av avsättningar till pensioner
Förändringar räntefordran
Förändringar ränteskuld
513 778
700 748
6 447
−
-345 955
165 115
-112 004
-81
-4 315
462
6 448
-47 000
-1 079 019
345 955
287 229
-56
-6 335
-102
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
förändringar av rörelsekapital
223 447
207 868
1 596
249 099
-105 445
4 827
Kassaflöde från den löpande verksamheten
474 142
107 250
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
-605
87
-4 560 513
4 224 622
-1 417
−
-1 945 789
1 940 665
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-336 409
-6 541
Kassaflöde långfristig finansiering
Förändring av långfristiga skulder
20 000
−
Kassaflöde långfristig finansiering
20 000
0
-29 300
-252 981
-73 725
-279 779
Kassaflöde från anslagsverksamheten
-282 281
-353 504
Årets kassaflöde
-124 548
-252 795
261 122
136 574
513 917
261 122
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet
Förändring av kortfristiga fordringar
Förändring av kortfristiga skulder
Kassaflöde från anslagsverksamheten
Förändring av beviljade ej utbetalda anslag
Årets beviljade anslag
Kassa, bank vid årets ingång
Kassa, bank vid årets utgång
Årsredovisning
Redovisnings- och värderingsprinciper
Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och
Bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade.
värdering materiella anläggningstillgångar
Värdering
bokförda värden
Materiella anläggningstillgångar värderas till historiskt anskaffningsvärde med avdrag för nedskrivningar och linjära avskrivningar. Härvid
tillämpas följande procentsatser för årlig avskrivning:
Byggnader
2%
Inventarier
20%
Datorer
33,33%
Mark värderas till historiskt anskaffningsvärde med avdrag för erforderliga nedskrivningar.
Investeringar i såväl egenutvecklad som förvärvad programvara kostnadsförs löpande.
Värdering
marknadsvärden
Marknadsvärde för fastigheter baseras på externa värderingar utförda
av välrenommerade värderingsfirmor. Inventarier och datorer värderas
till bokfört värde.
värdering finansiella anläggningstillgångar
Värdering
bokförda värden
Aktierelaterade värdepapper värderas individuellt till historiskt anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.
Hedgefonder värderas kollektivt till historiskt anskaffningsvärde
minskat med erforderliga nedskrivningar.
Räntebärande värdepapper värderas kollektivt till historiskt anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar. Upplupen ränta
på kupongobligationer redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen. Instrument utan kupongränta värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Utländska värdepapper värderas utifrån anskaffningsdagens valutakurs.
147
148
Riksbankens Jubileumsfond
Räntebärande och aktierelaterade värdepapper värderas till verkligt
värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller
om sådan saknas senaste köpkurs.
Hedgefonder värderas till verkligt värde. Med verkligt värde menas
det värde som rapporterats från respektive fondförvaltare.
Utländska värdepapper värderas utifrån balansdagens valutakurs.
värdering omsättningstillgångar
Värdering
bokfört värde
Värdering
marknadsvärden
Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.
Fordringar i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.
Utestående valutaterminskontrakt värderas kollektivt enligt lägsta
värdets princip (LVP). Det innebär att om tillgångskollektivet valutaterminer har negativt marknadsvärde redovisas detta som skuld och
motsvarande nedskrivning görs. Skillnaden mellan terminskurs och
avistakurs periodiseras över terminskontraktets löptid och redovisas
som upplupen ränteintäkt.
Upplupen ränta på certifikat redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.
Banktillgodohavanden i utländsk valuta värderas till balansdagens
valutakurs.
Som marknadsvärde används bokfört värde utom för valutaterminskontrakt som värderas till verkligt värde.
värdering skulder
Skulder i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.
beviljade forskningsmedel
Beviljade forskningsmedel redovisas direkt mot fritt eget kapital.
Beviljade medel skuldförs vid beslutstillfället.
Årsredovisning
eget kapital
Till bokfört värde
Bokfört eget kapital utgörs av bundet och fritt eget kapital. Bundet eget
kapital (stiftelsekapital) består av Jubileumsdonationen (Riksbankens
donation) och Erik Rönnbergs donationer. Enligt donationsvillkoren
skall realvärdet för dessa donationer upprätthållas över tiden. Detta
sker genom en årlig avsättning till bundet eget kapital, med ett belopp
beräknat utifrån konsumentprisindex utveckling mellan åren. Det
bundna egna kapitalet är ej tillgängligt för utdelning.
Fritt eget kapital består av Kulturvetenskapliga donationen och
balanserat resultat. För denna donation gäller, som framgår av donationsvillkoren, att dess hela kapital får användas för anslag till forskning. Inom ramen för fritt eget kapital görs emellertid ändå en avsättning för bevarande av donationens realvärde.
Balanserat resultat består av vinstmedel med avdrag för avsättning
för bevarande av donationernas realvärden samt för beviljade forskningsmedel. Enligt styrelsebeslut 1992 skall balanserat resultat som
lägst uppgå till ett belopp motsvarande tre års utdelning av forskningsmedel i normal omfattning.
Till marknadsvärde
Eget kapital till marknadsvärde motsvarar stiftelsens nettoförmögenhet
vid värdering av tillgångar och skulder till marknadsvärden.
149
94
Traditionell botanisk kunskap och växtanvändning
i nordvästra Estland
152
Riksbankens Jubileumsfond
Noter
Not 1.
BELOPP I KSEK
Utdelningar
2004
2003
102 819
12 925
89 077
21 377
115 744
110 454
2004
2003
80 917
24 722
68
3 602
74 861
29 104
1 644
12 576
109 309
118 185
2004
2003
Hyresintäkter
Avskrivningar
Återföring nedskrivning
Övriga kostnader
37 897
-6 114
−
-18 564
40 663
-6 083
47 000
-36 465
Summa
13 219
45 115
Aktier
Hedgefonder
Summa
Not 2.
Ränteintäkter
Obligationer
Certifikat
Valutaterminer
Bank
Summa
Not 3.
Resultat fastigheter
Av fastighetsintäkterna utgör 2 013 (2 276) en beräknad internhyra för stiftelsens egna lokaler.
De räntekostnader på 1 485 (2 708) som redovisas i resultaträkningen avser lån mot säkerhet i
stiftelsens fastigheter. Se även not 13 och 14.
Not 4.
Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument
2004
2003
Realisationsresultat obligationer
Realisationsresultat aktier
Återföring nedskrivning aktier
Nedskrivning aktier
Realisationsresultat hedgefonder
Återföring nedskrivning hedgefonder
68 221
39 356
345 955
-165 115
4 658
−
56 313
-346 287
1 078 944
-345 955
2 745
75
Summa
293 075
445 835
Årsredovisning
Not 5.
Not 6.
Not 7.
Valutakursresultat m.m.
2004
2003
Ej utnyttjade anslag
Valutakursresultat orealiserat
Valutakursresultat valutateminer
Återföring nedskrivning valutaterminer
Nedskrivning valutaterminer
Restitution av skatt
Övrigt
995
-761
11 242
60
−
-90
−
2 877
-5 986
11 534
−
-60
408
1
Summa
11 446
8 774
2004
2003
Depåavgift
Förvaltningsarvoden
Övriga finansiella kostnader
552
−
1 532
355
328
1 255
Summa
2 084
1 938
Finansiella kostnader
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
Löner och andra ersättningar
Styrelse och verkställande direktör
Övriga anställda
Upplupna löner
Summa
Sociala kostnader
− varav pensionskostnader
2004
2003
2 269
7 994
4
2 512
6 024
10
10 267
8 546
7 743
3 572
6 872
3 323
Av pensionskostnader avser 654 (658) styrelse och verkställande direktör.
Not 8.
Medelantal anställda
2004
2003
Kvinnor
Män
6
8
6
7
Summa
14
13
153
154
Riksbankens Jubileumsfond
Not 9.
Sjukfrånvaro* 2004
KORTTIDSFRÅNVARO LÅNGTIDSFRÅNVARO
Kvinnor
Män
0,65%
0,00%
0,00%
0,00%
Summa
0,29%
0,00%
* I enlighet med Årsredovisningslagen skall uppdelning i åldersgrupper ej ske om dessa
grupper omfattar färre än 10 anställda. Detta har medfört att ingen åldersuppdelning
harar skett. Sjukfrånvaron anges i procent av gruppens totala arbetstid.
Not 10. Ersättning till revisorer
2004
2003
Öhrlings PricewaterhouseCoopers
(internrevision och rådgivning)
Riksrevisionen (extern revision)
185
321
215
−
Summa
506
215
2004
2003
FÖRÄNDRING
297 475
84 593
624 158
36 139
290 861
97 656
369 335
40 459
6 614
-13 063
254 823
-4 320
1 042 365
798 311
244 054
Not 11. Förändring av ej realiserade vinster
Fastigheter
Obligationer
Aktier
Hedgefonder
Summa
Not 12. Avsättning för bevarande av realvärden
Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex år 2004 uppgår till 279,2. Motsvarande
indexvärde för år 2003 är 278,1. Mellan år 2003 och år 2004 ökade således konsumentprisindex med 0,4%. Det uppindexerade reala stiftelsekapitalet (bundet eget
kapital) skall därför ökas med 2 372 346 x 0,004 = 9 490 medan Kulturvetenskapliga
donationen (fritt eget kapital) ökas med 1 715 539 x 0,004 = 6 862. Se vidare not 21
och 22.
Årsredovisning
Not 13. Fastigheter
BOKFÖRT
VÄRDE
Styrpinnen 23, Stockholm
Claus Mortensen 24, Malmö
Brännaren 7, Stockholm
Kampsången 4, Stockholm
Sländan 2, Stockholm
Trädlärkan 2, Stockholm
Rekryten 6, Stockholm
Snöklockan 1, Stockholm
Jasminen 4, Stockholm
Apelträdet 5, Stockholm
Hjorten 17, Stockholm
Sånglärkan 12, Stockholm
Summa
Fastigheterna ägs till 100%.
MARKNADSVÄRDE
77 473
75 226
15 517
10 611
7 732
14 435
24 767
21 424
14 525
13 949
16 698
39 168
79 000
94 000
47 000
37 000
36 000
25 000
81 000
59 000
37 000
31 000
58 000
45 000
331 525
629 000
155
156
Riksbankens Jubileumsfond
Not 14.
Fastigheter
2004
2003
305 718
−
302 618
3 100
305 718
305 718
-59 307
-6 114
-53 224
-6 083
-65 421
-59 307
Ingående nedskrivningar
Återföring nedskrivning Styrpinnen 23
-29 800
−
-62 700
32 900
Utg. ackumulerade nedskrivningar
-29 800
-29 800
Mark
Ingående anskaffningsvärden
135 128
135 128
135 128
135 128
Ingående nedskrivningar
Återföring nedskrivning Styrpinnen 23
-14 100
−
-28 200
14 100
Utg. ackumulerade nedskrivningar
-14 100
-14 100
Utg. restvärden enligt plan
byggnader och mark
331 525
337 639
Taxeringsvärden, byggnader
Taxeringsvärden, mark
224 379
235 755
312 520
174 775
Byggnader
Ingående anskaffningsvärden
Årets investeringar
Utg. ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående avskrivningar
Årets avskrivningar
Utg. ackumulerade avskrivningar
Utg. ackumulerade anskaffningsvärden
Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 13. Se även not 3.
Årsredovisning
Not 15. Inventarier
2004
2003
Ingående anskaffningsvärden
Inköp
Försäljningar och utrangeringar
3 539
605
-644
3 482
57
−
Utg. ackumulerade anskaffningsvärden
3 500
3 539
Ingående avskrivningar
Försäljningar och utrangeringar
Årets avskrivningar
-3 167
557
-333
-2 803
−
-364
Utg. ackumulerade avskrivningar
-2 943
-3 167
557
372
Utg. restvärden enligt plan
Not 16. Obligationer
FÖRFALLOÅR
NOMINELLT
VÄRDE
Svenska nominalränteobligationer
2005
100 000
2006
464 000
2007
240 000
2008
191 000
2009
232 000
2011
50 000
2015
122 000
2020
40 000
Summa
Svenska realränteobligationer
2008
152 000
2015
75 000
2020
35 000
2028
36 000
Summa
Summa obligationer
BOKFÖRT
VÄRDE
MARKNADSVÄRDE
98 812
477 962
251 273
206 584
245 171
52 477
122 543
40 310
101 844
481 147
256 932
208 632
252 716
54 670
126 902
43 731
1 495 132
1 526 573
176 233
77 519
32 840
42 807
189 453
93 813
50 254
49 031
329 399
382 551
1 824 531
1 909 124
157
158
Riksbankens Jubileumsfond
Not 17. Aktier
SVENSKA AKTIER
Ainax
Alfa Laval
Assa Abloy B
AstraZeneca SDB
Atlas Copco A
Autoliv SDB
Axfood
Axis
Ballingslöv
Bergman & Beving B
Biotage A
Boliden
Capio
Cardo
Electrolux B
Elekta B
Eniro
Ericsson B
FöreningsSparbanken A
G&L Beijer
Gambro B
Getinge Industrier B
Hennes & Mauritz B
Holmen B
Hufvudstaden A
Industrivärden C
Investor B
Kinnevik B
Lagercrantz Group B
Medivir B
Mekonomen B
MTG B
Nobia
Nokia SDB
Nordea
Observer
Sandvik
SCA B
Scania B
SEB A
Securitas B
Skandia
Skanska B
ANTAL
BOKFÖRT VÄRDE
MARKNADSVÄRDE
29 032
150 000
450 000
350 000
210 000
6 619
16 125
51 075
84 525
36 983
7 722
16 125
51 075
84 525
63 000
50 000
120 000
415 000
80 000
640 000
207 800
375 000
140 000
50 000
350 000
52 000
94 445
12 100 000
550 000
200 000
400 000
500 000
775 000
70 000
400 000
200 000
1 100 000
12 838
18 762
5 387
5 120
24 959
2 026
10 650
10 077
9 139
49 065
5 206
5 794
242 242
64 441
13 420
25 798
33 117
143 801
15 838
11 268
17 595
92 950
15 900
27 000
7 470
7 840
48 640
2 026
10 650
11 060
9 525
53 200
9 958
6 422
256 520
91 025
26 600
37 300
41 375
179 412
16 100
19 040
30 700
92 950
210 000
650 000
70 000
60 000
75 200
175 000
70 000
2 800 000
361 520
175 000
330 000
300 000
650 000
350 000
1 100 000
400 000
11 082
14 170
6 405
3 328
12 123
10 493
7 315
119 947
12 653
37 342
82 950
56 547
55 904
34 156
36 410
27 887
14 858
14 170
6 405
11 820
13 611
19 250
7 315
187 600
12 653
46 900
93 555
78 900
83 525
39 900
36 410
31 900
Årsredovisning
SVENSKA AKTIER
SKF B
SSAB B
Svedbergs
Svenska Handelsbanken A
Tele 2 B
Telelogic
TeliaSonera
Teligent
Teligent BTA 20050120
Transcom Worldwide SDB B
Trelleborg B
WM-Data B
Volvo B
ANTAL
BOKFÖRT VÄRDE
MARKNADSVÄRDE
150 000
100 000
70 000
725 000
190 000
38 882
10 075
6 352
96 419
49 590
44 400
15 650
10 290
125 425
49 590
600 000
4 000 000
146 800
29 360
447 000
100 000
850 000
400 000
9 420
136 274
3 499
323
13 967
10 074
12 240
59 548
9 420
159 200
4 228
846
15 958
11 300
12 240
105 400
1 990 195
2 485 879
ANTAL
BOKFÖRT VÄRDE
MARKNADSVÄRDE
200 000
155 000
40 383
28 364
27 923
20 491
30 538
28 465
20 590
35 000
1 200 000
9 287
21 433
15 727
21 511
200 000
30 000
210 200
323 238
100 000
20 395
17 244
12 915
3 880
9 594
20 972
30 267
13 620
3 880
12 417
450 000
90 000
50 000
60 000
75 000
75 000
20 000
175 000
22 850
30 000
45 588
14 765
9 412
36 792
14 832
39 797
9 827
28 573
18 276
38 444
46 497
14 765
10 630
36 792
16 487
39 797
13 437
30 985
28 044
43 506
Summa svenska aktier
UTLÄNDSKA AKTIER
Belgien
Dexia
Fortis
KBC
Danmark
DSV
Group 4 Securicor
Finland
Nokia
Nokian Renkaat
Sponda
Tecnomen
Uponor
Frankrike
Alcatel
Axa
Cap Gemini
Danone
France Telecom
Sanofi Aventis
Société Générale
Suez
Technip
Total
159
160
Riksbankens Jubileumsfond
UTLÄNDSKA AKTIER
ANTAL
BOKFÖRT VÄRDE
MARKNADSVÄRDE
Veolia Environnement
Grekland
Coca-Cola Hellenic Bottling
OPAP
Holland
125 000
27 798
30 039
90 000
50 000
14 603
6 553
14 603
9 187
Equant
ING Groep
Royal Dutch
VNU
Italien
Bulgari
Enel
ENI
Saipem
Unicredito Italiano
Norge
Norsk Hydro
Prosafe
Yara International
Portugal
Portugal Telecom
Schweiz
Adecco
CS Group
Novartis
Richemont
Roche
Zurich Financial
Spanien
Acerinox
BBVA
Inditex
Telefonica
Telefonica Moviles
Storbritannien
AstraZeneca
Boots
Compass Group
Dignity
Hilton
Lloyds TSB
LogicaCMG
190 844
150 000
50 000
75 000
6 544
22 305
19 000
14 707
6 544
30 132
19 109
14 707
200 000
275 000
180 000
300 000
625 000
14 438
16 267
23 690
19 137
23 803
16 406
17 945
29 921
23 954
23 858
50 000
90 150
170 000
23 004
15 075
14 104
26 092
16 174
14 832
250 000
20 530
20 530
59 000
90 000
90 000
70 000
37 000
13 000
19 709
24 437
29 638
13 880
28 261
14 382
19 709
25 102
30 091
15 460
28 261
14 382
140 000
250 000
61 355
112 000
275 000
11 740
21 527
11 227
13 309
22 515
14 921
29 441
12 015
14 008
22 980
80 000
150 000
750 000
200 000
625 000
500 000
300 000
19 280
12 545
23 563
6 749
22 161
27 763
7 377
19 280
12 545
23 563
8 255
22 686
30 173
7 377
Årsredovisning
UTLÄNDSKA AKTIER
Not 18.
ANTAL
BOKFÖRT VÄRDE
MARKNADSVÄRDE
Morrison Supermarkets
Punch Taverns
Reckitt Benckiser
Rexam
Rio Tinto
550 000
200 000
75 000
361 758
50 000
14 525
13 223
14 368
20 251
9 625
14 525
17 619
15 061
21 208
9 779
Sage
Serco
Shire Pharmaceuticals
Smith & Nephew
Standard Chartered
Vodafone
Tyskland
Depfa Bank
E.ON
Fresenius Medical Care
Heidelberger Druckmaschinen
Lufthansa
Munich Re
Rational
RWE
SAP
Stada
200 000
400 000
140 790
400 000
125 000
500 000
5 161
12 248
9 825
25 676
15 446
8 261
5 161
12 248
9 825
27 201
15 446
9 011
125 000
50 000
25 000
46 000
75 000
17 500
10 000
50 000
15 000
84 000
13 160
22 877
12 803
10 378
6 808
14 284
4 464
16 477
17 787
11 474
13 931
30 258
13 358
10 378
7 140
14 284
6 178
18 364
17 787
15 077
Summa utländska aktier
1 318 574
1 447 048
Summa aktier totalt
3 308 769
3 932 927
ANTAL ANDELAR
BOKFÖRT VÄRDE
MARKNADSVÄRDE
382
41 416
57 222
38 312
797
52 471
50 000
94 731
50 000
28 586
68 107
53 474
105 557
55 009
29 780
275 788
311 927
Hedgefonder
Eikos
Helios
Nektar
Tanglin
Zenit
Summa hedgefonder
161
106
Politiskt ledarskap och hälsa – betydelsen
av moraliserande, tvång och auktoritetstro
för barns överlevnad
164
Riksbankens Jubileumsfond
Not 19.
Övriga kortfristiga fordringar
Hyresfordringar m m
Skattefordran
Momsfordran
Sålda ej betalda värdepapper
Övrigt
Summa
Not 20.
Not 21.
2004
2003
78
531
−
248 981
400
243
250
368
64 424
430
249 990
65 715
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
2004
2003
Upplupna räntor
Förutbetalda kostnader
Upplupen intäkt
44 881
762
−
40 566
773
408
Summa
45 643
41 747
Eget kapital, bokfört värde
BUNDET EGET KAPITAL *
FRITT EGET KAPITAL
KULTURVETENSKAPLIGA DON.
Eget kapital 2003-12-31
Avsättning för bevarande av
donationernas realvärde
Årets resultat
Beviljade forskningsmedel
2 372 346
Eget kapital 2004-12-31
2 381 836
* JUBILEUMSDONATIONEN OCH ERIK RÖNNBERGS DONATIONER
9 490
1 715 539
6 862
1 722 401
EGET KAPITAL
BALANSERAT
RESULTAT
2 077 679
6 165 564
-16 352
513 778
-252 981
513 778
-252 981
2 322 124
6 426 361
Årsredovisning
Not 22. Eget kapital, marknadsvärde
BUNDET EGET KAPITAL *
FRITT EGET KAPITAL
KULTURVETENSKAPLIGA DON.
EGET KAPITAL
BALANSERAT
RESULTAT
Eget kapital 2003-12-31
Avsättning för bevarande av
donationernas realvärde
Förändring av eget kapital
till marknadsvärde
Beviljade forskningsmedel
2 372 346
1 715 539
2 875 990
9 490
6 862
-16 352
Eget kapital 2004-12-31
2 381 836
1 722 401
6 963 875
757 832
-252 981
757 832
-252 981
3 364 489
7 468 726
* JUBILEUMSDONATIONEN OCH ERIK RÖNNBERGS DONATIONER
Not 23.
Valutaterminer
KÖPT/SÅLD VALUTA
NOMINELLT BELOPP
MARKNADSVÄRDE
SEK/CHF
17 832
100 126
43 106
13 281
313
864
1 066
151
41 516
188 064
88 621
5 491
582
-1 409
-319
19
32 358
188 637
11 634
14 248
167
-822
219
17
744 913
847
FÖRFALLOMÅNAD 2005-01
SEK/EUR
SEK/GBP
SEK/NOK
FÖRFALLOMÅNAD 2005-02
SEK/CHF
SEK/EUR
SEK/GBP
SEK/NOK
FÖRFALLOMÅNAD 2005-03
SEK/CHF
SEK/EUR
SEK/GBP
SEK/NOK
Summa valutaterminer
BOKFÖRT VÄRDE ENLIGT LÄGSTA VÄRDETS PRINCIP ÄR O.
165
166
Riksbankens Jubileumsfond
Not 24.
Övriga kortfristiga skulder
Personalens källskatt
Köpta ej betalda värdepapper
Deposition av hyra
Momsskuld
Förvaltning av medel från Vetenskapsrådet
Förvaltning av medel från riksdagen
Förvaltning av medel från Sida
Förvaltning av medel från Stiftelsen framtidens kultur
Förvaltning av medel för stiftelseprojekt 2004
Summa
Not 25.
2004
2003
658
267 056
−
6
25
28
106
65
−
942
16 896
24
−
448
135
−
−
1 300
267 944
19 745
2004
2003
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Sociala avgifter
Intjänade ej uttagna semesterdagar
Särskild löneskatt på
pensionsförsäkringspremier
Upplupna löner
Upplupna räntor
Förutbetald hyresintäkt
Övrigt, fastigheter
Övriga upplupna kostnader
552
756
878
500
833
588
707
3 480
889
200
778
1 457
246
3 143
711
63
Summa
8 005
7 776
Den ekonomiska förvaltningen
Not 26.
Ställda säkerheter
2004
2003
För egna avsättningar och skulder
Avseende skuld för inteckningslån
och derivathandel
Fastighetsinteckningar
Pantsatt obligation för derivathandel nom värde
90 611
−
67 914
18 861
Summa
90 611
86 775
2004
2003
133 631
118 640
109 1490
169 920
540
540
170
170
252 981
279 779
Not 27.
Beviljade medel till forskning
Medel från Jubileumsdonationen inkl.
Nils-Eric Svenssons fond
Medel från Kulturvetenskapliga donationen
Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning
om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning
om sjukdomar under de tidiga barnaåren
Summa
För mer detaljerad information se avsnittet "Nya forskningsprojekt år 2004" (sid 81ff.) samt
avsnittet "Statistiska uppgifter om beviljade medel till forskning" (sid 123ff).
167
168
Riksbankens Jubileumsfond
stockholm den 7 februari 2005
Eva Österberg
Ordförande
Majléne Westerlund Panke
Vice ordförande
Per Bill
Johan Bygge
Christina Garsten
Hans Hoff
Lennart Kollmats
Mats Larsson
Lars Lilja
Rutger Lindahl
Kajsa Lindståhl
Siw Wittgren-Ahl
Dan Brändström
Verkställande direktör
riksrevisionens revisionsberättelse har avgivits den 15 februari 2005
Lennart Grufberg
Kerstin Jönsson
Årsredovisning
Revisionsberättelse för
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond
Riksrevisionen har granskat Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds
årsredovisning, beslutad av styrelsen 2005-02-07, för räkenskapsåret
2004.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för
räkenskapshandlingarna och förvaltningen.
Det är Riksrevisionens ansvar att enligt god revisionssed granska
stiftelsens årsredovisning i syfte att bedöma om redovisningen och
underliggande redovisning är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande
samt om ledningens förvaltning följer tillämpliga föreskrifter och särskilda beslut.
Revisionen har utförts enligt god revisionssed. Detta innebär att
revisionen har planerats och genomförts i syfte att erhålla rimlig grund
för att bedöma huruvida årsredovisningen är rättvisande. Granskningen har sålunda avsett ett urval av väsentliga transaktioner och
förvaltningsbeslut.
Genomförd revision har gett en rimlig grund för nedanstående uttalande.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed.
Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller
stiftelseförordnandet.
Riksrevisor Lennart Grufberg har beslutat i detta ärende. Revisionsdirektör Kerstin Jönsson har varit föredragande.
Lennart Grufberg
Kerstin Jönsson
169
170
Riksbankens Jubileumsfond
Revisionsutlåtande
Vi har i egenskap av internrevisorer granskat årsredovisningen och
bokföringen samt styrelsens förvaltning i Stiftelsen Riksbankens
Jubileumsfond för år 2004. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om
årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det
innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad
försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En
revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och
annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också
att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem
samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort
när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade
informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut,
åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande
föreligger eller om ledamoten på annat sätt handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att vår revision ger oss rimlig
grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen
och ger därmed en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning i
enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är
förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller
stiftelseförordnandet.
stockholm den 15 februari 2005
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Ulrika Granholm Dahl
auktoriserad revisor
97
Orsaker till olikheter i beteende,
personlighet och anpassning
172
Riksbankens Jubileumsfond
donationernas
marknadsvärde
BELOPP I KSEK
De medel som Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond förvaltar härrör från
fem olika donationer.
• Donation från Sveriges riksbank för att främja och understödja vetenskaplig forskning (Jubileumsdonationen)
• Nils-Eric Svenssons fond
• Kulturvetenskapliga donationen
• Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
• Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga
barnaåren
(För en mer utförlig beskrivning av ändamålen för de olika donationerna
hänvisas till avsnittet ”Den forskningsstödjande verksamheten”).
Samtliga medel som donerats till Riksbankens Jubileumsfond samförvaltas. Avkastningen från de olika donationerna skall emellertid gå till olika
ändamål. Stiftelsens totala avkastning på förvaltade medel måste därför
fördelas på de olika donationerna.
Vid ingången av år 2004 var marknadsvärdet
för de olika donationerna följande:
1. Jubileumsdonationen inkl.
Nils-Eric Svenssons fond
2. Kulturvetenskapliga donationen
3. Erik Rönnbergs donation för forskning
om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
4. Erik Rönnbergs donation för forskning
om sjukdomar under de tidiga barnaåren
totalt eget kapital
till marknadsvärde 2003-12-31
4 722 410 (67,8130%)
2 221 034 (31,8937%)
15 611 (0,2241%)
4 820 (0,0692%)
6 963 875
Den ekonomiska förvaltningen
Riksbankens Jubileumsfonds totala avkastning år 2004 (bokföringsmässigt
resultat + förändring av ej realiserade vinster = 513 778 + 244 054 = 757 832)
skall proportioneras ut på de olika donationerna.
1. Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric Svenssons fond
Ingående värde
Andel av årets totala avkastning
Årets anslag
4 722 410
513 909
-133 631
marknadsvärde 2004-12-31
5 102 688
Anslagen från Nils-Eric Svenssons fond har inte någon direkt koppling till
avkastningen på förvaltade medel. Styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond har förbundit sig att se till att anslagen per år kan uppgå till ett visst
belopp, som för år 2003 är 300. Donationen skall anses vara förbrukad
vid utgången av år 2015. I denna sammanställning har därför Nils-Eric
Svenssons fond slagits ihop med Jubileumsdonationen.
2. Kulturvetenskapliga donationen
Ingående värde
Andel av årets totala avkastning
Årets anslag
2 221 034
241 701
-118 640
marknadsvärde 2004-12-31
2 344 095
3. Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande
och åldersrelaterade sjukdomar
Ingående värde
Andel av årets totala avkastning
Årets anslag
15 611
1 698
-540
marknadsvärde 2004-12-31
16 769
4. Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar
under de tidiga barnaåren
Ingående värde
Andel av årets totala avkastning
Årets anslag
4 820
524
–170
marknadsvärde 2004-12-31
5 174
totalt eget kapital
till marknadsvärde 2004-12-31
7 468 726
173
93
Mathias Spihler: Verksamheten
som arkitekt 1670–1690
Riksbankens Jubileumsfond
Stiftelsens publikationer
Forskningsöversikter och dokumentation från
symposier, konferenser m.m. anordnade av
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond publiceras antingen i en skriftserie eller som fristående
publikationer. Upplysningar om publikationernas innehåll liksom uppgift om beställningsadresser lämnas gärna av personalen vid stiftelsens
kansli. I skriftserien har under åren 1977–1989
utkommit 36 volymer. Sedan 1990 har följande
böcker publicerats:
Forskning i ett föränderligt samhälle. Stiftelsen
Riksbankens Jubileumsfond 1965–1990. Utg.
av Kjell Härnqvist och Nils-Eric Svensson,
Gidlunds Bokförlag (1990)
Swedish Research in a Changing Society. The Bank
of Sweden Tercentenary Foundation 1965–1990.
Edited by Kjell Härnqvist and Nils-Eric
Svensson, Gidlunds Bokförlag (1990)
Riksdagen inifrån. Tolv riksdagsledamöters hågkomster, erfarenheter och lärdomar. Red. Nils
Stjernquist, Gidlunds Bokförlag (1991)
Att åldras. Rapport från ett symposium om forskning
kring åldrande och åldrandets sjukdomar. Red.
Bengt Pernow, Gidlunds Bokförlag (1992)
Riksdagen genom tiderna. H. Schück, G. Rystad,
M. F. Metcalf, S. Carlsson & N. Stjernquist,
Andra upplagan (1992)
Europa – historiens återkomst. Utg. Sven Tägil,
Gidlunds Bokförlag (1992)
Research Funding and Quality Assurance.
A symposium in honorem Nils-Eric Svensson.
Gidlunds Bokförlag (1993)
Bengt Wieslander: The Parliamentary Ombudsman in Sweden. Gidlunds Bokförlag (1994)
Bengt Wieslander: JO-ämbetet i Sverige.
Gidlunds Bokförlag (1995)
Parlamentarismen i de nordiska länderna.
En egen modell? Red. Nils Stjernquist,
Gidlunds Bokförlag (1995)
Liv. Verk. Tid. Till biografiskrivandets renässans.
Boken utgiven i samarbete med Kungl.
Musikaliska Akademien (Skriftserie nr 82).
Tabergs tryckeri AB (1995)
In the Eye of the Beholder: Opinions on Welfare
and Justice in a Comparative Perspective. Red.
Stefan Svallfors, RJ i samarbete med Impello,
Umeå (1995)
Riksdagsutskotten inifrån. Tretton ledamöters
hågkomster. Red. Lars Gustafsson. Gidlunds
Bokförlag (1996)
Björn von Sydow: Parlamentarismen i Sverige.
Utveckling och utformning till 1945.
Gidlunds förlag (1997)
War Experience, Self-Image and National Identity.
The Second World War as Myth and History.
Utg. Stig Ekman, Gidlunds förlag (1997)
Trying to Make Democracy Work. The Nordic
Parliaments and the European Union. Utg.
Matti Wiberg, Gidlunds förlag (1997)
Forskningens roll i offensiv kulturarvsvård.
Rapport från ett seminarium 14 november 1996.
Gidlunds förlag (1997)
Promoting Cultural Research for Human
Development. Rapport från seminarier arrangerade av RJ inom ramen för The Intergovernmental Conference on Cultural Policies for
Development “The Power of Culture” in
Stockholm 30 March –2 April 1998. Red. CarlJohan Kleberg, Gidlunds förlag (1998)
Arkitekturforskning med betydelse för konst
och gestaltning – inventering och kommentarer. Björn Linn, Jan Ahlin och Gunilla
Enhörning. Utgiven av Chalmers Tekniska
Högskolan och RJ, Teknolog Tryck (1998)
Kulturarvet, museerna och forskningen. Rapport
från en konferens 13–14 november 1997. Red.
Annika Alzén & Magdalena Hillström,
Gidlunds förlag (1999)
Konkursinstitutets betydelse i svensk ekonomi. Red.
Karl Gratzer & Hans Sjögren, Gidlunds
förlag (1999)
Globalisering, ideologi och nationell politik. Red.
Håkan Holmberg, Gidlunds förlag (1999)
175
176
Riksbankens Jubileumsfond
Kultur och kreativitet i lärarutbildningen.
Rapport från två seminarier. Red. Egon
Hemlin, Gidlunds förlag (1999)
Den vackra nyttan. Om hemslöjd i Sverige. Red.
Gunilla Lundahl, Gidlunds förlag (1999)
Vetenskapsbärarna. Naturvetenskapen i det svenska
samhället 1880–1950. Red. Sven Widmalm,
Gidlunds förlag (1999)
Magnus Isberg: Riksdagsledamoten i sin partigrupp. 52 riksdagsveteraners erfarenheter
av partigruppernas arbetssätt och inflytande.
Gidlunds förlag (1999)
Jan Johansson: Hur blir man riksdagsledamot? En
undersökning av makt och inflytande i partiernas
nomineringsprocesser. Gidlunds förlag (1999)
Den representativa demokratins framtid.
Seminarium vid Umeå universitet 18 oktober
1999. Gidlunds förlag (2000)
Musik, Medier, Mångkultur – förändringar i svenska
musiklandskap. Dan Lundberg, Krister Malm,
Owe Ronström. Gidlunds förlag (2000)
Ekonomisk brottslighet och nationalstatens kontrollmakt. Red. Leif Appelgren & Hans Sjögren,
Gidlunds förlag (2001)
Förståelse och inlevelse i lärandet. Rapport från
ett seminarium om konstens och kulturens roll i
skola och lärarutbildning. Red. Egon Hemlin,
Gidlunds förlag (2001)
Björn Hettne: Kultur – Säkerhet – Hållbar samhällsutveckling. Områdesgruppen för forskning
om kultur, säkerhet, hållbar samhällsutveckling.
Gidlunds förlag (2001)
Staden, husen och tiden. Rapport från seminarieserien Staden – allas rum, samt reflektioner
om stadens egenart. Red. Björn Linn, Gunilla
Enhörning och Hans Fog (2001)
Europe. The Return of History. Red. Sven Tägil,
Nordic Academic Press (2001)
Tage Erlander: Dagböcker 1945–1949. Utg. Sven
Erlander, Gidlunds förlag (2001)
Tage Erlander: Dagböcker 1950–1951. Utg. Sven
Erlander, Gidlunds förlag (2001)
Rösträtten 80 år. Forskarantologi. Red. Christer
Jönsson, Svensk Information (2001)
När Tage Erlander styrde landet. Rapport från ett
seminarium i Riksdagshuset 19 september 2001.
Red. Leif Andersson, Gidlunds förlag (2002)
Tage Erlander: Dagböcker 1952. Utg. Sven
Erlander, Gidlunds förlag (2002)
Colin Mercer: Towards Cultural Citizenship.
Tools for Cultural Policy and Development.
Gidlunds förlag (2002)
Creative Europe. On Governance and
Management of Artistic Creativity in Europe.
An ERICarts Report presented to the Network
of European Foundations for Innovative Cooperation (NEF). Red. Danielle Cliche,
Ritva Mitchell, Andreas Wiesand, European
Research Institute for Comparative Cultural
Policy and the Arts (ERICarts) (2002)
Björn Hettne: Culture, security and sustainable social development. Sector Committee for
Research on Culture, Security and Sustainable
Social Development. Gidlunds förlag (2003)
Tage Erlander: Dagböcker 1953. Utg. Sven
Erlander, Gidlunds förlag (2003)
Kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling
efter 11 september. Red. Fredrik Lundmark,
Gidlunds förlag (2003)
Bertil Fiskesjö: Talmannen i den svenska riksdagen. Gidlunds förlag (2003)
Culture, Security and Sustainable Social
Development after September 11. Red. Fredrik
Lundmark, Gidlunds förlag (2004)
Forskning Reflektion Utveckling. Högskolans konstnärliga institutioner och vägvalet inför framtiden. Rapport från ett seminarium i Sigtuna
13–14 maj 2004. Red. Henrik Karlsson,
Vetenskapsrådet (2004)
Anna Lindh Programme on Conflict Prevention.
Developing a Culture of Conflict Prevention. Red.
Anders Mellbourn, Gidlunds förlag (2004)
Tage Erlander: Dagböcker 1954. Utg. Sven
Erlander, Gidlunds förlag (2004)
Hinc robur et securitas? En forskningsstiftelses handel
och vandel. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond
1989–2003. Red. Margareta Bertilsson, Thorsten
Nybom, Francis Sejersted, Bengt Stenlund,
Gidlunds förlag (2004)
Talmannens roll och förändring: Från Henry
Allard till Birgitta Dahl. Red. Kerstin
Stigmark, Gidlunds förlag (2004)
Riksbankens Jubileumsfond
Riksbankens Jubileumsfond
styrelse
finanskommitté
1 november 2004–31 oktober 2005
Direktör Johan Bygge (ordförande)
Direktör Kajsa Lindståhl
Direktör Hans Ola Meyer
Ledamöter
Professor Eva Österberg, ordförande
Riksdagsledamot Majléne Westerlund Panke
(s), vice ordförande
Docent Christina Garsten
Professor Mats Larsson
Professor Rutger Lindahl
Direktör Johan Bygge
Direktör Kajsa Lindståhl
Riksdagsledamot Per Bill (m)
Riksdagsledamot Hans Hoff (s)
Riksdagsledamot Lennart Kollmats (fp)
Riksdagsledamot Lars Lilja (s)
Riksdagsledamot Siw Wittgren-Ahl (s)
Suppleanter
Professor Eva Haettner Aurelius
Riksdagsledamot Ronny Olander (s)
Professor Erland Hjelmquist
Professor Margareta Ihse
Docent Kristina Ståhl
Riksdagsledamot Anne-Marie Pålsson (m)
Riksdagsledamot Agneta Gille (s)
Riksdagsledamot Yvonne Ångström (fp)
Riksdagsledamot Christina Nenes (s)
Riksdagsledamot Börje Vestlund (s)
arbetsutskott
Professor Eva Österberg (ordförande)
Riksdagsledamot Majléne Westerlund Panke
Direktör Johan Bygge
revisorer
Riksrevisionen är stiftelsens externa revisorer
enligt lagen (2003-07-01) då riksdagens revisorer ersattes av Riksrevisionen.
Av styrelsen i enlighet med stiftelsens
stadgar utsedda revisorer är Öhrlings
PricewaterhouseCoopers. Huvudansvarig:
Auktoriserad revisor Ulrika Granholm Dahl.
beredningsgrupper 2004–2005
Beredningsgrupp 1
Professor Mats Larsson, Ekonomisk historia,
Uppsala universitet (ordförande)
Professor Claes Göran Alvstam, Kulturgeografi,
Göteborgs universitet
Professor Anders Björklund, Nationalekonomi,
Stockholms universitet
Professor Riitta Hjerppe, Ekonomisk historia,
Helsingfors universitet
Professor Margareta Ihse, Ekologisk geografi,
Stockholms universitet
Professor Bengt Jacobsson, Företagsekonomi,
Södertörns högskola
Professor Anne Loft, Företagsekonomi, Lunds
universitet
Professor Juni Palmgren, Matematisk statistik
och försäkringsmatematik, Stockholms universitet
Riksdagsledamot Hans Hoff
Riksdagsledamot Anne-Marie Pålsson
Riksdagsledamot Yvonne Ångström
177
178
Riksbankens Jubileumsfond
Beredningsgrupp 2
Docent Christina Garsten, Socialantropologi,
Stockholms universitet (ordförande)
Professor Mats Ekholm, Pedagogik, Karlstads
universitet
Professor Erland Hjelmquist, Psykologi,
Göteborgs universitet
Professor Olli Kangas, Socialpolitik, Socialforskningsinstituttet i Köpenhamn
Professor Michael Tåhlin, Sociologi,
Stockholms universitet
Professor Stig Wall, Epidemiologi och folkhälsovetenskap, Umeå universitet
Riksdagsledamot Per Bill
Riksdagsledamot Christina Nenes
Riksdagsledamot Siw Wittgren-Ahl
Beredningsgrupp 3
Professor Rutger Lindahl, Statsvetenskap,
Göteborgs universitet (ordförande)
Professor Björn Hettne, Freds- och utvecklingsforskning, Göteborgs universitet
Professor Stig Arne Nohrstedt, Medie- och
kommunikationsvetenskap, Örebro universitet
Professor Eivind Smith, Offentlig rätt,
Universitetet i Oslo
Docent Kristina Ståhl, Finansrätt, Uppsala
universitet
Riksdagsledamot Lars Lilja
Riksdagsledamot Börje Vestlund
Beredningsgrupp 4
Professor Eva Hættner Aurelius,
Litteraturvetenskap, Lunds universitet (ordförande)
Professor Östen Dahl, Lingvistik, Stockholms
universitet
Professor Lars-Erik Edlund, Nordiska språk,
Umeå universitet
Professor Tomas Hall, Konstvetenskap,
Stockholms universitet
Professor Annegret Heitmann, Skandinavistik,
Ludwig-Maximilians-Universität, München
Professor Brynja Svane, Franska, Uppsala universitet
Professor Gunnar Ternhag, Musikvetenskap,
Högskolan Dalarna
Riksdagsledamot Agneta Gille
Riksdagsledamot Ronny Olander
Beredningsgrupp 5
Professor Eva Österberg, Historia, Lunds universitet (ordförande)
Professor Anders Andrén, Arkeologi,
Stockholms universitet
Professor Ella Johansson, Etnologi, HumboldtUniversität zu Berlin
Professor Sven-Eric Liedman, Idé- och lärdomshistoria, Göteborgs universitet
Professor Wlodek Rabinowicz, Filosofi, Lunds
universitet
Professor Turid Karlsen Seim, Nya testamentets
exegetik, Universitetet i Oslo
Professor David Westerlund, Religionshistoria,
Södertörns högskola
Riksdagsledamot Lennart Kollmats
Riksdagsledamot Majléne Westerlund Panke
Beredningsgrupp 6 (program och infrastrukturellt
stöd)
Professor Eva Österberg, Historia, Lunds universitet (ordförande)
Docent Christina Garsten, Socialantropologi,
Stockholms universitet
Professor Eva Hættner Aurelius,
Litteraturvetenskap, Lunds universitet
Professor Annegret Heitmann, Skandinavistik,
Ludwig-Maximilians-Universität
Professor Mats Larsson, Ekonomisk historia,
Uppsala universitet
Professor Rutger Lindahl, Statsvetenskap,
Göteborgs universitet
Professor Turid Karlsen Seim, Nya testamentets
exegetik, Universitetet i Oslo
Professor Eivind Smith, Offentlig rätt,
Universitetet i Oslo
Riksdagsledamot Lennart Kollmats
Riksdagsledamot Majléne Westerlund Panke
Riksbankens Jubileumsfond
områdesgrupper
Områdesgruppen för forskning
om kunskapssamhället
Områdesgruppen för forskning
om civilsamhället
VD professor Dan Brändström (ordförande)
Riksdagsledamot Beatrice Ask
Professor Boel Berner
Professor Lars Engwall
Professor Peter Gärdenfors
Professor Thorsten Nybom
Rektor professor Ingegerd Palmér
Professor Ulla Riis
Professor Bo Rothstein
Direktör Roger Svensson
Professor Sverker Sörlin
Riksdagsledamot Majléne Westerlund Panke
Teologie doktor Kjell Blückert (sekreterare)
Forskningsdirektör docent Mats Rolén (ordförande)
Docent Erik Amnå
Docent Christina Garsten
F. kulturministern Bengt Göransson
F. generalsekreteraren Marianne af Malmborg
Riksdagsledamot Birgitta Ohlsson
Vice riksbankschef Kristina Persson
Professor Lars Svedberg
Docent Håkan Thörn
Docent Hans Westlund
Docent Filip Wijkström
Malin Gawell, BSc (sekreterare)
Områdesgruppen för forskning om kultur,
säkerhet och hållbar samhällsutveckling
Områdesgruppen för forskning om offentlig
ekonomi, styrformer och ledarskap
VD professor Dan Brändström (ordförande)
Rektor professor Göran Bexell
Riksdagsledamot Berndt Ekholm
Professor Björn Hettne
Professor Alf Hornborg
Professor Magnus Jerneck
Enhetschef Lena Johansson
Riksdagsledamot Göran Lennmarker
Direktör Anders Mellbourn
Professor Thorleif Pettersson
Professor Birgitta Skarin Frykman
Professor Peter Wallensteen
Professor Mats Widgren
Professor Lars-Olof Åhlberg
Filosofie doktor Fredrik Lundmark (sekreterare)
VD professor Dan Brändström (ordförande)
Docent Shirin Ahlbäck Öberg
Kommunalråd Acko Ankarberg Johansson
Professor Gunnel Gustafsson
Docent Ingalill Holmberg
Professor Bengt Jacobsson
Riksdagsledamot Sonia Karlsson
Professor Inga Persson
Professor Lennart Schön
Landshövding Mats Svegfors
Professor Daniel Tarschys
Samhällspolitisk chef Gunnar Wetterberg
Forskningssekreterare Kerstin Stigmark (sekreterare)
179
180
Riksbankens Jubileumsfond
forskarskolor
Forskarskola i moderna språk
Professor Inge Jonsson (ordförande)
Professor Lars Gunnar Andersson
Professor Lennart Elmevik
Professor Gunnel Engwall
Professor Moira Linnarud
Professor Inger Rosengren
Professor Astrid Stedje
Forskningsdirektör Mats Rolén
(kontaktperson)
Forskarskolan i matematik med ämnesdidaktisk
inriktning
Professor Hans Wallin (ordförande)
Professor Mats Andersson
Universitetsadjunkt Maria Bjerneby Häll
Universitetslektor Gerd Brandell
Universitetsadjunkt Ulla Dellien
Universitetslektor Barbro Grevholm
Universitetslektor Bengt Johansson
Professor Mikael Passare
Mellanstadielärare Karin Wallby
Forskningssekreterare Anna-Lena Winberg
(kontaktperson)
The Swedish School of Advanced Asia Pacific
Studies (SSAAPS)
Professor Olof Ruin (ordförande)
Professor Hans Blomqvist
Dr Ida Nicolaisen
Professor Thommy Svensson (koordinator)
Professor Stein Tønnesson
Professor Peter Wallensteen
Forskningssekreterare Kjell Blückert
(adjungerad)
Direktör Roger Svensson (adjungerad)
Malin Flobrink, STINT (sekreterare)
Nordiska museets forskarskola för museianställda
Docent Sten Rentzhog (ordförande)
Styresman Christina Mattsson
Professor Janken Myrdal
Docent Mats Rolén
Professor Birgitta Svensson
Professor Eva Österberg
Fil. dr Ulrich Lange (sekreterare
och koordinator)
Riksbankens Jubileumsfond
kansli
Telefon (växel): 08-50 62 64 00
Fax (växel): 08-50 62 64 31
Fax finansavdelning: 08-50 62 64 32
E-post: [email protected]
Administration
Håkan Lundmark
Chefsförvaltare europeiska aktier
08-50 62 64 18
[email protected]
Forskningavdelning
Dan Brändström
Verkställande direktör
08-50 62 64 02
[email protected]
Mats Rolén
Forskningsdirektör
08-50 62 64 17
[email protected]
Christina Alm
Controller
08-50 62 64 14
[email protected]
Kjell Blückert
Forskningssekreterare
Beredningsgrupp 5
Infrastrukturellt stöd
08-50 62 64 22
[email protected]
Margareta Bulér
VD-sekreterare
08-50 62 64 01
[email protected]
Elisabeth Hong
Administrativ direktör
08-50 62 64 05
[email protected]
Annsofi Lövgren
Receptionist
08-50 62 64 09
[email protected]
Finans- och ekonomiavdelning
Björn Olsson
Finansdirektör
08-50 62 64 03
[email protected]
Fredrik Ahlin
Finansanalytiker
08-50 62 64 06
[email protected]
Patrik Hellgren
Portföljförvaltare
08-50 62 64 16
[email protected]
Fredrik Lundmark
Forskningssekreterare
Beredningsgrupp 3
Forskningsinitiering
08-50 62 64 21
[email protected]
Kerstin Stigmark
Forskningssekreterare
Beredningsgrupp 1
Webbansvarig
08-50 62 64 07
[email protected]
Maria Wikse
Forskningssekreterare
Beredningsgrupp 4
08-50 62 64 10
[email protected]
Anna-Lena Winberg
Forskningssekreterare
Beredningsgrupp 2
Sekreterare i styrelsen
08-50 62 64 08
[email protected]
181
Riksbankens Jubileumsfond
XL
1965
2oo5
40 skrivs med romerska siffror xl.
Idag går associationerna i andra banor.
Med rötterna bakåt och blicken framåt
kommer Riksbankens Jubileumsfond
att arrangera ett framtidsseminarium
på Kulturhuset i Stockholm 7 oktober.
183
Bildtexter
sid 6 Foto: Getty Images
sid 10 Provkök, Hemmens Forskningsinstitut. Foto: Nordiska museet
sid 23 Foto: Jens Lucking/Getty Images
sid 35 Katun-ceremoni från muralmålning i
Santa Rita, Belize
sid 47 Notön. Foto: Sven-Gunnar Broström
sid 56 Från Riksbankens Jubileumsfonds
lokaler. Foto: Jonas Berggren
sid 61 Den ammande skäggiga damen,
1631 (olja på duk) Jusepe de Ribera (lo
Spagnoletto) 1590–1652, Hospital de Tavera,
Toledo, Spanien, Bridgeman Art Library
sid 68 Gärdesfest, tidigt 1970-tal. Foto Peter
Gullers/Nordiska museet.
sid 80 Foto: Alan Thornton/Getty Images
sid 96 Margit Abenius. Foto: Berndt
Klyvare/Bonniers Förlagsarkiv
sid 108 Kung Oscar II sammankallar en
urtima riksdag med anledning av unionskrisen mellan Sverige och Norge. Foto: Axel
Malmström. Pressens bild
sid 114 Foto: Marco Cristofori, Corbis
sid 122 Julius Nyerere och Barbro Johansson.
Svenska kyrkans missions arkiv. Foto: Lars
Johansson (1962?)
sid 126 Originalbrev på pergament (Riksarkivet), utfärdat i Rom den 5 augusti
1449 av den påvlige (under)penitentiarien
Johannes Colp, som meddelade syndaförlåtelse till klerken (munken) Nanne
Torbjörnsson Kärling i Skara stift. Foto:
Svenskt Diplomatarium.
sid 134 Dervischdans i Stockholms Stadshus.
Foto: Martin Skoog
sid 150 Dansande estlandssvenskar i traditionella dräkter. Litografi av H. Schlichting.
Foto: Nordiska museet.
sid 162 Matsalen i Maria folkskola, 1897.
Foto: Stockholms Stadsmuseum
sid 171 Foto: L. Clarke, Corbis
sid 174 Ritning i Kungl. Bibliotekets
sueciasamling som sannolikt har utförts
av arkitekten Mathias Sphiler under 1670talet. Ericsberg i Stora Malms socken,
Södermanland
Grafisk form och bildredaktion Sandler Mergel, www.sandler.se · Tryck och repro I & N Grafisk kommunikation