Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Årsberättelse 2004 04 stiftelsen riksbankens jubileumsfond årsberättelse 2004 Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Årsberättelse 2004 7 vd-kommentar 11 den forskningsstödjande verksamheten 12 Arbetssätt 13 Uppföljning och utvärdering 17 Utvärdering av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 19 Anslag till forskningsprojekt och infrastrukturellt stöd 20 Anslag till forskningsinitiering Nobelsymposier 22 Stipendier 22 25 Konstnärlig forskning 26 Forskarskolor Forskarskola i moderna språk 26 Forskarskolan i matematik med ämnesdidaktisk inriktning 27 The Swedish School of Advanced Asia-Pacific Studies – SSAAPS 28 Nordiska museets forskarskola för museianställda 30 31 Områdesgrupper Områdesgruppen för forskning om kunskapssamhället 31 Områdesgruppen för forskning om kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling 34 Områdesgruppen för forskning om civilsamhället 37 Områdesgruppen för forskning om offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap 39 40 Samarbete med riksdagen Parlamentets ställning i författningen 40 Utgivning av hemliga handlingar från 1905 40 41 Konsten, kulturpolitiken, forskningen 43 Stiftelsen Skapande Människa 44 Internationella engagemang European Foundation Centre 44 Ett europeiskt forskningsråd 2007 44 Insatser till minne av Anna Lindh 45 Forskning om Region Norden 46 Projekt 2005 48 Svenskt i Finland – finskt i Sverige 50 Samarbete med institut för avancerade studier 50 Samarbete med Johns Hopkins University 52 Euroscience Open Forum 2004 52 Kulturpolitisk forskning 53 57 sverker gustavsson: universitetspolitiskt tankeväckande utvärderingsrapport 58 60 63 65 Tystnaden Stadgan Anslagspolitiken Sammanfattning 69 anders mellbourn: stor i både stort och litet – rj utvärderad 71 72 75 76 Styrning Anslagstilldelning, ämnen och institutioner Särskilda insatser Stark stiftelse för vem? 81 nya forskningsprojekt 2004 84 Jubileumsdonationen 109 francis sejersted: norsk versus svensk identitet 115 bo stråth: union och demokrati. perspektiv på de förenade rikena sverige och norge 1814–1905 123 statistiska uppgifter om bevil- jade medel till forskning 125 Jubileumsdonationen 131 Kulturvetenskapliga donationen 133 Infrastrukturellt stöd 135 årsredovisning 135 Förvaltningsberättelse Stiftelsens ändamål 135 Årets verksamhet 136 Utvärdering 137 Resultat och ställning 138 Finansiellt resultat 140 141 Diagram 1–4: Den finansiella verksamheten – tio år i sammandrag 142 Tabell 1: Finansiellt resultat 143 Resultaträkning 144 Balansräkning 146 Kassaflödesanalys 147 Redovisnings- och värderingsprinciper 152 Noter 169 Revisionsberättelse för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 170 Revisionsutlåtande 172 donationernas marknadsvärde 175 177 177 177 177 177 179 180 181 183 184 Stiftelsens publikationer Styrelse Arbetsutskott Finanskommitté Revisorer Beredningsgrupper 2004–2005 Områdesgrupper Forskarskolor Kansli XL Bildtexter 89 När vattnet får styra – en organisationsstudie om införandet av vattendistrikt i Sverige VD-kommentar S tiftelsen Riksbankens Jubileumsfond tillkom genom ett riksdagsbeslut den 2 december 1964. Detta 40-årsjubileum markerades genom en konferens i riksdagen – platsen för stiftelsens födelse. Vid denna konferens diskuterades, med utgångspunkt i en omfattande utvärdering, fondens forskningsstödjande verksamhet framförallt under de senaste femton åren. Bokomslaget för utvärderingsrapporten Hinc robur et securitas? En forskningsstiftelses handel och vandel. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 1989–2003 utgörs av en blå himmel med endast några lätta moln. Det kan möjligen symbolisera att fonden under dessa år verkat under ytterst gynnsamma forskningsklimatiska förhållanden. Det kan i någon mening äga sin giltighet åtminstone beträffande fondens egen kapitalutveckling, som stadigt förbättrats alltsedan 1988 då fonden frikopplades från Sveriges riksbank och blev en ”riktig” stiftelse med eget bundet kapital. Såsom min företrädare, Nils-Eric Svensson, uttryckte det i sin kommentar i det årets redovisning: ”Året 1988 kan alltså i ekonomisk mening sägas vara lika betydelsefullt för svensk vetenskap som året 1965”, det vill säga det år då stiftelsen inledde sin forskningsstödjande verksamhet. Innan det beslutet fattades fanns det onekligen mycket mörka moln på himlen. Av kapitalet återstod endast cirka 100 miljoner kronor. Utan denna radikala förändring och det samtidiga resurstillskottet på totalt 1,5 miljarder kronor hade det med största sannolikhet inte varit möjligt att uppleva 40-årsdagen. Såsom det framhålls i utvärderingsrapporten har fondens kapitalutveckling varit starkt positiv under 1990-talet, inte minst på grund av det tillskott på de 7 8 Riksbankens Jubileumsfond ytterligare 1,5 miljarder kronor som tillkomsten av Kulturvetenskapliga donationen innebar. Glädjande nog har den positiva kapitalutvecklingen även innefattat det gångna verksamhetsåret. År 2004 medförde ett betydande resurstillskott vilket innebär att vi efter ett par magra år återigen kan uppvisa ett tillfredsställande resultat. Riksbanksfondens styrelse har under året beslutat om några förändringar i utformningen av den forskningsstödjande verksamheten. En viktig förändring är att medlen avsätts för hela projektet vid beslutstillfället. Ett annat viktigt inslag vid beslut om större forskningssatsningar (6–8 år) är att det kommer att krävas medfinansiering av lärosätena, något som, sammantaget med alla andra krav från statsmakternas sida, i sin tur kommer att innebära ett ökat rationaliseringstryck på universitetens och högskolornas forskningsutförande organisation. Under det gångna året har RJs områdesgrupper bedrivit ett mycket betydelsefullt arbete som är framåtblickande och som har internationella perspektiv. Under flera år har förändringarna inom kunskapssektorn studerats och analyserats inom ramen för en områdesgrupp för forskning om kunskapssamhället. Internationaliseringen av utbildning och forskning innebär ett starkt förändringstryck mot de nationella systemen. Universitetens roll i massutbildningens samhälle förändras påtagligt. Inom områdesgruppen för forskning om kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling har globala studier och studier i det globala rummet stått i förgrunden. Hur kommer vi i vår perifera del av världen att påverkas av det växande gapet mellan de allt fattigare men religiösa kulturerna och de allt rikare men sekulariserade samhällena? Hur kommer vi att kunna hantera och tolerera de betydande kulturella värderingsmönster som genom ökad migration kommer nära inpå oss? I vår områdesgrupp för forskning om civilsamhället söker vi finna nya utvecklingsvägar för civilsamhället inom våra nordiska välfärdsstater. Globaliseringen ställer våra civilsamhällen inför nya utmaningar och krav som inte enbart kan hanteras inom och med nationalstatens ramar och verktyg. Inte minst den katastrof som inträffade i Sydostasien den 26 december och som drabbade medborgare i ett 40-tal länder på vår jord har vi fått ett påtagligt bevis på vad enskilda människor, frivilligorganisationer, föreningar, företag och stiftelser snabbt kan åstadkomma med engagemang och offervilja. Redan år 2000 tog europeiska stiftelser genom European Foundation Centre (EFC) initiativ tillsammans med amerikanska motsvarigheter inom Council on Foundations för att utarbeta gemensamma VD-kommentar praktiska anvisningar för stiftelser och företag i händelse av större globala katastrofer. Samtidigt bildades en permanent arbetsgrupp för katastrofinsatser (Disaster Grantmaking). Denna grupp hade ett första möte under EFCs årsmöte den 20–23 maj i Stockholm. RJ bidrog då aktivt för att få till stånd denna session vid vilken bland andra Peter Örn från Röda Korset medverkade. Arbetsgruppen för Disaster Response Initiative utarbetade därefter vid en konferens i Kingston på Jamaica den 17–19 juni 2004 principerna för ”Good Practice” och de praktiska anvisningar för beredskap och handlande vid större katastrofer som nu har varit till mycket stor nytta för civilsamhällets organisering i samband med jordbävningen och tsunamin i Sydostasien. Även i den under 2004 tillsatta områdesgruppen för forskning om offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap behandlas frågor om globaliseringens inverkan på nationalstaten. Hur måste våra välfärdssystem anpassas så att de blir långsiktigt hållbara? Hur skall ansvar och befogenheter vara utformade och fördelade på olika territoriella nivåer? Det finns stora behov av långsiktigt bedriven forskningsverksamhet som kan bidra till ny kunskap som är fri och tillgänglig för alla och som gör det möjligt att – via debatt och politiska beslut – finna den rätta balanspunkten mellan statens ansvar och det ansvar som bör åvila medborgarnas och det civila samhällets olika delar. För en stiftelse som har sin förankring i folkstyrets främsta utövare, riksdagen, ter det sig naturligt att även fortsättningsvis söka främja en kunskapsutveckling till gagn såväl för de enskilda människorna som för samhället i stort – utan hänsyn tagen till nationella gränser. dan brändström 9 104 Den svenska modellens kvinnor och män – elit och biografi i svensk efterkrigshistoria Den forskningsstödjande verksamheten S tiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stöder kvalificerad forskning i form av projektanslag till enskilda forskare eller forskargrupper som ansökt om anslag. Stiftelsen verkar aktivt inom vida fält av vetenskaplig forskning. Kompetensspridningen bland forskarna i styrelse och beredningsgrupper återspeglar detta förhållande. Styrelsen består därutöver av personer med ekonomisk och politisk sakkunskap. Denna personsammansättning gör att stiftelsen representerar ett stort erfarenhetsfält och den har därmed en unik ställning som allsidigt kontaktorgan mellan olika forskningsområden, liksom mellan forskningen och andra centrala samhällsintressen. Alltsedan stiftelsens tillkomst har ett visst företräde getts åt samhällsvetenskapligt och humanistiskt orienterad forskning, inkluderande ämnesområdena juridik och teologi. En mycket kraftfull insats har under de senaste åren gjorts till förmån för den humanistiska forskningen. Stiftelsens ambition är att stödja ämnesområdena humaniora och samhällsvetenskap till lika stora delar. Den medicinska forskningen erhåller stöd via Erik Rönnbergs donationer. Socialmedicinsk forskning stöds både inom Jubileumsdonationen och Kulturvetenskapliga donationen. Naturvetenskap och teknik stöds i mindre utsträckning via samarbetsprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap. Stiftelsen är intresserad av att stödja gränsöverskridande forskningsprojekt i vilka forskare från olika discipliner, fakulteter, orter eller länder samarbetar. Vid en översiktlig genomgång av de hittills beviljade anslagen finner man exempel på många sådana forskningsprojekt. 11 12 Riksbankens Jubileumsfond Arbetssätt Riksbankens Jubileumsfond förverkligar idag stiftelsens ändamål genom att stödja forskning inom humaniora och samhällsvetenskap, inklusive teologi och juridik. Från och med år 2005 finansieras denna forskning genom engångsanslag till program, projekt, postdoktorala satsningar, infrastrukturellt stöd samt forskningsinitiering. Med program avses när en större grupp kvalificerade forskare under en längre tid utför en gemensam forskningsuppgift, medan ett projekt är en mer begränsad forskningsuppgift, vanligen utförd av en enskild forskare under en kortare tid. Inom ramen för projektstödet kommer RJ även att göra särskilda postdoktorala satsningar på specifika teman. Infrastrukturellt stöd ges till förberedande av framtida forskning, såsom uppordnande och bevarande av arkivsamlingar eller databaser. Med forskningsinitiering avser RJ stöd till konferenser och seminarier, men även programplanering och skapande av forskarnätverk. Det är stiftelsens styrelse som fattar beslut om forskningsanslag. Anslag utlyses endast en gång per år, förutom anslag till forskningsinitiering, vilka söks fortlöpande och som beslutas av styrelsens arbetsutskott. Beredningsprocessen sker i två steg. I en första omgång väljs ett antal ansökningar ut som går vidare till en andra bedömningsomgång. De postdoktorala satsningarna utlyses och bereds i särskild ordning. Inkomna ansökningar om forskningsanslag bedöms och prioriteras i en eller flera av RJs beredningsgrupper. I var och en av dessa ingår några av styrelsens ledamöter och suppleanter (forskare och riksdagsledamöter) samt ett antal utomstående såväl nationella som internationella forskare. Ansökningarna har dessutom i den andra bedömningsomgången som regel granskats av externa sakkunniga inom eller utom landet. Varje ansökan bedöms i förhållande till vetenskapliga kvalitetskriterier och till internationell standard. I alla sammanhang ges ansökningar med internationell anknytning särskild prioritet. I de fall ansökningarna gäller forskning som aktualiserar etiska frågor prövas dessa efter samma normer och på samma sätt som inom Vetenskapsrådet. För att kartlägga forskningsbehov och stimulera till vetenskaplig forskning och till informationsutbyte inrättar RJ så kallade områdesgrupper. Dessa grupper består av forskare från discipliner av betydelse för området samt företrädare för i sammanhanget viktiga samhällsintressen. Verksamheten kan beskrivas som kvalificerat forskningsförberedande arbete. År 1997 beslöt styrelsen att inrätta en områdesgrupp för forskning om kunskapssamhället, år 2000 inrättades en områdesgrupp för forskning om kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling och år 2003 en områdesgrupp för forskning om civilsamhället. En ny områdesgrupp Den forskningsstödjande verksamheten för forskning om offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap har inlett sitt arbete under året. Dessa gruppers verksamhet beskrivs längre fram i årsberättelsen. Uppföljning och utvärdering Den regelmässiga uppföljningen och utvärderingen av pågående och nyligen avslutade projekt har inneburit att 22 projekt varit föremål för särskild granskning under år 2004: 13 projekt inom Jubileumsdonationen, 5 inom Kulturvetenskapliga donationen och 4 infrastrukturprojekt. Syftet med uppföljningen har varit att granska de vetenskapliga resultaten och göra bedömningar av projektens struktur och resurstilldelning. Därutöver har ett syfte varit att genom samtal med rektorer, dekaner, forskare och doktorander utröna dagens och framtidens villkor för kunskapsutvecklingen inom berörda fakultetsområden. Under året har projektledare vid Uppsala, Lunds, Stockholms och Umeå universitet kontaktats och dessa har erhållit följande frågor vilka besvarats skriftligen och kommenterats muntligen vid projektbesöket: 1. Vilka vetenskapliga publikationer har projektet genererat? 2. Har projektet genererat uppslag till nya forskningsinsatser (gäller särskilt för avslutade projekt)? 3. Har projektets medarbetare medverkat med bidrag vid nationella eller internationella symposier? Om ja, ange vilka. 4. Har projektet medfört att Du eller någon av Dina medarbetare blivit inbjuden som gästforskare vid något annat lärosäte? Likaledes är det av intresse att få reda på om arbetet i projektet stimulerat till att gästforskare inbjudits till Din institution. 5. Vilka utbildningseffekter har erhållits genom projektet? Har t.ex. doktorander deltagit? Om ja, ange namn och ålder. Därtill bör det belysas om särskilda läromedel har tillkommit med anknytning till projektet. 6. Vilka forskningsinformativa inslag har förekommit under projektets gång och/eller efter projektets avslutning? Slutligen efterfrågades en ekonomisk redovisning av projektmedlens användning till löner, utrustning, resor, lokala omkostnadsavgifter (lokaler, institutions- och universitetskostnader), eventuellt övriga omkostnader. 13 14 Riksbankens Jubileumsfond Beredningsgrupp 1 besökte Uppsala universitet den 21 oktober 2004. Nedanstående tre projekt valdes ut för detta besök: Beredningsgrupp 2 besökte Stockholms universitet den 18 oktober 2004. Nedanstående tre projekt valdes ut för besöket: Professor Lars Magnusson – J1998-0309 marknaden, bönderna och staten: den svenska spannmålsmarknadens förändring 1770–1870 ur ett institutionellt perspektiv Ekonomiskhistoriska institutionen Anslag t.o.m. 2001 Totalt beviljat: 3 100 000 kr Docent Helena Wulff – J2000-0108 dans på irland: minne och modernitet i en postkolonial tid Socialantropologiska institutionen Anslag t.o.m. 2003 Totalt beviljat: 2 100 000 kr Professor Janken Myrdal – J1998-0113 hägnaderna, landskapet och byalaget Institutionen för landskapsplanering, SLU Anslag t.o.m. 2002 Totalt beviljat: 2 070 000 kr Ekonomie doktor Martin Holmén och filosofie doktor Peter Högfeldt – J2000-0098 hur ägarstruktur och styrning av företag påverkar företagets värde och effektivitet Nationalekonomiska institutionen resp. Institutionen för finansiell ekonomi, Handelshögskolan i Stockholm Anslag t.o.m. 2004 Totalt beviljat: 2 485 000 kr Professor Gudrun Dahl – J1998-0154 moderniteter i rörelse: en transnationell studie av de ungas dilemma Socialantropologiska institutionen Anslag t.o.m. 2001 Totalt beviljat: 3 590 000 kr Professor Johan Fritzell – J1999-0356 inkomst, ohälsa och dödlighet: analyser på mikro- och makronivå CHESS Anslag t.o.m. 2003 Totalt beviljat: 2 850 000 kr Den forskningsstödjande verksamheten Beredningsgrupp 3 besökte Lunds universitet den 19 oktober 2004. Nedanstående fem projekt valdes ut för detta besök: Beredningsgrupp 4 besökte Umeå universitet den 11 oktober 2004. Nedanstående fyra projekt valdes ut för besöket: Juris doktor Eva Ryrstedt – J2000-0177 barnets bästa eller föräldrarnas – en studie av utfallet av alternativa beslutsmodeller rörande vårdnad/ boende/umgänge Juridiska institutionen Anslag t.o.m. 2004 Totalt beviljat: 968 000 kr Filosofie doktor Johan Nordlander – In2002-0020 kriokorpusprojektet: digitalisering, systematisering och nätpublicering av språkligt material på det engelskbaserade sierraleonska kreolspråket krio Institutionen för moderna språk Anslag t.o.m. 2003 Totalt beviljat: 1 500 000 kr Docent Annika Nilsson – J2000-0118 försiktighetsprincipen som miljörättsligt instrument och dess avgränsning i förhållande till hushållningsprincipen samt allmänna principer om rättssäkerhet och rättsskydd Juridiska institutionen Anslag t.o.m. 2003 Totalt beviljat: 1 022 000 kr Juris doktor Uta Bindreiter – J2001-0340 mellan tradition och förnyelse: rättstänkandet i sverige 1940–2000 Juridiska institutionen Anslag t.o.m. 2004 Totalt beviljat: 1 760 000 kr Docent Bo Bjurulf – K1999-5180 de nordiska eu-medlemmarnas ordförandeskap i ministerrådet – en jämförande studie Statsvetenskapliga institutionen Anslag t.o.m. 2003 Totalt beviljat: 7 400 000 kr Professor Christer Jönsson – J2000-0293 diplomatins väsen Statsvetenskapliga institutionen Anslag t.o.m. 2003 Totalt beviljat: 2 082 000 kr Professor Kjell Jonsson – In2000-7041 humlab – humaniora och teknik i förening Institutionen för historiska studier Anslag t.o.m. 2001 Totalt beviljat: 5 000 000 kr Docent Kirk Sullivan – K2002-1121 identifiering av ”imiterade” röster: ett forskningsprojekt med applikationer för rättsväsendet och säkerheten Institutionen för filosofi och lingvistik Anslag t.o.m. 2006 Hittills beviljat: 8 300 000 kr Professor Lars-Erik Edlund – K1995-5131 kulturgräns norr: förändringsprocesser i tid och rum Institutionen för nordiska språk Anslag t.o.m. 2001 Totalt beviljat: 22 295 000 kr 15 16 Riksbankens Jubileumsfond Beredningsgrupp 5 besökte Stockholms universitet den 29 oktober 2004. Nedanstående fem projekt valdes ut för besöket: Professor Jan Glete – J1997-0035 statsformering, östersjöimperium och örlogsflotta: den svenska örlogsflottan 1500–1700 i ett organisationsteoretiskt perspektiv Historiska institutionen Anslag t.o.m. 1998 Totalt beviljat: 2 050 070 kr Professor Jan Glete – J2002-0434 beskydd, organisation och politiskt entreprenörskap: skatte-militär statsbildning i europa 1450–1720 Historiska institutionen Anslag t.o.m. 2006 Hittills beviljat: 2 600 000 kr Filosofie doktor Aris Fioretos – K1997-5131 blått: en kulturvetenskaplig studie av en färg Institutionen för litteraturvetenskap Anslag t.o.m. 2001 Totalt beviljat: 2 200 000 kr Professor Lena Gerholm – K2002-0395 orienten i sverige: förhandlingar om religion, kön och sexualitet Etnologiska institutionen Anslag t.o.m. 2006 Hittills beviljat: 13 300 000 kr Professor Peter Pagin – J2001-0422 mening, kommunikation, förklaring Filosofiska institutionen Anslag t.o.m. 2002 Totalt beviljat: 1 150 000 kr Beredningsgrupp 6 (Kulturvetenskapliga donationen) fick vid sitt septembersammanträde den 24 september 2004 två projekt finansierade med medel för infrastrukturellt stöd presenterade. F. överbibliotekarien Tomas Lidman – In2000-7033 bilddatabaser och digitalisering – plattform för abm-samverkan Kungl. Biblioteket Anslag t.o.m. 2003 Totalt beviljat: 3 000 000 kr Projektet presenterades av projektsekreteraren Kate Parson. Filosofie licentiat Eva Nylander – In2002-0491 illuminerade handskrifter i svenska samlingar Institutionen för konst- och musikvetenskap, Lunds universitet Anslag t.o.m. 2005 Totalt beviljat: 4 000 000 kr Projektet presenterades av filosofie doktorerna Eva Lindqvist Sandgren och Thomas Rydén. Den forskningsstödjande verksamheten Utvärdering av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Den under år 2002 påbörjade utvärderingen av RJs verksamhet avslutades under våren 2004. Arbetet har utförts av professorerna Bengt Stenlund, f.d. rektor vid Åbo Akademi, ordförande, Thora Margareta Bertilsson, Köpenhamns universitet, och Francis Sejersted, Universitetet i Oslo, med professor Thorsten Nybom, Örebro universitet, som sekreterare. Stenlund och Nybom presenterade utvärderingens huvudresultat för styrelsen vid två tillfällen under året: den 25 mars och den 27 maj. Utvärderingsuppdraget avrapporterades sedan formellt till styrelsen den 28 oktober. Slutrapporten utkom av trycket den 20 november 2004 och hade titeln Hinc robur et securitas? En forskningsstiftelses handel och vandel. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 1989–2003 (Riksbankens Jubileumsfond & Gidlunds Förlag, 2004). I rapporten ges en bred och klargörande bild av RJs fyrtioåriga verksamhet som forskningsfinansiär och forskningspolitisk aktör. Huvuddelen ägnas perioden efter 1989, men utvärderarna har även studerat stiftelsen ur ett längre tidsperspektiv och därigenom kunnat reflektera över dess arbetsformer och forskningspolitiska betydelse över tid. De framhåller att tillkomsten av RJ innebar ett mycket betydande och nydanande tillskott till finansieringen av svensk forskning från mitten av 1960-talet och drygt ett årtionde framåt. De allmänna kostnadsstegringarna, hög inflation och en låg avkastning på kapitalet under 1970- och 1980-talen – samtidigt med statens stora satsningar på grund- och sektorsforskning – minskade fondens ”ekonomiska muskler” och forskningspolitiska roll. Riksdagens beslut 1987 att ge RJ själv ansvar för kapitalförvaltningen och därpå år 1993 att bevilja stiftelsen en donation för kulturvetenskaplig forskning vid utskiftningen av löntagarfonderna innebar markant förstärkta resurser. I kombination med en god kapitalförvaltning har RJ under de senaste tio åren åter blivit en huvudaktör bland svenska forskningsfinansiärer, i synnerhet inom humaniora och samhällsvetenskaperna inklusive religionsvetenskap och juridik. Utvärderingsgruppen har under nästan två år på nära håll följt RJs verksamhet. Den har tagit fram ett mycket omfattande bakgrundsmaterial. I deras sammanfattande rapport ges RJ ett mycket gott betyg, samtidigt som de ger en rad konkreta förslag rörande stiftelsens arbets- och stödformer. Rapporten kommenteras och sammanfattas närmare i Anders Mellbourns artikel längre fram i årsberättelsen. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond instiftades den 2 december 1964 genom riksdagens beslut. På 40-årsdagen av denna sin formella tillkomst anordnade RJ en jubileumskonferens i riksdagens Förstakammarsal. Temat för konferensen var den ovan nämnda utvärderingen och RJs roll i det forskningspolitiska landskapet. Konferensen 17 18 Riksbankens Jubileumsfond inleddes av talman Björn von Sydow, som gav en rad exempel på intressanta samverkansprojekt mellan riksdagen och RJ. RJs ordförande, professor Eva Österberg, redogjorde sedan för bakgrunden till utvärderingen och gav samtidigt ett antal exempel på RJs forskningsstödjande insatser under de senaste åren. Hon framhöll att universitetens allt knappare ekonomiska resurser för forskning och karriärtjänster för yngre forskare avspeglar sig i ett allt högre ansökningstryck hos RJ, vilket i sin tur resulterat i en beviljningsgrad på endast 7–8 procent. Bengt Stenlund sammanfattade därefter utvärderingsrapportens innehåll och huvudförslag. Han berörde därvid särskilt utvärderingens förslag till förändrade stödformer, främst ”återgången” till att stödja storprojekt, formerna för den vetenskapliga granskningen av ansökningar, utvärdering och uppföljning av beviljade anslag samt overheadproblemet. Francis Sejersted tog upp ett antal specifika förslag, t.ex. rörande styrelsens storlek och roll, behovet av reflektion inom RJ om det faktiska utfallet av forskningsstödet, kansliets storlek och roll m.m. Professor Sverker Gustavsson, Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, hade inbjudits att fungera som ”opponent” på rapporten. Gustavsson menade att utvärderarna gjort ett gott arbete och, skrivit en användbar bok i vilken de givit en bred och rättvisande bild av fondens verksamhet. Han delade för sin egen del deras positiva värdering av fonden. Han var emellertid kritisk till att utvärderarna trots sina omfattande kontakter med närmare hundratalet befattningshavare i FoU-systemet – där i stort sett alla varit nöjda med RJs sätt att sköta sitt mandat – inte funnit anledning att ta upp den för honom centrala och principiellt viktigare frågan om universitetens och högskolornas underfinansiering och behov av ökad direktfinansiering från staten. De externa finansiärernas växande roll hotade forskningens frihet, menade han. Han ifrågasatte även hur ”styrningen” av RJ gick till: hur valdes forskarna? Vilken roll spelar politikerna? Hans tredje huvudinvändning gällde den av utvärderingen föreslagna och av RJs styrelse beslutade nyordningen fr.o.m. år 2005, som bland annat innefattar satsningar på ett par tre stora program varje år. Konferensen fortsatte sedan med ett panelsamtal under rubriken ”Riksbankens Jubileumsfond – igår, idag, imorgon”. Samtalet leddes av forskningsdirektör Mats Rolén och kom främst att handla om RJs framtida roll som forskningsfinansiär och aktör i svenskt och internationellt forskningssamarbete. En nyckelfråga gällde i vad mån RJ i kraft av sina stadgar och sin oberoende ställning strikt skall följa sin egen väg, göra egna prioriteringar och inte fungera som ett substitut när staten inte tillhandahåller erforderliga forskningsmedel. I samtalet deltog rektor professor Göran Bexell, Lunds universitet, fil. dr Sara Danius, SCASSS, professorerna Gunnel Engwall, Stockholms univer- Den forskningsstödjande verksamheten sitet, Thorsten Nybom, Francis Sejersted och riksdagsledamot Majléne Westerlund Panke, vice ordförande i Riksbankens Jubileumsfond. Jubileumskonferensen avslutades med ett anförande av VD Dan Brändström, som presenterade några utmaningar för RJ på väg mot nästa 40 år. Anslag till forskningsprojekt och infrastrukturellt stöd Riksbankens Jubileumsfond har under det gångna året beviljat drygt 253 mkr i anslag till forskningsändamål, vilket framgår av tabellen ”Beviljade forskningsmedel år 2004 per donation”, (s. 124), och ”Statistiska uppgifter om beviljade medel till forskning” (s. 123). Den budgeterade anslagsnivån var något längre i förhållande till förra året. Nya anslag som beviljades ur Jubileumsdonationen presenteras på sidorna 81–107. Ur Kulturvetenskapliga donationen beviljades under det gångna året endast fortsättningsansökningar. Söktrycket är mycket högt. Vid årets ansökningstillfälle inkom totalt 702 nya ansökningar till Jubileumsdonationen, vilket är totalt 212 fler än föregående år. Av dessa beviljades 47. Två beviljade ansökningar har återtagits. Infrastrukturellt stöd beviljas i form av engångsanslag. Detta stöd avser insatser som syftar till att främja framtida forskning. Under 2004 budgeterades 19 mkr inom Jubileumsdonationen detta ändamål. Ingen gemensam utlysning kungjordes av dessa medel. Sedan tidigare intecknade medel uppgick till 15 mkr. 7 procent av de nya ansökningarna i Jubileumsdonationen beviljades i år. Den totala andelen beviljade forskningsprojekt från kvinnliga huvudsökande ligger i jämförelse med föregående år på samma nivå, ca 40 procent. Det totala antalet deltagande kvinnliga forskare i nya beviljningar är något högre, 49 procent. Stiftelsen har utöver dessa anslag beviljat 98 anslag till forskningsinitiering, konferenser m.m. (se nedan). Bland de nya infrastruktursatsningarna under året märks bland annat stödet till Kantjubileet. RJ har tidigare beviljat medel till ett projekt för översättning, fackgranskning och kommentarer till de centrala verken av filosofen Immanuel Kant. Projektledare har varit professor Dag Prawitz och fil. dr Markku Leppäkoski vid filosofiska institutionen, Stockholms universitet. Fyra band utkom på bokförlaget Thales lagom till den andra veckan i februari då Stockholms universitet, Uppsala universitet och Riksbankens Jubileumsfond arrangerade en rad olika aktiviteter till minne av Kants död den 12 februari 1804. Programmet inleddes i Stockholm den 11 februari med föreläsningen ”Peace in Kant’s Theory of Justice” av professor Otfried Höffe från Tübingen Universität, vars senaste bok om Kant också publicerats i samband med 19 20 Riksbankens Jubileumsfond Kantutgåvorna. Programmet fortsatte sedan i Uppsala dagen därpå med välkomsttal av landshövding Anders Björck och föreläsningar av professorerna Otfried Höffe, Camilla Serck-Hansen från Oslo och Michael Krois från Berlin. Därefter följde en paneldiskussion på svenska med temat ”Kant i vår tid” med professor Sverker Gustavsson från Uppsala som ordförande. På kvällen öppnades en utställning på universitetsbiblioteket Carolina Rediviva med äldre Kantutgåvor, nyutkomna svenska översättningar av Kants viktigaste verk, inklusive Kritik av det rena förnuftet, brev med mera. Dagen avslutades med en jubileumsmiddag på Uppsala slott under värdskap av landshövdingeparet Björck. Jubileet avslutades den 13 februari med en serie föreläsningar om Kant i Aula Magna, Stockholms universitet, med forskare från universiteten i Göteborg, Lund, Stockholm samt Södertörns högskola. Academia Europaea är en internationell icke-statlig organisation av enskilda erkända forskare inom de flesta vetenskapliga fält som grundades år 1990. Akademin arbetar för att utöka det internationella forskarutbytet och samarbetet och deltar aktivt i den offentliga debatten om forskningens plats i det europeiska samhället – och har på senare tid inte minst engagerat sig i diskussionen om ett europeiskt forskningsråd. RJ har stött verksamheten sedan tio år tillbaka och har i år gett ett större bidrag bland annat för ett seminarium i Helsingfors kring frågan om den europeiska civilisations rötter. Akademins nuvarande president är professor Jürgen Mittelstraß, filosof och vetenskapshistoriker vid Universität Konstanz. Han efterträdde i slutet av år 2002 professor Stig Strömholm på denna post. Stiftelsen Formens hus i Hällefors är en nystartad utbildnings-, forsknings- och utställningsmiljö för design i samarbete med Örebro universitet. För att bygga ut bibliotek och materialsamling har RJ beviljat medel till Örebro universitetsbibliotek för inköp av ett designbibliotek och en grafisk samling för deponering vid Formens hus. RJ stöder också detta år finansieringen av en gästprofessur i skärningspunkten mellan engelskspråkig litteratur och ICT vid Blekinge Tekniska Högskola i samarbete med VINNOVA. Anslag till forskningsinitiering Riksbankens Jubileumsfond har sedan ett antal år tillbaka kunnat möta en ökad efterfrågan från forskarsamhället på anslag till större konferenser eller mindre seminarier och uppbyggnad av vetenskapliga nätverk. Styrelsen avsätter årligen särskilda medel till sådana ändamål, vilka kan sökas fortlöpande under året. Ansökningarna spänner över ett stort fält: bidrag till internationella konferenser förlagda både i Sverige och utomlands, arbetskonferenser rörande nya forskningsområden, Den forskningsstödjande verksamheten seminarieverksamhet eller förberedelser av nya forskningsprogram och projekt. Som en del av dessa initierande insatser anordnar RJ regelmässigt egna symposier och seminarier, ibland tillsammans med andra forskningsstödjande organ inom eller utom landet. RJ medverkar även i olika forskningsinformativa aktiviteter. Dit hör exempelvis RJs mångåriga stöd till utgivningen av Forskning & Framsteg och stöd till föreningen Vetenskap & Allmänhet. Stiftelsens styrelse avsatte i 2004 års budget 15 miljoner kronor för att stödja forskningsinitiering, vilket är en förstärkning med 5 miljoner av denna post jämfört med tidigare år, detta för att i någon mån kompensera för de uteblivna anslagen ur Kulturvetenskapliga donationen. Under året behandlades 147 sådana ansökningar varav 98 av dessa kunde beviljas anslag, med andra ord kunde inte mindre än två av tre ansökningar om forskningsinitiering stödjas detta år. Bland de många beviljade anslagen kan nämnas den sommarskola som Wissenschaftskolleg zu Berlin och dess direktör Professor Dr. Dieter Grimm anordnade på Svenska Institutet i Alexandria, under rubriken ”Literatures and Borders – Delimitations. Transgressions” eller ”Litteraturer och gränser”. Bakom dessa ord döljs samma fråga som den tyske diktaren Goethe formulerade på 1820-talet. Finns det en ”världslitteratur”? Vari består den i så fall? I snart två hundra år har forskare och författare grubblat på saken. I globaliseringens tidevarv har Goethes idé fått ny aktualitet, vilket ytterligare bekräftades vid detta veckolånga evenemang, där doktorander och postdoktorer gavs möjlighet att fördjupa sig i denna tematik. Under veckan föreläste bland andra: den libanesiske författaren Elias Khoury, Sabry Hafez, professor i modern arabisk litteratur, SOAS, London, samt forskarna Reinhart Meyer-Kalkus och Ottmar Ette båda, vid University of Potsdam. Sommarskolan uppmärksammades med inte mindre än tre längre artiklar i Dagens Nyheter. I november anordnade Niklas Swanström, Institutionen för fredsoch konfliktforskning vid Uppsala universitet en konferens på temat ”Conflict Prevention and Conflict Management in Northeast Asia”. Konferensen, som ägde rum i Beijing samlade representanter från hela Nordostasien, det vill säga Kina, Taiwan, Nordkorea, Sydkorea och Japan. Tanken med detta möte var att i denna spänningsfyllda region skapa en plattform för akademiker, politiker och militärer att träffas i en förtroendeingivande kontext som gagnar utvidgning av formellt samarbete mellan akademiker och praktiker. Konferensen gav även tillfälle till utbyte av nationella perspektiv på konflikthantering och konfliktprevention vilket kan ge betydelsefulla insikter gällande synen på, och möjligheterna för, utveckling av en gemensam kultur av 21 22 Riksbankens Jubileumsfond konflikthantering och konfliktprevention i regionen. Mötet innehöll även en workshop med syfte att formulera ett nytt forskningsprojekt som skall analysera konflikter i regionen för vidareutveckling av implementeringsverktyg samt evaluera och rekommendera alternativ konflikthantering och preventiva metoder. Bland de närvarande märktes professorerna Chyungly Lee, Taiwan, Arthur Shuhfan Ding, Taiwan, Su Hao, Kina, Yao Yunzhu, Kina, Hiroshi Kimura, Japan, Kyudok Hong, Sydkorea samt ambassadör Ragnar Ängeby, UD. Nobelsymposier Sedan 1966 har Riksbankens Jubileumsfond deltagit i finansieringen av Nobelstiftelsens symposier. Till att börja med skedde detta i form av årliga anslag. Symposieverksamheten kan numera helt finansieras med avkastningen från en särskild symposiefond inom Nobelstiftelsen. Denna fond började byggas upp 1979 genom en grunddonation i form av ett treårigt anslag från Riksbankens Jubileumsfond, genom bidrag och royalties från Nobelstiftelsens egen informationsverksamhet samt genom fyra årliga bidrag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Symposieverksamheten leds av en kommitté med representanter för de fem Nobelkommittéerna, Ekonomipriskommittén, Riksbankens Jubileumsfond och Wallenbergsstiftelsen med Nobelstiftelsens verkställande direktör som ordförande. Hittills har 130 Nobelsymposier genomförts. De har ägnats vetenskapliga genombrottsområden av central kulturell eller samhällelig betydelse och har fått en mycket stark internationell ställning. Stipendier I nu gällande stadgar för RJ anges att ”hinder föreligger inte mot att tillskott till stiftelsens medel kan ske i form av donation från enskild”. En sådan donation erhölls 1992 från den år 2000 avlidne hemmansägaren Erik Rönnberg, Fagerdal, Hammerdal. Donationen ingår nu i RJs förmögenhetsmassa och förvaltas tillsammans med övriga tillgångar. Värdet av donationen uppgick vid årsskiftet 2004/2005 till ca 16 miljoner kronor. Avkastningen skall av RJ delas ut ”i form av treåriga forskarstipendier (s.k. postdocstipendier) till yngre forskare vid Karolinska Institutet (KI) i Stockholm för vetenskapliga studier av åldrande och åldersrelaterade sjukdomar”. Nuvarande stipendiater är dr Zhi-Zhong Guan och dr Jing-Jing Pei, Neurotec, sektionen för geriatrik. Ytterligare en donation erhölls vid slutet av 1994 och med ett tillägg i slutet av 1996 från Erik Rönnberg. De nya donationerna uppgick till 2,5 miljoner kronor och skall liksom den tidigare donationen ingå i RJs förmögenhetsmassa och förvaltas tillsammans med RJs övriga tillgångar. Det samlade marknadsvärdet uppgår vid årsskiftet till 5 miljoner kronor. Avkastningen av den nya donationen skall delas ut av RJ ”i form av treåriga forskarstipendier (s.k. postdocstipendier) till yngre forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm för vetenskapliga studier Drömmar till salu – marknadsföring i en varumärkt värld 87 24 Riksbankens Jubileumsfond av sjukdomar under de tidiga barnaåren”. Nuvarande stipendiat är dr Carina Lothian, Institutionen för kvinnors och barns hälsa. Nils-Eric Svenssons fond instiftades 1993 och skall, enligt styrelsens beslut, sträcka sig till utgången av år 2015. Enligt detta skall RJ årligen göra en avsättning så att minst 150 000 kronor i 1994 års penningvärde kan delas ut varje år. Ändamålet för Nils-Eric Svenssons fond är att genom stipendiering främja ett ömsesidigt forskarutbyte inom Europa. Nils-Eric Svenssons fond skall ge möjlighet dels för yngre disputerade svenska forskare att resa och under kortare tid vistas i en framstående europeisk forskningsmiljö, dels för yngre europeiska forskare att vara verksamma vid en svensk forskningsinstitution. Juryn för urval av de svenska stipendiaterna bestod av professorerna Eva Österberg (ordf.), Eva Haettner Aurelius, Christer Jönsson, Mats Larsson och docent Christina Garsten med verkställande direktören Dan Brändström som föredragande. Den tredje stipendiaten utses efter förslag från fristående europeiska forskningsstiftelser med anknytning till Haag-klubben, vars styrelse årligen nominerar en kandidat varefter RJs presidium fattar det definitiva beslutet. Vid en prisceremoni i Riksdagshuset den 25 mars 2004 uppmärksammades tre mottagare av stipendierna ur Nils-Eric Svenssons fond. Stipendierna utdelades till: – Filosofie doktor Jenny Beckman, Uppsala universitet. Hon är inbjuden att forska vid Max-Planck-Institut für Wissenschaftsgeschichte i Berlin. Hennes ämne är vetenskapshistoria och hon arbetar för närvarande med projektet ”Amateurs in Science: Crossing Boundaries in the Kingdoms of Nature”. – Filosofie doktor Karin Tillberg Mattsson, Uppsala universitet, som är inbjuden till universitetet i Barcelona. Tillsammans med dr Montserrat Pallares-Barbera skall hon förbereda ett jämförande europeiskt forskningsprojekt om informations- och kommunikationsteknologins betydelse för företagslokalisering. Det tredje stipendiet, vars mottagare i år utsågs av Haag-klubbens medlem i Grekland, gavs till: – Dr Hippokratis Kiaris, Department of Biological Chemistry, Medical School, universitetet i Aten. Karolinska Institutet, Institutet för miljömedicin, enheten för molekylär toxikologi, har inbjudit honom att forska där. Stipendierna (100 000 kr vardera) överlämnades av Ulla KalénSvensson, hustru till framlidne Nils-Eric Svensson. Ytterligare ett stipendium delades ut vid denna prisceremoni. Stiftelsens ordförande Eva Österberg överlämnade RJs ”Forschungspreis für Deutsche Wissenschaftler” inom ramen för det ömsesidiga utbytesavtalet med Alexander von Humboldt-Stiftung. Priset utdelades till den tyske historikern Dr. Phil. Olof Blaschke, Neuere und Neueste Den forskningsstödjande verksamheten Geschichte, Universität zu Trier. Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet har inbjudit honom och han arbetar i nära anslutning till det av RJ stödda projektet ”Kristen manlighet – en modernitetens paradox” som leds av docent Yvonne Maria Werner vid Historiska institutionen, Lunds universitet. Ett avtal mellan stiftelserna innebär att RJ utdelar ett pris till en framstående tysk forskare för vistelse vid någon forskningsinstitution i Sverige och att Alexander von Humboldt-Stiftung ger ett motsvarande pris till en framstående svensk forskares vistelse i Tyskland. Genom de donationer som under de senaste åren överlämnats till RJ för att där samförvaltas med grunddonationen närmar sig RJ liknande större fonder i Finland, Frankrike och Tyskland. Denna form för samförvaltning, som dessa fonder ger prov på, bidrar till effektiv förmögenhetsförvaltning, samtidigt som professionell fördelning av anslag till vetenskaplig forskning kan garanteras. Konstnärlig forskning Sedan några år tillbaka har det tagits flera initiativ från såväl staten som enskilda högskolor för att initiera forskning inom det konstnärliga området. Vetenskapsrådet har från 2001 haft särskilda medel för detta ändamål, vilka tilldelats ett antal så kallade kollegier (samarbetsgrupper). Några av de konstnärliga högskolorna har också startat forskarutbildning. RJ har sedan slutet av 1990-talet aktivt uppmärksammat området, bl.a. genom områdesgruppen för forskning om konst och gestaltning (1998–2002). Stiftelsen finansierade även en internationellt jämförande studie av konstnärlig forskarutbildning som resulterade i docent Henrik Karlssons rapport Handtag, famntag, klapp eller kyss (SISTER 2002). Under året har området snarast fått ökad aktualitet med anledning av de stora samhälleliga satsningar som gjorts på design och hithörande utbildningar. Henrik Karlsson har varit deltidsanställd vid RJ för att följa utvecklingen inom området. Härigenom har RJ kunnat initiera egna aktiviteter, men också lämnat bidrag vid svenska och internationella konferenser. Den 13–14 maj anordnade sålunda RJ tillsammans med Vetenskapsrådet en större konferens i Sigtuna under rubriken ”Forskning-Reflektion-Utveckling. Högskolans konstnärliga institutioner och vägvalet inför framtiden”. Konferensen samlade ca 50 deltagare från hela landet. Som föreläsare medverkade Michael Biggs, Reader in Visual Communication, University of Hertfordshire, Hatfield (UK), professor em. Pirkko Antitila, forskningschef vid Kuopio Academy of Design, Finland, professor Elin Wikström, Konsthögskolan i Umeå, utredare Torsten Kälvemark, Högskoleverket, ordförande i Vetenskapsrådets grupp för konstnärlig FoU, forskningskoordinator 25 26 Riksbankens Jubileumsfond Johan Öberg, Göteborgs universitet, och statssekreterare Kerstin Eliasson, Utbildningsdepartementet. Konferensen avslutades med ett panelsamtal under ledning av professor em. Carl-Henrik Svenstedt, Malmö högskola. I samtalet medverkade Elin Wikström, doktorand Henrik Engquist, Lunds Tekniska Högskola och konstkritiker Pontus Kyander, Malmö. Forskningsdirektör Mats Rolén, RJ, avslutade konferensen och konstaterade att inlägg och diskussioner illustrerat områdets bredd och dynamik. Han förväntade sig att de närmaste åren kommer att präglas av fortsatt debatt kring begreppet konstnärlig forskning, men också av experiment och initiativ till nya arbetsformer. Konferensen har dokumenterats i en gemensam rapport från RJ och Vetenskapsrådet (Vetenskapsrådet: H 0018, 2004) redigerad av Henrik Karlsson. RJ har även uppmärksammat bristen på modern och relevant forskning om kulturvanor, särskilt ungdomsgruppernas. Dagens kulturstatistik förmår inte fånga trender och beteendemönster, som ligger utanför de traditionella ”institutionella” strukturerna. Dit hör internetbaserade kontaktmönster, olika typer av rollspel etc. Som ett första steg i att uppmärksamma dessa frågor anordnade RJ den 8 juni ett seminarium med ett tjugotal deltagare med representanter från Statens ungdomsråd, Kulturrådet, Tema Q, Linköpings universitet, Stockholms stads kulturförvaltning m.fl. Henrik Karlsson, utredare Sten Månsson, Kulturrådet, och fil.dr Sven Nilsson, medverkande som inledare. Forskarskolor Forskarskola i moderna språk Riksbankens Jubileumsfonds forskarskola i moderna språk har under året avslutat sitt femte studieår. Forskarskolans styrgrupp gjorde i maj sin årliga granskning av doktorandernas studieresultat och gjorde då bedömningen att majoriteten av de 30 doktoranderna kommer att ha disputerat senast under läsåret 2005/06. Vid styrelsens sammanträde den 27 maj presenterade professor Lars-Gunnar Andersson en första preliminär utvärdering av verksamheten inom forskarskolan. Genomströmningen av doktorander hade gått något långsammare än förväntat, även om majoriteten av dem arbetat utifrån en studieplan innefattande fem år (20 % institutionstjänstgöring per år). En stor del av förseningarna beror emellertid på barnledigheter och sjukdomar. Han gjorde dock bedömningen att forskarskolans doktorander kommer att ha disputerat betydligt snabbare än genomsnittsdoktoranden inom humaniora. Andersson ansåg att doktorandernas utbildning varit av god kvalitet, framför allt interdisciplinärt och vad gäller kontakterna mellan olika teori- och skolbildningar. Doktoranderna har redan under studietiden – bland annat med stöd från forskarskolan – byggt upp omfattande nationella och Den forskningsstödjande verksamheten internationella kontakter samt deltagit i internationella konferenser. De är sålunda mycket väl rustade att gå vidare i en akademisk karriär när de disputerat. Vid årsskiftet 2004/05 hade 8 av doktoranderna avlagt sina examina. Forskarskolans styrgrupp bestående av professorerna Inge Jonsson, ordförande, Lars-Gunnar Andersson, koordinator, Lennart Elmevik, Gunnel Engwall, Moira Linnarud, Inger Rosengren och Astrid Stedje, avslutade sitt uppdrag i och med utgången av år 2004. Forskningsdirektör Mats Rolén har ingått i gruppen som kansliets representant. Forskarskolan i matematik med ämnesdidaktisk inriktning För att stärka matematikämnet i skolan beslutade Riksbankens Jubileumsfond år 2000 att satsa 45 miljoner kronor som ett engångsanslag på en nationell forskarskola i matematik med ämnesdidaktisk inriktning. Forskarskolan kommer att få stor betydelse för att påskynda framväxten av detta i Sverige ännu ganska outvecklade forskningsfält. Vetenskapsrådet stöder också forskarskolan med ett anslag som förnyades inför år 2004. Forskarskolan startade sin verksamhet i augusti 2001. Totalt deltar 20 doktorander vid tio olika universitet och högskolor från Luleå i norr till Kristianstad i söder. De flesta doktoranderna antogs som forskarstuderande samtidigt som de började i forskarskolan i augusti 2001. I januari 2004 inlemmades ytterligare tre doktorander i forskarskolan som ersättare för totalt fyra doktorander som avbröt sina studier under 2002 och 2003. Fem av doktoranderna har varit föräldralediga under delar av året. Samtliga doktorander utom en innehar doktorandanställningar och de flesta ägnar 80 % av sin arbetstid åt forskarstudierna och 20 % åt undervisning och annat institutionsarbete. En är anställd som adjunkt men har liknande villkor som vid anställning som doktorand. Ett par ägnar hela arbetstiden åt forskning och kan därför beräknas bli färdiga med doktorsexamen tidigare än de övriga. De flesta är doktorander i matematik med inriktning mot ämnesdidaktik, medan några istället har ett forskningsämne som kallas Matematik och lärande eller liknande. Samtliga har ett program som innehåller kurser i såväl matematik som i matematikdidaktik och alla bedriver forskning i matematikdidaktik. Under år 2004 har sex av doktoranderna avlagt licentiatexamen, vilket innebär att totalt nio licentiatexamina vid sex universitet/högskolor nu har avlagts inom forskarskolan. De första doktorsavhandlingarna kommer enligt planerna att framläggas i början av år 2006. Handledningen sker i samverkan mellan matematiker, matematikdidaktiker och pedagoger. Många av institutionerna har anlitat utländska forskare inom matematikdidaktik som biträdande handledare för att stärka miljöerna. För närvarande har totalt åtta doktorander en biträ- 27 28 Riksbankens Jubileumsfond dande handledare som är professor i något annat land, och fler sådana samarbeten planeras. Ett speciellt nära samarbete om handledning sker med Högskolan i Agder, Kristiansand i Norge. Flera gemensamma kurser har givits inom forskarskolan. Under 2004 avslutades en kurs vid Luleå tekniska universitet om artefakter (böcker, laborativt material, tekniska hjälpmedel) i matematikutbildning och en kurs gavs vid Högskolan Kristianstad om skrivprocessen. Alla kurser som ges inom forskarskolan behandlar olika aspekter på matematikdidaktiken som forskningsfält. Kurserna bedrivs genom sammandragningar på kursorterna med förberedelser, uppgifter och seminarier på hemmainstitutionen som stöd och är öppna också för andra doktorander. Lärare är inbjudna specialister, i många fall utländska forskare, med den breda kompetens och långa erfarenhet som krävs för att göra ämnet rättvisa. Även under det gångna året har möten hållits med forskarskolans handledare och doktorander. Ett möte i Sigtuna i juni behandlade frågor om kvalitet i forskningen, med speciellt fokus på artiklar för publicering i vetenskapliga tidskrifter. Ett gemensamt utåtriktat möte anordnades vid Uppsala universitet under två dagar i november tillsammans med forskarskolan i matematik och beräkningsvetenskap. Två inbjudna forskare från USA tog upp frågor om den utveckling som pågår inom forskarutbildningen i matematik, tillämpad matematik och matematikdidaktik, utifrån ett perspektiv från USA. Doktorander i de båda forskarskolorna presenterade sin egen forskning. Ledningsgruppen för forskarskolan består av nio personer utsedda av RJs styrelse. Forskarskolan har en koordinator som arbetar på halvtid med den uppgiften. Ledningsgruppens ledamöter har utsetts att vara mentorer för doktoranderna. Syftet är att ledningsgruppen genom en tätare kontakt skall kunna stödja miljöerna ytterligare och att ledamöterna på så sätt får en bättre inblick i verksamheten. Som mentorer till doktoranderna skall de komplettera det stöd som doktoranderna får inom institutionen och av externa handledare. The Swedish School of Advanced Asia-Pacific Studies – SSAAPS Forskning om Asien tillhör de mest internationaliserade delarna av humaniora och samhällsvetenskap. Forskningsresultaten har global spridning i Asien, Europa, Nordamerika och Australien. Under år 2000 beslutade styrelsen för RJ att i samverkan med Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) göra en satsning för att stärka den vetenskapliga kompetensen i Sverige på området. Satsningen innefattar forskarskola, gästforskarprogram, postdoktorala befattningar, internationella konferenser och aktiviteter för att bygga nätverk mellan svenska forskningsmiljöer och det internatio- Den forskningsstödjande verksamheten nella forskarsamhället. I ett första steg anslog RJ år 2000 2,6 miljoner kronor till finansiering av förberedelser, koordinering och postdoktorala tjänster. RJ lämnade 2002–2004 ett stöd om 3 miljoner kronor per år och kommer fortsättningsvis att tillskjuta ytterligare medel. STINT tillskjuter 3 miljoner kronor per år under perioden 2001–2005. Professor Jon Sigurdson, Japaninstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm, var programmets koordinator fram till den 30 juni 2003 och Marie Tsujita Stephenson dess sekreterare. Den 1 juli 2003 tillträdde professor Thommy Svensson som koordinator med Malin Flobrink (STINT) som administrativ resurs. Styrgruppen består sedan den 1 juli 2003 av professor Olof Ruin, Stockholms universitet, ordförande, professor Hans Blomqvist, Handelshögskolan i Vasa, professorn i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet Peter Wallensteen, seniorforskaren vid Nordiska Institutet för Asienstudier i Köpenhamn Ida Nicolaisen och chefen för Internationella Fredsforskningsinstitutet i Oslo Stein Tønnesson. Som representant för RJ har forskningssekreterare Kjell Blückert varit adjungerad i styrgruppen. STINT har representerats av direktör Roger Svensson. I styrgruppens strategiska handlingsplan utgör ledstjärnorna strävan efter högsta möjliga vetenskapliga kvalitet och understödjande av största möjliga internationella exponering av svensk forskning. I SSAAPS’ forskarskola ingår åtta doktorander, till vilken en av tio sökande har knutits i ansökningsomgångar 2002 och 2003. Doktorandtjänsterna vilar på 50–50 finansiering med universiteten. Forskarskolan tillhandahåller biträdande handledning, medel för forskningsresor i Asien, handledningsinternat och forskarkurser som också är öppna för andra doktorander. Den första disputationen skedde i december 2004. SSAAPS’ post-doc-akademi stödjer de mest lovande unga forskarna genom tre postdoktorala tjänster på 2+2 år, i vilka ingår ett obligatoriskt utlandsår vid någon av världens ledande institutioner på området. Det svenska forskarsamhället har generalmönstrats med hjälp av nationella konferenser 2002 och 2003 bl.a. i syfte att utveckla samarbetet mellan lärosätena. Programmet med internationella workshops består 2004 av fyra workshops – i Stockholm i mars, Göteborg i maj, Uppsala i juni och Köpenhamn i oktober – som behandlar problemställningar vid forskningsfronten, bygger nätverk och upparbetar manuskript för publicering i kvalitetstidskrifter och vid ledande förlag. Forskarsammankomster på hög nivå organiseras i Asien för ämnesföreträdare och yngre forskare. I februari 2004 hölls i Singapore i samarbete med Institute of Southeast Asian Studies ett s.k. vinterseminarium om ”Globalisation and Its Counterforces”. I detta deltog ett 30-tal svenska forskare tillsammans med 20-talet samhällsforskare från de 29 30 Riksbankens Jubileumsfond sydöstasiatiska länderna och Australien. Ett nytt vinterseminarium är projekterat i Peking i oktober 2005 i samarbete med Chinese Academy of Social Sciences om ”Economic Development and Its Social Cost”, där såväl disciplinära ämnesföreträdare som Kinaspecialister i Sverige tillsammans med centralt placerade kinesiska, europeiska och amerikanska forskare skall diskutera problemställningar, som kan föra forskningsfronten framåt. Inom Europa deltar SSAAPS i European Alliance for Asian Studies tillsammans med bl.a. School of Oriental and African Studies i London, Science-Po i Paris, det nederländska post-doc-institutet International Institute of Asian Studies i Leiden och det tyska nationella centrat för samtidsorienterad stillahavsasienforskning Institut für Asienkunde i Hamburg. SSAAPS bidrar finansiellt till Alliansens kvalificerade AsiaEurope Workshop Series i samarbete med Asia-Europe Foundation (ASEF) i Singapore, vars största bidragsgivare är EU-kommissionen. SSAAPS-programmet och internationella samarbetspartner presenteras närmare på den speciella hemsidan, www.stint.ssaaps.se. Nordiska museets forskarskola för museianställda Riksbankens Jubileumsfond har under senare delen av 1990-talet, bland annat genom att anordna egna konferenser, uppmärksammat museernas roll i forskningen om vårt kulturarv. Som ett utflöde av dessa aktiviteter kom RJ snart att uppmärksammas på behovet av att stärka den vetenskapliga kompetensen bland de museianställda och att härigenom stimulera till ökad forskning på material i museernas samlingar. Detta var utgångspunkten för styrelsens beslut 2001 att anslå 25 miljoner kronor till ett forskarutbildningsprogram för museianställda. RJs anslag täcker kostnaden för tio doktorandtjänster i fem år, alltså med 80 procents tjänstgöring. Även Kungl. Vitterhetsakademien har bidragit med medel för ytterligare en doktorandtjänst. Tjänsterna är så konstruerade, att innehavarna skall bedriva fullständiga doktorandstudier vid ett universitet och disputera inom fem år, samtidigt som de är anställda på sina ordinarie arbetsplatser, med tjugo procents tjänstgöring på respektive grundtjänst. De elva doktorander som våren 2002 utvaldes bland 86 sökande, påbörjade sin utbildning höstterminen 2002. Samtliga har hittills fullgjort sin utbildning med gott resultat. Våren 2004 föreslog forskarskolans ledning att man borde anta ytterligare två doktorander. Det fanns ett fortsatt stort behov inom sektorn, och forskarskolan hade genom en god hushållning genererat ett visst utrymme i budgeten för en utökning. Styrgruppen tillstyrkte förslaget men ansåg att de nya tjänsterna skulle inrättas på samma villkor som de tidigare, dvs. på 80 % i fem år. Detta skulle kräva ett tillskott på totalt 1,6 miljoner kronor från de båda finansiärerna RJ och Vitterhetsakademien, vilka sedermera efter särskild ansökan beslutade tillskjuta ytterligare 0,8 miljoner kronor vardera. De två nya tjänsterna Den forskningsstödjande verksamheten utlystes i maj 2004 och innehavarna av tjänsterna utsågs i september. Tillträde sker den 1 januari 2005. I enlighet med forskarskolans studieplan, har doktoranderna även under 2004 varit samlade till tematiska läskurser och redovisningsseminarier. Den 21 september samlade styrgruppen doktoranderna, deras arbetsgivare och vetenskapliga handledare till den årliga uppföljningskonferensen på Nordiska museet. Nästföljande dag anordnade forskarskolan en seminariedag på temat ”att vara forskarutbildad och arbeta på museum”. Till denna inbjöds alla vid landets museer verksamma disputerade tjänstemän. Vid seminariet, som lockade ett sjuttiotal deltagare från hela landet, medverkade bland andra Dan Brändström, som höll ett föredrag med rubriken ”Finansiering av museiforskning. Hur museer kan söka medel till forskningsprojekt”. Forskarskolan har liksom tidigare letts av en av RJ och Nordiska museet utsedd styrgrupp. I denna har ingått docent Sten Rentzhog, ordförande, professorerna Janken Myrdal, SLU, Birgitta Svensson, Nordiska museet och Stockholms universitet, Eva Österberg, Lunds universitet, styresman Christina Mattsson, Nordiska museet, docent Mats Rolén, forskningsdirektör, RJ, och fil. dr Ulrich Lange, Nordiska museet, sekreterare och koordinator. Områdesgrupper Områdesgruppen för forskning om kunskapssamhället Områdesgruppen har under året sammanträtt vid tre tillfällen. Det första sammanträdet arrangerades den 10 mars. Professor Lars Engwall gav då en lägesrapport från projektet ”Evaluating Evaluations: The impact of changing state science policies and practices on scientific research strategies and outcomes”. Vid detta tillfälle presenterade även tekn. dr Olle Edqvist sitt treåriga projekt ”International Research in a National Setting: The Case of Sweden”. Projektet kommer att vara en del av SISTERs satsning på forskning om internationalisering av svensk utbildning och forskning. Edqvist planerar att fokusera tre huvudområden: (1) det svenska deltagandet i europeiskt forskningssamarbete via EUs ramprogram och större centra för naturvetenskaplig forskning (exv. CERN, ESA), (2) forskningssamarbete med utvecklingsländerna, (3) forskarinitierat samarbete mellan olika forskarlag och -nätverk. Edqvist vill med sitt projekt ge ett brett faktaunderlag för en diskussion av den framtida svenska policyn beträffande forskningens internationalisering. Detta projekt samfinansieras med SSF, STINT och VINNOVA. Strategin för SISTER har diskuterats under det senaste året och vid detta sammanträde presenterade institutets VD Enrico Deiaco den nya forskningsstrategin. Ett resultat av den nyorientering som initierats blev det under hösten framlagda ”strategiska institutsprogrammet”. 31 32 Riksbankens Jubileumsfond Rubriken på detta projekt, som beräknas pågå i tre år, är ”Framtidens nya kunskapsmiljöer – universitetens villkor och dess effekter på innovation och samhälle”. Projektet vill bidra till att öka kunskapen om universitetens betydelse för den svenska samhällsutvecklingen och därmed ”förbättra beslutsunderlag för sektorns olika aktörer och ge en bättre jordmån för att diskutera strategiska vägval och lösningar inom det svenska universitetssystemet”. Projektet finansieras under det inledande året av RJ tillsammans med SSF, STINT, KK-stiftelsen, MISTRA och Vårdal-stiftelsen. Därefter kommer en utvärdering att äga rum. Vid sammanträdet den 8 juni diskuterades framtida samarbetsmöjligheter mellan RJ och STINT kring internationalisering inom vetenskapsområdet humaniora och samhällsvetenskap. Därefter redogjorde professor Peter Gärdenfors för arbetet med ”ett studie- och forskningsprogram om lärandeprocesser” som inledningsvis stötts av RJ och Stiftelsen för Strategisk Forskning. Diskussionerna kring detta forskningsprojekt fortsätter med ytterligare ett antal intresserade finansiärer. Vid detta tillfälle gavs även en preliminär rapportering från ”Stiftelseprojekt 2004” och den kommande studien över löntagarfondsstiftelsernas tioåriga verksamhet. En större forskningspolitisk konferens under våren 2005 kommer att genomföras med SISTER som organisatör för att diskutera denna studie som väntas föreligga i bokform i början av år 2005. Under rubriken ”Uppdrag: Förändra!” hölls en heldagskonferens i riksdagens andrakammarsal den 5 maj, där de så kallade löntagarfondsstiftelserna (Kulturvetenskapliga donationen vid RJ inbegripen) manifesterade sitt tioårsjubileum. Talmannen Björn von Sydow höll ett välkomstanförande. Professor Sverker Sörlin, SISTER, och docent Mats Benner, Lunds universitet, presenterade delar av den ovan nämnda utvärderingen av stiftelserna. Dr Wilhelm Krull från VolkswagenStiftung gav sedan under rubriken ”The challenge of change” en bild av hur stiftelser och universitet kan arbeta tillsammans. Professor Michael Gibbons, Association of Commonwealth Universities, London, gav sedan en motsvarande bild från kanadensisk horisont med betoning av innovationsperspektiven. Förmiddagen avslutades så med ett tillbaka- och framåtblickande samtal mellan de tidigare utbildnings- och forskningsministrarna Carl Tham och Per Unckel och direktör Tjia Torpe under rubriken ”Så tänkte vi”. Dagen i sin helhet modererades av Ulf Wickbom. Eftermiddagen ägnades åt en presentation av en rad forskningsprojekt under den överordnade rubriken ”Utan stiftelserna hade detta inte hänt”. Från RJs sida deltog fil. dr Sara Danius, SCASSS. Hon reflekterade med uppmaningen ”Satsa på spetsforskning!” över forskningens villkor mot bakgrund av sitt deltagande i RJs och STINTs post- Den forskningsstödjande verksamheten doktorala program Pro Futura och sin vistelse vid Wissenschaftskolleg zu Berlin. Eftermiddagen avrundades sedan med en paneldebatt under rubriken ”Svensk forskning och högre utbildning bortom stiftelserna – ett scenario för 2014”. Som representanter från RJs forskarnätverk deltog professor Eva Hættner Aurelius, Lunds universitet, och ekon. dr Emma Stenström, Handelshögskolan i Stockholm. Den dåvarande utbildnings- och forskningsministern Thomas Östros avrundade dagen med en framtidsorienterad reflektion. Vid sammanträdet med områdesgruppen den 20 september rapporterade Dan Brändström om två pågående utredningsprojekt om framtidens universitets- och högskolesystem. Ett projekt är initierat av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och ett av Vetenskapsrådet i samarbete med RJ. I det förra projektet är Brändström vice ordförande. I det senare projektet med namnet ”Universitet 2010” är han ordförande och projektgruppen består av följande företrädare för sektorn: ordföranden i SULF professor Christoph Bargholtz, rektorerna Agneta Bladh, Kåre Bremer, Bo Sundquist och Christina Ullenius, universitetskansler Sigbrit Franke, generaldirektör Pär Omling och VD Lena Torell. Detta projekt kommer att arbeta under det kommande året och skall belysa övergripande frågor om ”finansiering, profilering, karriärvägar, ledning, forskningsanknytning, kvalitet”. Dessutom informerades vid detta sammanträde om den så kallade 2 junirörelsen. Den 2 juni i år avhölls på initiativ av Kungl. Vitterhetsakademien och RJ ett diskussionsseminarium om långsiktsmotiverad forskning inom kultursektorn med deltagande av dåvarande kulturministern Marita Ulvskog och statssekreteraren Gunilla Thorgren samt en rad företrädare för de lärda verken och centrala ABM-institutioner. Bakgrunden till att detta möte hölls är ”problemet som innebär att långsiktigt motiverade projekt – ofta i form av tillrättaläggande av forskningsmaterial i museer och arkiv – har svårt att finna såväl uthålliga arbetsformer som ett uthålligt säkerställande av finansieringen”. RJ benämner dessa projekt infrastrukturstöd. Diskussionen inleddes med två anföranden av forskningssekreterare Kjell Blückert, RJ, respektive professor Ulf Sporrong, Vitterhetsakademien, och den diskussion som följde fokuserade de principiella problemen. Den 21 september avhölls ett nytt möte där diskussionerna konkretiserades. Som resultat av detta möte beslöts att de inbjudna skulle inventera behoven av forskningsförberedande projekt samt att stämma av dem mot den ”villkorslista” som RJ och Akademien gemensamt uppställt för bevillning av sådana projekt. Sammanställningen av de inkomna reflektionerna och förslagen kommer att göras i början av år 2005. Föreningen Vetenskap & Allmänhet med uppgift att ”skapa en öppen dialog mellan allmänhet och forskare” har under året stötts av RJ inom ramen för områdesgruppens budget, liksom förberedelse- 33 34 Riksbankens Jubileumsfond arbetet inför en större konferens ”First International Conference on Globalization and Learning” i samarbete med Ross Foundation, New York, och Lärarhögskolan Stockholm. Konferensen kommer att äga rum under våren 2005. Områdesgruppen för forskning om kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling Områdesgruppen har under året sammanträtt tre gånger. Arbetet med att stärka landets olika forskningsmiljöer inom gruppens ansvarsområde har fortskridit vid respektive lärosäte. Sedan tidigare har Uppsala, Lunds, Stockholms och Göteborgs universitet beviljats medel för att stärka sina profiler. Längst i detta arbete har man kommit vid Göteborgs universitet där man i år fattat beslut om att skapa en ny enhet med beteckningen School of Global Studies at Göteborg University (SGSGU). De ingående institutionerna är Institutionen för freds- och utvecklingsforskning, Institutionen för omvärldsstudier av människans villkor samt Socialantropologiska institutionen. De tre institutionerna är alla inriktade på globala studier och studier i det globala rummet, men med olika perspektiv och utgångspunkter. Globalisering och studier i det globala rummet blir angelägna kunskapsfält för Göteborgs universitet och ambitionen är att skapa en framstående och i ett nordiskt sammanhang unik, tvärvetenskaplig miljö för både forskning och utbildning, med ökad samverkan inom samhällsvetenskaplig fakultet men också för fakultetsöverskridande samarbeten. Vid ett flertal tillfällen har frågan om forskning om mänskliga rätttigheter aktualiserats som ett viktigt men samtidigt delvis outforskat område. Året inleddes därför den 20 januari med att områdesgruppen anordnade ett nordiskt möte i riksdagen kring forskning om mänskliga rättigheter. Då samlades en rad ledande forskare och nyckelpersoner inom fältet för att inleda ett samtal kring MR-forskningens status och en allmän diskussion om hur forskningen kring mänskliga rättigheter i Sverige skulle kunna förstärkas. Närvarade gjorde bland andra professorerna Asbjörn Eide, Norsk senter for menneskerettigheter, Hans-Otto Sano, Institut for menneskerettigheder i Köpenhamn, Inger Österdahl och Axel Hadenius, Uppsala universitet, samt Anita Klum, Fonden för mänskliga rättigheter, Gudmundur Alfredsson, Raoul Wallenberginstitutet och ambassadör Bengt Säve-Söderberg, Utrikesdepartementet. Områdesgruppen har under året även haft förmånen att besöka Egypten. I Kairo arrangerades, med hjälp av professor Abdel-Hamid Abdel-Latif, en rad intressanta möten. Det första besöket ägde rum på Ibn Khaldoun Center for Development där gruppen togs emot av centrets ordförande professor Saad Eddin Ibrahim. Ibrahim, politisk dissident och tidigare fängslad för sina politiska åsikter, beskrev sina erfarenheter av och synpunkter på den egyptiska staten och landets religiösa institutioner. Ekologi, makt och religion: Kognitiva landskap på Yucatán-halvön 94 36 Riksbankens Jubileumsfond Vidare besökte gruppen det anrika teologiska universitetet Al Azhar med anor från 900-talet. Där fick områdesgruppen en föreläsning om islam av universitetets president professor Ahmed Al-Tayeb. Samma dag besöktes även Middle East Research Center vid Ain Shams University, där områdesgruppen hade tillfälle att diskutera möjligheter till forskningsutbyte med en rad framstående egyptiska akademiker. Vid mötet närvarade professorerna Ahmed Kamal Abou Elmagd, Juridiska institutionen, Ain Shams University, dr Kassem Abdou Kassem, medeltidshistoriker, Zaqaziq University, dr Wagdy Zeid, Engelska institutionen, Cairo University, statsvetarna från Cairo University dr Nadia Moustafa och dr Moustafa Kamel El- Sayed samt sociologen dr Mohamed Mohieddin, Menoufia University. Innan områdesgruppen lämnade Kairo bjöd Sveriges ambassadör i Egypten, Stig Elvemar, in gruppen till residenset för en orientering av det politiska läget i landet och Sveriges relationer med den egyptiska regimen. På vägen till Alexandria förlades ett intressant stopp vid Anafora, en av den koptiska kyrkans anläggningar. Där togs gruppen emot av biskop Thomas för en rundvandring i kyrkans olika byggnader och ett föredrag och diskussion om denna religiösa minoritets situation i det alltmer islamistiska egyptiska samhället. I Alexandria ägde områdesgruppens möten rum i Svenska Institutets förträffliga lokaler och institutets direktör, Jan Henningsson, presenterade ingående institutets historia och nuvarande verksamhet. Institutet svarade också för middag med muslimska forskare och intellektuella samt anordnade ett besök på och visning av Bibliotheca Alexandrina. Under året har även arbetet med en mer ambitiös internationell publikation tagit fart. Björn Hettne har omarbetat en version av områdesgruppens programskrift som skall kunna fungera som en inledning till en antologi till Karl Eric Knutssons minne. Projektets idé är att i boken engagera en rad etablerade tänkare inom områden som Knutsson var engagerad och verksam i under sin långa karriär. De teman som diskuterades som relevanta var områdesgruppens begreppstrojka kultur, säkerhet och hållbar utveckling, men även dialog, försonings- och demokratiseringsprocesser, globalisering, jämställdhet m.m. Tanken är att samtliga skribenter får ungefär ett år på sig att skriva sin text och att antologin färdigställs vid en särskild workshop med författarna. Året efter det att områdesgruppen inrättades inträffade de omskakande attentaten mot World Trade Center och Pentagon i USA. Vid ett möte en dryg månad efter dessa händelser föreslogs att de kunde utgöra utgångspunkt för en essäsamling med syftet att ytterligare definiera och presentera områdesgruppens intresseområde, bland annat genom att reflektera över hur händelserna den 11 september illustrerar och aktualiserar viktiga aspekter av detta område. Dessa idéer förkroppsligades i antologin Kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling – efter 11 Den forskningsstödjande verksamheten september (red. Fredrik Lundmark). I år har denna antologi översatts till engelska, under titeln Culture, Security and Sustainable Social Development. After September 11. Områdesgruppen för forskning om civilsamhället Riksbankens Jubileumsfond tillkallade hösten 2003 en ny områdesgrupp för att stimulera till ökad och fördjupad forskning om civilsamhället dels för att ge den förutsättningar att ta ett kvalitativt språng, dels för att söka utveckla en egen teorigrund som öppnar för en utveckling som går bortom de gängse internationella ansatserna; det gäller bl.a. att söka finna utvecklingsvägar som bidrar till att öka förståelsen av det genuint svenska/nordiska, inte minst i ljuset av den allt snabbare globaliseringen. Det är viktigt med ansatser som når bortom den traditionella forskning som utgår från stat och marknad. I områdesgruppen ingår forskningsdirektör Mats Rolén, ordförande, docent Erik Amnå, Göteborgs universitet, docent Christina Garsten, Stockholms universitet, folkbildaren, f. kulturministern Bengt Göransson, ABF Stockholm, Marianne af Malmborg, ordförande för Ideell Arena och f.d. generalsekreterare i Cancerfonden, riksdagsledamot Birgitta Ohlsson, Folkpartiet liberalerna, vice riksbankschef Kristina Persson, Sveriges riksbank, professor Lars Svedberg, Ersta Sköndal högskola, docent Håkan Thörn, Göteborgs universitet, docent Hans Westlund, Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), Östersund, och docent Filip Wijkström, Handelshögskolan i Stockholm. Områdesgruppens sekreterare är Malin Gawell, BSc, Stockholms universitet och Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning (ESBRI). Områdesgruppen har under året hållit tre sammanträden. Den 9 februari medverkade doktorand Karl Palmås, London School of Economics, som presenterade två av sina arbeten. Det första handlade om sociala företag och sociala entreprenörer och har resulterat i boken Den barmhärtiga entreprenören (Agora 2003). Boken fokuserar det sociala företaget, dvs. ett företag med ett socialt syfte, kommersiell drift och ofta demokratiska styrformer. Palmås framhöll att företagsformen har rönt ett stort, inte minst politiskt intresse i England under New Labourtiden. Hans andra presentation gällde hans avhandlingsprojekt, som handlar om innovationer i storföretag (Volvo) och civilsamhällets roll i dess utveckling. Där är fokus på innovationer i storföretag och hur icke-företagsaktörer (såsom medicinska experter, arbetsmiljöforskare och ingenjörer) spelat en stor roll för utvecklingen. Den 10 maj besökte områdesgruppen Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Första delen av sammanträdet ägnades åt diskussioner av inriktningen på områdesgruppens arbete. Den enades om att särskilt lyfta fram den internationella dimensionen av begreppet det civila samhället och inte fokusera på nationalstaten. Vår 37 38 Riksbankens Jubileumsfond svenska eller nordiska diskussion om utvecklingen ”efter” folkrörelserna kan med fördel vidgas till analyser ur ett globalt perspektiv. Sammanträdet ägnas sedan åt ett antal forskarpresentationer: ”Tvärvetenskap vid Göteborgs universitet” av Håkan Thörn, ”Forskningen inom CEFOS” av docent Lennart Nilsson, ”Centrum för kulturstudier” av professor Thomas Johansson, ”Tvärvetenskaplig forskning kring världskultur och mänskliga rättigheter” av docent Elisabeth Abiri, ”HIV/AIDS och det globala civilsamhället – presentation av forskning i anslutning till en utställning på Världskulturmuseet” av Håkan Thörn, ”Makt, identitet, modernitet – ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt” av professor Marie Demker samt ”Nya former för samhällsengagemang” av Erik Amnå. Den 4–5 oktober hade gruppen ett internatsammanträde i Sigtuna. Mötet ägnades åt diskussioner av den idéskrift som gruppen beslutat utarbeta med tänkt publicering under 2005. Flera av ledamöterna presenterade utkast till artiklar, vilka ingående diskuterades. Gruppen enades om att bidragen borde anknyta till de rader av utmaningar och krav som globaliseringen ställer på dagens och morgondagens medborgare och demokratiska system. Det kan gälla välfärd, regimer, styrbarhet, demokrati, kunskapsproduktion/överföring, globalt socialt ansvar osv. Samtliga ledamöter kommer att medverka i antologin jämte ett par särskilt inbjudna forskare. Antologin skall redigeras av docent Erik Amnå. Vidare har RJ stött en konferens på Handelshögskolan Stockholm, den 27–30 maj, med det europeiska doktorandnätverket för forskning om civilsamhället (Filip Wijkström) och programarbete vid Ersta Sköndal Högskola, projektet ”Den svenska ideella sektorns utveckling” (Filip Wijkström & Stefan Einarsson, Handelshögskolan i Stockholm). Wijkström och Einarsson har även skrivit det svenska bidraget till ett utredningsprojekt inom EFC i Bryssel: ”The Dimension of the Foundation Sector in the European Union”. Forskningsdirektör Mats Rolén ingår i projektets styrgrupp och har redovisat resultaten vid en session under EFCs Annual Assembly & Conference i Aten den 31 maj. I anslutning till såväl denna områdesgrupp som till nästföljande områdesgruppen har RJ under 2004 beviljat anslag till projektet Global utmaning, som tar upp frågan om hur globalisering/europeisering återverkar på ekonomi, välfärd och hållbar utveckling i ett längre perspektiv. Projektet, som skall pågå i tre år, har form av ett samarbete mellan Stiftelsen Frejas fond (initiativtagare och samordnare), KK-stiftelsen, Föreningssparbanken, Folkbildningsrådet och RJ. Även Svenskt Näringsliv och LO har inbjudits att medverka. Projektet vill genom att anordna seminarier och utge kvalificerade småskrifter och böcker bidra till kunskapsuppbyggnad och samhällsdebatt exempelvis om Den forskningsstödjande verksamheten vad det europeiska och globala omvärldstrycket innebär för jobb och välfärd i Sverige, och om hur jobben ser ut i tjänstesamhällets Sverige. Arbetet leds av en styrgrupp bestående av Kristina Persson, Stiftelsen Frejas Fond, ordförande, Dan Brändström, RJ, Madeleine Caesar, KKstiftelsen, Anders Ljunggren, Folkbildningsrådet, och Peter Nygårds, Föreningssparbanken. F. europaparlamentarikern Göran Färm är projektledare. Områdesgruppen för forskning om offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap Denna nya områdesgrupp, vars sammansättning beslutades på RJs styrelsemöte den 25 mars 2004, har haft tre sammanträden under det gångna året. I gruppen ingår stiftelsens VD Dan Brändström tillika ordförande, docent Shirin Ahlbäck Öberg, Uppsala universitet, professor Gunnel Gustafsson, Umeå universitet, docent Ingalill Holmberg, Handelshögskolan i Stockholm, professor Bengt Jacobsson Södertörns högskola, professor Inga Persson, Lunds universitet, professor Lennart Schön, Lunds universitet, landshövding Mats Svegfors, Västerås, professor Daniel Tarschys, Stockholms universitet, Gunnar Wetterberg samhällspolitisk chef inom SACO, riksdagsledamot SvenErik Österberg till och med den 31 oktober 2004, samt kommunalråd Acko Ankarberg Johansson, Jököping. Områdesgruppens sekreterare är forskningssekreterare Kerstin Stigmark. Bakgrunden till gruppens tillkomst var att det finns behov av långsiktigt bedriven forskningsverksamhet som kan bidra till kunskapsutveckling som är fri och tillgänglig för alla medborgare, organisationer och partier. Samarbetet inom den europeiska unionen har givit kommuner och regionala organ en internationell anläggningsyta som inte existerade för tio år sedan. Globaliseringen minskar nationalstaternas betydelse. Regeringarnas handlingsfrihet att styra skatter, växelkurser och räntor minskar likaledes. Samtidigt som kapitalets rörlighet ökat högst påtagligt har de alltmer utbyggda välfärdssystemen bidragit till att minska och till och med hindra rörligheten hos arbetskraften. Denna skillnad i rörlighet mellan arbete och kapital utgör för närvarande ett växande politiskt dilemma. Områdesgruppens arbete syftar till att med hjälp av seminarier och andra forskningsinitierande insatser stärka de forskningsmiljöer som med viss uthållighet kan bidra till att utvärdera de långsiktiga effekterna av den ekonomiska politikens konsekvenser. Inom ramen för områdesgruppen har medel beviljats till ett författnings- och förvaltningspolitiskt seminarium, som ägde rum i november med ett trettiotal forskare, arrangerat av professor Sverker Gustavsson vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Den första konkreta verksamheten för gruppen som helhet är att anordna ett seminarium den 11 februari 2005 i riksdagen med titeln ”Lokalt självstyre, likvärdighet och effektivitet”. För planeringen av detta seminarium har Per Molander verksam vid Mapsec (Managing the Public Sector) anli- 39 40 Riksbankens Jubileumsfond tats som tillsammans med Shirin Ahlbäck Öberg och Bengt Jacobsson har utarbetat programmet. Vid områdesgruppens möte i november presenterade senior economist Peter Robinson, Institute for Public Policy Research i London, en idéskiss med titeln ”The balance of funding between the individual and the state”. Han och hans brittiska kollegor önskar samarbete med svenska forskare kring ett komparativt inriktat projekt som bland annat handlar om pensionssystemens förändring i fyra europeiska länder (Storbritannien, Nederländerna, Tyskland och Sverige). Samarbete med riksdagen Parlamentets ställning i författningen Den 28 april 2004 anordnade Riksbankens Jubileumsfond i samverkan med riksdagen konferensen ”Parlamentets ställning i författningen”. Arrangemanget anknöt till trettioårsminnet av den nu gällande svenska författningen. Det var även ett inspel till den kommande författningsöversynen, varför man fann det passande att ägna konferensen åt nordiska jämförelser när det gäller parlamentens roll och ansvar. Konferensen öppnades av talman Björn von Sydow, varefter förutvarande kanslichefen i riksdagen Magnus Isberg i ett inledningsanförande inplacerade den svenska författningens historia i en nordisk kontext. För Finlands del redogjorde sedan generalsekreterare Seppo Tiitinen, Finlands Riksdag, för riksdagens roll i regeringsbildningen. Hans inlägg kommenterades av andra finansminister Ulla-Maj Wideroos, Svenska Folkpartiet. Nästa exempel togs från Norge och fokuserade Stortingets roll som kontrollfunktion. Föredragshållare var advokat Fredrik Sejersted, Regjeringsadvokaten, Oslo, och hans anförande kommenterades av stortingsrepresentant Kjell Engebretsen, Arbeiderpartiet, ledamot av Kontroll- og konstitusjonskomiteen. För Danmarks del uppmärksammades Folketingets roll i förhållande till den europeiska unionen. Där medverkade professor Jörgen Grönnegaard Christensen, Århus universitet, som föredragshållare, medan folketingsledamot Elisabeth Arnold, Det Radikale Venstre, svarade för kommentaren. Vid det efterföljande panelsamtalet, som leddes av redaktör Arvid Lagercrantz, gjordes reflektioner över vilka lärdomar som kan dras från övriga nordiska länder inför den förestående grundlagsöversynen i Sverige. I panelen deltog riksdagsledamöterna Gunnar Hökmark och Göran Magnusson, f. vice talman Rose-Marie Frebran och Cecilia Malmström, ledamot av Europaparlamentet. Konferensen avslutades med den sedvanliga buffén i Sammanbindningsbanan. Utgivning av hemliga handlingar från 1905 På förslag av professor Evert Vedung, Uppsala universitet, startade hösten 2003 ett samarbetsprojekt mellan riksdagen, Riksarkivet och RJ för att publicera tidigare outgivet och/eller hemligt material från Den forskningsstödjande verksamheten riksdagens hantering av unionsfrågan under våren och sommaren 1905. Utgivningen omfattar, förutom tidigare hemliga protokoll, de anteckningar som gjordes av de tjänstemän som tjänstgjorde som sekreterare, främst Sam. Clason, Johan Magnus Stuart och Samuel Wåhlin. Vidare medtas personliga anteckningar från ledande politiker såsom Christian Lundeberg, Karl Staaff, Harald Hjärne m.fl. Materialet, som till viss del är outnyttjat av forskningen, kommer nu att bli lättillgängligt och skapa goda möjligheter för ny forskning kring detta dramatiska skede. Projektets vetenskaplige ledare är professor Evert Vedung. Arbetet sker i nära samverkan med biträdande avdelningschef Margareta Brundin, riksdagen, som leder den arbetsgrupp som inrättats till stöd för projektet, den så kallade Clasongruppen. Där ingår utöver Brundin och Vedung även kammarsekreterare Ulf Christoffersson, Louise Edlund och Margareta Eliasson, riksdagen, arkivråd Leif Gidlöf, Riksarkivet, f. kanslichef Magnus Isberg, riksdagen, doktorand Gustav Pettersson, Uppsala universitet och forskningsdirektör Mats Rolén, RJ. Projektet kommer att avrapporteras i bokform och på Internet sommaren 2005. Den 14 september avslutas projektet med en konferens i riksdagen: ”När kartor ritas om – om secessioner i Norden”. Konsten, kulturpolitiken, forskningen Med sikte på att kartlägga kunskapsbehov och stärka kontakterna mellan forskningen, sektorn och utövarna på det konst- och konstnärspolitiska området anordnades under 2004 fyra seminarier – tre mindre och ett större. Seminarieserien initierades av KLYS – Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd, Statens konstnärsnämnd, Statens kulturråd och Tema Q, Linköpings universitet. Dessa tog kontakt med Riksbankens Jubileumsfond och Stiftelsen Framtidens Kultur, som beslutade ge anslag till seminarierna och att nära följa dessa. Ansvariga för genomförandet har varit professor Svante Beckman och fil. dr Jens Cavallin vid Tema Q. Det första seminariet anordnades den 4 maj på Konstakademien i Stockholm och ägnades ”Konstens resurser”. Det andra hölls den 14 juni i Göteborg och behandlade konst- och konstnärspolitikens nivåer. Medarrangörer var representanter för Göteborgs kommun och Västra Götalands län, som tillförde intressanta regionala perspektiv till seriens övergripande problemställningar. Den 2 september svarade Tema Q själv för värdskapet med ett seminarium på Campus Norrköping med rubriken ”Den mångfaldiga mångfalden”. Serien avslutades den 17 november med en större konferens i riksdagen under värdskap av kulturutskottet i samverkan med RJ. Konferensen syftade dels till att fånga upp och diskutera huvudlinjerna i de tre föregående seminarierna beträffande behovet av kunskapsstöd och 41 42 Riksbankens Jubileumsfond konstpolitisk forskning, dels till att ta upp frågor kring ”konstens globalisering”, dvs. framväxten av en internationell konstpolitisk arena. Konferensen öppnades av riksdagsledamot Lennart Kollmats, kulturutskottets ordförande, som bland annat anförde att det behövs ökad forskning när det gäller att få en bild av situationen på kulturområdet inom den europeiska unionen. Dan Brändström, som var konferensens moderator, tog därefter till orda, och orienterade om RJs stöd till nationell och internationell forskning med anknytning till konstsektorn specifikt, men också om kultur och utveckling. Han nämnde särskilt projekten Creative Europe och Towards Cultural Citizenship, samarbetet med European Cultural Foundation (ECF) om ett ”laboratorium för forskning och analys inom kulturområdet” samt World Culture Report, som RJ och Sida satsat ”såddpengar” i. Med hänvisning till den svenska arenan konstaterade Brändström med beklagande, att kultursektorn var det enda område som inte fått särskilda sektorsforskningsmedel under 1970-talet. Han menade vidare att några av de problem som skulle tas upp under konferensen delvis var en konsekvens av detta. Professor Svante Beckman gjorde sedan en längre sammanfattning av seminarieserien, och konstaterade att konstsektorn, liksom kulturområdet mera brett definierat, behöver finna former för starkare forskningsanknytning och mekanismer för kunskapsöverföring och dialog. Han menade att ett institut som Nordicom, kan tjäna som en god förebild. Docent Sven Nilsson presenterade sedan en kritisk genomgång av den svenska kulturpolitiken, som han menade hade stelnat i sina gamla fåror från 1970-talet och därför idag är obsolet för många grupper. Eftermiddagen ägnades åt presentationer av tre intressanta satsningar av relevans för kunskapsbasen för konst- och kultursektorn. Dr Ritva Mitchell, Helsingfors, gav en historisk exposé över europeisk kulturpolitik och kulturpolitisk forskning från 1960-talet – och därmed förhistorien till inrättandet av hennes forskningsinstitut CUPORE, som är ett samarbete mellan olika universitet i Finland och med kulturministeriet. Professor Helmut Anheier, Center for Civil Society, UCLA och London School of Economics, presenterade sedan den kommande årspublikationen World Cultures Report, vars första volym utkommer 2005/06. Projektet skall ses i ljuset av Unescos nedläggning av World Culture Report efter endast två årgångar: 1999 och 2000. UNDPs Human Development Report och Yearbook of Civil Society har varit två förebilder för projektet. Docent Ulla Carlsson berättade sedan om tillkomsten av och verksamheten inom Nordicom, som är ett forsknings- och informationsinstitut lokaliserat till Göteborgs universitet. Konferensen avslutades med ett panelsamtal under ordförandeskap av professor Eva Österberg. I panelen deltog professor Svante Beckman, Tema Den forskningsstödjande verksamheten Q, journalist och fotograf Bernt Lindberg, KLYS, generaldirektör Kristina Rennerstedt, Statens kulturråd och avdelningschef Ants Viirman, Kommunförbundet. Diskussionen handlade bl.a. om hur man skall åstadkomma den forsknings- och praktikersamverkan som varit genomgående under seminarieserien. En slutsats var att det finns ett fortsatt behov av den typ av möten och nätverk som seminarierna faktiskt genererat. Stiftelsen Skapande Människa År 1997 grundades Stiftelsen Skapande Människa. Dess ändamål är att stimulera och uppmuntra unga konstnärer och forskare att arbeta nyskapande och gränsöverskridande. I fokus står arbeten och tankeverksamhet som visar idérikedom, fantasi, lust och handlag i mötet mellan konst och vetenskap. Som ett led i detta arbete har stiftelsen under perioden 1997–2003 utdelat två stipendier om vardera 50 000 kronor, därefter tre stipendier om 100 000 kronor årligen till unga enskilda forskare/konstnärer eller konstnärer/forskare. Stipendiaterna utses av stiftelsens styrelse efter förslag från en särskild stipendiekommitté. Stiftelsen Skapande Människa har med stöd från RJ från år 2000 breddat sin verksamhet gentemot universitet och högskolor. Stiftelsen har arrangerat ett större årligt seminarium i samband med stipendieutdelningen, som inriktats mot en dialog mellan konstnärer och vetenskapliga företrädare. Årets seminarium hölls i oktober på Karolinska Institutet och hade rubriken ”Den skapande hjärnan”. Under seminariet utdelades 2004 års stipendier till arkitekten och designforskaren Ulrika Karlsson, bildkonstnären Henrik Håkansson och tonsättaren och musikforskaren Paulina Sundin, vilka också presenterade sina arbeten. Sedan 1997 har sammanlagt 18 stipendier delats ut. Antalet ansökningar har ökat kontinuerligt och uppgick detta år till 233. Under 2002 träffades en överenskommelse om ett femårigt samarbete mellan Stiftelsen Skapande Människa och RJ. Formellt innebär detta att RJ under perioden 2003–2007 åtagit sig att vara huvudman för verksamheten. Utannonsering och utdelning av de årliga stipendierna kommer att fortsätta i enlighet med stiftelsens tidigare praxis. Parallellt med denna kraftsamling har RJ avsatt särskilda resurser för att följa utvecklingen internationellt och nationellt inom området konstnärlig forskning. Avsikten är att skapa en bättre strategi för RJs hantering av ansökningar, men också att ge underlag för ev. egna initiativ inom detta allt mer uppmärksammade och omdiskuterade fält. Detta uppdrag utförs på konsultbasis av docent Henrik Karlsson, tidigare ledamot av beredningsgrupperna 4 och 6. Stiftelsen Skapande Människa leds av en styrelse bestående av Birgitta Dahl (f. talman; ordförande), Rutger Barnekow (f. bankdirektör), Tom 43 44 Riksbankens Jubileumsfond Beyer (VD för Stockholmsmässan) Peije Emilsson (VD för KREAB), Tjia Torpe (VD för IRIS AB) och Sven Unger (advokat). Till styrelsens sammanträden har utvecklingsstrateg Bo Andér, producent Mats Brodén och docent Henrik Karlsson adjungerats. I årets stipendiekommitté har ingått Mats Brodén (ordförande), filosofen Sven-Olov Wallenstein, professor Elin Wikström (Konsthögskolan Umeå), rektor Ingebert Täljedal (Umeå universitet), filosofen Fredrika Spindler (Södertörns högskola), med. dr Eva Wikström-Jonsson (Karolinska Institutet) samt Bo Andér och Henrik Karlsson. Stiftelsens sekretariat har bestått av Bo Andér i ett avtal med Kulturförvaltningen Stockholms stad samt Mats Brodén. Internationella engagemang European Foundation Centre Sedan flera år tillbaka deltar Riksbankens Jubileumsfond mycket aktivt i det europeiska stiftelsesamarbetet inom European Foundation Centre (EFC), Haag-klubben och inom ramen för Network of European Foundations for Innovative Cooperation (NEF). Den 30 januari deltog VD Dan Brändström i ett seminarium som anordnats av Egmont Fonden i Danmark. Med utgångspunkt i boken En fond i fokus: Egmont Fondens almennyttige virksomhed 1920–2002 set i et samfundsmæssigt perspektiv diskuterades hur fonderna bör arbeta mot bakgrund av den nya tidens villkor och utmaningar. Mötet blev en startpunkt för bildandet av en nationell samverkansorganisation för stiftelserna i Danmark. En motsvarande organisation har under år 2004 bildats i Finland. Årets ”Annual General Assembly and Conference” med EFC ägde rum i Aten den 30 maj till 1 juni. Konferensen samlade 500 deltagare från sextiotalet länder till årsmötesförhandlingar, debatter och seminarier under rubriken The Athens Agora – Bridging Civilisations and Cultures. VD Dan Brändström, som sedan föregående år lett arbetet med en översyn av EFCs stadgar och strategi – The Athens Assessement – redovisade detta arbete under avslutningssessionen samt deltog i och ledde flera tematiska sessioner. Forskningsdirektör Mats Rolén medverkade som inledare under sessionerna Filling the Information Gap – What Do We Know About Foundations in Europe? och Foundations for an ”Alliance in Change” in European Cultural Cooperation. Vid konferensen valdes Dan Brändström, i egenskap av VD för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, till ordförande i EFC för en period av två år. Nästa års konferens äger rum i Budapest den 4–6 juni. Ett europeiskt forskningsråd 2007 Som redovisats i tidigare årsberättelser håller det svenska initiativet till att söka åstadkomma ett europeiskt forskningsråd (ERC) på att lotsas genom EU-systemet. Det förslag, som utarbetades av den internatio- Den forskningsstödjande verksamheten nella expertgruppen (ERCEG) under ledning av professor Frederico Mayor med VD Dan Brändström som sekreterare, och avrapporterades i december 2002, har efter vederbörliga processer under 2004 landat hos Kommissionen och blivit ett underlag i förberedelserna med det sjunde ramprogrammet för forskning. Den 4 mars deltog Dan Brändström i en internationell konferens anordnad av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien med temat European Research and Innovation for the Future. Vid detta tillfälle höll han ett anförande under rubriken ”Research for Discovery – Basic research for long-term competitiveness and growth”. Huvudanförandet hölls av professor Helga Nowotny, ordförande i EURAB. Hon talade över ämnet ”European Research – Mission and Opportunity”. Om förslaget till skapandet av ett ERC slutligen antas av det europeiska parlamentet, kommer det europeiska forskningsrådet att börja sin verksamhet år 2007. Den 30 april anordnade Utbildningsdepartementet ett informationsmöte för representanter för det norska Utdannings- og forskningsdepartementet och Norges forskningsråd. Programmet innehöll bl.a. presentationer av svensk forskningsfinansiering och internationellt forskningssamarbete. Dan Brändström fanns bland talarna och gav vid mötet en presentation av RJs forskningsstödjande verksamhet och förslaget om att inrätta ett europeiskt grundforskningsråd. Insatser till minne av Anna Lindh Tillsammans med italienska Compagnia di San Paolo och tyska VolkswagenStiftung har ett samarbete inletts som syftar till att åstadkomma ett gemensamt stipendieprogram i Anna Lindhs anda genom att, under en fyraårsperiod, finansiera ett hundratal unga forskare inom utrikes- och säkerhetspolitikens område. Programmet som går under benämningen European Foreign and Security Policy Studies har under året utlysts över hela Europa. Målsättningen är att unga forskare, med europeisk bakgrund eller verksamma i Europa, skall ges möjlighet att vistas i en miljö i ett annat europeiskt land i upp till två år. Varje år skall kohorter om ca tjugo stipendiater utses. Gemensamma nätverksupprätthållande aktiviteter i form av konferenser och sommarskolor skall med jämna mellanrum också arrangeras. Inom ramen för detta program kommer det att utlysas ett pris för bästa insats av en forskare eller skribent inom ämnesområdet. Arbetsnamnet på detta pris är ”The Anna Lindh Award”. Representanter för Riksbankens Jubileumsfond har varit styrelsens ledamot professor Christer Jönsson, Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet, och forskningssekreterare Fredrik Lundmark. Efter ett initiativ av EUs generalsekreterare Javier Solna har RJ under året blivit erbjuden att delta i Anna Lindh Programme on Conflict Prevention. I samarbete med den stiftelse som Solana är ordförande för, The Madariaga European Foundation, har RJ beslutat att delta 45 46 Riksbankens Jubileumsfond i detta treåriga program. Programmet har sedermera förankrats i RJs områdesgrupp för Kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling. Två av gruppens ledamöter kommer att aktivt medverka i det fortsatta arbetet. Professor Peter Wallensteen kommer att bidra till att utveckla forskningsverksamheten. Inom ramen för detta initiativ kommer även en årsbok att föreligga på ett i sammanhanget relevant tema. Anders Mellbourn är redaktör för skriften, vars första utgåva presenterades 11 september i år, i samband med Anna Lindhs Minnesfonds arrangemang i Kulturhuset. Årets tematik var ”Developing a Culture of Conflict Prevention”, med bidrag från Javier Solana och Chris Patten, men även från Peter Wallensteen och Göran Bexell. Till programmet kommer vidare att knytas en rådgivande instans som skall ledas av Javier Solana. Från svensk sida kommer förre utrikesministern Lena Hjelm-Wallén och EU-kommissionären Margot Wallström att delta. Under året har Riksbankens Jubileumsfond dessutom tillsammans med STINT och Ericsson bidragit till inrättandet av en donationsprofessur med namnet Anna Lindh Professorship of Global Leadership and Public Policy, förlagd till John F. Kennedy School of Government vid Harvard University. STINT kommer även att svara för att en svensk postdok-tjänst knyts till professuren. Slutligen har RJ beslutat att fortsatt stödja forskningsmiljön vid Utrikespolitiska Institutet (UI) genom ett bidrag till biblioteksverksamheten. Nästa år lämnar UI Gamla Stan och flyttar till nya lokaler som är under byggnad på Tekniska Högskolans campus norr om Valhallavägen. UI flyttar in tillsammans med Försvarshögskolan och då iordningställer institutet och FHS tillsammans ett nytt stort gemensamt bibliotek för utrikes- och säkerhetspolitik och får gemensamma hörsalar och seminarium för föreläsningar, debatter och konferenser. Bo Holmberg och Ingvar Carlsson, ordförande i Anna Lindhs Minnesfond, har ställt sig bakom att det nya gemensamma biblioteket får uppkallas efter Anna Lindh och ges namnet Anna Lindh Biblioteket. Forskning om Region Norden Under ett seminarium på Hanaholmen utanför Helsingfors i februari 2004 presenterade fil. dr Torbjörn Eng den idéskiss till ny forskning kring rikssplittringen 1809, som han av RJ hade fått i uppdrag att utarbeta. Det fanns en stor samstämmighet bland deltagarna på seminariet om behovet av att fördjupa vår kunskap om ländernas parallella utveckling under den snart 200-åriga perioden av separation. Särskilt angeläget framstod behovet av att händelserna kring 1809 sätts in i ett bredare nordiskt eller europeiskt sammanhang och att de inte som hittills mest betraktas utifrån rent bilaterala utgångspunkter. Vidare underströks att det fortsatta forskningsplaneringsarbetet hastar, om nya forskningsrön skall hinna genereras till jubileumsåret 2009. Möten mellan världar: En studie av kulturell interaktion mellan jägar/samlar- och jordbrukssamhällen under förhistorisk tid 84 48 Riksbankens Jubileumsfond Under våren 2004 har det inom RJ diskuterats olika alternativ för en eventuell ny forskningssatsning. Ungefär samtidigt som hanaholmenmötet ägde rum presenterades rektor Gustaf Björkstrands vitbok om det framtida nordiska forskningssamarbetet. Här slogs bland annat fast att det regionala forskningssamarbetet kommer att få en ökad betydelse i ett utvidgat Europa. Det nordiska forskningssamarbetet behöver därför stärkas om Norden skall kunna bibehålla sin position som ledande forskningsregion i framtiden och för att forskare från våra länder skall kunna hävda sig i konkurrensen om anslag från det föreslagna Europeiska forskningsrådet. Samtidigt underströks vikten av att nordensamarbetet utvidgas till att även omfatta de baltiska staterna – kanske till alla de stater som gränsar mot Östersjön. RJ delar Björkstrands slutsatser, men vill samtidigt betona att det finns ett stort mervärde i att vi nu också fördjupar våra kunskaper om Norden. För att bättre kunna synliggöra nordisk forskning och nordiskt forskningssamarbete utåt, är det av yttersta vikt att vi också förmår att förmedla relevanta kunskaper om Norden till vår omvärld. RJ beslutade i juni att ta ett initiativ i den föreslagna riktningen. Torbjörn Eng gavs i uppdrag, att genomföra ett projekt med syftet att stärka och vidareutveckla humanistisk-samhällsvetenskapligt forskningssamarbete mellan lärosätena i ett utvidgat Norden i vilket även staterna som gränsar till Östersjön ingår. Målsättningen är också att lansera ett forskningsprogram med formeringen av Norden från 1800 till våra dagar som ett tänkt övergripande tema. Det långa historiska perspektivet är således viktigt, men även mer samtidsrelaterad forskning har här sin givna plats. I en sådan satsning skulle forskning kring rikssplittringen mellan Sverige och Finland 1809 och dess konsekvenser för länderna med fördel kunna rymmas. Hösten 2004 påbörjades en kartläggning av behovet av forskning om ”Region Norden”. Det har skett genom fortlöpande diskussioner med forskare i berörda länder. Det har tydligt framkommit ett stort intresse för forskning om Norden. Parallellt med detta arbete tas också kontakter med tilltänkta finansiärer av eventuella forskningsprogram. RJ avser att under våren 2005 anordna en nordisk konferens kring dessa frågor. Projekt 2005 Redan kring år 1990 framlade historiker och statsvetare i Norge och Sverige ett förslag om att det inför hundraårsminnet av unionsupplösningen borde göras en kraftfull forskningssatsning, som borde innefatta jämförande studier av den historiska utvecklingen i de båda länderna efter 1814. Idéerna fick fastare form i början på 1990-talet när ett norsksvenskt ”samarbetsprojekt” initierades av forskare som professorerna Francis Sejersted, Göran B. Nilsson och Stig Ekman. I nätverket ingick en rad ledande historiker och statsvetare. Verksamheten fick även visst Den forskningsstödjande verksamheten ekonomiskt stöd från Riksbankens Jubileumsfond och från Norges forskningsråd. Genom forskarnätverket – vanligen kallat ’referensgruppen’ – lanserades ett förslag om att de båda länderna borde låta utge ett stort komparativt jubileumsverk i två band. Ansträngningarna kröntes med framgång år 1998, när de svenska och norska regeringarna gemensamt anslog medel till ett jubileumsverk med publicering under år 2005. Det svenska utbildningsdepartementet uppdrog åt Voksenåsen AS att i samverkan med RJ ansvara för projektets genomförande och kontakterna med den norska beställaren, Utdannings- og Forskningsdepartementet. För uppdragets genomförande kontrakterades två ledande historiker: professorerna Bo Stråth, European University Institute, Florens, och Francis Sejersted, Universitetet i Oslo. Detta arbete är nu avslutat, och forskarnas manuskript förbereds för utgivning hos Pax Forlag och AB Nya Doxa. Jubileumsverket utkommer i sin helhet på både norska och svenska och har samlingstiteln Sverige och Norge under 200 år, med undertitlarna: Bo Stråth, Union och demokrati. Sverige och Norge 1814–1905 och Francis Sejersted, Socialdemokratins tidsålder. Sverige och Norge under 1900talet. Bokverket kommer att presenteras vid en officiell ceremoni i Oslo den 7 juni 2005. Under hela år 2005 anordnas en rad publika aktiviteter i form av konferenser, utställningar m.m. i såväl Norge som Sverige. Dessa arrangemang samordnas av respektive regering. Svenska UD har uppdragit åt Voksenåsen AS att samordna de svenska aktiviteterna. Även riksdagen och Stortinget kommer att högtidlighålla hundraårsminnet i form av utställningar och konferenser. Historieprojektet har sedan mitten av 1990-talet en vetenskaplig referensgrupp vari ingår såväl norska som svenska forskare. Den leds av professorerna Stig Ekman, Stockholms universitet, och Øystein Sørensen, Universitetet i Oslo. Programkoordinator är doktorstipendiat Ruth Hemstad, Historisk institutt, Universitetet i Oslo. Gruppen har för ett par år sedan antagit namnet Projekt 1905. Den har tagit initiativ till en rad nya forskningsuppgifter kring såväl själva unionsupplösningen som olika komparativa studier rörande samhällsutvecklingen i Norge och Sverige efter 1814. Resultaten redovisas i två antologier (red. Øystein Sørensen & Torbjörn Nilsson), som utkommer år 2005. Den första behandlar unionsupplösningen, medan den andra innehåller jämförande tematiska studier mellan de båda länderna avseende 1800- och 1900-talen. Medel till antologiprojekten och kringaktiviteter – Projekt 1905 – har beviljats av den s.k. Hundreårsmarkeringen 2005 A/S med totalt 3,9 miljoner NOK. RJ har för åren 1996–2005 genom olika beslut beviljat sammanlagt 4,45 miljoner kronor i anslag. Den svenska regeringens anslag, liksom de av RJ beviljade medlen, förvaltas och administreras av Vokensåsen, Oslo. 49 50 Riksbankens Jubileumsfond Svenskt i Finland – finskt i Sverige Det bilaterala forskningsprogrammet Svenskt i Finland – finskt i Sverige avslutades vid årsskiftet 2003/2004. Under året har publiceringen av de fyra tematiska volymer som skall utgöra den samlade rapporteringen förberetts i form av redaktionellt arbete och översättning. Detta arbete har letts och samordnats av programmets koordinator professor NilsErik Villstrand, Åbo Akademi. Böckerna utges i både finsk och svensk språkdräkt och utkommer av trycket under 2005. Vid programmets inledningskonferens på Hanaholmen 3–4 maj år 2000 tillsatte programmets styrgrupp en evalueringsgrupp, vars uppgift var att följa programmet under dess verksamhet och att utvärdera det efter dess avslutning. Gruppen, som har arbetat på uppdrag av Finlands Akademi, bestod från början av generaldirektör Kari Tarkiainen (ordförande) och professor emeritus Olof Ruin. Dessa båda har följt programmet och blivit kontinuerligt informerade om dess verksamhet. I samband med programmets avslutningskonferens i Uppsala den 28–29 november 2003 utökades gruppen med ytterligare två personer: filosofie doktorerna Anne Nesser och Torbjörn Eng (sekreterare). Utvärderingen kommer att presenteras i början av 2005 och kommer att bli ett viktigt underlag för eventuella framtida programsatsningar av liknande typ. Samarbete med institut för avancerade studier Riksbankens Jubileumsfond stöder sedan drygt tio år Collegium Budapest – ett institut för avancerad forskning inom alla vetenskaper – som bereder plats för gästforskare att ägna sig åt sina egna projekt i en stimulerande mångdisciplinär miljö. År 2002 beslöt RJs styrelse om fortsatt driftstöd för ytterligare en femårsperiod tillsammans med andra finansiärer. Statssekreterare Charles Kleiber, Schweiz, är ordförande i kollegiets styrelse, RJs VD Dan Brändström är en av två vice ordföranden. Collegium Budapest blev under år 2004 den institution i Ungern som drog till sig mest forskningsmedel från EU. För att vidare underlätta samverkan med näringslivet och därmed öppna upp för ytterligare EU-finansiering beslöt kollegiets styrelse under året att bilda ett icke vinstdrivande bolag. På så sätt skall inte endast fler projekt kunna allokeras till kollegiet utan även basverksamheten till dels kunna få ett finansiellt tillskott. Utvärderingen av kollegiets verksamhet har slutförts under året av en internationellt sammansatt forskargrupp med professor Björn Wittrock, Uppsala, som ordförande och representant från Sverige. Riktlinjerna för kollegiet kommer att något modifieras som ett resultat av detta. År 2000 beviljade RJ ett anslag till projektet ”Blue Bird: Agenda for Civil Society in Southeastern Europe” tillsammans med en rad andra finansiärer däribland VolkswagenStiftung. Detta projekt avslu- Den forskningsstödjande verksamheten tades i januari 2004 med en större internationell konferens i Berlin vid Stiftung Wissenschaft und Politik där en slutrapport – In Search of Responsive Government: State Building and Economic Growth in the Balkans – presenterades och de olika delprojekten redovisades. Professor Diana Mishkova, som medverkade i Blue Bird-projektet, beviljades under året medel av RJ och andra finansiärer för ett nytt projekt ”We, the People – Visions of National Peculiarity and Political Modernities in the Europe of Small Nations”. Projektet är förlagt till Center for Advanced Study Sofia och man samarbetar bland annat med forskare på SCASSS i Uppsala. Sedan några år tillbaka har Riksbankens Jubileumsfond ett väl utvecklat samarbete med Wissenschaftskolleg zu Berlin. Detta samarbete har även vidareutvecklats inom ramen för ett särskilt ingånget avtal. RJs förre ordförande professor Stig Strömholm har varit ledamot i Stiftungsrat för Wissenschaftsstiftung Ernst Reuter, som är den stiftelse som finansierar kollegiet. Från och med år 2005 intar VD Dan Brändström denna plats. Kollegiets samarbetsområde ”AGORA – Europäische Netzwerke: Die Vollendung Europas – Die Rolle von Wissenschaft und Kultur” får fortsatt stöd av RJ, liksom gästprofessuren i Dag Hammarskjölds namn vid Nordeuropa-Institut, Humboldt-Universität zu Berlin, som för närvarande innehas av professor Ella Johansson, Etnologiska institutionen vid Lunds universitet. En motsvarande professur för tyska forskare inrättad i Ernst Cassirers namn med ett därtill hörande program har beslutats av VolkswagenStiftung. Denna professur är placerad vid SCASSS i Uppsala. Läsåret 2003/2004 uppehöll John Michael Krois, professor i filosofi vid Humboldt-Universität zu Berlin, denna tjänst. Under 2004 tillträdde Hans Joas, professor i sociologi, University of Chicago, denna tjänst. Joas är också dekan och fellow vid Max-WeberKolleg für kultur- und sozialwissenschaftliche Studien i Erfurt. På Svenska Institutet i Alexandria anordnade ett av gremierna på Wissenschaftskolleg zu Berlin en sommarskola med stöd från RJ under året. Rubriken för denna var ”Literatures and Borders – Delimitations. Transgressions” (se vidare under forskningsinitiering). Islamologen teol. dr Ulrika Mårtensson, Uppsala/Trondheim, stöddes under året med ett postdoktoralt stipendium för deltagande i Arbeitskreis Moderne und Islam under arbetsåret 2004/2005. Detta läsårs tema är ”Jewish and Islamic Hermeneutics as Cultural Critique”. Det fortgående samarbetet med VolkswagenStiftung tog sig under året uttryck i att styrelsen för stiftelsen förlade ett av sina sammanträden till Stockholm den 17–18 juni med RJ som värd. I samband med detta invigdes utställningen ”science + fiction: Between Nano-World and Global Culture” på Nobelmuseet (se nedan under avsnittet om Euroscience Open Forum 2004). RJ arrangerade under 51 52 Riksbankens Jubileumsfond den andra dagen en presentation av svensk forskning på Kungl. Vetenskapsakademien. Där presenterade KVAs sekreterare professor Gunnar Öquist Akademien och dess verksamhet och, tillsammans med professor Anders Bárány, Nobelmuseet, arbetet med nomineringen av nobelpriskandidaterna. Därutöver gavs presentationer av det svenska forskningslandskapet av professor Erna Möller, Wallenbergstiftelserna, dr Lars Frenning, Stiftelsen för Strategisk forskning, respektive Dan Brändström. Besöket inramades också av några sociala aktiviteter. Den formella invigningen av STIAS ägde rum den 1 mars 2004. Såväl RJs VD Dan Brändström som Wallenbergstiftelsernas direktör Johan Stålhand var inbjudna vid detta tillfälle. Under första veckan av november har även riksdagens utbildningsutskott företagit ett besök vid STIAS. Samarbete med Johns Hopkins University Euroscience Open Forum 2004 Riksbankens Jubileumsfond träffade den 6 februari 2003 ett avtal med Johns Hopkins University, Institute for Policy Studies (IPS), Baltimore, om ett femårigt ”fellowship programme” avseende urbana studier. Överenskommelsen avser en stipendiat per läsår och omfattar tiden 2003/04–2008/09. Den följer den modell för RJs stöd för forskarvistelser som används med Stanford University och andra ledande utländska lärosäten. RJs ekonomiska åtaganden för det första årets stipendium uppgår till 32 450 USD (ca 245 000 kronor). Stipendiet har annonserats via RJs hemsida, utskick till universiteten och vid särskilda seminarier i april 2004 vid NORDREGIO, Stockholm, Umeå universitet, Chalmers tekniska högskola och Lunds universitet. Vid dessa medverkade programdirektören vid IPS, professor Sandra J. Newman, forskningsdirektör Mats Rolén och forskningssekreterare Kjell Blückert. IPS och RJ har den 7 juli 2004 beslutat att utdela det första stipendiet till teknologie licentiat Kaj Granath, Chalmers tekniska högskola. Granath arbetar med en doktorsavhandling med titeln ”Cultural Analysis, Planning Processes, Architecture”. Han kommer att vistas vid IPS läsåret 2004/05. I augusti 2004 anordnades för första gången ett så kallat Euroscience Open Forum (ESOF 2004). Stockholm var värd för evenemanget, som är tänkt som en europeisk variant av de årliga och mycket välbesökta AAAS-konferenserna, en mötesplats för forskare, media och praktiker i USA. Bakom idén till såväl arbetsformen som evenemangets genomförande stod docent Carl-Johan Sundberg, KI, som lyckades bygga upp ett finansiellt konsortium, och som på ett mycket framgångsrikt sätt svarade för ett välbesökt och uppmärksammat arrangemang. RJ och närstående forskningsfinansiärer som VR, FAS, Formas och VINNOVA bidrog med betydande basfinansiering; VR Den forskningsstödjande verksamheten svarade dessutom för projektledning och samordning. RJs bidrag till basfinansieringen uppgick till 2 miljoner kronor. Stiftelsen svarade vidare för flera egna satsningar inom ramen för eller i nära anknytning till ESOF 2004. Dit hörde utställningen ”science + fiction: Between Nano-World and Global Culture” på Nobelmuseet, som var ett samarbete mellan VolkswagenStiftung och Nobelmuseet. Utställningen öppnades under högtidliga former på kvällen den 17 juni med anföranden av professor Svante Lindqvist, Nobelmuseet, professor Eva Österberg, RJs ordförande, Thomas Oppermann, VolkswagenStiftungs ordförande, och dr Wilhelm Krull, VolkswagenStiftung. Under ESOF-konferensen anordnades flera särskilda program i Nobelmuseet kring utställningen. RJ, Göteborg Organ Art Center (GOArt) och Sällskapet Orgelkonstens vänner anordnade vidare den 24 augusti tillsammans ett internationellt seminarium (som en satellite event) i Kulturhuset under titeln: ”European Cultural Heritage Research – Its Future Role in European Science and Research”. Vid seminariet medverkade som inledare dr Olle Edqvist, Stiftelsen för Strategisk forskning, dr Johanna Leissner, DG Science, Europakommissionen, dr Arno Brandt, Nordland Bank, avdelningsdirektör Henrik Tobin, dr Paul Peeters och professor Hans Davidsson, GOArt och Eastman School of Music, Rochester University. Claes Ståhle, ordförande i sällskapet Orgelkonstens vänner, svarade för en sammanfattning av de livliga diskussioner som ägde rum under seminariet. Forskningsdirektör Mats Rolén var moderator. RJs medverkan i ESOF 2004 innefattade även ett konsertprogram i Tyska kyrkan på kvällen den 26 augusti. Forskare och musiker från GOArt (plus gästartister) kunde genom att nyttja kyrkans nyrenoverade barockorgel, byggd på 1700-talet, på ett intressant och välljudande sätt gestalta sin forskning om den nordtyska barockorgeln som kulturbärare. Paul Peeters medverkade som presentatör, medan Hans Davidsson kreerade rollen av en till 2000-talet återuppstånden 1700talstonsättare. Kulturpolitisk forskning RJ har, som redovisats i tidigare årsberättelser sedan 1997, arbetat aktivt för att stimulera och initiera forskning och forskningssamverkan med relevans för det kulturpolitiska området – i vid bemärkelse. Arbetet har t.ex. resulterat i de projekt som är avrapporterade i bokform såsom Towards Cultural Citizenship: Tools for Cultural Policy and Development, författad av professor Colin Mercer, The Nottingham Trent University. Boken var ett resultat av ett flerårigt samarbete med Sida och en rad svenska myndigheter och organisationer och har rönt betydande internationell uppmärksamhet. Ett annat var samarbetsprojektet Creative Europe, som finansierades av RJ, European Cul- 53 54 Riksbankens Jubileumsfond tural Foundation, Amsterdam, Compagnia di San Paolo, Turin, och med Network of European Foundations for Innovative Cooperation (NEF), Bryssel, som administrativt organ. Projektets slutrapport Creative Europe: On Governance and Artistic Creativity in Europe, utarbetades av ERICarts i Bonn och utkom i oktober 2002. De ovan nämnda böckerna har presenterats i såväl internationella som nationella sammanhang, exempelvis vid en uppvaktning hos kulturminister Marita Ulvskog den 18 mars. Då presenterade forskningsdirektör Mats Rolén och Lena Johansson, chef för Sidas kulturenhet, projekten och det omfattande samarbete mellan svenska myndigheter stiftelser, som dessa genererat. En direkt fortsättning på RJs och Sidas samarbete är ett gemensamt stöd till en ny World Cultures Report. Detta är en årsbok, med förebild i UNDPs Human Development Report och Unescos efter blott två årgångar nedlagda World Culture Report. Projektets initiativtagare är en internationellt ledande forskare, professor Helmut Anheier vid Center for Civil Society, UCLA och London School of Economics och professor Raj Isar, American University, Paris. Isar var tidigare chef för Unescos kulturavdelning i Paris, och den som förde pennan i rapporten Vår skapande mångfald (1995). Anheier och Isar inbjöds efter Roléns och Johanssons föredragning för kulturministern, att presentera projektet för INCPs (International Network for Cultural Policy) tjänstemannagrupp, som under värdskap av Ulvskog sammanträdde i Stockholm den 2 maj. Arbetet med att förbereda den första årgången har pågått under året och innefattar såväl kontakter med ytterligare finansiär som med de forskare som skall medverka. Den första utgåvan av World Cultures Report utkommer på det engelska förlaget SAGE, i slutet av 2005. Boken innehåller såväl statistik som kvalificerade analyser gjorda av världsledande forskare och kommer att ges en tillgänglig och praktiskt användbar utformning. RJ har under 2004 fördjupat samarbetet med European Cultural Foundation i Amsterdam. Detta har omfattat ett stöd till projektet Enlargement of Minds, som var en satsning med anledning av ECFs 50-årsjubileum. Projektet bestod av antologin Alter Ego med uppsatser rörande utvidgningen av europeiska unionen. Vidare ingick ett av RJ och ECF nyinrättat 3-årigt stipendieprogram, Cultural Policy Research Award, riktat till unga forskare inom det kulturpolitiska fältet. Boken Alter Ego och den första stipendiaten presenterades under den stora konferens, som ECF anordnade i anslutning till det europeiska kulturministermötet den 11–13 juli i Rotterdam. Det första stipendiet tilldelades Nina Obuljen, forskare vid Institute for International Relations, Zagreb. Stipendiet är på 10 000 euro och överlämnades till henne i form av en symbolisk check av Mats Rolén vid en ceremoni under konferensen. Ett ytterligare samarbetsprojekt är ”European Laboratory of Cultural Cooperation”. RJs engagemang anknyter direkt till de nyss Den forskningsstödjande verksamheten nämnda rapporterna av Colin Mercer och ERICarts. Inom ”laboratoriet” skall man bl.a. i nära samverkan med forskare dokumentera och analysera utvecklingen inom det kulturpolitiska området på såväl nationell som europeisk nivå. Initiativet var stiftelsernas ”svar” på den inom EU-parlamentet så kallade Ruffolokommissionens förslag om ett fristående ”observatorium”. Laboratoriet – ett nätverksinstitut – kan bli ett viktigt instrument när det gäller att skapa insikt i samspelet mellan kultur och utveckling i det utvidgade Europa. Flera av Europas ledande stiftelser och ett par av unionens medlemsländer (dock ännu ej Sverige!) har beslutat att tillsammans med RJ stödja denna satsning. Stiftelsernas engagemang är tänkt att avse en pilotfas på fyra år. Även den europeiska kommissionen har beslutat att bidra till finansieringen. 55 Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond instiftades den 2 december 1964 genom riksdagens beslut. På 40-årsdagen av denna sin formella tillkomst anordnade RJ en jubileumskonferens i riksdagens Förstakammarsal, vilken beskrivs på sidan 17 i avsnittet om den forskningsstödjande verksamheten. Temat för konferensen var utvärderingen av stiftelsen och dess roll i det forskningspolitiska landskapet. Till detta tillfälle inbjöds statsvetaren Sverker Gustavsson att hålla ett kritiskt diskuterande anförande som här återges i lätt bearbetad form. Statsvetaren Anders Mellbourn, som också deltog i jubileumskonferensen, har på RJs inbjudan i efterhand sammanfattat sina reflektioner kring utvärderingsrapporten. Universitetspolitiskt tankeväckande utvärderingsrapport sverker gustavsson M in uppgift vid detta seminarium är att ifrågasätta om allt verkligen är så gott och väl beställt med fonden och dess inverkan på universiteten, som utvärderarna med sådant eftertryck och sådan entusiasm vill göra gällande. Låt mig emellertid börja med att lyckönska dem till skrivsättet. Boken är personligt hållen och innehåller mängder av träffsäkra karaktäristiker, som är mycket tankeväckande lästa i sammanhang med avtryckta dokument och redovisade intervjuuttalanden. Den inspirerande stilen gör framställningen synnerligen användbar för den som önskar fundera vidare på vad uppdragsgivarna bör göra med dessa 7,5 miljarder kronor, som med 4 % avkastning ger 300 miljoner om året att fördela. Men inte bara det. Den är också av stort värde för den som menar sig ha anledning att reflektera över den historiskt givna universitetspolitiken. Bör denna även under 2000-talet inriktas på att maximalt försvaga universiteten? Eller bör den efter 1945 etablerade specialfinansieringen avskaffas i syfte att i stället göra läroanstalterna så starka och självtänkande som möjligt? Hur specialfinansierande institutioner av det slag som Riksbanksfonden utgör praktiskt fungerar är självklart av stor vikt för att kunna bedöma denna fråga. Vad som här följer är tre punkter, där jag anser att analysen med fördel kunde och borde ha drivits ett steg längre. Jag tänker på (1) den av utvärderarna noterade universitetspolitiska tystnaden, (2) vad de säger om stadgan samt (3) vad de uttalar om anslagspolitiken. 57 58 Riksbankens Jubileumsfond Tystnaden Det som frapperar är att rapporten är så okritisk i den meningen att något alternativ förefaller utvärderarna uteslutet. Jag menar då inte att det skulle saknas klander för hur fondens specialsatsningar på det särskilda utredningsinstitutet SISTER, tidningen Dagens Forskning och andra djärva idéer har förberetts och genomförts. Ty sådana påpekanden görs onekligen och ofrånkomligen. Utan vad jag tänker på är att rapporten väjer för att gå i närkamp med frågan om vad fonden och andra specialsatsningar av det slag som uppräknas i den sammanfattande tabellen rörande alla sådana bidrag till högskoleväsendets forskning och forskarutbildning (s. 212) gör för skillnad. Gör fonden – kontrafaktiskt resonerat – mer nytta än skada jämfört med att systemet med stockholms- och brysselförmedlad specialfinansiering upphörde och att politiken i stället bedrevs utifrån premissen, att det är bättre med maximalt starka och självstyrande universitet än maximalt försvagade, bidragsberoende och utifrånstyrda läroanstalter? Det närmaste utvärderarna kommer denna fråga är när de inledningsvis (s. 16f.) redogör för omvärldens syn på fonden och dess verksamhet: I sina intervjuer med ett hundratal personer har utvärderarna sällan stött på ens inlindad kritik [...] Tvärtom har det snarast handlat om en union lovsång. Därmed har utvärderarna knappast fått någon ”hjälp utifrån” att identifiera några tvivelaktiga och kritikvärda inslag i Riksbanksfondens numera mycket omfattande och vittförgrenade verksamhet. I en sektor och verksamhet, där kritiska synpunkter knappast brukar vara en bristvara, framstår denna nästan odelat positiva syn [...] för utvärderarna som både överraskande och en smula egendomlig. Det kunde enligt utvärderarna till och med finnas skäl att ställa frågan om denna kompakta positiva konsensus är alltigenom hälsosam och önskvärd – ens för Riksbanksfonden själv. Min poäng är att rapporten inte håller fast vid detta uppslag. Vad beror det på att ingen enda människa som utvärderarna möter säger något enda kritiskt ord om det historiskt framvuxna systemet för att finansiera forskning här i landet och varav Riksbanksfonden är en viktig del vad beträffar teologi, juridik, humaniora och samhällsforskning? I stället väljer de att ansluta sig vad den finner vara den allmänna meningen: ”Efter ett ingående och brett studium av Riksbanksfonden vill dock utvärderarna med smärre reservationer instämma i denna positiva grundinställning och konstatera att fonden är välskött. Den har gott renommé såväl inom som inte minst utom landet.” (s. 17) Oviljan att besvara frågan blir desto mer anmärkningsvärd som rap- Universitetspolitiskt tankeväckande utvärderingsrapport porten samtidigt beklagar bristen på debatt och tankeverksamhet när det gäller universitetspolitiken. Det verkar inte ha fallit utvärderarna in att det kan finnas ett samband mellan denna undfallande och öronbedövande tystnad å ena sidan och ett annat grundläggande faktum. Jag tänker på det förhållandet att varje forskningsminut måste ”köpas” av de instanser, som de som är verksamma vid universiteten i så fall skulle kritisera. Det senare gäller för alla andra än det försvinnande fåtal som är professorer i den äldre och nu snabbt avklingande historiska meningen, att de är fakultetsfinansierade. Även dessa personer tystas emellertid effektivt av att de normalt har stort ansvar för många yngre medarbetares försörjning. Min uppfattning är att utvärderarna har helt rätt vad gäller sin iakttagelse om att även eljest mycket talträngda forskare i just den här frågan håller tand för tunga. Det intressanta är emellertid inte detta konstaterande i och för sig utan varför det förhåller sig på det sättet och varför det inte skulle kunna gå att bryta den onda cirkeln. Universitetslärarnas kritik artikuleras inte, menar jag, eftersom specialfinansieringen med tiden har blivit allt överskuggande för varje som helst möjlighet att företa sig det allra minsta utöver att undervisa. Alla är fullt på det klara med att forskningstiden i stället borde finnas i universitetslärarnas tjänster. Men ingen säger något av fruktan för att därigenom ytterligare undergräva möjligheterna för sig själva och sina yngre medarbetare. För de senare tillkommer dessutom det faktum, att de inte vill äventyra sin allra mest elementära sociala ställning när det gäller familj och försörjning. För att få forska måste de hålla tyst. Tystnaden är inte bara skadlig för den allmänna debatten. Denna skulle enligt min mening avsevärt mycket mera kunna berikas av forskningsgrundade synpunkter. Genom att specialfinansieringen blir alltmer dominerande sker en smygande övergång till andra än vetenskapliga bedömningskriterier. Våra svenska och europeiska universitet tappar på det sättet ytterligare mark gentemot vad som samtidigt på ett retoriskt plan är normen – nämligen vad som åstadkoms vid de bästa läroanstalterna på andra sidan Atlanten. Från såväl vetenskaplig som allmän synpunkt vore det bättre om forskningsresurserna gick direkt till universiteten och bokfördes inom ramen för universitetslärarnas tjänster i stället för att ta omvägen över specialfinansierande instanser i Stockholm och Bryssel. Visserligen gäller den här aktuella rapporten inte universitetspolitiken utan fondens verksamhet. Men utvärderarna provocerar till denna första reflektion genom sin oförmåga att tolka det faktum, att inga som de har mött på sina resor har velat uttala sig i annat än allmänt förbindliga ordalag. 59 60 Riksbankens Jubileumsfond Stadgan Floran av sektorsorgan, forskningsstiftelser och universitetsstödjande ämbetsverk har inte vuxit fram enligt någon enhetlig plan grundad på en principiell analys. Det vet vi alla. Men det har för den skull inte saknats en minsta gemensam nämnare. Denna är den i system satta misstron mot att låta de universitetsverksamma själva styra och utvärdera sin verksamhet. Allt som produceras offentliggörs och kritiseras i samband med att tidskriftsartiklar publiceras, avhandlingar ventileras, böcker recenseras och hela produktioner bedöms i samband med tjänstetillsättningar. Särskilda bedömningar gjorda på förhand av särskilda statliga myndigheter anses icke desto mindre böra ligga till grund för möjligheten att få arbeta med vetenskapliga frågeställningar. Det behövs en utifrån kommande styrning och utvärdering därutöver, har det ansetts, som gör att verksamheten blir vetenskapligt ”rätt” inriktad. De som arbetar vid universiteten tilltros inte att själva kunna bedöma vad de bör arbeta med. Den förmågan förutsätts vara bättre utvecklad i stockholms- och brysselbaserade forskningsstyrelser och forskningsförvaltningar. Helhetsbilden framträder mycket tydligt i den nämnda tabellen (s. 212), som åskådligt för samman all särskild bidragsgivning till högskoleväsendet. Forskningen och forskarutbildningen inom högskolan specialfinansieras av sammanlagt 21 olika instanser till ett sammanlagt årligt belopp uppgående till drygt 10 000 miljoner kronor, varav Riksbanksfonden förmedlar 3 procent eller 300 miljoner. Det kan låta som en blygsam andel av den totala särskilda finansieringen. Men den är viktig – dels med tanke på att den spelar en extra stor roll för de relativt fattigare delarna av universiteten som vi här talar om och dels på grund av att fonden har så relativt gott renommé. Riksbanksfonden har en, jämfört med de övriga 21 externfinansiärerna i tabellen på sidan 212, något speciell tillkomsthistoria, vilket återspeglas i hur dess styrelse utses och är sammansatt. Det ursprungliga initiativet kom från de politiska partiernas önskan 1964 att hugfästa att riksbanken år 1968 hade funnits i trehundra år. Därtill kom att fonden trettio år senare tillfördes 1 500 miljoner kronor från de på 1990-talet upplösta löntagarfonderna. Historien gör att de politiska partierna, eller ”riksdagen” som de omskrivande kallas, tjänar som fondens huvudman. Sex av styrelsens ledamöter utses direkt av dessa och de sex övriga utses också, fast indirekt, av samma instans. De fyra ledamöter, som hämtas utanför kretsen av riksdagsledamöter, skall vara forskare. Därtill kommer två ledamöter, om vilka det sägs att de skall äga särskild kännedom om förmögenhetsförvaltning. Utvärderarna är diskret återhållsamma, när det gäller frågan om hur Universitetspolitiskt tankeväckande utvärderingsrapport 90 Den normala kroppens gränser – om hermafroditism, medicinsk klassificering och kontroll, 1750–1850 61 62 Riksbankens Jubileumsfond det fastställs vilka vetenskapliga företrädare som anses vara omdömesgilla och socialt kompetenta nog för att kunna koopteras och ge vetenskaplig legitimitet åt anslagsutdelningen. Tydligen inbjuds ”forskningsråd och forskningsberedning att inkomma med namnförslag som fonden dock behandlar efter eget skön” (s. 56f.). Intresset för hur skickligt de av fonden utsedda företrädarna för universiteten samspelar med företrädarna för de politiska partierna ökas ytterligare av vad som framgår av ett återgivet uttalande av styrelsens ordförande från 1992 till 1998. Enligt ”samstämmiga uppgifter har inget beslut gått till votering under de senaste 15 åren. Det finns heller ingen uppgift om att någon ledamot formellt har reserverat sig mot fattade beslut”, heter det (s. 58). Det ökar läsarens intresse ytterligare. Vad för slags ordning är detta? Vem styr vem? På något sätt – oklart hur och varför – förefaller utredarna inte vara helt tillfreds med detta sakernas tillstånd. Efter sitt konstaterande, att styrelsens beslut är så väl förberedda att den aldrig behöver votera och ingen måste reservera sig, anser sig utvärderarna ”icke desto mindre” vara mogna för slutsatsen (s. 58), att ”styrelsens sammansättning i högre grad än vad fallet är i dag borde reflektera den faktiska innebörden i stadgandet att fondens främsta uppgift är att ’främja och understöda till Sverige anknuten vetenskaplig forskning’”. Tanken återkommer i utvärderarnas förslag till stadgeändring (s. 167). Där föreslår rapporten, att suppleanterna tas bort och att styrelsen görs till en effektivare arbetande församling bestående av två direktvalda partiföreträdare, tre forskare och en förmögenhetsförvaltare – en reduktion från tolv till sex ledamöter med andra ord. Icke-politikerna skulle alltså få majoritet, med ordförandens utslagsröst, men forskarna skulle såvitt jag förstår fortfarande koopteras uppifrån. Förslag om underifrån valda företrädare för forskarsamhället, som fallet är inom Vetenskapsrådet, lyser helt med sin frånvaro. Fortfarande skall fonden ”själv” – vilka det nu är som konstituerar denna identitet – avgöra vilka forskare som skall anses omdömesgilla och socialt kompetenta nog för att under fyra år få vara med och dominera verksamheten. Om den föreslagna stadgeändringen är politiskt realistisk vill jag låta vara osagt. Hur det än förhåller sig med den saken är frågan oklart ställd och ändringen bristfälligt motiverad. Legitimiteten för fondens fattade beslut kommer sig inte av, anser jag, det antal personer med akademiska titlar, som ingår i beslutsorganen utan av om dessa har valts av forskarsamhället i en öppen procedur eller är koopterade. Kärnfrågan är valet mellan två alternativ. Bör forskarna vara handplockat utsedda personer med uppifrån fastställt omdöme och social kompetens? Eller bör dessa vara underifrån nominerade och utsedda? På litet längre sikt betraktat beror förtroendet för fondens verksamhet på två saker, tror jag man kan säga med utgångspunkt från vad Universitetspolitiskt tankeväckande utvärderingsrapport vi vet om legitimitet mer generellt. Den ena är vad fonden faktiskt understöder. Detta måste ligga i linje med vad allmänheten förväntar sig. Skulle fonden inte understödja oroande forskning, förlorar den i anseende. Den andra är förfarandet. Det räcker inte i längden, tror jag, att ansökningar bereds av personer med akademiska titlar. Lika viktigt är att dessa personers auktoritet kan härledas ur ett uttryckligt mandat underifrån. Båda kraven måste vara uppfyllda för att det åtnjutna förtroendet skall kunna vidmakthållas och ytterligare befästas. Detta säger inte utvärderarna. På oklara grunder nöjer de sig med att föreslå att relativt sett något färre i styrelsen bör ha titeln riksdagsledamot och relativt något fler ha titeln professor. Motiveringen till denna förändring är bristfällig. Om det nu är så viktigt med en majoritet av forskare varför räcker det då med att uppifrån fastställa förtroende? Borde inte detta fastställas genom att personerna uttryckligen förtroendeväljs underifrån? Anslagspolitiken Min tredje punkt gäller den redan beslutade omläggningen av anslagspolitiken. Till protokollet från styrelsens sammanträde den 27 maj 2004 är fogat en fyra sidor lång promemoria (bilaga 12, s. 254–257) med förslag till ny ”forskningsfinansieringspolicy”, som hade utarbetats av direktören och som de formellt ansvariga vid detta tillfälle ställde sig bakom. Med tanke på att det gäller kärnverksamheten är det högst rimligt att både utvärderarna och jag fäster stor vikt vid detta dokument. Det som styrelsen ställde sig bakom sönderfaller i två huvuddelar. För det första innebar beslutet ett antal viktiga teknikaliteter som att besluten skall avse engångsanslag och att fonden inte vill betala universitetskostnaderna enligt schablon utan specificerat. Jag bortser från den sidan av saken och koncentrerar mig i stället på frågan om hur pengarna – helt oavsett hur de betalas ut och hur de föranledda kostnaderna beräknas – skall utportioneras. Här har styrelsen bestämt sig för en ordning med fyra kategorier och en sammanfattande nyckel för fördelningen under de närmaste tre budgetåren. De trehundra, årligen tillkommande, miljonerna föreslås, när det nya systemet har slagit igenom komma att utportioneras under fyra huvudrubriker och fördelade på följande sätt i procent räknat: Program Projekt Initiering Infrastruktur 45 33 12 10 Summa % 100 63 64 Riksbankens Jubileumsfond De andelar, som går till initiering och infrastruktur, går naturligtvis också att ifrågasätta. 22 procent är 65 miljoner. Men låt oss inte hänga upp oss på dessa båda poster utan konstatera att det återstår 235 miljoner att förbruka för det som förväntas. Kvalificerad verksamhet förutsätter, att forskaren kan arbeta på huvuddelen av sin arbetstid. För åskådlighets skull räknar jag med att en forskare – med allt som hör till i form av LKP, overheadpåslag (hur dessa nu än beräknas) och projektspecifika utensilier av skilda slag – drar en kostnad på en miljon kronor. Det handlar alltså om hur rätt 235 forskare kommer i arbete inom den givna anslagsramen. Det som har beslutats är att dessa 235 faller i två grupper. 135 av dem förutsätts – när systemet är fullt utbyggt – komma att arbeta inom ett femtontal program med, som det då blir, åtta forskare i varje med sin försörjning tryggad upp till åtta år. Ett annat sätt att uttrycka saken är att de arbetsenheter som lyckas erövra sådana program återfår den rörliga resurs för docenter och forskarassistenter, som under senare år har försvunnit från den reguljära universitetsfinansieringen. Förnyelsetakten i fråga om programmen förutsätts bli två à tre om året med en finansiering genom engångsanslag på uppemot 50 miljoner kronor för hela programperioden 100 av de 235 forskarna föreslås arbeta inom ramen för projekt – definierade som en, två eller kanske tre personer – som tillsammans angriper en avgränsad undersökningsuppgift i tre år. Om vi räknar med att forskarna genomsnittligt grupperar sig tre och tre, betyder det att pengarna räcker till 33 sådana treårsföretag ständigt i verksamhet och med en förnyelsetakt av elva om året. Om man – som jag menar mig göra – hör hemma i en jämförelsevis stor och jämförelsevis sammanhållen miljö, där programmodellen utan tvekan skulle passa mycket bra, ligger det nära till hands att vara positiv till den uppläggningen. Förutsättningen är då att just vi blir ansedda som just så precis excellenta, lysande, skarpsinniga, samhällsrelevanta och originellt tänkande som den anslagsmetoden enligt det numera så inflaterade språkbruket föreskriver. Förr räckte det med att bli granskad och befordrad enligt alla konstens regler. Nu krävs det ett väl utvecklat sinne för public relations i den högtravande och skrytsamma stilen som går vida därutöver. Men det är nu en sak. Hur bör jag resonera under okunnighetens slöja – i en tänkt situation där jag inte vet hur det skulle slå för just min miljö? Vad är bäst? Hur bör storleken på de båda skänklarna i det samlade greppet avvägas? På vilka grunder och av vem bör de båda årligen tillkommande programmen bestämmas? Om detta har direktörens föredragningspromemoria den 27 maj 2004 inget att säga. Däremot heter det inledningsvis, att hans förslag har vuxit fram i nära samspel Universitetspolitiskt tankeväckande utvärderingsrapport med gruppen av utvärderare. Förslaget har utformats av fondens kansli, heter det, ”med ledning av de synpunkter som framförts under denna process” (s. 254). Med tanke på att utvärderarna och de som skulle utvärderas här har gått hand i hand riktas blickarna mot utvärderarnas något utförligare synpunkter. Varför bör det samlade greppet alls vara tudelat? Är detta inte bara ett sätt att efterlikna förhållandena inom de delar av universiteten, där stora instrument gör att antalet rubriker bör minska? Är det verkligen motiverat att göra detta inom våra områden? Utvärderarna säger sig vilja respektera (s. 158) fondens grundare Tage Erlander och Per Åsbrink genom att gå in för programlinjen. Jag tror inte dessa båda hedervärda personer skulle vända sig i sina gravar om fondens styrelse i dag gjorde den bedömningen, att det nu handlar om att ännu mera storskaligt ta ansvar för en hel generation av unga forskare. För de här aktuella ämnena finns inte argumentet om de stora instrumenten. Varför då frivilligt underkasta sig tvångströjan att utnyttja mer än hälften av utrymmet för stora program? Varför skall vi i dagens läge tro, att några få stora koncentrationer gör mer nytta för universitetens utveckling än ett något större antal mindre och medelstora satsningar? Sammanfattning Sammanfattningsvis har jag två invändningar. Den ena är proceduriell. Utvärderarna borde ha skilt mellan sin uppgift som revisor och sin uppgift som konsult. Som den nu har blivit har beslutet om den nya, tudelade politiken fattats på grundval av utvärderarnas eget förslag. Dels ligger det då i sakens natur att rapportörerna inte kritiserar vad de själva har föreslagit. Dels har fondens styrelse genom att vara så snar att fatta beslut på grundval av vad utvärderarna föreslagit under hand missat möjligheten att i en vidare krets – till exempel här i dag – dryfta om det verkligen är så klokt att göra på det föreslagna sättet. Min andra invändning är innehållslig. Formellt och enligt bokstaven gör det ingen stor skillnad om 235 forskare sätts i arbete enligt modellen tre och tre i treåriga projekt eller åtta och åtta i åttaåriga program. Alla ansökningar förutsätts bli granskade och bedömda enligt alla konstens regler läser vi spalt upp och spalt ned i både utvärderingen och fondens anvisningar. Men här finns även något mer reellt att beakta. Vetenskapliga och forskningspolitiska bedömningar är inte samma sak. Idén bygger på att den åtskillnaden går att upprätthålla också i praktiken. Men hur realistiskt är det? De stora programmen kommer – för de miljöer som erövrar dem – att ha en storleksordning och relativ permanens, som gör dem jämförbara med små fakultetsanslag. Det 65 66 Riksbankens Jubileumsfond ligger då nära till hands att det insmyger sig ett moment av samhällelig och regionalpolitisk bedömning i det hela. Om två à tre sådana tillkommer årligen, antyder utvärderarna (s. 165), åstadkoms lätt en väntelista och etableras ett rättviseresonemang. Om det i hela landet skall finnas 15 à 16 sådana större program, borde de då inte fördelas enligt delvis andra kriterier än strikt vetenskapliga? Det är lätt att skriva och säga att så självklart inte ”får” bli fallet. Men salen här i dag är full av personer med egen erfarenhet av att tänka och argumentera inom ramen för en sådan tankefigur. Är det trots allt inte mer realistiskt, att programmen förläggs där de bäst behövs med tanke på att alla miljöer i utgångsläget inte är lika underfinansierade? Risken är, kort sagt, överhängande att andra forskningspolitiska hänsyn i praktiken kommer att ta över på de vetenskapliga bedömningskriteriernas bekostnad. Fondens styrelse och utvärderarna har en mycket hög svansföring vad gäller att uttala sig om hur vanskött universitetspolitiken är. En röd tråd i rapporten är hur viktigt det är att fonden inte tar på sig uppgiften att kompensera för att forskningen och forskarutbildningen har byggts ut alltför mycket utan att vara tillräckligt finansierad. Fonden anses böra förbehålla sig rätten att enbart marginellt och högkvalitativt styra utvecklingen inom ”sina” ämnesområden. Dels anses fonden inte böra agera ”städgumma” i fråga om ”normal” universitetsfinansiering. Dels svävar utvärderarna på målet, när det gäller önskemålet, att fonden bör leva upp till den av riksdagen beslutade principen att även specialfinansierad verksamhet skall bidra till faktiska kostnader för bibliotek, lokaler, datasystem och administration. Tvekan på den punkten beaktar inte myntets andra sida. I den mån de reguljära universitetsanslagen måste ”subventionera” specialfinansierad verksamhet, minskar universitetens förmåga att styra sig själva ytterligare. Tesen om universitetspolitisk vanskötsel låter sig uttryckas i allmänna deklarationer av helt fristående instanser utan ansvar för den förda politiken. Man skulle till nöds kunna tänka sig att en till Stenbeckseller Wallenbergssfären knuten stiftelse resonerade på det sättet. Men går tanken att upprätthålla för beslutsfattande om stora forskningsstödjande koncentrationer i den här aktuella stiftelsen? Det som får mig att tvivla på den saken är hur fonden styrs och vilka som är dess huvudmän. Samma riksdagspartier som dominerar fondens styrelse är också ansvariga för den förda universitetspolitiken, vars kännemärke är den i system satta underfinansieringen. Antalet enheter har de facto ansetts böra vara vida större än förmågan att finansiera dem. Det är bara så att besluten har fattats av samma personer men i skilda sammanträdeslokaler. Ju större var och en av fondens satsningar blir, desto svårare blir det Universitetspolitiskt tankeväckande utvärderingsrapport för fondens styrelse, bedömer jag, att blunda för att det i grunden är samma politiska partier – oavsett om vi har höger- eller vänstermajoritet – som har ansvar för universitetspolitiken. Därför ställer jag mig tveksam till realismen i den föreslagna strategin. Önskar partierna och de av dem koopterade forskarna, att enbart vetenskapliga hänsyn skall fälla utslaget vid fördelningen av fondens möjligheter till specialfinansiering, tror jag att de gör klokt i att föra en anslagspolitik, där varje enskilt beslut har måttlig omfattning. Annars kommer besluten med tiden att börja ifrågasättas av dem som själva har fattat dem. Sverker Gustavsson är professor i statskunskap vid Uppsala universitet och särskilt inriktad på författnings- och Europapolitik. 67 99 Musik och politik på 1970-talet – politiseringen av ett fält Stor i både stort och litet – RJ utvärderad anders mellbourn D et mest slående med Riksbankens Jubileumsfond är att den samtidigt står för det största och minsta, för det mest etablerade och det mest okonventionella. Från mina första amanuens- och forskarutbildningsår i slutet på 1960-talet minns jag mina handledare betona att det som framöver gällde var att formulera eller komma med i ett brett, övergripande forskningsprojekt. Genom Riksbanksfondens tillkomst fanns nu resurser och en instans som skulle kunna finansiera stora empiriska projekt som tidigare inte kunnat genomföras i Sverige. Inför en tjänstledighet som journalist i mitten på 1980-talet då jag ville tillbaka till universitetet för att fördjupa en artikelsatsning till en bok med blandat statsvetenskapligt-journalistiska ambitioner, fanns återigen Riksbanksfonden där. Sex månadslöner beviljades för ett projekt som inte heller skulle vara längre. Och när jag i slutet av 1990-talet som ganska ny direktör för Utrikespolitiska Institutet behövde några tiotusen kronor för att kunna arvodera författarna till ett temanummer av vår tidskrift Internationella Studier om vad diplomati, journalistik och forskning förstod om murens och kommunismens fall tio år tidigare, blev det till slut också Riksbanksfonden som kunde komma till bistånd. Inte ens Forskningsrådsnämnden, som då ännu fanns kvar bland de statliga råden och som vi först vänt oss till i tron att där fanns medel för information om och popularisering av forskning, hade kunnat vara behjälplig. Härmed också så mycket för den personliga redovisning som blivit viktig i den debatt som förevarit sedan utvärderingen av fonden åren 69 70 Riksbankens Jubileumsfond 1989–2003 blev klar i slutet på det verksamhetsår som denna redovisning omfattar. Låt mig då också påpeka att dessa tre erfarenheter av Riksbanksfonden i stort och smått härrör från tre decennier med tre olika direktörer och ordföranden. (Mina direkta insatser för och inom Riksbanksfonden hör till 2000-talet och finns berörda och inte okritiskt bedömda i utvärderingen, vilket också påpekas som eventuell läsanvisning för fortsättningen.) Hur det stora och etablerade levt parallellt med det mindre, okonventionella och framåtblickande är också en röd tråd genom utvärderingen. Författarna följer en i huvudsak historisk, berättande form för sin redovisning. På vägen genom värderingen görs ibland kast och nog så tvära slalomsvängar, som får gruppen att då och då fastna överraskande länge vid inte självklart centrala enskildheter. Men bilden står klar av en forskningsfinansiär som hela tiden haft rollen att vara huvudbidragsgivare till stora, avgörande forskningsprojekt inom humaniora och samhällsforskning och samtidigt genom öppenhet och experimentlusta vågat bidra till det mindre konventionella som utan Riksbanksfonden ofta skulle ha stått utan resurser. Det beslut som Riksbanksfondens styrelse – uppenbarligen i nära kontakt med utvärderarna – tagit under 2004 om den framtida forskningsfinansieringen kommer att ytterligare understryka Riskbanksfondens roll för de stora, mest kvalificerade kultur- och samhällsvetenskapliga forskningsprojekten. Men inte obetydliga belopp kommer uppenbarligen också i framtiden att finnas för det mindre, oprövade och inte självklara. Parallellt med anslagsbeviljningen har Riksbanksfonden genom åren alltmer engagerat sig i att mer direkt ge bidrag till formuleringen och utvecklingen av svensk forskningspolitik vilket utvärderarna både lyfter fram och applåderar. Med den form som fondens forskningsfinansiering nu kommer att ta blir det exempelvis tydligt att Riksbanksfonden (och andra fonder) kommer att ta ett avgörande ansvar för den mer avancerade forskningen i grupper av nydisputerade, post-docs, och docenter, medan forskarutbildningen och doktorander blir de statliga forskningsrådens och universitetens eget ansvar. Till de växande forskningspolitiska insatserna hör också att fonden i allt högre utsträckning ägnar resurser, inte minst i form av VD-tid, till att skapa och främja svenska internationella kontakter och nätverk som i många fall givit svensk forskning helt nya möjligheter och förutsättningar i internationella sammanhang. Riksbanksfonden utvecklar hela tiden sin roll i svensk och europeisk forskningspolitik och gör därmed också Sverige alltmer synligt i europeisk och internationell forskningspolitik. Stor i både stort och litet – RJ utvärderad Styrning Frågan om makten över forskningen och forskningsanslagen har de senaste åren diskuterats allt livligare – delvis parallellt med en liknande kritik av politisering över huvud taget av offentlig verksamhet och förvaltning. Särskilt från de stora, traditionella forskningsuniversiteten har allt otåligare krav rests på ökade eller åtminstone återställda statliga fakultetsanslag som skulle göra det möjligt för forskarna att fritt styra sin verksamhet och själva formulera och utveckla forskningen och därmed sin vetenskap. Varje styrning från organ, där andra än forskare själva dominerar, anses vara av ondo. Inte bara rena sektorsforskningsorgan utan särskilt de stora stiftelserna med deras växande betydelse för att få fram resurser till forskning har satts i fråga för att de låter annat än strikt inomvetenskapliga kvalitetskriterier bestämma medelstilldelningen. Å andra sidan beskyller – i nuvarande debattklimat mindre öppet – olika samhällsföreträdare forskningen för att vara konservativ, inåtblickande och oförmögen att se behovet av förnyelse. I detta spänningsfält intar Riksbanksfonden och dess styrelsesammansättning en alldeles egen ställning: Fonden är ett offentligt organ med en politikermajoritet i styrelsen. Men fonden är inte ett statligt organ. Verkställande direktör tillsätts av styrelsen och styrelsen tillsätts av riksdagen, inte regeringen. Här är uppenbarligen också skillnaden mellan första och andra statsmakt en realitet. Riksdagens representanter är inte regeringens företrädare som parlamentariker i styrelserna för statliga myndigheter. De politiska företrädarna i Riksbanksfonden är inte med och beslutar om skattemedel. Det hade varit intressant om utvärderingsgruppen gjort eller lagt ut en egen studie av nomineringsförfarandet till de parlamentariska platserna till Riksbanksfondens styrelse. Vi vet alltså inte riktigt hur det fungerar i praktiken. Ett rimligt antagande är ändå att Riksbanksfonden är ett av de sällsynta sammanhang där i dag varken stats- eller utbildningsministrarna är inblandade. Eftersom riksdagen annars alltmer skiljs från regeringen, inte minst genom att ledande parlamentariker alltmer sällan blir statsråd, är det kanske inte helt orimligt att tro att en styrelsepost i Riksbanksfonden kan erbjuda en ”backbenchers revansch”, där dugliga riksdagsledamöter har möjlighet att ge ett självständigt bidrag utifrån sina intressen, erfarenheter och engagemang. Utvärderarna konstaterar helt följenligt att politikerna i styrelsen mest är diskussionsparter och i enstaka fall en kanal till politiken för Riksbanksfondens intressen. De har inte funnit några exempel på försök till politisk styrning av medelsbeslut. Samtidigt är också de vetenskapliga företrädarna i styrelsen påfal- 71 72 Riksbankens Jubileumsfond lande självständiga. De utses enligt utvärderarna genom ett ”informellt kooptionsförfarande”. Medan forskarstyrningen av de statliga forskningsråden formaliserats genom ett inomakademiskt valförfarande, liknar Riksbanksfonden mer en akademi. Den vetenskapliga friheten är sannolikt inte Riksbanksfondens problem. Frågan kvarstår förstås ändå om vilka forskares och vetenskapares frihet som fonden företräder. De universitetsforskare som vill ha alla resurser till de egna institutionerna och som menar att deras ämnesföreträdare bäst kan ansvara för den vetenskapliga tankeutvecklingen kan naturligtvis hävda att Riksbanksfondens autonomi inte är representativ för forskarsamhället. Fondens resurser och självständighet skulle då utnyttjas av en liten grupp kring direktör och ordförande och deras specialintressen. Att det här föreligger en spänning är självklart. Den är nog inte bara oundviklig utan nyttig. Också ett litet akademiskt system som det svenska behöver konkurrens. När allt kommer omkring visar det sig nog att de flesta ledande forskare som så önskar under olika perioder av sitt forskarliv suttit i styrelser eller beredningsgrupper i både universitet, forskningsråd och fonder. Inte heller från strikt inomvetenskaplig synpunkt vore det lyckligt om alla beslut om enskilda forskningsanslag togs i församlingar av ämnesföreträdare med mandat från sina kolleger. Marginalerna för förnyelse och det udda skulle vara små. Och även om de enskilda berednings- och beslutsprocesserna som utvärderarna hävdar skulle behöva bli mer öppna, finns till slut resultaten där i form av forskningsprojekt och deras resultat för var och en intresserad att värdera. Anslagstilldelning, ämnen och institutioner Störst i all Riksbanksfondens verksamhet är bevillningen av anslag till forskningsprojekt. Utvärderingsgruppen ger en rejäl statistisk översikt över fördelningen av beviljade nya anslag inom ämnesområden och på universitet och institutioner. Också efter utvärderingsgruppens genomgång är det ändå inte helt lätt att få en samlad bild. Den påtvingade uppdelningen mellan den ursprungliga Jubileumsdonationen och den av löntagarfondsmedel bildade Kulturvetenskapliga donationen på 1990-talet underlättar inte förståelsen. Konsekvent och klokt nog föreslår också utvärderarna att uppdelningen mellan de två donationerna i framtiden upphör. Den bild vi får är att de stora inomvetenskapligt prövade projekten fortsätter att dominera fondens anslagsverksamhet och att de fyra stora universiteten (tillhör ännu inte Umeå den kärngruppen?) likaledes dominerar som mottagare. Den implicita kritik som hörts – eller Stor i både stort och litet – RJ utvärderad åtminstone antas höras – att Riksbanksfonden håller på att överge den ”riktiga forskningen” kan alltså avvisas. Anmärkningsvärt är kanske ändå att utvärderarna ser sig föranlåtna att ta upp den. Genomgången av den ämnesmässiga fördelningen inom samhällsvetenskaperna de senaste femton åren ger ingen genomgående trend. Men det är intressant att nationalekonomin uppenbarligen inte längre spelar den roll i svensk forskningsvärld och offentlighet över huvud taget som den en gång hade. I utvärderingens första historiska kapitel framgår att nationalekonomer från början dominerade bland de vetenskapliga ledamöterna i styrelsen. Det kan naturligtvis delvis förklaras av att Riksbanken är fondens ursprungliga donator. Men fondens första årtionden var också nationalekonomins stora år som den svenska sociala ingenjörskonstens främste. Nationalekonomer skrev sina doktorsavhandlingar inom ramen för långtidsutredningen och andra kommittéer och var främsta auktoriteter i samhällsdebatten. De gjorde sig däremot inte breda i anspråken på resurser från fonden. De stora program som kom att prägla fonden från början återfanns inom beteendevetenskap, historia och statsvetenskap. Möjligen skulle den nationalekonomiska generositeten mot de mjukare och fattigare samhällsvetenskapliga kusinerna kunna förklaras av att ekonomerna haft och har ekonomiska sektorsskällor för sin forskning som andra saknar och som nationalekonomerna kunde förlita sig på när de storsint lät andra ta för sig. Sedan 1990-talets början och den stora samhällsekonomiska krisen har nationalekonomerna hamnat i bakgrunden i samhällsdebatten. De har inte heller samma ställning i Riksbanksfonden. En av de områdesgrupper som arbetar inom fonden vid sidan av de anslagsbeviljande beredningsgrupperna har dock handlat om kapitalmarknaderna. Ändå är nationalekonomins blygsamma ställning anmärkningsvärd i en globaliseringstid då marknadsekonomin segrat i praktisk politik. Svensk nationalekonomi åtnjuter också fortsatt högt fackanseende och ska enligt studier som gjorts av citeringar av svenska vetenskapliga uppsatser internationellt hävda sig bättre än andra av Riksbanksfonden gynnade discipliner. Kanske finns en förklaring i nationalekonomins fortsatta teoretisering och ”matematisering” vilken fått till följd att nationalekonomin inte längre håller kontakten med och uppbär den tidigare storebrorsrollen i den samhällsvetenskapliga familjen. Om intresse bland de berörda finns, vore detta ämne för ett kommande Riksbanksfondssymposium. 1990-talets relativa vinnare bland mottagare av nya anslag är ekonomisk historia och dess institution i Lund. Förlorare i relativa termer är pedagogik, där dock institutionerna i Göteborg och Linköping klarat 73 74 Riksbankens Jubileumsfond sig bättre. De här genomgångarna skulle för att bli riktigt intressanta behöva ställas i relation till ämnenas och institutionernas utveckling och kvalitetsgradering i andra sammanhang. Allra svårast blir att avgöra om de ämnen och institutioner som gynnats vunnit anslag på grund av kvaliteten i sin förnyelsesträvan eller på grund av sin givna allmänna kvalitet. För de etablerade fakultetsföreträdarna torde det då åtminstone i det ämne som jag känner bäst, statsvetenskapen, vara betryggande att konstatera att de institutioner som rankades högst i vetenskapsrådets utvärdering av svensk statsvetenskap härom året, också fått mest pengar från Riksbanksfonden. Förhållandet mellan Riksbanksfonden och statsvetenskapen är förhoppningsvis också ett exempel på något som utvärderarna mindre uppmärksammar men som borde vara centralt: ämnesutveckling och institutionella samarbeten. Forskningsanslag vid rätt tillfälle kan ge ett ämne skjuts i dess innehållsliga utveckling och förnyelse. Anslagen kan också uppmuntra till och skapa bestående institutionell samverkan mellan lärosätena. Jag skulle vilja våga hävda att stödet från Riksbanksfonden har varit helt avgörande för statsvetenskapens ämnesmässiga utveckling de senaste 40 åren, för ämnets samhörighet mellan lärosätena och för ämnets internationalisering. Det finns en klar linje från Westerståhl till Wittrock över övriga ämnesföreträdare med annan familjenamnsinitial. Jörgen Westerståhl var sammanhållande för kommunalforskningsprojektet som fick stora pengar av Riksbanksfonden från allra första början. Här kom i sammanhanget väldiga resurser till en genomgripande metodutveckling mot kvantitativ empiri. En hel disciplin som tidigare mest vette mot juridik, filosofi och historia blev på några år i stor utsträckning ett beteendevetenskapligt ämne. Lärosätena fördes också samman genom att alla statsvetenskapliga institutioner drogs in i forskningsprogrammet. Liknande för lärosätena gemensamma forskningsgrupper följde för forskning om partierna och offentlig förvaltning. Ur detta uppstod mycket snart statsvetenskapliga förbundet och nästan samtidigt ett samlat svenskt deltagande i ett nystartat europeiskt statsvetenskapligt samarbete, ECPR. Allt detta gjordes möjligt av anslag från Riksbanksfonden. Stödet för det europeiska samarbetet nådde en höjdpunkt häromåret då ECPR kunde hålla sin årliga samling i Uppsala, också med pengar från fonden. Den förstärkning av statsvetenskapens teoriutveckling som skett under 1990-talet har också sitt fondsammanhang. Centret för högre samhällsvetenskapliga studier i Uppsala, SCASSS, med statsvetaren Björn Wittrock som drivkraft, har också stöd från Riksbanksfonden som en förutsättning. Och även om SCASSS har sin förankring vid Stor i både stort och litet – RJ utvärderad ett lärosäte är det en mötesplats för forskare från flera universitet, flera discipliner och flera länder. Jag hoppas och tror att statsvetenskapen och des utveckling bara är ett exempel. Det hade varit intressant om utvärderarna hade hjälpt oss att se flera. Särskilda insatser Inte minst genom tillkomsten av Kulturvetenskapliga donationen har Riksbankens Jubileumsfond de senaste tio åren mycket förknippats med sina särskilda insatser. Det gäller områdesgrupperna som ska inventera forskningsbehov och forskningsmöjligheter på nya eller försummade områden. Det gäller de särskilda forskarskolorna samt den tillfälliga insatsen med doktorandstipendier i slutet av 1990-talet, bägge åtgärder som inte förmodas komma att upprepas i framtiden. Det gäller olika initiativ till internationalisering. Områdesgruppernas verksamhet ligger naturligtvis nära kärnverksamheten. Utvärderingsgruppen påpekar till och med att en arbetsgrupp om riksdagen och dess arbetsformer i praktiken utvecklades till ett vanligt forskningsprojekt (statsvetenskapligt, än en gång i samverkan mellan flera institutioner) vilket kanske inte är helt förenligt med reglementet. Man anser också att vissa särskilda insatser ligger för nära vanligt utredningsarbete som Riksbanksfonden enligt sin stadga inte ska ge medel till. De särskilda insatserna väcker snabbt intresse och utvärderingen ägnar dem betydande uppmärksamhet, kvantitativt klart fler rapportsidor än kärnverksamheten. Det går att förstå men är väl egentligen inte helt rimligt med tanke på att det här inte alls rör sig om lika mycket pengar som för projektanslagen. Värda att diskutera är de kanske främst för att de ofta rör sig i gränslandet mellan vetenskap och kulturliv eller informationsverksamhet. Utvärderarna är i grunden positiva till så gott som alla de särskilda insatserna. De kritiska synpunkter de framför gäller mer hanteringen av en insats än dess berättigande. Jag tror också att de flesta av de här icke- eller halvvetenskapliga insatserna är motiverade. Förmodligen skulle det till och med gå att hävda att de särskilda insatserna också berikar kärnverksamheten. En forskningsfond som samtidigt ger bidrag till populärvetenskaplig bokutgivning och rena kulturinsatser (en halv miljon kronor till produktionen av den finlandssvenska filmen Framom främsta linjen exempelvis) får kontakter, perspektiv och en vidsyn som gör den till en bättre stödjare av vetenskaplig forskning, om det än innebär att årligen några miljoner färre blir tillgängliga för vanliga projektansökningar. 75 76 Riksbankens Jubileumsfond Men man skulle önska att utvärderingen mer systematiskt och energiskt tog upp detta till värderande diskussion. Ett exempel, där jag dessvärre själv föga heroiskt var inblandad som styrelseordförande och alltså bär ett tungt ansvar, är utgivningen av Dagens Forskning och dess konkurs. Rapporten ägnar denna fråga fem sidor av en huvudtext på ca 160 vilket, fortfarande med reservation för mitt jäv i att bedöma detta, förefaller något oproportionerligt. Det mesta är ett försök att klarlägga beslutsprocesserna kring tidningen och i vilken mån fonden agerade tillräckligt ekonomiskt ansvarigt. Det är en sak, som för övrigt också klarlagts av konkursförvaltare. Men den bredare frågan om och varför det över huvud taget var berättigat av fonden att ge sig in i vanlig tidningsutgivning tas egentligen inte upp. Vad blev från innehållssynpunkt bra och vad blev dåligt utifrån fondens och forskarsamhällets förväntningar? Hade detta varit okontroversiellt om det bara lyckats affärsmässigt? Och i så fall varför? Jag tror att jag har mitt eget svar, liksom om någon skulle fråga om filmen om fortsättningskriget. Men jag skulle vilja veta hur utvärderingsgruppen resonerat och utifrån vilka kriterier. Stark stiftelse för vem? Den underliggande frågan kring all utvärdering av forskning och anslagsgivare är vilken särskild nytta den utvärderade organisationen bidrar med. Vilken betydelse har just Riksbanksfonden haft för att den kultur- och samhällsvetenskapliga forskningen blivit vad den är i Sverige? Har fonden gjort någon nytta? Och för vem? Utvärderarna konstaterar att Riksbanksfonden har ett anmärkningsvärt stort stöd i det svenska forskarsamhället. De antyder till och med att det närmast okritiska stödet kan vara oroande. Bättre debatt behövs. I diskussionen om utvärderarnas rapport har kritiker påpekat vad de anser vara det uppenbara: I ett litet system som Sverige stöter man sig inte med sina mecenater. Det verkar litet futtigt. Snarare kan det väl vara så att om man inte alltid ställer tillräckligt problematiserande frågor, får man inte så kontroversiella svar. Den här utvärderingen lider en befriande brist på utvärderingsmetodisk och strategisk konsultjargong. Det är en lättnad att slippa ordet ”målgruppsanalys”. Ändå saknar jag det som begreppet förhoppningsvis står för. Ett systematiskt sammanfattande resonemang om vad Riksbanksfonden betytt för såväl statsmakter som svensk offentlighet i allmänhet återstår ännu att föra. Det uttalade samhällsintresset med Riksbanksfonden har varit att främja forskning av samhällsnytta, särskilt sådan som annars har svårt att uppmärksammas. Detta har aldrig vad jag vet under fondens 40 år Stor i både stort och litet – RJ utvärderad inneburit att statsmakterna önskat sig mer policy-inriktad forskning eller tydligt stöd till oetablerade, alternativa forskningsmiljöer. Varför det? Jag tror mig också här ana svaret men i alla fall. Under senare år har Riksbanksfondens ledning tolkat stadgan som att det gäller att ge Sverige en plats i ett internationellt forskningspolitiskt sammanhang. Riksbanksfonden har valt att se EU som en möjlighet och plattform för svenskt agerande i ganska klar kontrast till svensk samhällsdebatt i stort. Det är inte troligt att en tydligare samhällsstyrd stiftelse kunnat göra det. Också en samlad inomvetenskaplig värdering av kvaliteten på den forskning som beviljats anslag och genomförts – inte minst i jämförelse med den verksamhet som bedrivits med fakultetsmedel eller anslag från andra forskningsråd – vore önskvärd. I mycket skulle detta kräva ett arbete som ligger bortom utvärderingsgruppens mandat och resurser. Men till en del finns underlaget redan i rapporten. Det rent ekonomiska tillskottet genom Riksbanksfonden är ju uppenbart. Den inledande historiken påminner om vilka svindlande summor som plötsligt i mitten på 1960-talet fanns där för områden som tidigare aldrig prioriterats i Sverige. En liknande injektion kom med Kulturvetenskapliga donationen i mitten på 1990-talet. Ytterligare påspädd av en ojämförlig börsuppgång 1999 kunde fonden plötsligt ge intrycket att ha pengar till allt. Bara ett par år senare talar vi återigen om den svenska forskningens resurskris. Men hade de avsättningar som skett till fonden från riksbanksmedel på 1960-talet och utskiftade löntagarfonder tre decennier senare bara förts direkt in i statsbudgeten hade den långsiktiga utväxlingen av pengarna blivit mycket blygsam. Samtidigt är det värt att påpeka att Riksbanksfondens bidrag till det samlade svenska stödet till forskning är ganska blygsamt, 7 procent. Inskränker man sig till humaniora och samhällsvetenskap blir bidraget mellan en tredje- och fjärdedel. Med tanke på fondens ställning i debatt och uppmärksamhet är detta låga siffror. Under de senaste åren har Riksbanksfonden alltmer betonat nödvändigheten att stödja svensk spetsforskning med stora koncentrerade anslag för att skapa några få svenska internationellt konkurrenskraftiga miljöer. Detta förenas med fortsatta okonventionella särskilda insatser i vetenskapssamhällets gränsmarker. Det innebär att svensk normalforskning borde börja känna sig bekymrad. Frågan bör ställas och svar redovisas. Själv tror jag som framgått ovan att mina egna minnen av den svenska statsvetenskapens utveckling under de fyrtio åren visar på det bästa med Riksbanksfonden både vad gäller ämnets inom- och utomvetenskapliga utveckling. Historieämnet är ett annat – men inte som jag tror lika genomgripande – exempel som utvärderingsrapporten uppmärksammar. 77 78 Riksbankens Jubileumsfond En avslutande fråga blir vilken framtida roll som Riksbanksfonden kan förväntas spela i ett svenskt och internationellt forskningspolitiskt sammanhang med vetenskapsråd, offentliga och privata anslagsgivare till sektorsforskning och privata och offentliga stiftelser. Som vi konstaterat målar utvärderingen och fondens egen ledning upp ett scenario där den statliga forskningsfinansieringen kraftigt urholkas och lämnas till stiftelser, sektorsorgan och EU-program. De statliga pengarna koncentreras till forskarutbildning. För att långsiktigt bidra till kvalitet behövs samtidigt mer samarbete och mer konkurrens mellan anslagsgivarna. En given arbetsfördelning är inte självklart enbart av godo. Samtidigt är inte stiftelsesektorn given. Löntagarfondsstiftelsernas ledningar började under börsuppgångsåren i slutet på 1990-talet tro på det eviga livet för sina verksamheter, trots att detta egentligen stred mot ursprungsstiftarnas intentioner. Nu är läget annorlunda och flera av de mindre stiftelserna måste räkna ned sin livslängd till 10–15 år om de ska fortsätta att betala ut medel i den storlek som de anser nödvändig för att vara meningsfulla. Några av dem kommer förmodligen ganska snart att vända sig till Riksbanksfonden för att diskutera möjligheten att fusionera. Det kommer att vara naturligt. Flera av stiftelserna har verksamhet som till stor del är förenlig med Riksbanksfondens. Men det skulle öka trycket på Riksbanksfonden att höja de årliga utbetalningarna en bra bit över de ca 300 miljoner kronor det nu handlar om och att skapa en organisation som skulle klara detta. Wallenbergstiftelserna som i dag står för en imponerande insats (större än Riksbanksfondens) på den privata sidan skulle också behöva kompletteras från andra kapitalstarka företag. De privata stiftelserna i Sverige är påfallande små och har smala ändamålsparagrafer. I det jämlika Sverige har vi de senaste åren med påfallande förtjusning och till och med något av nationell stolthet tagit till oss att några av världens rikaste som Rausing och Kamprad är svenskar. Att de bosatt sig utomlands och betalar litet i skatt i hemlandet tycks vi också godta och uppfatta som självklart. De dåliga avdragsmöjligheterna är den återkommande förklaringen till att det privata näringslivet inte avsätter mer för vetenskapliga och ideella ändamål. Men när de svenska ambitionerna att finansiera allt offentligt med skattemedel nått vägs ände, borde det vara dags att tänka på alternativ. Vill en amerikansk miljardär vara en god medborgare krävs att hon eller han årligen avsätter betydande belopp för att finansiera både universitet, konstmuseer och symfoniorkestrar. Och de pengarna går inte bara till privata institutioner utan till hemortens offentliga delstatsuniversitet oftast utan närmare bindningar. Borde inte Kamprad kunna stå för en betydande del av finansieringen av Växjö universitet, Lundberg av Linköpings och Borg av Södertörns högskola? Stor i både stort och litet – RJ utvärderad Detta har möjligen inte så mycket med utvärderingen av Riksbanksfonden att göra. Men den som i utvärderingens första kapitel läser den medryckande skildringen av dådkraften i dåtidens riksdag, riksbank och regering när Riksbankens Jubileumsfond skapades, vill gärna se liknande fantasi och framsynthet hos dagens politiska och privata makthavare. Anders Mellbourn är docent i statsvetenskap och ordförande för STINT. Han har tidigare varit chefredaktör på Dagens Nyheter och direktör för Utrikespolitiska Institutet. 79 106 Stallkultur Nya forskningsprojekt 2004 I Riksbankens Jubileumsfonds årsberättelse publiceras sammanfattande beskrivningar av de nya forskningsprojekt som beviljats anslag under året. Texterna inklusive projekttitlar är formulerade av forskarna själva. Fonden beviljar ramanslag, vilket innebär att lokala omkostnadsavgifter av olika slag och i förekommande fall mervärdesskatt ingår i angivna belopp. För varje projekt uppges följande: projektets diarienummer, projektledarens namn, anslagsförvaltare, projekttitel, beviljade belopp och projektsammanfattning. För ytterligare upplysningar om projektet hänvisas till projektledaren. 81 82 Riksbankens Jubileumsfond Jubileumsdonationen 84 Filosofie doktor Pär Nordquist möten mellan världar: en studie av kulturell interaktion mellan jägar/ samlar- och jordbrukssamhällen under förhistorisk tid 85 Docent Kirsti Niskanen ett återkommande dilemma: arbetsoch äktenskapskontrakt hos tre generationer kvinnor 85 Docent Lynn Åkesson sopornas universum: en etnologisk studie av kulturell nedbrytning 86 Professor Sten Lindström matematikens ontologi och kunskapsteori: en kritisk granskning av den nyfregeanska riktningen i matematikens filosofi 86 Filosofie doktor Åsa Carlson emotioner – problemet att beskriva en känsla som också är en tanke 87 Docent Miriam Salzer-Mörling drömmar till salu – marknadsföring i en varumärkt värld 87 Docent Alexander Styhre kreativitet och innovation i rebyråkratiserade organisationer 88 Filosofie doktor Jonny Holmström från värdeskapande till värdeskadande processer: en studie av ny internetteknik och dess betydelse för digitala affärer 88 Professor Lars Lindkvist gränsöverskridande problemlösning i utvecklingsprojekt 89 Filosofie doktor Petra Adolfsson när vattnet får styra – en organisationsstudie om införandet av vattendistrikt i sverige 89 Filosofie doktor Charlotte Tornbjer att resa till framtiden: svenska resenärer på jakt efter ett bättre samhälle under mellankrigstiden 90 Filosofie doktor Maja Larsson den normala kroppens gränser: om hermafroditism, medicinsk klassificering och kontroll, 1750–1850 90 Docent Lars Nord spelet om mediepolitiken 91 Professor Said Mahmoudi eu-medlemskapets inverkan på svensk folkrättspraxis 91 Professor Robert Påhlsson likhet inför skattelag 92 Juris doktor Anna Singer vårdnadstvister och barnets bästa – en studie av alternativa modeller för tvistlösning på familjerättens område 92 Docent Claes Gejrot syndare från norr: sverige och finland i det medeltida penitentiariearkivet 93 Filosofie doktor Claes Ellehag mathias spihler: verksamheten som arkitekt 1670–1690 93 Filosofie doktor Vania Ceccato stater i omvandling och deras brottsgeografi 94 Filosofie licentiat Ingvar Svanberg traditionell botanisk kunskap och växtanvändning i nordvästra estland 94 Filosofie doktor Christian Isendahl ekologi, makt och religion: kognitiva landskap på yucatán-halvön 95 Professor Ulrika Nettelbladt språkliga och kulturella faktorer som påverkar intervention för flerspråkiga barn med grav språkstörning 95 Filosofie doktor Kerstin Bergman gestaltning av sinneserfarenheter i samtida litteratur och film 97 Filosofie doktor Marta Ronne stilrent: margit abenius som forskare, litteraturkritiker och kulturpersonlighet Nya forskningsprojekt 2004 97 Docent Paul Lichtenstein orsaker till olikheter i beteende, personlighet och anpassning 98 Professor Ingmar Skoog en populationsstudie av äldres psykiska hälsa och kognitiva funktion 98 Filosofie doktor Alexander Künzli att granska översättningar – en kombinerad produkt- och processtudie 99 Professor Alf Arvidsson musik och politik på 1970-talet – politiseringen av ett fält 99 Professor Magnus Dahlquist portföljval och investerarbeteende 100 Professor Fabrizio Zilibotti institutioner, ekonomisk politik och tillväxt 100 Docent Karl Wärneryd gruppselektion och sociala normer 101 Professor Mårten Palme hur påverkar socialförsäkringarna arbetsutbudet, sparandet och inkomstfördelningen? 101 Filosofie doktor Christina Cliffordson skolgångens och ålderns relativa betydelse för intellektuella prestationer 102 Professor Claes von Hofsten spädbarns förmåga att uppfatta handlingar och intentioner 102 Docent Mats J. Olsson psykologiska undersökningar av mänskliga feromoner 103 Teologie doktor Karin Sarja socialism, feminism och ett efterkolonialt experiment: barbro johansson, missionär och politiker 103 Teologie doktor Jonas Holmstrand nytt språk för en ny tro – en undersökning av uttrycket ”pisteuein eis” i tidig kristen litteratur 104 Professor Catharina Raudvere exil och tradition: transnationell sufism i sverige 104 Filosofie doktor Åsa Lundqvist den svenska modellens kvinnor och män – elit och biografi i svensk efterkrigshistoria 105 Professor Elizabeth Thomson jämförande studier av utbildning och familjebildning 105 Filosofie doktor Susanne Alm andra klassens resa? nedåtrörlig social mobilitet i ett longitudinellt perspektiv 106 Filosofie doktor Nina Nikku stallkultur 106 Docent Bo Burström politiskt ledarskap och hälsa – betydelsen av moraliserande, tvång och auktoritetstro för barns överlevnad 107 Docent Stig Montin förvaltningspolitik och demokratipolitik i europeiska kommuner 107 Filosofie doktor Per Jansson begrepp om staten och utvecklingen av internationella normer: skiljedom i det moderna statssystemet 83 84 Riksbankens Jubileumsfond Jubileumsdonationen Arkeologi Dnr J2004-0016 Möten mellan världar: En studie av kulturell interaktion mellan jägar/samlar- och jordbrukssamhällen under förhistorisk tid Filosofie doktor Pär Nordquist Stockholms universitet 1 200 000 kr • Detta forskningsprojekt kommer att studera kulturell interaktion mellan jägar/samlarsamhällen och agrara samhällen i förhistorien. Studien avser att belysa en rad generella sociologiska frågeställningar rörande kulturell interaktion genom konkreta arkeologiska exempel hämtade från nord- och sydskandinavisk stenålder och bronsålder. Exempel på frågeställningar som kommer att belysas i studien är: Hur gestaltar sig den kulturella interaktionen i den materiella kulturen i de respektive samhällsformerna? Hur inkorporeras föremål, symboler och tekniker från en ”främmande” kultur till den inhemska? Vilka kategorier av kulturelement anammas och vad kan detta ge för bild av interaktionsrelationens karaktär? Hur kan lågfrekvent eller högfrekvent kulturinteraktion uppfattas och tolkas samt vad blir de långsiktiga resultaten av kulturellt samspel för de respektive samhällsformernas interna sociala processer? Genom ett tillämpande av sociologisk och socialantropologisk teori på arkeologiska data kan en förståelse av de mer långsiktiga sociala konsekvenserna av detta fenomen uppnås. Arkeologin kan således ge ett unikt bidrag till det mer generella samhällsvetenskapliga studiet av kulturmöten och konstruktionen av regionala och kulturella identiteter. Jubileumsdonationen Ekonomisk historia Dnr J2004-0274 Etnologi Dnr J2004-0252 Ett återkommande dilemma: Arbets- och äktenskapskontrakt hos tre generationer kvinnor Docent Kirsti Niskanen Linköpings universitet 1 500 000 kr Sopornas universum: En etnologisk studie av kulturell nedbrytning Docent Lynn Åkesson Lunds universitet 1 400 000 kr • Projektet tar ett samlat grepp om hur kvinnors sätt att förena betalt arbete, obetalt arbete och familjeliv förändrats under de senaste femtio åren. Gifta/sammanboende kvinnor i tre generationer, ur olika klasser och med olika etnisk bakgrund, intervjuas om hur de hanterat detta dilemma. Den gradvisa ökningen av kvinnors lönearbete och de sociala förändringar som skett i organisationen av familjeliv, produktion och reproduktion är grundläggande drag i de processer varigenom könsrelationerna förändrats sedan 1950-talet. Förändringen kan också beskrivas som en övergång från en patriarkalisk kapitalism – där kvinnors arbete i hemmen var förutsättningen för lönearbetets reproduktion – till en postindustriell ekonomi där tvåförsörjarfamiljen är det normativa idealet för könsrelationerna. I den svenska välfärdsstaten har kvinnors ökade lönearbete till stor del skett genom offentliggörande av reproduktionen, det vill säga att välfärdsstaten har övertagit delar av det privata omsorgsarbetet. Omsorgssektorns framväxt sedan 1960-talet har gjort det möjligt för kvinnor att realisera det svenska jämställdhetsprojektet. Konflikten mellan lönearbete och omsorg, produktion och reproduktion har dock inte försvunnit. Den har ändrat karaktär och dess tyngdpunkt har förflyttats från formella rättigheter som påverkar arbetslivet till mer svårfångade kulturella och symboliska domäner där ekonomiska och sociala skillnader mellan könen alltjämt återskapas. Mekanismerna i den långsiktiga förändringen sätts i centrum för projektets undersökningar. • Projektets syfte är att studera kulturella nedbrytningsprocesser. Dess konkreta utgångspunkt är sop- och avfallshantering i vid mening. Ett påtagligt drag i senare års kulturteori är det svaga intresset för förslitnings- och förfallsprocesser. Forskning och debatt har ägnats åt kulturell formering, gestaltning och identitetsskapande. Det har främst handlat om kulturella uppbyggnadsprocesser. I detta projekt står däremot konkreta kulturella nedbrytningsprocesser i fokus. Ambitionen är också att utveckla analytiska redskap för att förstå kulturell nedbrytning. Hur nöts, slits och förbrukas kulturella former? Hur färgas idéer om kulturellt åldrande av metaforer och modeller från biologisk nedbrytning eller fysisk materialtrötthet? Hur flätas diskursiva element hämtade från materiens, kulturens och kroppens förgänglighet in i varandra? Vilka svar kan ges på frågor om estetisering, kultur- och civilisationskritik, globala sammanhang, nostalgi, återbruk och regeneration? Avfallshantering är ett växande problem i västvärldens konsumtionssamhälle. Trots kampanjer och tekniska innovationer är det ofta svårt att få människor att ändra på invanda rutiner och synsätt. En kulturvetenskaplig analys kan ge värdefulla insikter både ur brukar- och samhällsperspektiv när beslut om implementering kopplas till diskursiva föreställningar om rent och orent, livskvalitet och god miljö. 85 86 Riksbankens Jubileumsfond Filosofi Dnr J2004-0071 Filosofi Dnr J2004-0247 Matematikens ontologi och kunskapsteori: En kritisk granskning av den nyfregeanska riktningen i matematikens filosofi Professor Sten Lindström Umeå universitet 1 000 000 kr Emotioner – problemet att beskriva en känsla som också är en tanke Filosofie doktor Åsa Carlson Stockholms universitet 1 300 000 kr • Den tyske matematikern och filosofen Gottlob Frege (1848–1925) försökte förklara vår kunskap om de naturliga talen genom att återföra aritmetiken på logik. Programmet visade sig emellertid vara ogenomförbart. Det huvudsakliga skälet var att den teori för klasser som Frege använde för att definiera de naturliga talen var motsägelsefull. Freges matematikfilosofi kom därför under lång tid att betraktas som hopplöst passé. På senare tid har situationen ändrat sig radikalt, främst på grund av Crispin Wrights revision av Freges program och Boolos logiska undersökningar. Den senare genomförde en rekonstruktion av Freges logik och visade att aritmetikens axiom kan bevisas i andra-ordningens logik utökad med Humes princip. Wright och Hale menar att denna princip är en analytisk sanning. De överger således Freges tanke om en reduktion av aritmetiken till logik, samtidigt som de bevarar idén att dess satser är analytiskt sanna. Projektet syfte är att kritiskt granska detta nyfregeanska program. Det finns mycket som kan ifrågasättas. Vilken kunskapsteoretisk status har den högre-ordningens logik som förutsätts? Har alla principer och slutledningsregler i denna logik sin grund i begreppsliga samband? Eller är det snarare som kritikerna har hävdat, att nyfregeanerna givit substantiella matematiska antaganden en oskyldig logisk förklädnad? Vilken status har Humes princip och liknande s.k. abstraktionsprinciper? Projektets betydelse ligger i den klarhet som det kan bidra till att skapa kring filosofiskt centrala begrepp och frågeställningar. • Inom filosofin är intresset för emotioner – glädje, sorg, rädsla – nu stort. De flesta som skriver om emotioner anser att emotioner upplevs som både kognitiva (som tankar med ett innehåll) och affektiva (som känslor utan innehåll). Att beskriva ett fenomen som kognitivt och affektivt har dock visat sig svårt. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns någon form av intentionalitet (”om-het”, ”riktadhet”) som kan tillskrivas emotionen och är förenlig med att den är kognitiv såväl som affektiv. En hypotes är att affekten är intentionaliteten, dvs. hur vi tänker på innehållet. Projektet har betydelse för debatten om intentionalitet (vad är det? vilka fenomen är intentionala?); för förklaringar av handlingar som utgår från att affektiva önskningar motiverar oss att handla, (önskningarna antas just vara kognitiva och affektiva); samt för sambandet mellan emotioner och värderingar. Emotioner ses ofta som den erfarenhetsmässiga grunden för värderingar, vilka därför betraktas som subjektiva. Men om emotionen är kognitiv, tycks dess subjektivitet mindre. Projektet har också utomfilosofisk betydelse: t.ex. för hur attitydförändringar kan åstadkommas och för vilken form av psykoterapi som är effektivast. Genomförande: (1) Emotionens intentionalitet brukar förutsättas. Denna förutsättning skall granskas. (2) I litteraturen kan minst sju idéer om intentionalitet urskiljas. Dessa skall gås igenom kritiskt. (3) De lärdomar som dras av detta används för att karaktärisera emotionens intentionalitet. Jubileumsdonationen Företagsekonomi Dnr J2004-0187 Företagsekonomi Dnr J2004-0270 Drömmar till salu – marknadsföring i en varumärkt värld Docent Miriam SalzerMörling Stockholms universitet 1 300 000 kr Kreativitet och innovation i rebyråkratiserade organisationer Docent Alexander Styhre Chalmers tekniska högskola 1 500 000 kr • I den varumärkta världen handlar produktion och konsumtion alltmer om symboler. När materiella behov är tillfredsställda, och när likartade produkter finns i överflöd, blir varumärkets immateriella löften och drömmar i allt större utsträckning det symboliska värde som produceras och konsumeras. Företagens förmåga att kommunicera och förpacka blir därmed central när det som skall säljas är abstrakta löften om framgång, hopp, trygghet och lycka. Samtidigt ser vi hur en ny yrkeskår av formgivare, designers och kommunikatörer växer fram. Den nya expressiva expertisen utgörs av de aktörer som på olika sätt sysslar med kommersiell strategisk produktion av symboler. I takt med att denna expertis får en ökande betydelse i samhället sker också en professionalisering av företagens uttryck där olika former av berättelser och bilder blir centrala uttrycksformer. Det övergripande syftet med detta forskningsprojekt är att fördjupa vår kunskap om hur immateriella värden materialiseras i skapandet av symboliska värden. Projektet är uppbyggt kring två delstudier: (1) En studie av konstruktionen av symboliska värden i bilder och berättelser. (2) En studie av den expressiva expertisen som aktör och fält. Forskningsprojektet skall därmed bidra till en vidare förståelse av hur varumärken skapas och hur den varumärkta världen upprättas. • I dagens organisationer och i forskningen talas det ofta om nya organisationsformer som påstås avvika från den byråkratiska organisationsformen. Vissa forskare talar explicit om ”post-byråkratiska organisationer” som ett samlande begrepp för diverse projektifierade och virtuella organisationsformer. Begreppet byråkrati har ofta negativa konnotationer i det offentliga samtalet och påstås ofta vara på väg mot ett mindre inflytande som organiseringsform. Tvärt emot denna föreställning om byråkratins minskade betydelse utgår forskningsprojektet från att en byråkratisk organisationslogik blir allt mer vanligt förekommande och utbredd. Projektet syftar därför till att studera hur svenska företag som fått utländska ägare och som en följd av detta blivit allt mer hierarkiska och rebyråkratiserade arbetar med att bibehålla sin kreativitet och innovativitet. Studien tar sin utgångspunkt i två olika produktutvecklingsmiljöer: läkemedelsindustrin och bilindustrin. I läkemedelsindustrin tenderar allt större summor att investeras i läkemedelsutveckling samtidigt som antalet så kallade ”blockbuster-drugs” blir allt färre. I bilindustrin blir produktutvecklingsarbetet alltmer styrt av fastställda arbetsmetoder som plattformar och snävare utvecklingsbudgetar. Metodologiskt utgår forskningsprojektet från en kvalitativ metodik som inkluderar intervjuer och deltagande observationer. Personer som arbetar inom läkemedels- respektive nybilsutveckling kommer att intervjuas av forskargruppen. 87 88 Riksbankens Jubileumsfond Företagsekonomi Dnr J2004-0742 Företagsekonomi Dnr J2004-0823 Från värdeskapande till värdeskadande processer: En studie av ny Internetteknik och dess betydelse för digitala affärer Filosofie doktor Jonny Holmström Umeå universitet 900 000 kr Gränsöverskridande problemlösning i utvecklingsprojekt Professor Lars Lindkvist Linköpings universitet 800 000 kr • Projektet syftar till att skapa en djupare förståelse för den roll som Internetteknik spelar för de företag som erbjuder en digital tjänst eller produkt till en marknad. Det rapporteras allt oftare om en ny form av digitala affärer möjliggjorda av ny Internetteknik. En gräsrotsrörelse – en bottom up-rörelse i händerna på konsumenter istället för en top down-rörelse styrd av företagsledningar – har vuxit fram och slagit hårt på många väletablerade företag. En hotbild målas upp i form av decentraliserade tekniker som peer-to-peerteknik och den förstörande kraft de har haft – och väntas fortsättningsvis ha – på kommersiella aktörer. Istället för att Internetteknik fungerar som en del i en värdeskapande process för företag kan man tala om den värdeskadande process som tekniken är en del av. Alla produkter och tjänster som kan anta digital form – som film, musik och mjukvaruprogram – kan också distribueras i kanaler som inte kontrolleras av företag. Samtidigt som denna process kan ses som värdeskadande ur ett företagsperspektiv är den samtidigt värdeskapande för andra aktörer. Detta projekt avser att studera de värdeskapande och värdeskadande processer som uppstår i relation till ny Internetteknik. • Ett funktionsövergripande samarbete är ofta en nödvändighet i samband med produktutveckling. Typiskt sett innefattar detta simultan utveckling av flera enheters lokala kunskapsbaser, samtidigt som dessa slutligen måste integreras inom ramen för ett och samma produkt- eller teknikutvecklingskoncept. Dock rapporteras ofta hur man i sådan verksamhet misslyckats med att få fram fungerande system och om betydande tids- och kostnadsöverskridanden. En återkommande förklaring till svårigheterna är att samarbetet och kommunikationen fungerar dåligt till följd av att deltagarna har olika kunskapsbakgrund, erfarenheter, inte talar samma ”språk”, etc. Mot denna bakgrund är forskningsprojektets övergripande syfte att bidra till förståelsen av de problemlösningsprocesser som försiggår i utvecklingsprojekt. Särskilt är ambitionen att utreda möjligheterna att hantera gränssnittsproblem i projektgrupper som är tvärfunktionellt sammansatta. Detta inbegriper utredning av vilka hinder för kommunikation och interaktion som kan finnas samt vilka olika lösningar och hjälpmedel som kan identifieras. Teoretiskt innebär studien ett försök att vidareutveckla en teori om projektorganisering utifrån vetenskapssociologisk litteratur. Empiriskt bygger studien på en design innefattande fallstudier och kvalitativ metodik. Jubileumsdonationen Företagsekonomi Dnr J2004-0839 Historia Dnr J2004-0225 När vattnet får styra – en organisationsstudie om införandet av vattendistrikt i Sverige Filosofie doktor Petra Adolfsson Handelshögskolan i Göteborg 1 000 000 kr Att resa till framtiden: Svenska resenärer på jakt efter ett bättre samhälle under mellankrigstiden Filosofie doktor Charlotte Tornbjer Lunds universitet 1 500 000 kr • Forskningsprojektet innefattar en studie av organisering enligt en ny styrningsprincip. Enligt EGs nya vattendirektiv skall vattnets naturliga rörelse vara grunden för hur svenska myndigheter och andra organisationer skall arbeta med och samverka kring vattenrelaterade frågor. Fem vattenmyndigheter skall inrättas och vara ansvariga för fem vattendistrikt i landet. Studiens konstruktivistiska perspektiv lyfter fram samspelet mellan natur, teknik och människa. Detta samspel är angeläget att studera vid en omorganisering där det uttalade målet är att vattnets egenskaper skall vara styrande. Hur organiseringsprinciper förändras och påverkar de involverade aktörerna – både kollektiv och individer – är i fokus. Syftet är att analysera de organisatoriska förändringar som sker då ett vattendistrikt införs och tidigare aktörer inom området, som Länsstyrelsen och kommuner, kan få andra roller än i det tidigare vattenvårdsarbetet. Projektets metodik tar fasta på mikroperspektivet, vilket betyder att betoningen kommer att ligga på det dagliga arbete som hantering av vattenfrågor innebär, dvs. de handlingsmönster som utgör styrning av vattenfrågor och vattenvård i ett vattendistrikt. Observationer och intervjuer kommer att genomföras under tre år för att studera hur arbetet med vattenfrågor förändras, men också eventuellt förblir oförändrat, då vattendistrikt införs. • Mellankrigstiden är en tid med ivrigt sökande efter nya vägar in i framtiden. I Ryssland hade det skett en revolution och det gamla samhället hade definitivt gått i graven och ett nytt hade börjat se dagens ljus. År 1929 kraschade den amerikanska ekonomin, något som fick efterverkningar i hela västvärlden. President Franklin D. Roosevelt lyckades häva depressionen genom statsintervention och det program som brukar kallas The New Deal som han introducerade 1933. Samma år tog Hitler makten i Tyskland och en omorganisering och likriktning av det tyska samhället enligt nationalsocialistisk ideologi tog vid. Dessa länder kan på olika sätt sägas representera skilda vägar in i framtiden. USA hade sedan länge fungerat som ett framtidsland, medan Tyskland och Sovjetunionen under mellankrigstiden blev nya möjliga alternativ. I Sverige började samtidigt den svenska välfärdsstaten att byggas och debatten om hur Sverige på bästa sätt skulle ta steget in i framtiden var livlig. Hur skulle människors liv anpassas till det moderna samhället och tvärtom? Detta projekt vill undersöka hur svenskar resenärer uppfattade olika försök att i andra länder skapa nya vägar in i framtiden efter första världskrigets katastrofala följder. Betoningen kommer att ligga på hur svenskar uppfattade att vardagslivets problem i dessa länder hade lösts och hur detta visade vägen in i framtiden. 89 90 Riksbankens Jubileumsfond Idéhistoria Dnr J2004-0299 Informationsvetenskap Dnr J2004-0144 Den normala kroppens gränser: Om hermafroditism, medicinsk klassificering och kontroll, 1750–1850 Filosofie doktor Maja Larsson Uppsala universitet 1 400 000 kr Spelet om mediepolitiken Docent Lars Nord Mittuniversitetet Sundsvall 1 010 000 kr • Syftet med detta projekt är att studera hur normerande kunskap om kön och sexualitet etableras och förändras i ett kulturhistoriskt sammanhang. Mer specifikt undersöks hur den medicinska diskussionen om normalitet och avvikelse med avseende på kön och sexualitet såg ut i Sverige under perioden 1750–1850. Hur behandlade läkare människor vars könstillhörighet inte upplevdes som helt entydig? Vad spelade biologin respektive livsstilen för roll i bedömningarna av någons sexuella identitet? På vilka sätt ingick medicinens klassificeringar och frisk- respektive sjukförklaringar av hermafroditer, tveköningar och man-kvinnor i det kulturella formandet av ett allt viktigare ideal om en tydligt könsbestämd och heterosexuellt orienterad individ? Med utgångspunkt i provinsialläkarrapporter, rättsmedicinska handböcker, läkarvetenskapliga artiklar och populärmedicinska texter analyseras synen på avvikande kroppar, kön och sexualiteter i en tid när den moderna vetenskapen alltmer tenderade att överta kyrkans tidigare tolkningsföreträde i sexuella spörsmål. I projektet kombineras vetenskapshistoria med språk- och genusteoretiska perspektiv för att på så vis generera ny kunskap inom nämnda fält. Tyngdpunkten ligger på det, i tidigare forskning sällan studerade, medicinska sekelskiftet 1800 och resultaten förväntas bidra till den internationellt livaktiga diskussionen om när och i vilket sammanhang tanken om en heterosexuellt normerande kropp växer fram i västerländsk kultur. • I detta projekt granskas hur den svenska mediepolitiken formats mot bakgrund av de senaste decenniernas snabba medieutveckling. Det sker genom en analys av motiven bakom riksdagspartiernas ståndpunkter i några av de senaste decenniernas viktigaste mediepolitiska beslut i den svenska riksdagen under perioden 1970–2000. Syftet med projektet är att kartlägga hur den svenska mediepolitiken formats i skärningspunkten mellan politiska ideologier, partistrategier och medieförändringar. De centrala frågeställningarna är: Vilka politiska aktörer har påverkat mediepolitikens utformning? Hur kan de senaste decenniers viktigaste mediepolitiska beslut förklaras? Har medieutvecklingen påverkat partiernas mediepolitiska manöverutrymme? Riksdagspartiernas agerande i samband införandet av presstödet 1971, beslutet om den nya lokalradion 1977, beslutet om den tredje marksända TV-kanalen 1991 och införandet av reklamradio 1993 analyseras. Dessa fyra centrala mediepolitiska beslut har fått stor betydelse för det svenska mediesystemet och är därför logiska att granska. Genom att två av besluten har skett under 1970-talet och de två andra under 1990-talet ges också möjligheter att jämföra hur besluten tillkommit under olika skeden av medieutvecklingen, präglade av reglering eller avreglering. En annan viktig utgångspunkt är att de fyra besluten tillkommit i olika parlamentariska situationer. Jubileumsdonationen Juridik Dnr J2004-0004 Juridik Dnr J2004-0127 EU-medlemskapets inverkan på svensk folkrättspraxis Professor Said Mahmoudi Stockholms universitet 1 000 000 kr Likhet inför skattelag Professor Robert Påhlsson Göteborgs universitet 1 120 000 kr • Som ett litet industriland utanför NATO och granne till Sovjetunionen hade Sverige under hela perioden efter andra världskriget fram till slutet av 1980-talet ett starkt nationellt intresse att formellt bedriva en neutralitetspolitik, ha ett trovärdigt försvar och verka för ett effektivt FN. Den nya världsordningen efter Sovjetunionens sönderfall och Sveriges medlemskap i EU 1995 har skapat nya förutsättningar för svensk folkrättspraxis. Det gäller framför allt Sveriges syn på internationell våldsanvändning. Sverige har varit en trogen anhängare av FN och en motståndare till varje form av våldsanvändning utanför FN-stadgans strikta ramar. Landets reaktion mot USAs bombning av en fabrik i Sudan 1998, mot NATO-bombningarna i Kosovo 1999, mot Afghanistankriget 2001 och mot USAs krig i Irak 2003 ger upphov till funderingar över eventuella förändringar i Sveriges uppfattning om internationellt bruk av våld. Syftet med denna studie är att fastställa i vilken utsträckning en eventuell förändring är resultatet av de krav som externa faktorer, såsom Sveriges EU-medlemskap eller den nya världsordningen med en supermakt, ställer. Forskningens resultat kommer att läggas till grund för en bedömning av Sveriges faktiska möjligheter att utöva en självständig och konsekvent praxis beträffande internationellt bruk av våld i framtiden. • Projektets konkreta syfte är att undersöka hur man bäst konstruerar likhet inför lagen på ett område som berör de flesta människor, nämligen i skattejuridiken. Går det alls att sammanfatta några kriterier för jämförbarhet här, och går det att göra det på ett sätt som är både konsekvent och kontrollerbart? Projektet skall genomföras under en tvåårsperiod och redovisas dels i en monografi på svenska, dels i utvärderande artiklar på svenska och engelska. Uppläggningen av monografin kan indelas i en allmän och en speciell del. Den allmänna delen skall innehålla en avgränsning av den skatterättsliga likhetsprincipen från andra rättsprinciper på skatterättens område. I denna del skall även konstitutionella förutsättningar för lika behandling av lika fall i skatterätten analyseras. I projektets andra speciella del skall närmare analyseras betydelsen för likhetsprincipens upprätthållande av rättskällan administrativ praxis. Undersökningen skall i denna del även innehålla en inventering och analys av faktorer, vilka kan uppfattas som typiskt sett ägnade att väcka frågan om huruvida två jämförbara fall föreligger eller ej. Bland sådana faktorer kan nämnas beskattningens förhållande till rummet, till olika branscher, till tiden samt till administrativ praxis i form av schabloner. 91 92 Riksbankens Jubileumsfond Juridik Dnr J2004-0731 Klassiska språk Dnr J2004-0228 Vårdnadstvister och barnets bästa – en studie av alternativa modeller för tvistlösning på familjerättens område Juris doktor Anna Singer Uppsala universitet 1 850 000 kr Syndare från norr: Sverige och Finland i det medeltida penitentiariearkivet Docent Claes Gejrot Riksarkivet 1 100 000 kr • Varje år är närmare 50 000 barn i Sverige med om att deras föräldrar separerar. Av dessa får ungefär vart tionde barn uppleva att föräldrarna strider om vårdnadsansvaret i domstol – tvister som är förenade med stora kostnader både mänskligt och ekonomiskt. Dagens regelsystem för handläggning av vårdnadstvister i domstol tillkom i början av 1900-talet, utifrån den tidens syn på barn, föräldraskap och det rättsliga vårdnadsansvarets innebörd. Det finns omständigheter såväl i regelsystemet som i den verklighet domen skall fungera i som motiverar en granskning av den rådande ordningen för att lösa vårdnadstvister. Det saknas dock idag en grundläggande diskussion om processens roll för lösandet av familjerättsliga konflikter. På andra rättsområden än familjerätten har en utveckling av olika former av alternativ tvistelösning ägt rum. Projektets övergripande syfte är att generera kunskap och föreslå alternativa modeller som kan ge förutsättningar för en utveckling och förbättring av samhällets handläggning av vårdnadstvister. De rådande processuella ordningarna för handläggning av vårdnadstvister kommer att granskas och analyseras. Vidare skall pågående alternativ verksamhet för konfliktlösning i dessa fall kartläggas. Vårdnadstvisten är en komplex frågeställning vars lösning inte endast kan ges genom rättssystemet. Kunskaper från andra områden än juridiken är nödvändiga. Projektet bedrivs därför tvärvetenskapligt med hjälp av både rättsdogmatisk och rättssociologisk metod. • Projektets mål är att presentera och analysera de texter rörande Uppsala kyrkoprovins under senmedeltiden som bevarats i det påvliga penitentiarieämbetets arkiv. Ämbetet är den instans i Vatikanen som handhar svåra absolutionsärenden. Totalt rör det sig om cirka 430 texter på latin (motsvarande ca 150 sidor) ur olika handskrivna volymer. Texterna ger ny kunskap om det senmedeltida samhället och dess människor. Materialet har hittills varit okänt för forskningen och är av stort intresse för bland annat historiker, teologer, rättshistoriker och filologer. Projektet är tvärvetenskapligt utformat. Fil. dr Sara Risberg (latin) och docent Kirsi Salonen (historia) har engagerats för arbetet. Projektet leds av Svenska Riksarkivet och Svenskt Diplomatarium genom docent Claes Gejrot och stöds aktivt av Finska Riksarkivet. En referensgrupp har knutits till projektet. Projektet finansieras även med medel från Kungl. Vitterhetsakademien och Riksarkivet i Sverige. Volymen som blir projektets slutprodukt planeras få följande innehåll: (1) Ett inledande avsnitt där det medeltida penitentiarieämbetet presenteras och det nu aktuella materialet sätts in i sitt språkliga, historiska, kyrkorättsliga och teologiska sammanhang. (2) En komplett textkritisk edition av den latinska texten med kritisk notapparat. (3) Fylliga innehållssammanfattningar. (4) Kommentarer till sakinnehållet. (5) Person, ort- och sakregister. Jubileumsdonationen Konst Dnr J2004-0192 Kulturgeografi Dnr J2004-0142 Mathias Spihler: Verksamheten som arkitekt 1670–1690 Filosofie doktor Claes Ellehag Stockholms universitet 1 100 000 kr Stater i omvandling och deras brottsgeografi Filosofie doktor Vania Ceccato Kungliga Tekniska högskolan 1 200 000 kr • Forskningsprojektets syfte är att kartlägga arkitekten Mathias Spihlers verksamhet i Sverige under 1600-talets senare hälft. Spihler var elev till den kunglige arkitekten Jean de la Vallée och blev en mycket efterfrågad arkitekt. Men han hade endast tjänst som verkmästare och fortifikationsingenjör. Hans mest kända byggnader är Kungsholms kyrka i Stockholm samt Salsta och Sjöö slott i Uppland. Ett forskningsmässigt problem är att dennes verk ofta har fått gälla som verk av den ledande arkitekten Nicodemus Tessin d.ä. Inom den konstvetenskapliga forskningen har Mathias Spihler snarare uppfattats som underarkitekt och arbetsledare än arkitekt. Han har därför stått i skuggan av de ledande arkitekterna. Projektet syftar till att visa att Mathias Spihler snart blev en självständig arkitekt som har ritat många byggnader. Genom forskningarna kommer Spihlers konstnärliga stil att karakteriseras. Han blev även pionjär för arkitekter med egen rörelse i Sverige. • Tids- och rumsliga mönster för brott i de tre baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen är temat för detta projekt. Det innefattar visualisering och analys av de varierande nivåerna och sammansättningen av en utvald grupp brott. Studien kommer att täcka övergångsperioden från planekonomi till marknadsekonomi under 1990-talet. Förberedelsen inför inträdet i EU ingår också tidsmässigt i projektet. Studien behandlar tre olika rumsliga nivåer. Den första är mikronivån vilken innefattar jämförelsen mellan nationsstater. Analysen kommer även att inriktas på bedömning av mesonivån vilken innefattar analys av regionala brottsmönster inom de tre länderna och relaterar dessa till regionala socioekonomiska karakteristika. Slutligen kommer man på mikronivån att använda en detaljerad geografisk databas för huvudstaden Tallinn för att fokusera på interurbana processer som kan förklara stadens olika brottsmönster. 93 94 Riksbankens Jubileumsfond Kulturgeografi Dnr J2004-0548 Kulturgeografi Dnr J2004-0612 Traditionell botanisk kunskap och växtanvändning i nordvästra Estland Filosofie licentiat Ingvar Svanberg Uppsala universitet 1 400 000 kr Ekologi, makt och religion: Kognitiva landskap på Yucatánhalvön Filosofie doktor Christian Isendahl Malmö högskola 1 400 000 kr • Det har hävdats att Europa är den minst studerade regionen i världen rörande lokala kunskaper. Sant är att vår tid kännetecknas av en fortgående förlust av traditionella ekologiska kunskaper rörande den biologiska mångfalden. Däremot finns det ett stort källmaterial av folktraditioner i Norden som är värda att analysera. Med utgångspunkt i det samlade historiska källmaterialet rörande den estlandssvenska kust- och öbefolkningen före 1940 avser detta projekt att utveckla metoder och formulera modeller för att med etnobiologiska teorier undersöka traditionella ekologiska kunskaper och utnyttjandet av biologiska resurser i lågteknologiska samhällen. Med hjälp av detta källmaterial skildras den samlade kunskap som befolkningen i de estlandssvenska bygderna hade i den folkliga botaniken, dvs. rörande träd, örter, gräs, ormbunkar, mossor, lavar och alger samt hur dessa utnyttjades till virke, foder, livsmedel, färgämne, råmaterial, hygieniska ändamål, kryddor, medicin, garvning etc. Studien innefattar också växternas benämningar samt betydelse för sedvänjor, föreställningar och ritualer. Dessutom belyser projektet hur estlandssvenskarna förvaltade lokala naturresurser. Förutom att värdera och utveckla etnobiologiska analysmetoder, avser projektet att förmedla ett försvunnet biologiskt kulturarv från den baltiska kusten. Inom projektet görs också komparativa analyser av resursutnyttjande i andra känsliga ö- och kustsamfund. Projektet vill dessutom vara en viktig motor för utvecklandet av etnobiologin som vetenskap, inte minst utifrån en europeisk kontext. • Projektet syftar till att nå en nyanserad förståelse av de dynamiska socio-ekologiska relationer och processer som präglat landskap och människa på Yucatán-halvön i Mexiko. Särskilt strävar projektet efter att förstå sambanden mellan naturresurser, ekonomiska system, maktstrukturer, sociala strukturer och kosmologi. Medlemmarna i forskargruppen har disputerat på avhandlingar som fokuserar på mayaindianernas kultur, religion, historia, landskapshistoria och arkeologi. Detta medför att teoribildning och metodik i projektet är flervetenskapliga och har växt fram i gränslandet mellan arkeologi och religionshistoria. Projektet fokuserar på tre separata fallstudier för att undersöka hur ekologi, makt och religion har interagerat för att skapa olika syner på landskapet bland olika skikt i befolkningen genom tid och rum. Den första fallstudien fokuserar på den klassiska och postklassiska perioden (ca 600–1100 e.Kr.) och utgår ifrån arkeologiska undersökningar i Mayastaden Xuch. Den andra fallstudien baseras på etnohistoriskt källmaterial från 1400- och 1500-talen, och syftar till att rekonstruera kosmologi, sakrala landskap och sociopolitisk organisation under denna tid. Den tredje fallstudien syftar till att dokumentera olika nutida syner på landskap, makt och religion i Chichén Itzá, en betydande Mayastad under 1000- till 1200-talen som idag är vallfartsort både för en politiserad inhemsk traditionsutövning såväl som för nyandliga sökare från västvärlden. Jubileumsdonationen Lingvistik Dnr J2004-0527 Litteraturvetenskap Dnr J2004-0205 Språkliga och kulturella faktorer som påverkar intervention för flerspråkiga barn med grav språkstörning Professor Ulrika Nettelbladt Lunds universitet 1 400 000 kr Gestaltning av sinneserfarenheter i samtida litteratur och film Filosofie doktor Kerstin Bergman Lunds universitet 1 400 000 kr • Tidigare forskningsresultat har visat att föräldrar till flerspråkiga barn med språkstörning i signifikant högre grad avbryter logopedisk intervention jämfört med föräldrar till enspråkiga barn. Ju gravare språkstörningen är, desto högre blir risken för avbrott, trots föräldrarnas oro. Prognosen för ett barn med grav språkstörning försämras om interventionen avbryts. Projektets syfte är att utröna vilka språkliga och kulturella faktorer som kan ligga bakom föräldrarnas beslut att avbryta. Kunskap om vilka språkliga och kulturella hänsyn som behöver tas, krävs för att föräldrar skall känna sig delaktiga i den intervention som erbjuds. 45 flerspråkiga familjer kommer att intervjuas; familjer som avbrutit respektive fullföljt interventionen, samt för en jämförelse flerspråkiga familjer vars barn har en normal språkutveckling. 10 enspråkiga familjer som fullföljt interventionen kommer också att intervjuas. Samtliga familjer kommer att intervjuas angående språksocialisation, attityder till språkstörning och sin uppfattning om en optimal intervention. De logopeder som behandlat barnen kommer att intervjuas om sina åsikter kring intervention för flerspråkiga barn. I ett tidigare projekt kring flerspråkiga barn med språkstörning upprättades en databas på 759 flerspråkiga och enspråkiga barn. Den kommer att kompletteras med data kring intervention och utgöra en viktig referenspunkt vid analysen av orsaker till att interventionen avbrutits respektive fullföljts för barnen i detta projekt. • Syftet med projektet är att studera gestaltningen av sinneserfarenheter i samtida litteratur och film. Hur ser denna gestaltning ut? Vad karaktäriserar den? Hur förhåller den sig till naturvetenskapliga, filosofiska och kulturella föreställningar och kunskaper om sinnena och deras funktion? Ytterst avser projektet att besvara eller belysa frågan om det genereras någon specifik kunskap om mänskliga sinneserfarenheter i litteratur och film. Kan dessa medier lära oss någonting om sinneserfarenheter utöver vad den moderna naturvetenskapen kan? I detta projekt studeras ett antal filmer och litterära verk från såväl de finkulturella som de mer populära genrerna, fördelade på fyra delstudier som behandlar olika aspekter av sinneserfarenhet. Något generaliserande kan man säga att den första studien om smärta kretsar kring den maximala sinneserfarenheten, medan den andra om kompensatoriska sinnen behandlar frånvaron av sinnesintryck. Den tredje studien om vad som är specifikt mänskligt med våra sinnen vidgar perspektivet genom att gå utanför människan, medan den fjärde om flashbacks vid minnesförlust söker sig inåt i det mänskliga medvetandet. Gemensamt för projektets fyra delstudier är att de huvudsakligen behandlar vad som skulle kunna betecknas som sinneserfarenheternas gränsområden. Detta bottnar i att det är där sinnenas funktioner prövas och framträder särskilt tydligt, vilket i sin tur gör det extra produktivt att studera dessa gränsområden för att söka ny kunskap om sinnena. 95 96 Riksbankens Jubileumsfond 97 Stilrent: Margit Abenius som forskare, litteraturkritiker och kulturpersonlighet Jubileumsdonationen Litteraturvetenskap Dnr J2004-0459 Medicin Dnr J2004-0036 Stilrent: Margit Abenius som forskare, litteraturkritiker och kulturpersonlighet Filosofie doktor Marta Ronne Uppsala universitet 825 000 kr Orsaker till olikheter i beteende, personlighet och anpassning Docent Paul Lichtenstein Karolinska Institutet 1 200 000 kr • Huvudföremålet för denna studie är Margit Abenius (1899–1970), litteraturforskare, essäist, kritiker och kulturpersonlighet verksam från tidigt 1930-tal till sin död 1970. Abenius studeras här som kvinnlig aktör inom såväl det akademiska fältet som litteraturkritikens fält. Hon utgör ett intressant exempel på en kvinnlig kritikers gärning som kulturförmedlare och folkbildare inom en mansdominerad yrkeskår. Forskningen om köns- och maktstrukturer inom kritikerkåren och därmed om kvinnliga litteraturkritikers villkor under den svenska efterkrigstiden är för närvarande obefintlig. Avsikten med denna studie är därför att undersöka vad det innebar att vara en av sin tids mycket få kvinnliga kritiker och samtidigt etablerad och inflytelserik, med förmågan att påverka sin tids litteraturdebatt och att nå en bred publik. Samtidigt studeras Abenius som kvinnlig akademiker som valde en alternativ karriärväg utanför universitetet. Studien avser nämligen också att undersöka vilka villkor som gällde för de kvinnliga intellektuella som efter disputationen valde att lämna akademin till förmån för annan kulturverksamhet. • Syftet med denna studie är att analysera genetiskt material från ett stort urval tvillingar och deras familjer, där man redan undersökt individernas miljöer i och utanför deras familjer samt deras anpassning (personlighet, beteenden, användning av droger, mental hälsa). Projektet kommer att studera hur arv och miljö samverkar i individers anpassning samt att undersöka om det finns ett samband mellan specifika gener och anpassning, om sambandet mellan gener och anpassning går via specifika miljöer samt om sambandet ser olika ut i olika miljöer. Medicinsk, genetisk, samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning försöker idag förstå hur arv och miljö samverkar för att forma beteenden, personlighet och anpassning. Enda sättet att klarlägga detta komplexa samspel är att använda familjestudier och samtidigt undersöka såväl gener som viktiga miljöfaktorer, framför allt familjemiljö. Denna studie kommer att ge unika möjlighet till sådana analyser. Projektet har samlat in genetiskt material på 3 606 individer, tvillingar, deras partners och tonåriga barn, och behöver nu extrahera DNA och genotypa dessa individer. Omfattande data om dessa individers miljöer (socioekonomisk status, socialt nätverk, livshändelser), familjeprocesser (äktenskaps-, syskon- och föräldra-barn-relationer) samt anpassning (personlighet, beteenden, alkohol/tobak/drog användning, mental hälsa) finns redan. 97 98 Riksbankens Jubileumsfond Medicin Dnr J2004-0597 Moderna språk Dnr J2004-0368 En populationsstudie av äldres psykiska hälsa och kognitiva funktion Professor Ingmar Skoog Sahlgrenska universitetssjukhuset 1 500 000 kr Att granska översättningar – en kombinerad produkt- och processtudie Filosofie doktor Alexander Künzli Stockholms universitet 600 000 kr • Projektet skall jämföra två födelsekohorter (födda 1901–02 och 1930) som följs från 70 till 75 års ålder rörande kognitiv funktion, förekomst av demens, andra psykiska störningar och kroppslig ohälsa, och studera hur riskfaktorer för psykisk och kroppslig ohälsa förändrats under en 30 års period. H70-studierna är multidisciplinära prospektiva studier av äldre i Göteborg. 70-åringar födda 1901–02 och 1930 undersöktes psykiatriskt med identiska metoder 1971–72 (N=392) och 2000-2001 (N=615). Uppföljningsunde rsökningar av de födda 1901–02 utfördes vid 75 (n=302), 79, 81, 83, 85, 88, 90, 92, 95, 97, 99 och 100 års ålder. Detta projekt gäller en uppföljningsundersökning vid 75 års ålder av de 70-åringar som undersöktes 2000–2001. Undersökningsinstrumenten kommer att vara identiska med dem som användes vid undersökningarna 1971–72 och 1976–77 av personer födda 1901–02. I studien ingår psykiatrisk och somatisk undersökning, kognitiva tester, anhörigintervju, social anamnes, dietundersökning, bedömning av ADL-förmåga och socialt nätverk, omfattande laboratorieanalyser inklusive genetiska analyser och röntgenundersökningar, samt journal- och registerstudier. Studierna är unika med avseende på de omfattande identiska undersökningarna utförda med 30 års mellanrum, vilket kommer att ge ny kunskap om hur sjukdomsmönster och kognitiv funktion, samt betydelsen av olika riskfaktorer för psykisk och kroppslig sjukdom, förändras över tid. • Projektet är en studie inom översättningsvetenskapen. Syftet är att undersöka hur översättare granskar andras översättningar. Vilken typ av ändringar gör de och hur många? Vilka procedurer använder de sig av för att identifiera brister i översättningar? Vilka principer styr deras handlande och tänkande? Är vissa drag i granskandet text-, språk- och kulturspecifika? Studien utförs som en studie med 20 översättare, 10 med svenska som modersmål och 10 med tyska som modersmål. De får till uppgift att granska 3 svenska respektive tyska översättningar av 3 franska källtexter. Texterna kommer från följande områden: (1) juridik, (2) teknik, (3) reklam. Översättarna får även instruktioner om att tänka högt medan de utför granskningsarbetet. Verbaliseringarna transkriberas till så kallade ”think-aloud protocols”. Ändringarna i översättningarna relateras till de respektive käll- och måltexterna samt till verbaliseringarna i protokollen för att studera hur de olika granskningsprocedurerna och -principerna påverkar översättningens slutgiltiga kvalitet. Projektet belyser en hitintills försummad aspekt på arbetsprocessen vid översättningars tillkomst och bidrar därigenom till teoribildningen. Den integrerade metodanvändningen är också av metodologisk betydelse. Projektet har även praktisk betydelse. Studien av hur översättningar granskas har hög relevans för översättarutbildningar samt för yrkesöversättare då dessa ofta arbetar parallellt som språkgranskare. Jubileumsdonationen Musikvetenskap Dnr J2004-0372 Nationalekonomi Dnr J2004-0146 Musik och politik på 1970-talet – politiseringen av ett fält Professor Alf Arvidsson Umeå universitet 950 000 kr Portföljval och investerarbeteende Professor Magnus Dahlquist Institutet för Finansforskning 1 100 000 kr • Under 1970-talet rådde ett speciellt politiserat tillstånd kring musik i Sverige. Musikgenrer och konsertformer diskuterades i politiska termer, skivbolag startades kring och klassificerades utifrån politiska idéer, stat, kommun och Sveriges Radio granskades och avkrävdes förändrad praxis avseende stöd till musik och musikutbud på politiska grunder, populärmusikartister avkrävdes politiska ställningstaganden i massmedia. Det skapades en stor mängd musik med föregivet (vänster)politisk karaktär – antingen inskrivet i sångtexter, eller genom det sätt den presenterades. Syftet är att studera denna politisering, dels ur ett brett idé- och kulturperspektiv, dels i form av närstudier av hur musikverk politiserades i konception, framförande och publikt mottagande. Politiseringen ses som både ett estetiskt ställningstagande och som en strategi på ett samhälleligt fält. Vilka frågor räknades som politiska, hur omsattes de i handlingar och ställningstaganden på musikens område, hur lyftes musikaliska frågor till ett politiskt plan? Vilka musikaliska uttryck blev resultatet? Politiseringen skall studeras utifrån tre överlappande kontexter: dels som ett skeende inom det offentliga musiklivet, dels som en del av en politisering av kulturlivet i bredare bemärkelse samt även som en form av politisk praxis för vänsterorganisationer. Inom samtliga områden skall ett diskursanalytiskt perspektiv tillämpas. • Projektet avser att behandla portföljvalsproblem och investerarbeteende för individuella och institutionella investerare, med särskilt beaktande av den information och de incitament de har. Projektet innehåller fyra delprojekt. I det första delprojektet undersöks hur analytiker och förvaltare tolkar och bearbetar information beroende på graden av lokal kännedom om en marknad. Det andra delprojektet analyserar förekomsten av skatteklientel med hjälp av detaljerade ägardata över svenska börsnoterade bolag. Dessa två delprojekt belyser hur information och incitament påverkar institutionella investerare. Det tredje delprojektet utgår från traditionella portföljvalsrekommendationer och kvantifierar värdet av att dynamiskt förändra mixen av tillgångar beroende på den information som finns tillhanda. Därutöver studeras betydelsen av investeringshorisontens längd. Det fjärde och sista delprojektet undersöker individuella investerares beteende på en internetmarknad. Med hjälp av unika transaktionsdata från en internetmäklare, samt med kompletterande information om investerarnas inkomst, förmögenhet, utbildning m.m., detaljstuderas hur köp och försäljningar av aktier verkställs. De två sista delprojekten belyser individuella investerares portföljval och handelsstrategier, dels utifrån olika informationsaspekter, dels med utgångspunkt i sådana beteendemönster hos individer som tidigare har observerats i experiment. 99 100 Riksbankens Jubileumsfond Nationalekonomi Dnr J2004-0387 Nationalekonomi Dnr J2004-0468 Institutioner, ekonomisk politik och tillväxt Professor Fabrizio Zilibotti Stockholms universitet 1 200 000 kr Gruppselektion och sociala normer Docent Karl Wärneryd Handelshögskolan i Stockholm 1 000 000 kr • Syftet med detta forskningsprojekt är att bedriva makroekonomisk forskning med särskilt fokus på finans- och penningpolitik, finansmarknadernas funktionssätt och hur förutsättningar för god tillväxt kan skapas. Med hjälp av dynamiska makroekonomiska modeller kommer projektet att analysera centrala frågor i makroekonomi och offentlig ekonomi såsom hur beskattning av arbete och kapital optimalt bör ske över tiden, hur tillhandhållande av kollektiva varor som utbildning och offentlig infrastruktur bör organiseras samt hur socialförsäkringar bör konstrueras. Projektet skall ämna också analysera frågan om hur långsiktig tillväxt och effektivitet kan befrämjas genom ändamålsenliga och politiskt genomförbara reformer, och betonar särskilt de politiska incitamenten i beslutsprocessen. Trots att vissa ekonomiska förändringar generellt kan vara att föredra, kan de vara svåra eller till och med omöjliga att genomföra inom en given politisk institution. En grundhypotes i forskningsprojektet är att politiska institutioner måste tas explicit hänsyn till och vara en integrerad del av den makroekonomiska forskningen. Projekt är uppdelat i tre delprojekt. Det första fokuserar på finanspolitiken och dess politiska beslutsprocess. Det andra fokuserar på beteendemässiga aspekter och informationsasymmetrier med applikationer på finansmarknaderna och penningpolitiken. Det tredje fokuserar på innovationer och tillväxt. • Evolutionär spelteori har på senare år blivit ett populärt redskap i ekonomisk teori. Det är en vanlig uppfattning att den evolutionära ansatsen visar att antaganden om att jämvikt uppnås i ekonomiska och sociala sammanhang kan stödjas på mindre stränga antaganden om individuell rationalitet än vad man traditionellt trott. Den gängse evolutionära spelmodellen har dock ett antagande om gruppselektion inbyggt. Med gruppselektion menas att beteenden som klarar sig relativt sämre än andra beteenden i samma grupp ändå kan överleva på lång sikt därför att gruppen klarar sig relativt sett bättre än andra grupper. Om gruppselektionseffekten avlägsnas från den evolutionära spelmodellen gäller inte längre centrala resultat som t.ex. att strängt dominerade strategier sållas bort på lång sikt. En del av projektet syftar till att utveckla en modell av evolution i spel i avsaknad av gruppselektionseffekter, och således utröna gruppselektionens betydelse för litteraturens centrala resultat. En annan del av projektet syftar till att visa hur gruppselektionseffekter kan användas för att förstå framväxten av sociala normer som föreskriver att individen bidrar till tillhandahållandet av kollektiva varor även då direkta incitament saknas. Jubileumsdonationen Nationalekonomi Dnr J2004-0824 Pedagogik Dnr J2004-0117 Hur påverkar socialförsäkringarna arbetsutbudet, sparandet och inkomstfördelningen? Professor Mårten Palme Stockholms universitet 1 200 000 kr Skolgångens och ålderns relativa betydelse för intellektuella prestationer Filosofie doktor Christina Cliffordson Göteborgs universitet 1 800 000 kr • Syftet med projektet är empirisk analys av hur utformningen av trygghetssystemet i Sverige påverkar individernas ekonomiska beteende och inkomster. Detta har i sin tur betydelse för resursfördelningen i samhällsekonomin samt möjligheterna att i framtiden kunna finansiera ett generöst trygghetssystem. Problemområdet har hög relevans för samhällsdebatten i synnerhet då många socialförsäkringar just genomgått stora förändringar eller står inför omprövningar. Det offentliga pensionssystemet reformerades i slutet av 1990-talet och för närvarande pågår en diskussion om utformningen av sjukförsäkringen. Detta skapar behov av utvärderingar av såväl de genomförda reformerna som av hur alternativa utformningar av de övriga systemen påverkar de försäkrades beteenden och därmed inkomstfördelningen och finansie ringsmöjligheterna. Under senare år har också det inbördes beroendet mellan olika socialförsäkringar uppmärksammats. Detta understryker behovet av den breda ansats som forskningen inom projektet eftersträvar. Det första delområdet bygger på arbete som tidigare genomförts i gruppen och undersöker i vilken utsträckning det är ekonomiska incitament eller institutioner som påverkar arbetskraftsdeltagandet bland äldre. Det andra området fokuserar på pensionssystemets effekter på inkomstfördelningen medan det tredje undersöker effekterna på sparandet. Slutligen undersöker projektet hur de olika delarna i socialförsäkringen samverkar samt pensionssystemets välfärdseffekter. • En klassisk frågeställning inom pedagogiken med betydande teoretiska, metodologiska och praktiska implikationer avser skolgångens och ålderns relativa betydelse för utvecklingen av intellektuella prestationer. Tidigare studier, vilka dock vidlåds av metodologiska problem, visar betydande effekter av skolgång. Två problem, som båda kan innebära en överskattning av skoleffekten, är selektionseffekter relaterade till ålder vid skolstart och det givna antagandet att effekten av ålder är linjär. Syftet med projektet är att studera dessa fenomen genom att tillämpa delvis nya metoder, bland annat för hantering av inkompletta data, på unika longitudinella data. Databasen innehåller populationsdata med bland annat betyg för successiva kohorter och urvalsdata med resultat från samma intelligenstest i två årskurser för två kohorter. Projektet kommer att genomföras som tre delprojekt: (1) effekter av selektiva bortfall på bestämning av ålderseffekter undersöks och linearitetsantagandet utsätts för prövning, (2) homogeniteten av effekten av ålder inom årskurserna 3 och 6 skattas och på grundval av dessa resultat beräknas den relativa betydelsen av skolgång och (3) genom utnyttjandet av resultat från det militära inskrivningsprovet som genomförs någon gång under det halvår individen fyller 18 år, vilket innebär att både ålder och omfattning av skolgång varierar oberoende av varandra, uppnås en optimal design för att separera betydelsen av ålder och skolgång för utvecklingen av intellektuella prestationer. 101 102 Riksbankens Jubileumsfond Psykologi Dnr J2004-0511 Psykologi Dnr J2004-0828 Spädbarns förmåga att uppfatta handlingar och intentioner Professor Claes von Hofsten Uppsala universitet 1 350 000 kr Psykologiska undersökningar av mänskliga feromoner Docent Mats J. Olsson Uppsala universitet 1 880 000 kr • En samlad forskning visar att vi uppfattar våra egna och andras rörelser som handlingar, det vill säga i termer av avsikter och målinriktningar. När vi betraktar en person som griper eller manipulerar ett objekt, är det inte själva rörelserna som används för att genomföra uppgiften som fångar uppmärksamheten. Det är snarare vad personen griper och målet eller delmålen för manipulationen. Denna fokusering på målet är av kritisk betydelse för vår förmåga att förutsäga handlingar. Den bygger på mentala modeller av de lagar och regler som bestämmer våra beteenden (theory-of-mind). Projektet planerar studier av spädbarn som får betrakta andra personer som utför handlingar och andra där de själva utför dessa. Studierna förväntas ge svar på frågor om när i utvecklingen barn börjar förstå andras handlingar, samt hur barn utvecklar förståelsen av olika typer av handlingar. Nyligen utförd forskning antyder att spädbarn först börjar förstå yttre handlingar som griprörelser och förflyttningar, sedan förstår målinriktningen av andras pekanden eller blickrörelser och allra sist förstår social interaktion mellan andra personer. Ett annat viktigt syfte med studierna är att jämföra normala barns utveckling av förståelse för andra personers handlingar och intentioner med barn som har svårigheter med att utveckla dessa färdigheter. Sådana studier behöver inte genomföras på spädbarn utan kan med fördel utföras på barn med redan diagnosticerade svårigheter i dessa avseenden, exempelvis autistiska barn. • Många djur, både insekter och däggdjur, kommunicerar via kroppsegna ”lukter”, så kallade feromoner, som utlöser fysiologiska processer eller specifika beteenden hos mottagaren, t.ex. ett närmandebeteende. Medan denna typ av kommunikation i djurvärlden är ett faktum befinner sig forskningen rörande motsvarande kommunikation mellan människor i ett ovanligt tillstånd. Allmänheten och industrin tenderar att anta att mänskliga feromoner existerar, och media rapporterar det som ett faktum. Vetenskapen har därför befunnit sig i den ovanliga positionen att försöka bevisa, eller motbevisa, mänskliga feromoners existens för en omvärld som redan tror på den. Även om forskningen på mänskliga feromoner just har börjat, tyder denna på en möjlig sensorisk mekanism med effekter på sinnestämning, känslor och socialt beteende. Den föreslagna forskningen syftar till att i en serie studier undersöka hur kvinnor och män reagerar psykologiskt på potentiella, mänskliga feromoner med avseende på sensorisk känslighet, sinnestämning, uppmärksamhet och närmandebeteende. Jubileumsdonationen Religionsvetenskap Dnr J2004-0031 Religionsvetenskap Dnr J2004-0464 Socialism, feminism och ett efterkolonialt experiment: Barbro Johansson, missionär och politiker Teologie doktor Karin Sarja Uppsala universitet 1 250 000 kr Nytt språk för en ny tro – en undersökning av uttrycket ”pisteuein eis” i tidig kristen litteratur Teologie doktor Jonas Holmstrand Uppsala universitet 1 400 000 kr • Syftet med projektet är att studera den svenska missionären Barbro Johanssons arbete i Tanzania från 1946 fram till 1990-tal med koncentration på hennes insatser för tanzaniska kvinnor och politiska ställningstaganden i självständighetskampen och byggandet av ett socialistiskt Tanzania. Av stort intresse är också hennes inflytande på Svenska kyrkans/Svenska Kyrkans Missions och Socialdemokratiska Arbetarpartiets hållning till Julius Nyereres nationsbyggande samt hennes betydelse för svenskt bistånd till Tanzania. Ny grundforskning på hittills outforskat källmaterial kommer att utföras (bl.a. Barbro Johanssons samlingar och material i Tanzania) och ny kunskap kommer att genereras om såväl svensk som tanzanisk historia. Projektet bidrar till att klargöra både Svenska kyrkans och SAPs hållning till Tanganyika African National Union (TANU) och enpartistaten i Tanzania. Barbro Johansson (1912–1999) var kristen missionär, socialist och feminist. Hon var parlamentsledamot i Tanzania och tanzanisk medborgare från 1960-talet. Hon ingick i den närmaste kretsen runt Nyerere och hade kontakt med ledande socialdemokrater i Sverige. • Det grekiska verbet pisteuein, att tro, hade i nytestamentlig tid normalt objektet i dativ. I Nya testamentet har verbet ibland konstruerats med prepositionen eis (in i, till) istället. Utan någon noggrannare analys har konstruktionen i allmänhet antagits vara likbetydande med dativkonstruktionen. Det finns dock skäl att ifrågasätta detta. Konstruktionen med eis förekommer inte före Nya testamentet, och åtminstone fram till cirka 200 e.v.t. finner man den uteslutande i kristna texter. Dessutom används den i stort sett bara då prepositionen följs av Kristus, Kristi namn e.dyl. Detta tyder på att den är en medveten språklig innovation för att uttrycka en specifik kristen trosföreställning eller troserfarenhet. En möjlighet är att den skall förknippas med övertygelsen hos t.ex. Paulus om att kristet liv försiggår ”i Kristus” och med tidiga kristna tankar om dopet. Projektets syfte är att studera betydelsen hos denna språkliga innovation samt att placera in den i dess traditionshistoriska sammanhang, från dess tillkomst i urkyrkan till omkring år 200 e.v.t. Undersökningen omfattar analyser av de enskilda förekomsterna av uttrycket i tidig kristen litteratur, en analys av tendenser och utvecklingslinjer i bruket av det samt reflektioner kring dess uppkomst. Forskningsresultatet kan leda till en delvis ny förståelse av trosbegreppet i tidig kristendom, av dess särart, uppkomst och utveckling. Det kan också kasta nytt ljus över en rad enskilda texter från den aktuella tiden. 103 104 Riksbankens Jubileumsfond Religionsvetenskap Dnr J2004-0496 Sociologi Dnr J2004-0231 Exil och tradition: Transnationell sufism i Sverige Professor Catharina Raudvere Lunds universitet 1 200 000 kr Den svenska modellens kvinnor och män – elit och biografi i svensk efterkrigshistoria Filosofie doktor Åsa Lundqvist Lunds universitet 1 300 000 kr • Projektet syftar till att dokumentera och analysera hur sufigrupper i Skandinavien utvecklas och förändras i diasporan samtidigt som de upprätthåller kontakter med formella sufiordnar i muslimska länder. Flödet av människor, varor och idéer är ett faktum bland sufigrupper sedan århundraden. Detta utbyte är något som accentueras i senmoderna exilmiljöer och det leder för många individer till ett ökat religiöst engagemang. De större ordensorganisationerna med sina många grenar har alltid varit transnationella inom den muslimska världen. De två delprojekten bygger på fältarbeten i såväl diasporamiljöer som i muslimska länder. Avsikten är att göra grundlig dokumentation av några sufigruppers verksamhet och därmed lyfta fram tidigare ej studerade sidor av muslimskt liv i Västeuropa. Snarare än att studera ledande personers teologiska idéer syftar projektet till att undersöka sufismen som vardaglig religiös praktik bland invandrare i Skandinavien. Inte minst kommer kvinnors och ungdomars engagemang att lyftas fram. Några av de gemensamma områden som skall undersökas är det konkreta fromhetslivet: informella grupperingar och rörligheten mellan dessa, sociala och teologiska hierarkier, bönesammankomster, gruppernas legendära historieskrivning samt texternas närvaro i ritualer och därigenom belysa hur det diskursiva och rituella är sammanvävt. En hypotes är att dessa i dag informella, och ibland marginaliserade, nätverk kommer att påverka utvecklingen av islam i Europa. • Studien behandlar en grupp höga statstjänstemän och -kvinnor i efterkrigstidens Sverige. Denna grupp utgjorde en modern svensk reformbyråkrati, där förvaltningen och de ledande statstjänstemännen och -kvinnorna spelade en aktiv roll i förverkligandet av den ”svenska modellen”. Projektets syfte är att genomföra en biografisk studie av denna generation av ledande administratörer, som fungerade som en länk mellan ett kraftfullt program för social förändring och det svenska samhällets olika delar. Studien behandlar gruppens sociala bakgrund, rekrytering till förvaltningen och anknytningen mellan individuella levnadsöden och övergripande förändringsprocesser i samhället. Gruppens medlemmar studeras enskilt, men också som en eventuellt sammanhållen generation av ämbetsmän (kvinnor och män), bärare av reformistiska idéer i efterkrigstidens statsförvaltning. Centrala teoretiska begrepp är generation, genus, elit, biografi samt den ”svenska modellen”. Forskningsprojektet är kvalitativt orienterat och kommer framförallt att insamla, bearbeta och analysera intervjuer av livshistorisk karaktär, olika former av arkivmaterial samt vidareutveckla den teoretiska debatten kring elit-, byråkrati- och generationsstudier. Jubileumsdonationen Sociologi Dnr J2004-0262 Sociologi Dnr J2004-0346 Jämförande studier av utbildning och familjebildning Professor Elizabeth Thomson Stockholms universitet 1 650 000 kr Andra klassens resa? Nedåtrörlig social mobilitet i ett longitudinellt perspektiv Filosofie doktor Susanne Alm Institutet för Framtidsstudier 1 500 000 kr • Detta är ett komparativt projekt om betydelsen av utbildning för sannolikheten att uppnå ett stabilt parförhållande med barn, ett viktigt livsmål för de flesta människor. Jämförelser görs mellan Sverige, Frankrike och USA, tre länder med mycket olika nivåer på samhällsstöd till barnfamiljer. Ett stabilt familjeliv ökar sannolikheten för ett högt individuellt välbefinnande, vilket i sin tur bidrar till ett samhälles produktivitet och välfärd. Att skapa ett stabilt familjeliv kräver dock resurser. Utbildning är det första steget för att uppnå dessa resurser. Kunskapen om den totala effekten av utbildning på ett stabilt familjeliv är mycket knapphändig, likaså under vilka livscykler utbildning har störst effekt. Komparativ forskning om detta fenomen saknas nästan helt. Vi undersöker utbildningens betydelse för fem av familjebildningens nyckelhändelser: första parförhållandet, första- och andrabarnsfödslar, övergången från samboende till äktenskap, samt separation och skilsmässa. Vi använder oss av livshistoriedata från den svenska levnadsnivåundersökningen (2000), den franska familjeundersökningen från 1999 samt USAs Family Growth Survey från 2002, samt använder analysmetoder som kontrollerar för icke-observerbar heterogenitet. Slutligen ägnar vi särskild uppmärksamhet åt hur statliga stöd riktade till barnfamiljer och familjens betydelse i Sverige kan reducera effekten av utbildning på sannolikheten att uppnå ett stabilt parförhållande med barn. • Medan intergenerationell social uppåtrörlighet ofta ses som ett både ”naturligt” och önskvärt inslag i ett demokratiskt och öppet samhälle, har nedåtrörlighet ofta betraktats som något ”onaturligt” och som ett resultat av individuellt misslyckande. Betydligt mindre forskning har dock gjorts om social nedåtrörlighet än om rörlighet uppåt i klasshierarkin. En central frågeställning för detta projekt är i vilken mån faktorer som påverkar uppåtrörlighet även kan bidra till att förklara social nedåtrörlighet? Även om social nedåtrörlighet givetvis inte kan ses som en spegelvändning av uppåtrörlighet, är tesen att ny kunskap kan vinnas genom en närmare integrering av perspektiven än vad som vanligen varit fallet. Det kan hävdas att forskning om uppåtrörlig mobilitet har ett extra stort värde med hänsyn till sociala rättviseskäl. Utgångspunkten för detta projekt är dock att en samlad kunskap av intergenerationell social mobilitet bör innefatta studier av processer i båda riktningar. Förutom att kunskap om bakomliggande orsaker till nedåtrörlighet är av intresse i sig självt, kan insikt om dessa även blottlägga ännu ej upptäckta förklaringar till de alltjämt stora skillnader i livschanser som är relaterade till ursprungsklass. Tillgången till unik longitudinell intervjudata i kombination med registeruppgifter ger mycket goda forskningsmöjligheter. 105 106 Riksbankens Jubileumsfond Sociologi Dnr J2004-0868 Statsvetenskap Dnr J2004-0444 Stallkultur Filosofie doktor Nina Nikku Linköpings universitet 1 325 000 kr Politiskt ledarskap och hälsa – betydelsen av moraliserande, tvång och auktoritetstro för barns överlevnad Docent Bo Burström Stockholms universitet 1 850 000 kr • Hästar och ridning som fritidssysselsättning är i stort sett en kvinnlig sfär. Beräkningar säger att det finns en halv miljon ryttare i landet, 85% är kvinnor. Många återfinns vid ridskolorna runt om i landet. En tonåring i stallgänget tillbringar många timmar i veckan i den omedelbara närheten av hästen, det vill säga i stallet. Syftet är att studera unga kvinnors skapande av könsidentitet och normbildning i stallkulturen. Fokus ligger på de värderingar, normsystem och etiska positioner som utvecklas i den specifika miljö som stallgänget och dess kulturella bestämning utgör. Studien utgår från modern genusteori och dess begreppsbildning kring skapandet av könsidentitet. Till detta förs en mikroetisk analys för att studera unga kvinnors identitetsskapande och normbildande i en kvinnligt dominerad miljö på basal nivå. En sådan teoretisk utgångspunkt söker således pröva relationen mellan genusteori och tillämpad etik som instrument för förståelsen av skapandet av könsidentitet. Det empiriska materialet består av deltagande observationer på två ridskolor och intervjuer med ungdomar i stallkulturen. I huvudstudien intervjuas unga flickor, men då det är uppenbart att fältet har en vidare kontext än den enskilda stalltjejens erfarenheter planeras två specialstudier. Den första av pojkar inom ridsporten och den kvinnligt dominerade stallkulturen. Den andra av återvändare, det vill säga kvinnor som återkommer till ridsporten i mogen ålder. • Trots omfattande kunskap om effektiva åtgärder för att förbättra barns överlevnad dör tio miljoner barn varje år framför allt i diarré och lunginflammation. Under 25 år runt 1900 minskade barnadödligheten i Stockholm i samma orsaker avsevärt, och under hela 1900-talet har sociala skillnader i barnadödlighet fortsatt att minska. Den politiska prioriteringen av minskad barnadödlighet och genomförandet av effektiva generella åtgärder, som delvis byggde på tvång och auktoritetstro, förefaller ha gynnat lägre sociala klasser mer än högre i Sverige. I Mocambique genomfördes från självständigheten 1975 fram till inbördeskriget 1982 liknande sanitära förbättringar som bidrog till förbättrad barnöverlevnad. Projektet avser att studera betydelsen av politiskt ledarskap för barns överlevnad i olika historiska och geografiska miljöer, exemplifierat med Stockholm vid förra sekelskiftet och Mocambique 100 år senare. Hur påverkar moraliserande, tvång och auktoritetstro barns överlevnadschanser? Vilka samhällsklasser gynnas av generella respektive selektiva insatser för att förbättra hälsan? Vilken uppfattning om hälsorisker i befolkningen krävs för att sanitära reformer skall bli framgångsrika? I båda länderna används dokumentanalys samt dataanalys av individuppgifter om barns överlevnad 0–9 år i Stockholm 1878–1925 från Rotemansarkivet (med ca 110 000 barn) samt data från intervjuundersökningar om hälsa i Mocambique 1997 (ca 24 000 barn) och 2003. Jubileumsdonationen Statvetenskap Dnr J2004-0474 Statsvetenskap Dnr J2004-0758 Förvaltningspolitik och demokratipolitik i europeiska kommuner Docent Stig Montin Örebro universitet 1 050 000 kr Begrepp om staten och utvecklingen av internationella normer: Skiljedom i det moderna statssystemet Filosofie doktor Per Jansson Linköpings universitet 1 050 000 kr • Syftet med projektet är att studera idéer, genomförande, effekter och lärande av olika förvaltningspolitiska och demokratipolitiska initiativ i europeiska kommuner i fyra länder (Storbritannien, Tyskland, Nederländerna och Sverige). Projektet, som är tänkt att bli ett bidrag till den komparativa forskningen om utvecklingen i europeiska kommuner, innebär ett studium både av förvaltningspolitiska och demokratipolitiska idéer och reformer/försök för att undersöka hur de är relaterade till varandra, hur de förändras över tid och vilken form av lärande som utvecklas. Syftet är både teoriutvecklande och komparativt empiriskt. Studien genomförs genom att dels använda resultat som framkommer i avslutad och pågående relevant forskning, dels göra egna empiriska studier i ett urval av europeiska kommuner. Minst en kommun i varje land väljs ut för fallstudier. De utvalda kommunerna ingår i ett nationellt kommunsystem samt i EU, vilket innebär att de idéer med vilka de institutionella relationerna mellan politiker, professionella och medborgare formas skall relateras till nationell och supranationell (EU) förvaltnings- och demokratipolitik med relevans för den kommunala nivån. Studien skall avrapporteras i form av en bok på svenska och två artiklar för internationell publicering. • Projektet syftar till att öka förståelsen av den internationella normbildningens problem: hur kan idéer om vad som är lämpligt och legitimt internationellt beteende utvecklas till institutionella och t.o.m. rättsliga ordningar? Detta sker genom en undersökning av skiljedomsinstitutets utveckling i det moderna statssystemet, från 1500-talets slut till och med mellankrigstiden. Under framför allt 1800-talet, fram till Haag-konferenserna, utvecklades nämligen idén om skiljedom till en central norm för mellanstatlig konfliktlösning. Mot detta svarar en tilltagande institutionalisering som kan sägas ha kulminerat i och med Haag-konferenserna och upprättandet av den permanenta skiljedomstolen. En central utgångspunkt för arbetet är att utvecklingen av internationella normer och institutioner har ett betydelsefullt samband med rådande uppfattningar om statens moraliska ändamål. Teorier om internationella relationer kan därför strängt taget bara ge en ofullständig förståelse av det aktuella problemet; vi måste även beakta samspelet mellan idéer om rättfärdighet i den internationella politiken, och föreställningar om källorna till politisk legitimitet och auktoritet överhuvud taget, vilket är den politiska teorins område. Projektets strävan är därmed att utveckla teoretisk kunskap i det ännu relativt outforskade gränslandet mellan internationell politik, internationell rätt och politisk teori. 107 Oscar II sammankallar en urtima riksdag med anledning av unionskrisen mellan Sverige och Norge 1905. Norsk versus svensk identitet francis sejersted I 1814 ble Norge tvunget inn i union med Sverige. Hva var alternativet? – Selvstendighet? Det såkalte ”selvstendighetspartiet” hadde sørget for å få den danske kronprins valgt til norsk konge. Det er naivt å tro at de ikke så implikasjonene av det, nemlig en mulig gjenforening med Danmark. Men det skulle det ikke snakkes om. Senere har man iallfall ikke villet snakke om det. At noen av de nasjonale helter fra 1814 skulle ønske å komme tilbake i den danske folden, passer ikke inn i den nasjonale fortelling. 1814 er allikevel blitt merkeåret i norsk historie – året da nasjonens moderne historie begynte. Det skyldtes ikke unionen med Sverige, men at nordmennene kunne ta med seg inn i unionen den mest demokratiske grunnlov i Europa. De 90 år Norge var i union med Sverige, var en utrolig vekstperiode for nasjonen, økonomisk, kulturelt, politisk-demokratisk. I 1870-årene var Norge rikere og mer urbanisert enn Sverige. Kulturelt var det en gullalder med Bjørnson, Ibsen, Kielland og Grieg som de mest markante personligheter. I 1880-årene fikk Norge parlamentarisme (om enn ikke fullt utviklet med det samme) og almen stemmerett (bare for menn riktignok). Det skulle gå 20 år og en unionsoppløsning før Sverige fikk almen stemmerett for menn, og ytterligere 15 år før de fikk parlamentarisme. I 1895 sa svenskene opp den norsk-svenske union. Det vil si, de sa opp mellomriksloven som innebar et svensk-norsk fellesmarked, og som hadde vært det mest substansielle innhold i unionen. Det som skjedde i 1905 kan betraktes som en naturlig konsekvens av den ensidige svenske handling i 1895. Det berettes også om feiringen i 1905 i Norrköping da man endelig kunne heise det rene svenske flagg – uten unionsmerket. 109 110 Riksbankens Jubileumsfond Begeistringen var stor – endelig var man kvitt nordmennene. Saken er at det var mange i det svenske samfunn som mente at unionen burde oppløses. Svenskene insisterte ikke så hardt på unionen som den norske nasjonale fortelling har villet ha det til. Dette visste de norske statsministere Francis Hagerup og Sigurd Ibsen som hadde lagt opp en strategi for å få en fredelig oppløsning av unionen eller altså en fredelig avslutning på den prosess svenskene hadde satt igang i 1895. De hadde rimelige forhåpninger om å kunne lykkes, men prosessen ble forstyrret for det første ved at statsminister Erik Gustaf Boström (uforvarende?) kom med noen provoserende forslag, hvilket ble grepet med begjærlighet av ivrige norske nasjonalister med Christian Michelsen i spissen. Hagerup og Ibsen ble skjøvet tilside. Michelsen skar igjennom ved ensidig å erklære unionen for oppløst hvilket skapte en situasjon som førte de to broderfolk til randen av krig. Da denne situasjon var skapt, men ikke før, støttet over 99 % av nordmennene Michelsens nasjonalistiske linje. Lignende siffer i folkeavstemninger kjennes ellers bare fra de såkalte folkedemokratier. Svenskene ble provosert, ikke så meget fordi unionen ble avviklet, men på grunn av måten, ”sättet”, det skjedde på. 35 år senere ble Norge angrepet av tyskerne. Den svenske politiker og avismann, Ivar Österström betraktet krigen: ”... Historien har knappast något motsvarande exempel till det norska på allmän upplösning, desorganisation, förvirring, brist på fattning och ledning samt hopplös uppgivelsevilja. Man frågar sig, hur det är möjligt att en demokratisk nation till den grad falla sönder i provets stund.” Året før hadde svenskenes gamle frendefolk, finnene, blitt angrepet av Sovjet. Finnen kjempet heltemodig, om det var det ingen tvil, og svenskene stilte frivillig opp i tusenvis for å sloss med dem. I 1940 var det bare en ganske liten håndfull svensker som dro til Norge for kjempe mot tyskerne. Er denne historie blitt fortalt før? Elementer av den har vært en del av den norske nasjonale fortelling slik som den tidlige demokratisering. Men det at Norge hadde vært rikere enn Sverige, har definitivt ikke vært en del av denne fortelling. Tvertimot har fortellingen gått ut på at landet egentlig var så fattig, mens Sverige var rikt. At unionstiden var en sorgens tid for Norge fikk vi høre under EU-kampen. At det egentlig var svenskene som sa opp unionen har heller ikke vært en del av fortellingen, vel heller ikke at det var nordmennene som skapte den krigerske stemning. Og hva med 1940? Først i den aller seneste tid er det kommet frem at nordmennenes kamp kanskje ikke var så heltemodig. Historien kan fortelles på mange måter. Vår nasjonale fortelling har gått ut på at vi har vært et lite fattig folk som gjennom en heroisk innsats har klart å kjempe seg frem til uavhengighet, demokrati og velstand fra et sørgelig utgangspunkt som fattig og underkuet og med sterke krefter på alle hold som ønsket å forhindre denne utvikling. 1814, 1905 og 1940 har vi blitt lært opp til å betrakte som høydepunkter i denne Norsk versus svensk identitet heroiske kamp. Men det kan det altså settes et spørsmålstegn ved. Vi bygger opp vår nasjonale identitet gjennom måten vi former vår nasjonale fortelling på. Hvem er vi? Er det norske folk et heroisk, lite folk, eller et folk med usedvanlig flaks som fikk mer enn det visste å be om? Skissen til den alternative fortelling jeg har presentert er kanskje ikke riktigere enn den tradisjonelle fortelling. Men den er iallfall like riktig. Nordmennene er ikke akkurat som de tenkte eller trodde. Sveriges historie er påfallende forskjellig fra Norges. 1814, 1905 og 1940 spiller en rolle også i svensk historie. En motsatt rolle i forhold til rollen i norsk historie. 1814 var knapt noen seier. Det var et plaster på såret for det smertelige tap av Finland i 1809. Norge har aldri kunnet bli noen erstatning for Finland i svensk bevissthet. Tanken om et plaster i form av en union med Norge ble grepet av Bernadotte som jo ikke kjente skandinavisk historie, men som med et feltherreblikk på kartet mente å se at den skandinaviske halvø var en naturlig enhet. Det er også karakteristisk at ”tapet” av Norge i 1905 på ingen måte var så smertelig som tapet av Finland. Som sagt var det snarere en lettelse å bli kvitt nordmennene. Og hva med 1940? Det har vært en nasjonal konsensus i Sverige om at det var fornuftig å holde på nøytralitetslinjen, ikke heroisk, men altså – fornuftig. Først i den senere tid er det dukket opp en kritikk av moralsk karakter: Burde ikke også Sverige ha deltatt i nedkjempelsen av nazismen? Bidro ikke Sverige med sin eksport av jernmalm og kulelagre til Tyskland til å forlenge krigen. Og betyr ikke det at Sverige er medskyldig i Holocaust? Mytene revner på begge sider av kjølen. De heroiske var ikke så heroiske og de fornuftige ikke så moralske. Men hvordan er egentlig den svenske nasjonale fortelling? Den gamle stormaktsdrøm fikk sitt nådeskudd ved Poltava, og om det var rester igjen av den, gikk det iallfall fløyten ved tapet av Finland. Sverige og Norge har begge sine brudd i historien, tidspunktet da den moderne del av den nasjonale fortelling begynner. I Norge er det 1814. Det var da det ”egentlige” Norge kunne blomstre opp og marsjen mot den lovende fremtid begynne. I Sverige er det ingen slik klar begynnelse. Det har vært hevdet at Sveriges nyere historie begynte med regjeringsformen i 1809. Den har vært karakterisert som en middelvei mellom despoti (enevelde) og demokrati, og med adelen i en nøkkelrolle. – Altså en adelskonstitusjonalisme som ikke på noen måte var så demokratisk som den norske grunnlov. Men det var et første lite skritt på vei mot det moderne, parlamentariske demokrati. Det fikk Sverige først så sent som i 1921 – et annet merkeår i svensk historie. Det er like naturlig å se på inngangen til det 20. århundre som en ny begynnelse. Behovet var der for å kutte forbindelsen til den dominerende historiske arv og formulere en ny nasjonal fortelling. Men hva var det egentlige Sverige som fremtiden kunne bygges på? Basis ble den 111 112 Riksbankens Jubileumsfond kraftige industrialisering Sverige hadde gjennomgått etter den annen industrielle revolusjon i 1880-årene. I 1905 hadde Sverige gått forbi Norge i rikdom. Det var dette som ble løftet frem, og det var på denne tiden det ”föddes en ny, framåtblickande och fredlig stormaktsdröm: visionen om Sverige som en kommande industriell och ekonomisk värdsmakt,” som den svenske idéhistoriker Conny Mithander sier. Sverige skulle bli Amerika i Europa. Og hva mer er – drømmen ble til virkelighet. Under den berømte Stockholms-utstillingen i 1930, i seg selv en apoteose av moderniteten, skriver forfatteren Ludvig Nordström at industrien hadde gitt svenskene ”den högsta grad av andlig frihet, något folk kan uppnå”. Det er utenkelig at noe slikt kunne blitt sagt i Norge. Sverige ble eksempelet på den rike, vellykte moderne industri- og velferdsstat, avantgarden blant nasjonene. Ved inngangen til det 20. århundre var de begge land kommet halvveis i den nasjonale moderniseringsprosess, men med den karakteristiske forskjell at mens de økonomiske institusjoner var på plass i Sverige, men ikke i Norge (internasjonale industriforetagender, moderne bankvesen, aksjelov, teknisk høyskole m.m.), var de demokratiske institusjoner på plass i Norge, men ikke i Sverige. Og dette er ikke bare en tilfeldig forskjell som skulle jevne seg ut, det er basis for moderniseringskonseptet og for hva man knytter den nasjonale identitet til. I den norske Makt- og demokratiutredningen er det en undersøkelse om hvilke institusjoner som idag fungerer som nasjonale symboler. Landslag i forskjellige idretter og natur og landskap scorer høyt i begge land. De største forskjeller ligger i at mens Stortinget topper listen i Norge, kommer Riksdagen et stykke ned på listen i Sverige. På den annen side scorer store industri- og teknologibedrifter rimelig høyt i Sverige, mens de faller helt ut i Norge. Om Norge var demokratistaten, var Sverige industristaten. I 1994 opplevde Sverige sitt annet Poltava. Da brast den annen stormaktsdrøm. Etter å ha strevet med dårlige konjunkturer i 20 år, trodde man at bunnen var nådd, men så kom det siste raset som skapte en akutt krisestemning. Sverige som den rike industrinasjon hadde vært rikt nok og stolt nok til å stå utenom såvel NATO som EU. Det hadde ikke kommet på tale å søke om medlemskap i EU slik Norge hadde gjort to ganger før. Men i 1994 snur Sverige på helen og går inn i EU samtidig som landet (så godt som) avvikler det som hadde vært juvelen i den sosialdemokratiske krone – ATP eller folkepensjonen. Det skapte sår i den svenske folkesjel da Volvo og Saab ble solgt til amerikanerne. Sverige var blitt et ordinært europeisk land, mens Norge fløt på oljen og kunne innta posisjonen Sverige hadde hatt – som den rike nasjon som har råd til å stå utenfor EU. – Det rike Norge og det (relativt) fattigere Sverige, det rimer ikke med mytene om de fattige og heroiske versus de rike og fornuftige. Norsk versus svensk identitet Den kraftigste metafor for nasjonal enhet i Sverige er utvilsomt ”folkhemmet”. Per Albin Hansson visste knapt hvilken genistrek han begikk da han i 1928 stjal dette begrep fra de konservative. Som metafor fungerer det (sammen med ”den lilla röda stugan”) på samme måte som 17. mai retorikken i Norge idet det gir uttrykk for et nasjonalt fellesskap, men konnotasjonene er så forskjellige som de kan bli. ”Folkhemmet” er noe koselig og trygt og mangler de heroiske overtoner som 17. mairetorikken har. (1809)1814, 1905 og 1940 gir da også som sagt helt andre assosiasjoner i Sverige enn i Norge. Når vi ikke har fått en lignende metafor i Norge kan det på den annen side muligens henge sammen med at vi ikke har noen fellesbetegnelse. ”Hjem” heter ”heim” på nynorsk. Vi skal dog legge merke til at ”heim” brukes som fellesbetegnelse i sammenhenger som ”fjellheimen”. Selv riksmålsfolk kan i sine 17. mai-taler snakke om ”fjellheimen” uten å blunke. Og det er noe helt annet enn ”folkhemmet”. Er nordmennene mer av et naturfolk? Det er altså en påfallende forskjell mellom den svenske og den norske identitetsskapende fortelling. Begge fortellinger er idag under sterk kritikk. Hva gjør det med oss når de nasjonale identitetsskapende fortellinger forvitrer? Der er naturligvis andre identiteter knyttet til andre kollektiver, Norden/Skandinavia, lokalsamfunnet, sosiale grupper. Men det kan knapt være noen tvil om at den nasjonale identitet er av de sterkeste. I en situasjon med innvandring og internasjonalisering kan det utvilsomt være sunt at de gamle myter sprekker, at vi må forholde oss til den nasjonale fortelling på en ny måte, eller lage en ny fortelling. Det er historikernes jobb å avsløre mytene – å dekonstruere, men det er også deres jobb, i tradisjonen fra de gamle nasjonsbyggere blant historikerne, å skape nye myter eller fortellinger – å være konstruktive. Et møysommelig arbeid forestår. Hvor skal vi begynne? Francis Sejersted er forsker ved Institutt for samfunnsforskning i Oslo. 1973–1998 var han professor i økonomisk og sosial historie ved Universitetet i Oslo. Foreliggende essay bygger på Francis Sejersteds Sosialdemokratiets tidsalder. Sverige og Norge i det 20. århundre (Pax forlag, Oslo 2005. 600 sider. Ill. Svensk utgave Nya Doxa 2005). For referanser henvises dit. 113 88 Från värdeskapande till värdeskadande processer: En studie av ny Internetteknik och dess betydelse för digitala affärer Union och demokrati. Perspektiv på de förenade rikena Sverige och Norge 1814–1905 bo stråth T våtusenfem är det hundra år sedan unionen mellan Sverige och Norge upplöstes. De Förenade rikena Sverige och Norge – i plural i motsats till den brittiska singularen United Kingdom – kom till 1814 genom krigisk erövring och upplöstes 1905 genom fredlig avveckling. Unionen kom till i brytningen mellan två principer för utrikespolitiken. En äldre princip såg utrikespolitiken som uttryck för furstlig maktutövning. Statsintressen var dynastiska intressen. En nyare princip, som utvecklats med stor kraft efter den franska revolutionen, kopplade politikens territoriella gränsdragning till tanken på folksuveränitet. Viktigt var härvid hur och av vem som folket definierades och hur folkmakten skulle balanseras mot kungamakten, om man nu inte ville vara så extrem som i Frankrike och avskaffa den. Med hjälp av en konstitution eller en författning bestämdes maktbalansen. I denna nyare princip fanns tidigt en spänning inbyggd. Spänningen betingades av frågor som hur maktbalansen mer exakt skulle se ut och vem som skulle kontrollera vem. Det var spänningen mellan kungamakt och folkmakt. Ett vanligt synsätt var att de skulle balansera och kontrollera varandra så att ingen blev för mäktig. Under 1800-talet utvecklades en ännu nyare tredje princip. Den sade att makten uteslutande skulle ligga hos folket. Denna tredje princip hade funnits tydligt uttalad redan i den franska revolutionen, men under intryck av excesserna efter 1789 hade den förlorat i betydelse till maktbalanstanken. Som politiskt slagord hade ”makten till folket” möjligen fungerat, men maktbegreppet var teoretiskt suddigt och skrämde genom att associera till anarki och pöbelvälde 115 116 Riksbankens Jubileumsfond När Napoleon och den ryske tsaren Alexander gjorde upp om delningen av Europa i Tilsit 1807 räknade de Finland till den ryska intressesfären. Det ryska anfallet på Sverige och erövringen av Finland 1809 kom följdenligt. I Sverige avsattes Gustaf IV Adolf i en militärkupp. Han utsågs till den skyldige för att kriget gick dåligt. Den nye kungen Carl XIII var barnlös. Efter flera turer utsågs 1810 Napoleons fältmarskalk Jean Baptiste Bernadotte med det svenska namnet Carl Johan till kronprins. Förväntningarna i Sverige var att han skulle återerövra Finland med Napoleons hjälp när den fransk-ryska pakten började knaka i fogarna. 1812 gjorde han tvärtom. Han gjorde upp med Alexander inför Napoleons väntade anfall på Ryssland. Förlusten av Finland godtogs mot ryskt stöd för att få Norge från Danmark. England, som också hörde till Napoleons motståndare, utlovade också sitt stöd. Danmark-Norge hade satsat på Napoleon och skördade nu konsekvenserna. Så såg tidens härskarpolitik ut. 1812 års politik byggde på förutsättningen att varken Sverige eller Ryssland önskade en territoriell expansion på den andres bekostnad. Sverige avstod från planer på återerövring av Finland och Ryssland på erövring av delar av Sverige. Carl Johans lösning på omvärldskonflikten var från 1812 en liering med Ryssland och Storbritannien mot Frankrike. Denna politik blev problematisk när från omkring 1830 spänningen blev påtaglig mellan det liberalt-parlamentariska Storbritannien och det allt mer auktoritära Ryssland. Alexander I, som Carl Johan hade gjort upp med, skrämde med den ryska skugga han kastade över kontinenten, men samtidigt var han den stora stöttepelaren för en konservativ konstitutionalism och den internationella ordning som etablerades i Wien 1815. Under hans tid var det internationella samarbetet med Storbritannien inget problem. Han dog 1825. Efterträdaren Nikolaus I skrämdes av allt intensivare reformkrav och av en officersrevolt och gick in för hårda tag mot reformivrarna och utrikespolitisk avledning av protesterna genom militärt maktspråk mot det allt svagare Ottomanska riket (”Europas sjuke man”). Hans politik kulminerade med Krimkriget. Följden av den inre ryska utvecklingen blev en allt starkare spänning till Storbritannien. Carl XIV Johan svarade med att försiktigt manövrera sig bort från samförståndet med Ryssland i riktning mot neutralitet. Så uppstod neutralitetsdeklarationen 1834. Geopolitiskt låg unionen mellan Norge och Sverige från omkring 1830 till 1870 i skärningspunkten i den tidens öst-västkonflikt mellan de europeiska och asiatiska imperierna Ryssland och Storbritannien, the Great Game som konflikten kallades. Deras geopolitiska tänkande konfronterades mot varandra i kolonialistisk och imperialistisk expansionspolitik i Asien, men spänningen mellan dem var också påtaglig i Östersjöområdet, varvid de Förenade rikena berördes mer omedelbart. Union och demokrati Östersjön utgjorde tillsammans med Svarta havsutloppen, Balkan, Mellanöstern och Afghanistan brännpunkter. En konflikt som utbröt i Svarta havsområdet kunde lätt sprida sig till Östersjöområdet. Denna situation hade manat Carl Johan till försiktighet, men Oscar I blev djärvare i takt med liberala opinioners styrketillväxt. Liberalerna i Europa satte likhetstecken mellan Ryssland och reaktion och utvecklade en betydande ryssfientlighet medan England stod som garant för liberala friheter. Förväntningarna var högt ställda på Oscar I bland Sveriges liberaler att han vid trontillträdet 1844 skulle genomföra politiska reformer som den konservative fadern hade försummat. Men Oscar som fötts 1799 i efterrevolutionens Paris skrämdes av de radikala kraven och våldshandlingarna i Europa revolutionsåret 1848 och slog till reformreträtt. De inre förväntningarna på reformer kanaliserades i utrikespolitisk aktivism. De Förenade rikena ställde upp på Danmarks sida i kriget mot Preussen i spåren av konflikten mellan dansk och tysk nationalism i gränslandet Slesvig. På Englands sida vågade sedan Oscar I under Krimkriget en brytning med Ryssland. Även om etiketten fortfarande var neutralitet var frågan närmast hur han skulle kunna manövrera sig in i ett krig på de förväntade segrarnas sida med Finlands återerövring som mål. Sonen Carl XV fortsatte inte mindre våghalsigt faderns aktivistiska politik, där han hoppades kunna omvandla den svensk-norska unionen till en skandinavisk union omfattande även Danmark och på sikt Finland under Bernadotternas krona. ”Jag tror vi ger fan i neutraliteten” hade han utbrustit redan under Krimkriget och 1863 utlovade han självsvåldigt svenskt-norskt stöd till Danmark mot Preussen. Den egenmäktiga kungliga utrikespolitiken utlöste spänningar inom unionen, där betydande opinioner särskilt i Norge var emot äventyrligheterna. Men politiken utlöste också samarbete mellan regeringarna och politiker på mittfältet i de båda länderna som ville hålla igen de kungliga hästarna och förhindra utrikespolitisk aktivism. Den dramatiska maktförskjutningen i Europa med proklamationen av det tyska kejsardömet 1871 framtvingade en försiktigare politik av den siste unionskungen Oscar II. Men ganska snart efter hans trontillträde 1872 träffade en långvarig ekonomisk lågkonjunktur inte bara de Förenade rikena utan hela Europa. Under 1880-talet spred sig under intryck av de tyska reaktionerna på depressionen en våg av storsvensk populistisk och nationalistisk protektionism i Sverige. Den svenska nationalismen provocerade den norska till motretorik i en negativ spiral som kungamakten fick allt svårare att kontrollera. De storsvenska ultrakonservativa nationalisternas uppenbara inspiration av Tyskland skrämde de norska nationalisterna som ville ha en ökad kontroll av utrikespolitiken. Under 1890-talet kompletterades protektionism som 117 118 Riksbankens Jubileumsfond krisreaktion med kapprustning. De ekonomiska hjulen kom åter igång inramade av ett tilltagande militärt maktspråk. Detta var den större virvelstorm, som den svensk-norska unionens regeringar fick allt svårare att hålla sig utanför. Genom en serie återkommande kriser skedde på sikt en övergång från en kunglig utrikespolitik till en demokratiskt konstitutionell. Problemet för unionen var att den folkliga makten formulerades via norsk och svensk nationalism snarare än som krav på en demokratisk union. De två nationalismerna bildade från 1840-talet tillsammans med skandinavismen, idén om en skandinavisk union, ett komplext ideologiskt mönster som hämtade näring ur den kungliga utrikespolitiken. Under 1890-talet var den offentliga mediesfär där ideologierna formulerades både mer utbredd och tätare och nationalism en allt mer svårtämjd kraft. Kungarna hade drivit fram den och ridit på den under 1850- och 1860-talens Finlands- och Danmarksaktivism och dynastiska skandinavism. En viss stabilitet inträffade i skuggan av den tyska maktetableringen efter 1870, men liberalismens kris med marknadernas och frihandelns sammanbrott och protektionistisk politik från mitten av 1880-talet aktiverade åter det nationalistiska språket. Under 1890-talet förlorade kungen greppet över denna retorik. Han fick allt svårare att hålla isär distinktionen mellan norsk och svensk kung. Unionen mellan Sverige och Norge handlade om hur man skulle förena union med nation, konstitution och, mot 1800-talets slut, krav på demokrati. Detta var främst kungens problem, eftersom han var unionens sammanhållande band. Den röda tråden genom unionens historia är frågan om i vad mån han lyckades i denna sin uppgift. Frågan komplicerades av att kungen som sammanhållande kraft inte var en utan två. Han var inte formellt unionens kung, även om han ofta kallades så, utan Sveriges kung och Norges kung. Den definition av kungamakten som låg i denna förfinade distinktion framtvingade ekvilibristiska akter och spagatövningar, vilka lätt ledde till kunglig personlighetsklyvning. Till sin hjälp för att överbrygga kungamaktens separation mellan två kronor hade regenten det sammansatta statsrådet, en gemensam regering för gemensamma ärenden. Här fanns embryot till en unionsregering i mer egentlig mening, ett embryo som emellertid aldrig förverkligades. Under 1800-talets förskjutning från kungamakt mot folkmakt slets regeringarna och det sammansatta statsrådet mellan två principer och två maktcentra: den konstitutionella kungamakten och den parlamentariska folkmakten, varvid den närmare definitionen av såväl kungamakt som folkmakt var djupt omstridd. I den kampen slets till slut det sammansatta statsrådet sönder och stärktes förbundsstaternas regeringar och folkrepresentationer. Till en början betraktade Union och demokrati kungamakten regeringarna som ”sina” regeringar, en samling rådgivare som skulle bistå regenten. På denna punkt skapades under unionens sista kvartsekel stora spänningar när parlamenten allt kraftfullare hävdade att regeringarna var deras representanter. Frågan om vad unionen kunde och skulle göra och hur långt dess befogenheter sträckte sig var frågan om vad kungen kunde och skulle göra och hur långt hans befogenheter sträckte sig, och den frågan var konfliktladdad. En början till ekonomisk integration fanns sedan 1825 genom mellanrikslagen om frihandel mellan de båda länderna. Problemet, som från 1880-talet blev allt tydligare, med arbetarnas klassspråk och krav på allmän rösträtt, handlade om politisk integration. Konflikten mellan den konstitutionella kungamakten och den parlamentariska folkmakten kom under unionens sista årtionden mycket att handla om makten över utrikespolitiken. Det var ett område, där kungen allt sedan unionens tillkomst i såväl Sverige som Norge hade haft större grundlagsenlig makt än i andra frågor, och utnyttjat denna makt på ett sätt som skrämde betydande opinioner, särskilt i Norge. Därför var det följdenligt att kampen för demokrati och parlamentarism kom att bli extra hård just där. Kampen handlade om den reella makten över frågor om krig och fred och utrikespolitiken generellt. Makten över utrikespolitiken handlade länge om norskt inflytande över den politiska kontrollen av kungen inom de svenskdominerade institutioner på detta område som gällde från unionens början. En unionell utrikespolitik fanns faktiskt sedan 1835 i den meningen att norskt statsråd involverades i beslutsfattandet, men varken formellt eller reellt var det norska inflytandet i paritet med det svenska, även om det successivt ökade. I den svenska regeringsformen av 1809 intog utrikesfrågorna, eller de ministeriella frågorna som de kallades, en särställning. De föredrogs inte i regeringskonseljen i sin helhet utan av utrikesministern (med ett annat statsråd närvarande) direkt inför kungen, som sedan beslutade efter att ha hört sin utrikesminister. I den norska konstitutionen av 1814 fördes utrikespolitiken uttryckligen till de kungliga prerogativen. Även om utrikesfrågorna med tiden behandlades allt mer i det sammansatta statsrådet intog de en särställning under hela unionstiden. Från 1890-talet kopplades de norska kraven allt mer till tanken på ett eget konsulatväsen. Den svenska protektionismen väckte tvivel på att konsulerna tillvaratog mer frihandelsorienterade norska intressen. Från tanken på ett eget konsulatväsen var steget inte långt till tanken på en egen norsk utrikesminister. Med kraven på demokrati nåddes unionens gränser. Några unionella institutioner för att möta vad som med dagens språkbruk alltmer uppfattades som ett demokratiskt underskott förmådde unionens 119 120 Riksbankens Jubileumsfond båda parter aldrig utveckla. Kungen stod närmast ensam som sammanhållande institution och krafterna som krävde politiska reformer blev honom övermäktiga. De demokratiska kraven kanaliserades mot nationella maktcentra och sprängde unionen. Så kan unionens historia sammanfattas. Det är viktigt att inte se denna historia som en teleologi på väg mot sitt utstakade mål. 1905 var ingalunda förprogrammerat 1814. Ett starkt politiskt mittfält med namn som Louis de Geer, J. A. Gripenstedt, Frederik Stang, Georg Sibbern och mot dess slut Alfred Lagerheim, Sigurd Ibsen, diktarens son, och Francis Hagerup gjorde vad de kunde för att hålla samman unionen. Flera utredningar skissade institutionella reformer med ett unionsparlament med lika representation för de båda länderna i stället för efter folkmängd. Att alla dessa försök till slut visade sig för svaga mot de centrifugala krafterna innebär inte att de saknade potens när de gjordes. Med en fullt ut konsekvent genomförd unionell utrikespolitik hade förutsättningarna för att samordna också den inrikespolitiska konflikten om demokratifrågan sett annorlunda ut. Den inrikespolitiska konflikten handlade nämligen i sig inte bara om två nationer utan också om vertikala sociala och politiska skillnader inom unionen tvärs över de nationella gränserna. Frågan var hur den sociala konflikten skulle komma till uttryck och kanaliseras. Skulle den förstärka eller försvaga de nationella skillnaderna? Man kunde ju tänka sig en norsksvensk vänstersamverkan för sociala och politiska reformer, vilket framtvingat en samverkan också bland de konservativa krafterna med en förstärkning av unionen som följd. Så skedde nu inte. Utan unionella institutioner leddes den sociala konflikten via frågan om den utrikespolitiska representationen in i den nationella konflikten och förstärkte skillnaden mellan två nationer. Inrikespolitik och utrikespolitik var sammanvävda, men inte unionellt utan nationellt. Detta scenario är i grunden dagens europeiska unions problem. Unionen var liksom de båda nationalstater den byggde på en konstruktion, där mening skapades genom kommunikation, språk och symboler. Unionen och dess delar, liksom dagens Europeiska Union och dess medlemsstater, kan ses som imagined communities (Benedict Anderson), där det gäller att precisera form och innehåll i imago, fiktionen, och ge en normativ grund för att utöva makt och för självförståelse och indelning i ”vi” och ”de”. Ur sådana processer av gemenskapsbyggande utvecklas lagar och institutioner. Frågan om varför unionella institutioner i så liten grad utvecklades måste ses mot bakgrund av unionens tillkomsthistoria, som på sätt och vis placerade den i samma mönster som fanns för kejserliga imperier såsom det habsburgska eller det ryska. Olika folk i imperierna hade Union och demokrati betydande autonomi religiöst, politiskt, kulturellt och socialt så länge de godtog den kejserliga överheten. Till överhetens maktsfär hörde utrikespolitiken som en kvarleva från det monarkiska enväldets och krigspolitikens tid som krävde snabba och ofta hemliga avgöranden. De centrifugala krafter som kunglig aktivistisk utrikespolitik från 1848 släppte loss kunde kontrolleras av regeringarna ännu 1864, men med den ekonomiska krisen från 1870-talet och de svenska protektionisternas framgångar utvecklades en negativ spiral som undandrog sig unionell kontroll. Bo Stråth är sedan 1997 professor i samtidshistoria vid Europauniversitetet i Florens och var 1990–1996 professor i historia vid Göteborgs universitet. Föreliggande essä bygger på Bo Stråths Union och demokrati. Sverige och Norge 1814–1905 (Nya Doxa, Nora 2005. 700 sid. Ill). För referenser hänvisas dit. 121 103 Socialism, feminism och ett efterkolonialt experiment: Barbro Johansson, missionär och politiker Statistiska uppgifter om beviljade medel till forskning F öljande presentation av RJs forskningsstatistik inleds med tre sammanfattningstabeller. Därefter presenteras i tabellerna 4–8 samt 11 och 12 statistik över projektanslag beviljade från Jubileumsdonationen och i tabellerna 9–10 motsvarande uppgifter om projektanslag beviljade från Kulturvetenskapliga donationen. Samtliga belopp anges inklusive omkostnadsavgifter. Anslagsfördelningen mellan de olika vetenskapliga ämnesområdena kan utläsas i tabellerna 4 och 9. Uppgifter om relationen mellan fortsättningsanslag och nya anslag finns redovisade i tabell 7. Nya anslag respektive fortsättningsanslag fördelade på ämnesområden redovisas i tabellerna 5 och 6 för Jubileumsdonationen samt tabell 9 för Kulturvetenskapliga donationen. Anslagens fördelning på läroanstalter och övriga anslagsförvaltare finns redovisade i tabellerna 8 och 10. I tabellerna 11 och 12 redovisas satsningarna på infrastrukturellt stöd. Flera av de projekt som beviljats anslag – särskilt de som har större omfattning inom Kulturvetenskapliga donationen – är av interdisciplinär karaktär. Fördelningen på ämnesområden kan därför inte göras exakt. Anslagen förs till det område som bedöms vara mest centralt. Beträffande könsfördelningen kan noteras att i Jubileumsdonationens nya ansökningar är 51% av projektledarna män och 49% är kvinnor. 123 124 Riksbankens Jubileumsfond Tabell 1 Beviljade forskningsmedel år 2004 per donation (belopp tkr) Jubileumsdonationen Kulturvetenskapliga donationen Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren Summa 133 631 118 640 540 170 252 981 Tabell 2 Beviljade forskningsmedel år 2004 ur Jubileumsdonationen (belopp tkr) Projektanslag (ytterligare specifikation ges i tabellerna 4–8) Infrastrukturellt stöd (ytterligare specifikation ges i tabellerna 11–12) Nils-Eric Svenssons fond Internationellt samarbete Reseanslag Arvode till sakkunniga Ersättning till adjungerade Konferenser, information Samarbete med riksdagen Områdesgruppen för forskning om civilsamhället Områdesgruppen för forskning om kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling Områdesgruppen för offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap Summa 97 648 18 931 300 5 016 307 918 1 417 1 799 365 2 966 2 965 999 133 631 Tabell 3 Beviljade forskningsmedel år 2004 ur Kulturvetenskapliga donationen (belopp tkr) Projektanslag (ytterligare specifikation ges i tabellerna 9–10) Forskningsinitiering Områdesgruppen för forskning om kunskapssamhället 100 925 14 910 2 805 Summa 118 640 Ersättning till adjungerade Konferenser, information Områdesgruppen för forskning om kunskapssamhället Summa 615 675 3 446 169 920 Statistiska uppgifter jubileumsdonationen Tabell 4 Det totala antalet beviljade ansökningar (fortsättningsansökningar och nya ansökningar) i relation till det totala antalet ansökningar år 2004 (belopp tkr) BEVILJADE ANSÖKNINGAR ÄMNE antropologi arkeologi arkitektur ekonomisk historia etnologi film- och teatervetenskap filosofi freds- och konfliktforskning företagsekonomi historia idéhistoria informationsvetenskap juridik klassiska språk/antikens kultur konst/estetiska ämnen kulturgeografi lingvistik litteraturvetenskap medicin moderna språk musikvetenskap nationalekonomi pedagogik psykologi religionsvetenskap sociologi statistik statsvetenskap Summa ANTAL 1 2 TOTALA ANTALET ANSÖKNINGAR MÄN KVINNOR BELOPP ANTAL MÄN KVINNOR 1 1 1 700 1 975 12 12 5 25 7 1 23 6 46 20 11 14 9 8 3 14 9 19 14 16 8 36 15 44 16 45 4 33 13 5 5 7 7 4 6 3 24 19 9 8 13 6 11 12 5 14 8 7 3 4 17 16 9 40 1 9 475 285 3 2 1 2 2 3 610 2 020 5 3 2 3 930 11 9 2 3 6 1 1 5 2 5 4 4 2 5 2 10 4 5 1 7 8 5 1 2 4 1 1 2 1 2 2 4 2 5 3 4 1 1 2 6 2 2 3 4 1 1 9 393 7 755 1 960 1 880 6 507 1 100 1 100 4 870 2 100 4 365 4 114 2 320 1 750 5 500 2 484 8 815 3 700 6 821 830 6 520 25 17 10 32 14 5 29 9 70 39 20 22 22 14 14 26 14 33 22 23 11 40 32 60 25 85 5 42 102 61 41 96 119 760 8 1 1 3 1 3 2 125 92 Syndare från norr: Sverige och Finland i det medeltida penitentiariearkivet Statistiska uppgifter Tabell 5 Beviljade nya ansökningar fördelade efter ämnesområde år 2004 i relation till det totala antalet nya ansökningar (belopp tkr) BEVILJADE ANSÖKNINGAR ÄMNE antropologi arkeologi arkitektur ekonomisk historia etnologi film- och teatervetenskap filosofi freds- och konfliktforskning företagsekonomi historia idéhistoria informationsvetenskap juridik klassiska språk/antikens kultur konst/estetiska ämnen kulturgeografi lingvistik litteraturvetenskap medicin moderna språk musikvetenskap nationalekonomi pedagogik psykologi religionsvetenskap sociologi statistik statsvetenskap Summa ANTAL MÄN KVINNOR TOTALA ANTALET ANSÖKNINGAR BELOPP ANTAL MÄN KVINNOR 12 12 5 24 7 1 23 6 41 15 10 13 7 8 3 14 8 17 12 10 7 35 15 38 16 44 3 29 12 4 5 6 6 4 6 3 23 17 9 7 12 6 11 10 5 13 8 7 3 4 16 14 7 40 0 9 435 267 3 2 1 3 950 24 16 10 30 13 5 29 9 64 32 19 20 19 14 14 24 13 30 20 17 10 39 31 52 23 84 3 38 45 23 22 56 960 702 1 1 1 1 1 200 1 1 1 500 1 400 2 1 1 2 300 5 2 1 1 3 1 1 3 1 2 2 1 1 4 1 2 2 4 3 2 2 1 1 4 5 500 2 750 1 400 1 010 3 970 1 100 1 100 4 000 1 400 2 225 2 700 600 950 4 500 1 800 3 230 2 600 5 775 1 2 1 1 2 1 1 1 2 2 1 1 4 1 2 1 127 128 Riksbankens Jubileumsfond Tabell 6 Beviljade fortsättningsansökningar fördelade efter ämnesområde år 2004 (belopp tkr) ÄMNE antropologi arkeologi ekonomisk historia etnologi filosofi företagsekonomi historia idéhistoria informationsvetenskap juridik kulturgeografi litteraturvetenskap lingvistik medicin moderna språk musikvetenskap nationalekonomi pedagogik psykologi religionsvetenskap sociologi statistik statsvetenskap Summa ANTAL 1 1 2 1 3 6 7 1 2 3 2 3 1 2 3 1 1 1 8 2 1 1 4 57 MÄN 1 2 5 5 1 1 2 2 1 2 3 1 1 6 KVINNOR 1 1 1 1 1 1 2 1 1 2 1 1 2 2 1 1 4 38 19 BEVILJAT BELOPP 700 775 2 110 620 1 630 3 893 5 005 560 870 2 537 870 2 140 700 1 414 1 720 800 1 000 684 5 585 1 100 1 046 830 2 570 39 159 Statistiska uppgifter Tabell 7 Sammanfattningstabell: fortsättningsanslag och nya anslag år 2004 (belopp tkr) BEVILJADE ANSÖKNINGAR Fortsättningsanslag Nya anslag Summa Tryckningsbidrag Konferens Specialanslag Summa totalt ANTAL MÄN KVINNOR 57 45 38 23 19 22 102 61 41 TOTALA ANTALET ANSÖKNINGAR BELOPP ANTAL MÄN KVINNOR 39 159 000 56 960 000 58 702 40 435 18 267 96 119 000 760 475 285 12 2 3 842 075 335 000 351 500 131 97 647 575 129 130 Riksbankens Jubileumsfond Tabell 8 Beviljade nya ansökningar och fortsättningsansökninar fördelade efter anslagsförvaltare år 2004 (belopp tkr) ANSLAGSFÖRVALTARE BEVILJAT BELOPP Forskning & Framsteg Göteborgs universitet Handelshögskolan i Göteborg/GRI Handelshögskolan i Stockholm/EFI Högskolan Dalarna Högskolan Kristianstad Högskolan på Gotland IMIT Institutet för Framtidsstudier Institutet för Psykosocial medicin Internationella handelshögskolan i Jönköping Karolinska Institutet Karolinska sjukhuset Kungliga Tekniska högskolan Köpenhamns universitet Linköpings universitet Lunds universitet Mitthögskolan Sundsvall Nordisk Institut for Asienstudier Riksbankens Jubileumsfond Riksarkivet Statens museer för världskultur Stockholm Institute for Financial Research Stockholms universitet Umeå universitet Uppsala universitet Vetenskapsrådet Voksenåsen Växjö universitet Örebro universitet Summa ANTAL 315 12 653 1 000 1 885 390 780 350 1 500 1 500 177 850 2 614 887 1 700 1 200 4 675 14 240 1 010 700 470 1 100 620 1 100 17 581 4 225 18 552 1 000 600 1 215 1 230 1 14 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 1 2 1 4 14 1 1 1 1 1 1 17 5 17 1 1 2 2 96 119 102 Statistiska uppgifter kulturvetenskapliga donationen Tabell 9 Beviljade fortsättningsansökningar fördelade efter ämnesområde år 2004 i relation till det totala antalet fortsättningsansökningar BEVILJADE ANSÖKNINGAR TOTALA ANTALET ANSÖKNINGAR ANTAL MÄN KVINNOR BELOPP ANTAL MÄN Humaniora Humaniora/samhällsvetenskap Samhällsvetenskap 21 8 13 15 6 10 6 2 3 Summa 42 31 11 Tryckningsanslag Specialanslag Forskarutbildningsprogram för museianställda 12 4 1 136 700 938 300 1 5 000 000 Summa totalt 59 100 925 000 KVINNOR 43 650 000 22 800 000 27 400 000 21 8 13 15 6 10 6 2 3 93 850 000 42 31 11 131 132 Riksbankens Jubileumsfond Tabell 10 Sammanfattningstabell: fortsättningsanslag år 2004 fördelade efter anslagsförvaltare (belopp tkr) A N S LAGSFÖRVALTARE Diakonistiftelsen Samariterhemmet Göteborgs universitet Handelshögskolan i Stockholm Högskolan Dalarna Kungliga biblioteket Kungliga Tekniska högskolan Lunds universitet Rikskonserter Statens maritima museer Stiftelsen Silvermuseet Stockholms universitet Svenska Institutet i Athen Svenska Linné-sällskapet Södertörns högskola Umeå universitet Uppsala universitet Uppsala universitetsbibliotek Örebro universitet Summa BEVILJAT BELOPP ANTAL 1 6 2 1 1 2 4 1 1 1 7 1 1 2 4 5 1 1 2 300 13 450 6 500 2 300 1 700 5 300 10 100 600 500 2 500 17 100 2 600 1 500 5 500 9 300 9 200 1 000 2 400 42 93 850 Projektet vid Silvermuseet är beviljat 2003 med start år 2005. Statistiska uppgifter infrastrukturellt stöd Tabell 11 Sammanfattningstabell: Beviljade anslag år 2004 BEVILJADE ANSÖKNINGAR ANTAL MÄN KVINNOR BELOPP Jubileumsdonationen 27 22 5 18 930 800 Summa 27 22 5 18 930 800 Tabell 12 Beviljade ansökningar fördelade efter anslagsförvaltare år 2004 ANSLAGSFÖRVALTARE Academia Europaea Blekinge Tekniska Högskola Orgelkonstens Vänner Riksarkivet Riksbankens Jubileumsfond STINT Stockholms universitet Svenska Akademien Svenska Filminstitutet Svenska Linnésällskapet Svenska Vitterhetssamfundet Umeå universitet Uppsala universitet Utrikespolitiska Institutet Örebro universitet Summa Projektet vid Silvermuseet är beviljat med start år 2005. BEVILJAT BELOPP 800 000 500 000 125 000 1 700 000 2 297 000 3 000 000 208 800 1 500 000 1 000 000 1 500 000 500 000 1 900 000 1 500 000 1 200 000 1 200 000 18 930 800 133 104 Exil och tradition: Transnationell sufism i Sverige årsredovisning Förvaltningsberättelse Stiftelsens ändamål Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning. Stiftelsen grundades 1962 genom ett beslut i riksdagen och genom en donation från Sveriges riksbank, som därmed ville uppmärksamma bankens 300-årsjubileum 1968 och samtidigt främja ”ett angeläget nationellt ändamål”. Den årliga avkastningen av Jubileumsdonationen skulle användas till att främja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige. Den 1 januari 1988 fick Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar, vilka innebar att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör. I denna skepnad startades verksamheten med ett kapital om 1,5 miljarder kronor. Under åren därefter har ytterligare donationer erhållits. Beträffande på vilket sätt ändamålet skall främjas, anges i de idag gällande stadgarna bland annat: • att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt, • att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt, • att nya forskningsuppgifter som kräver snabba och kraftiga insatser särskilt skall uppmärksammas, • att fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning. Riksdagen beslöt under 1993 att ytterligare en donation, om 1,5 miljarder kronor, Kulturvetenskapliga donationen, skulle tillföras stiftelsen. Till beslutet var fogad en promemoria i vilken bland annat följande användningsområden angavs: • etablering av forskningscentra eller forskningsområden med internationell slagkraft, • stöd till projekt och program som innebär gränsöverskridanden mellan discipliner, • etablering av nätverk eller fastare samverkansformer nationellt och internationellt, bl.a. genom etablering av ett internationellt forskarutbytesprogram, • befordran av forskarutbildning och forskarrekrytering, • främjande av forskarrörlighet internationellt och mellan universitetet/högskolor och andra verksamheter. 135 136 Riksbankens Jubileumsfond Årets verksamhet Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har i första hand till uppgift att besluta i frågor som rör anslagsbeviljning till forskningsprojekt, budget, riktlinjer för den finansiella verksamheten och delegationsregler. Styrelsen har sammanträtt fyra gånger under året. Dess ledamöter ingår i beredningsgrupper tillsammans med representanter från universitet och högskolor. Dessa grupper bereder forskningsansökningarna vid två heldagssammanträden per år och lägger förslag till styrelsen. Styrelsen förnyades den första november med sju och beredningsgrupperna med fjorton ledamöter. Under året kunde anslag till sammanlagt 64 nya projekt beviljas. 107 fortsättningsprojekt beviljades resp. fortsatte arbetet utifrån tidigare års beviljade medel. Styrelsens arbetsutskott har sammanträtt sex gånger under året. Till arbetsutskottet har styrelsen bl.a. delegerat att besluta om anslag till forskningsplanering, konferenser, seminarier, workshops, uppbyggande av vetenskapliga nätverk, forskningsplanering o.dyl. Under året beviljades 98 ansökningar om sådana anslag. På grund av anslagsomläggning beslöt styrelsen år 2003 att medel för nya forskningsprojekt ur Kulturvetenskapliga donationen ej skulle utlysas år 2004. Under året har styrelsen fattat beslut om en ny ordning för utlysning av forskningsprojekt. Från och med år 2005 kommer det att finnas fyra former av stöd till forskningsprojekt: forskningsinitiering, infrastrukturellt stöd, projekt och program. De största förändringarna som detta medför är övergången till att enbart bevilja engångsanslag och satsningen på program, dvs. en större grupp kvalificerade forskare som arbetar under en längre tid (6–8 år). I och med dessa storsatsningar i femtiomiljonersklassen kommer fonden att kunna förhandla om overheadkostnaderna vid universiteten. Stiftelsen arrangerar symposier och seminarier, ibland tillsammans med andra forskningsstödjande organ inom eller utom landet. RJ samarbetar regelbundet med riksdagen i sådana arrangemang. I år märks bland annat konferensen ”Parlamentets ställning i författningen”. Stiftelsen har under året även utgett ett antal skrifter. RJs finanskommitté har under året sammanträtt vid sju tillfällen. RJ utvärderar och följer fortlöpande upp de projekt som beviljas medel. Efter avslutad projekttid skall en ekonomisk redovisning insändas till stiftelsen jämte en kort redogörelse för den vetenskapliga verksamheten samt de skrifter som projektet publicerat. Varje år görs dessutom mer omfattande projektbesök av respektive beredningsgrupp. Under året har 22 projekt besökts. Ett antal stipendier har under året delats ut från Erik Rönnbergs donationer för medicinsk forskning och från Nils-Eric Svenssons fond för främjande av ömsesidigt forskarutbyte inom Europa. RJ finansierar för närvarande fyra forskarskolor: en i moderna språk, en i matematik med ämnesdidaktisk inriktning och en i Årsredovisning Stillahavsasienstudier, samt en forskarskola med avsikten att stärka den vetenskapliga kompetensen bland de museianställda. Sedan ett antal år inrättar RJ så kallade områdesgrupper inom forskningsfält som bedöms som angelägna men ännu är svagt utvecklade eller inte är tillräckligt uppmärksammade, för att initiera och stimulera ny forskning. För närvarande är fyra sådana grupper verksamma: Områdesgruppen för forskning om kunskapssamhället, Områdesgruppen för forskning om kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling, Områdesgruppen för forskning om civilsamhället samt Områdesgruppen för forskning om offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap. I varje grupp ingår cirka tio forskare och två politiker. Stiftelsen är genom engagemanget i European Foundation Centre (EFC), Network of European Foundations for Innovative Corporations (NEF) och Haag-klubben m.fl. sammanslutningar en aktiv medaktör inom det europiska samarbetet, framför allt inom de sociala och kulturella områdena. Under de senaste åren har särskilt samarbetet med Tyskland utvidgats, framför allt genom att RJ kontinuerligt samarbetar med Wissenschaftskolleg zu Berlin. Genom VD Dan Brändström arbetar RJ aktivt inom CNERP (Svenska kommittén för en ny europeisk forskningspolitik). Utvärdering Styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond beslutade den 21 mars 2002 att utvärdera sin verksamhet. Beslutet innefattade tre delar: 1) en bred analys och bedömning av RJs forskningsstödjande verksamhet, 2) RJs finansiella verksamhet och 3) delfinansiering av det s.k. Stiftelseprojektet 2004, som fokuserar de så kallade löntagarfondsstiftelsernas roll i det nationella forsknings- och högre utbildningssystemet. Utvärdering av stiftelsens finansverksamhet under perioderna 1989–1996 och 1997–2002 avrapporterades i mars 2003. Utvärderingen av den forskningsstödjande verksamheten slutfördes under år 2004. Stiftelseprojektet redovisade sina preliminära resultat vid en heldagskonferens i riksdagen den 5 maj. Slutrapporteringen kommer att ske vid ett seminarium under våren 2005 arrangerat av SISTER. Slutrapporten från den stora utvärderingen av RJs forskningsstödjande verksamhet utkom av trycket den 20 november 2004 och hade titeln Hinc robur et securitas? En forskni ngsstiftelses handel och vandel. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 1989–2003. Denna presenterades vid en konferensdag i riksdagen den 2 december på 40-årsdagen för riksdagens beslut om fondens inrättande. Utvärderingen presenteras närmare på annan plats i årsberättelsen: se avsnittet i den forskningsstödjande verksamheten (s. 17) och i specialartiklarna av Sverker Gustavsson och Anders Mellbourn. 137 138 Riksbankens Jubileumsfond Resultat och ställning För helåret 2004 redovisar stiftelsen ett resultat på 514 mkr (exklusive ej realiserade vinster). Marknadsvärdet på stiftelsens placeringar har under året utvecklats positivt, varför resultatet inklusive ej realiserade vinster uppgår till 758 mkr (2003: 939 mkr). Därutöver har RJ beviljat 253 mkr till forskningsmedel samt avsatt motsvarande 16 mkr för att bevara det reala värdet på donationerna. Stiftelsens direktavkastning i form av ränteintäkter, utdelningar och driftsöverskott från fastigheter uppgår under året till sammanlagt 245 mkr (231). RJs administrationskostnader uppgår under perioden till 25 mkr (23) vilket motsvarar 0,3 procent av genomsnittligt eget kapital. RJs styrelse har från och med 2003 fastställt en placeringspolicy med mål att på lång sikt uppnå en framtida genomsnittlig real avkastning om minst 4 procent. Detta bedöms ge förutsättningar för en realvärdesäkring av stiftelsens förmögenhet och en aktiv utdelningspolitik i syfte att främja och understödja vetenskaplig forskning. För 2004 uppgår totalavkastningen till 11,0 procent samtidigt som inflationen under året endast varit 0,4 procent. Detta innebär att stiftelsens reala avkastning under året uppgår till 10,6 procent vilket överstiger det långsiktiga målet med 6,6 procentenheter. (Se även diagram 1−4 för historik.) Under året har andelen aktier ökat bland de totala placeringarna från 45 procent till 51 procent i syfte att öka RJs långsiktiga avkastning. För att finansiera ökade aktieinvesteringar har andelen korta räntebärande placeringar reducerats. Under perioden omplacerades en del medel från svenska och amerikanska aktier till europeiska aktier. Trots detta har portföljen under hela året varit överviktad i svenska aktier tack vare värdestegringen. Andelen obligationer av totalportföljen är i slutet av året ungefär på en oförändrad nivå jämfört med i början av året, ca 25 procent av de totala placeringarna. Dock har RJ inom obligationer ökat i nominella obligationer och minskat i realränteobligationer då värderingsskillnader under året uppstått som gjort delar av realräntemarknaden mindre attraktiv. På lång sikt bedöms att realränteobligationer är attraktiva instrument som passar stiftelsens placeringsinriktning varför RJ även fortsättningsvis valt att behålla en del investeringar i tillgångsklassen. Stiftelsens aktieportföljer gav under året en totalavkastning på 17,3 procent. Totalavkastningen på svenska aktier var 22,4 procent och på utländska aktier 9,0 procent varav 9,7 procent i Europa exklusive valutasäkringar. Under helåret 2004 steg aktieindex (inklusive utdelningar) i Sverige med 21,3 procent samtidigt som Europaindex (MSCI Europe) gav en avkastning på 11,1 procent. Placeringsstrategin att ha ett stort inslag av svenska aktier och att investera huvuddelen av de utländska aktierna i Europa har under året gett en avkastning som är betydligt Årsredovisning högre än världsindex (MSCI World) som under året gav en avkastning på 6,1 procent i svenska kronor. RJs ränteportfölj gav under perioden en avkastning på 5,7 procent. Under året har obligationsräntorna sjunkit bland annat beroende på att inflationsnivån varit låg trots stigande råvarupriser. Detta innebär att RJs innehav av nominella obligationer och realränteobligationer under året har gett en god absolutavkastning. Vid utgången av 2004 var den femåriga statsobligationsräntan 3,3 procent jämfört med 4,1 procent i början av året. Räntan för ettåriga statskuldväxlar har under samma period sjunkit till 2,2 procent från 2,8 procent. Vid nuvarande låga räntenivåer är förväntad avkastning på såväl korta räntebärande placeringar som svenska obligationer betydligt lägre än stiftelsens långsiktiga avkastningskrav. Stiftelsens fastigheter uppvisar under året en totalavkastning på 3,2 procent. Marknadsvärdet på bostadsfastigheter har fortsatt att öka medan värderingen på kommersiella fastigheter i Stockholm justerats ned. Stiftelsens kontorsfastighet i centrala Malmö har en oförändrad marknadsvärdering jämfört med föregående år. Under året har inga köp eller försäljningar av fastigheter genomförts. Från 2003 redovisas hedgefonder som separat tillgång i balansräkningen. Totalavkastningen på denna tillgångsklass, som under året utgjort omkring 4 procent av de totala tillgångarna, blev under året 4,4 procent. Den genomsnittliga avkastningen på RJs investeringar i hedgefonder uppgår från starttidpunkten i oktober 2001 till ca 8,6 procent per år. För att ge ytterligare information om stiftelsens ställning kompletteras redovisningen liksom tidigare med en balansräkning vari tillgångar och skulder är upptagna till marknadsvärden. Dessutom kompletteras resultaträkningen med posten ”Förändring av ej realiserade vinster” som tillsammans med resultatet från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument netto ger ett positivt resultatbidrag på 537 mkr. Vid utgången av året uppgår marknadsvärdet på stiftelsens tillgångar till ett värde som överstiger det bokförda värdet med 1 042 mkr (798 mkr). RJs eget kapital har under året ökat från 6 166 kr till 6 426 mkr. Stiftelsens förmögenhet (eget kapital värderat till marknadsvärde) har ökat från 6 964 mkr till 7 469 mkr. Av stiftelsens totala placeringar värderade till marknadsvärde vid utgången av 2004 utgjorde andelen aktier 51% (45%), fastigheter 8% (9%), räntebärande placeringar 37% (42%) och hedgefonder 4% (4%). Av tillgångarna var 19 procent denominerade i utländska valutor medan exponeringen mot dessa valutor endast uppgick till 10 procent efter avdrag för utestående valutaterminskontrakt vars nominella 139 140 Riksbankens Jubileumsfond belopp per den 31 december 2004 uppgick till 746 mkr. RJ använder sig av valutaterminer som ett medel att minska stiftelsens känslighet för framtida växelkursförändringar. Under året uppgår nettoresultatet på valutaterminer till 11 mkr (13) vilket främst är hänförligt till vinster på valutasäkringar av amerikanska aktieinnehav som under året sålts. För året som helhet har den svenska kronan varit förhållandevis stabil mot såväl euron som det brittiska pundet. Finansiellt resultat Från resultaträkningen (och de olika noterna) kan en sammanställning göras som enbart består av finansiella poster till marknadsvärde. Dessa poster har grupperats i en tabell (se tabell 1) efter typ av tillgång. Tabellen ”Finansiellt resultat” visar att stiftelsens aktieportföljer gav ett positivt resultat om 578 mkr. För stiftelsens fastigheter redovisas ett resultat om 20 mkr. De räntebärande placeringarna gav 2004 ett positivt resultat om 164 mkr exklusive vinster på valutaterminer. Stiftelsens innehav av andelar i hedgefonder gav under året ett positivt resultat om 13 mkr. Det finansiella resultatet skall belastas med räntekostnader på lån och finansiella kostnader. Det samlade finansiella resultatet för 2004 uppgår till 782 mkr vilket motsvarar en förräntning om 11,2 procent (15,2 procent) räknat på eget kapital vid årets ingång. Det finansiella resultatet skall efter en avsättning för att bevara det reala värdet av stiftelsekapitalet täcka forskningsmedel om 253 mkr samt administrationskostnader om 25 mkr. Överskottet uppgår till 488 mkr. Årsredovisning DIAGRAM 1–4 Den finansiella verksamheten – tio år i sammandrag Den 1 januari 1988 fick Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar som innebar att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör. För att kunna bibehålla en stabil nivå på anslagna forskningsmedel lade styrelsen år 2003 upp som långsiktigt mål att den reala (inflationsjusterade) årsavkastningen skall överstiga 4% över tiden. Mellan år 1995 och 2004 har detta mål uppnåtts med god marginal. Under tioårsperioden har forskningsmedel motsvarande 2 921 mkr beviljats. Nedan redovisas – i form av stapeldiagram – utvecklingen under de tio senaste åren av fyra grundläggande finansiella mått – den totala avkastningen, den reala avkastningen (inflationsjusterad), eget kapital till marknadsvärde samt årliga beviljade forskningsmedel. Diagram 2. Real avkastning i % av eget kapital till marknadsvärde vid årets ingång. 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% -20% 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Diagram 3. Marknadsvärderat eget kapital (mkr) 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Diagram 1. Total avkastning i % av eget kapital till marknadsvärde vid årets ingång. 50% Diagram 4. Beviljade forskningsmedel (mkr). 40% 30% 500 20% 400 10% 300 0% 200 -10% 100 -20% 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 141 142 Riksbankens Jubileumsfond TABELL 1 Finansiellt resultat KSEK TILLGÅNG INTÄKT/KOSTNAD Fastigheter Aktier Hedgefonder Räntebärande Bankmedel Valutaterminer Certifikat Obligationer 2004 2003 Intäkter Avskrivningar Återföring nedskrivningar Restitution av skatt Övriga kostnader Förändring av ej realiserade vinster 37 897 -6 114 − -90 -18 564 6 614 40 663 -6 083 47 000 408 -36 465 -50 216 Summa fastigheter 19 743 -4 693 Utdelningar Realisationsvinster/förluster Återföring nedskrivningar Nedskrivningar Förändring av ej realiserade vinster 102 819 39 356 345 955 -165 115 254 823 89 077 -346 287 1 078 944 -345 955 329 345 Summa aktier 577 838 805 124 Utdelningar Realisationsvinster/förluster Återföring nedskrivningar Förändring av ej realiserade vinster 12 925 4 658 − -4 320 21 377 2 745 75 -11 065 Summa hedgefonder 13 263 13 132 Ränteintäkter Valutakursvinster/förluster Ränteintäkter Valutakursvinster/förluster Återföring nedskrivningar Nedskrivning Ränteintäkter Ränteintäkter Realisationsvinster/förluster Förändring av ej realiserade vinster 3 602 -761 68 11 242 60 − 24 722 80 917 68 221 -13 063 12 576 -5 986 1 644 11 534 − -60 29 104 74 861 56 313 -29 640 Summa räntebärande tillgångar 175 008 150 346 -1 485 -2 084 -2 708 -1 938 782 283 959 263 Räntekostnader Finansiella kostnader Fiansiellt resultat Årsredovisning Resultaträkning KSEK NOT 2004 2003 1 2 3 115 744 109 309 13 219 110 454 118 185 45 115 4 5 293 075 11 446 445 835 8 774 6 7,8,9 10 15 3 -2 084 -18 497 -6 616 -333 -1 485 -1 938 -16 114 -6 491 -364 -2 708 Årets resultat 21 513 778 700 748 Förändring av ej realiserade vinster 11 244 054 238 424 Förändring av eget kapital till marknadsvärde före beviljade forskningsmedel 22 757 832 939 172 STIFTELSENS INTÄKTER Utdelningar (aktier, hedgefonder) Ränteintäkter Resultat fastigheter Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument Valutakursresultat m.m. STIFTELSENS KOSTNADER Finansiella kostnader Personalkostnader Externa kostnader Avskrivningar inventarier Räntekostnader 143 144 Riksbankens Jubileumsfond Balansräkning KSEK Not 2004-12-31 BOKFÖRDA VÄRDEN MARKNADSVÄRDEN 2003-12-31 BOKFÖRDA VÄRDEN MARKNADSVÄRDEN TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Fastigheter Inventarier 13,14 15 331 525 557 629 000 557 337 639 372 628 500 372 332 082 629 557 338 011 628 872 1 824 531 3 308 769 275 788 1 909 124 3 932 927 311 927 1 612 321 2 912 373 255 659 1 709 976 3 281 709 296 118 Summa finansiella anläggningstillgångar 5 409 088 6 153 978 4 780 353 5 287 803 Summa anläggningstillgångar 5 741 170 6 783 535 5 118 364 5 916 675 249 990 45 643 843 724 136 574 249 990 45 643 843 724 136 574 65 715 41 747 1 029 176 261 122 65 715 41 747 1 029 176 261 122 Summa omsättningstillgångar 1 275 931 1 275 931 1 397 760 1 397 760 Summa tillgångar 7 017 101 8 059 466 6 516 124 7 314 435 Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Obligationer Aktier Hedgefonder OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Certifikat Kassa och bank 16 17 18 19 20 Årsredovisning Not 2004-12-31 2003-12-31 BOKFÖRDA VÄRDEN MARKNADSVÄRDEN BOKFÖRDA VÄRDEN MARKNADSVÄRDEN 2 381 836 2 381 836 2 372 346 2 372 346 1 722 401 2 322 124 1 722 401 3 364 489 1 715 539 2 077 679 1 715 539 2 875 990 6 426 361 7 468 726 6 165 564 6 963 875 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner 2 205 2 205 2 286 2 286 Summa avsättningar 2 205 2 205 2 286 2 286 LÅNGFRISTIGA SKULDER Inteckningslån 85 100 85 100 65 100 65 100 Summa långfristiga skulder 85 100 85 100 65 100 65 100 KORTFRISTIGA SKULDER Beviljade ej utbetalda forskningsmedel Leverantörsskulder Valutaterminer Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 224 230 3 256 − 267 944 8 005 224 230 3 256 − 267 944 8 005 253 529 2 064 60 19 745 7 776 253 529 2 064 60 19 745 7 776 Summa kortfristiga skulder 503 435 503 435 283 174 283 174 Summa skulder och avsättningar 590 740 590 740 350 560 350 560 Summa eget kapital och skulder 7 017 101 8 059 466 6 516 124 7 314 435 EGET KAPITAL OCH SKULDER BUNDET EGET KAPITAL Stiftelsekapital FRITT EGET KAPITAL Kulturvetenskapliga donationen Balanserat resultat 21,22 21,22 27 Summa eget kapital STÄLLDA SÄKERHETER Fastighetsinteckningar Pantsatt obligation för derivathandel 23 24 25 26 ANSVARSFÖRBINDELSER Beviljade anslag att utgå ur kommande års avkastning 90 611 − 67 914 18 861 49 830 95 344 145 146 Riksbankens Jubileumsfond Kassaflödesanalys KSEK 2004 2003 Kassaflöde från den löpande verksamheten Årets resultat Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet: Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Återföring av nedskrivningar materiella anläggningstillgångar Återföring av nedskrivning finansiella anläggningstillgångar Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar Realisationsresultat Förändring av avsättningar till pensioner Förändringar räntefordran Förändringar ränteskuld 513 778 700 748 6 447 − -345 955 165 115 -112 004 -81 -4 315 462 6 448 -47 000 -1 079 019 345 955 287 229 -56 -6 335 -102 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 223 447 207 868 1 596 249 099 -105 445 4 827 Kassaflöde från den löpande verksamheten 474 142 107 250 Kassaflöde från investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar -605 87 -4 560 513 4 224 622 -1 417 − -1 945 789 1 940 665 Kassaflöde från investeringsverksamheten -336 409 -6 541 Kassaflöde långfristig finansiering Förändring av långfristiga skulder 20 000 − Kassaflöde långfristig finansiering 20 000 0 -29 300 -252 981 -73 725 -279 779 Kassaflöde från anslagsverksamheten -282 281 -353 504 Årets kassaflöde -124 548 -252 795 261 122 136 574 513 917 261 122 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder Kassaflöde från anslagsverksamheten Förändring av beviljade ej utbetalda anslag Årets beviljade anslag Kassa, bank vid årets ingång Kassa, bank vid årets utgång Årsredovisning Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade. värdering materiella anläggningstillgångar Värdering bokförda värden Materiella anläggningstillgångar värderas till historiskt anskaffningsvärde med avdrag för nedskrivningar och linjära avskrivningar. Härvid tillämpas följande procentsatser för årlig avskrivning: Byggnader 2% Inventarier 20% Datorer 33,33% Mark värderas till historiskt anskaffningsvärde med avdrag för erforderliga nedskrivningar. Investeringar i såväl egenutvecklad som förvärvad programvara kostnadsförs löpande. Värdering marknadsvärden Marknadsvärde för fastigheter baseras på externa värderingar utförda av välrenommerade värderingsfirmor. Inventarier och datorer värderas till bokfört värde. värdering finansiella anläggningstillgångar Värdering bokförda värden Aktierelaterade värdepapper värderas individuellt till historiskt anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar. Hedgefonder värderas kollektivt till historiskt anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar. Räntebärande värdepapper värderas kollektivt till historiskt anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar. Upplupen ränta på kupongobligationer redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen. Instrument utan kupongränta värderas till upplupet anskaffningsvärde. Utländska värdepapper värderas utifrån anskaffningsdagens valutakurs. 147 148 Riksbankens Jubileumsfond Räntebärande och aktierelaterade värdepapper värderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller om sådan saknas senaste köpkurs. Hedgefonder värderas till verkligt värde. Med verkligt värde menas det värde som rapporterats från respektive fondförvaltare. Utländska värdepapper värderas utifrån balansdagens valutakurs. värdering omsättningstillgångar Värdering bokfört värde Värdering marknadsvärden Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Fordringar i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs. Utestående valutaterminskontrakt värderas kollektivt enligt lägsta värdets princip (LVP). Det innebär att om tillgångskollektivet valutaterminer har negativt marknadsvärde redovisas detta som skuld och motsvarande nedskrivning görs. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs periodiseras över terminskontraktets löptid och redovisas som upplupen ränteintäkt. Upplupen ränta på certifikat redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen. Banktillgodohavanden i utländsk valuta värderas till balansdagens valutakurs. Som marknadsvärde används bokfört värde utom för valutaterminskontrakt som värderas till verkligt värde. värdering skulder Skulder i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs. beviljade forskningsmedel Beviljade forskningsmedel redovisas direkt mot fritt eget kapital. Beviljade medel skuldförs vid beslutstillfället. Årsredovisning eget kapital Till bokfört värde Bokfört eget kapital utgörs av bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital (stiftelsekapital) består av Jubileumsdonationen (Riksbankens donation) och Erik Rönnbergs donationer. Enligt donationsvillkoren skall realvärdet för dessa donationer upprätthållas över tiden. Detta sker genom en årlig avsättning till bundet eget kapital, med ett belopp beräknat utifrån konsumentprisindex utveckling mellan åren. Det bundna egna kapitalet är ej tillgängligt för utdelning. Fritt eget kapital består av Kulturvetenskapliga donationen och balanserat resultat. För denna donation gäller, som framgår av donationsvillkoren, att dess hela kapital får användas för anslag till forskning. Inom ramen för fritt eget kapital görs emellertid ändå en avsättning för bevarande av donationens realvärde. Balanserat resultat består av vinstmedel med avdrag för avsättning för bevarande av donationernas realvärden samt för beviljade forskningsmedel. Enligt styrelsebeslut 1992 skall balanserat resultat som lägst uppgå till ett belopp motsvarande tre års utdelning av forskningsmedel i normal omfattning. Till marknadsvärde Eget kapital till marknadsvärde motsvarar stiftelsens nettoförmögenhet vid värdering av tillgångar och skulder till marknadsvärden. 149 94 Traditionell botanisk kunskap och växtanvändning i nordvästra Estland 152 Riksbankens Jubileumsfond Noter Not 1. BELOPP I KSEK Utdelningar 2004 2003 102 819 12 925 89 077 21 377 115 744 110 454 2004 2003 80 917 24 722 68 3 602 74 861 29 104 1 644 12 576 109 309 118 185 2004 2003 Hyresintäkter Avskrivningar Återföring nedskrivning Övriga kostnader 37 897 -6 114 − -18 564 40 663 -6 083 47 000 -36 465 Summa 13 219 45 115 Aktier Hedgefonder Summa Not 2. Ränteintäkter Obligationer Certifikat Valutaterminer Bank Summa Not 3. Resultat fastigheter Av fastighetsintäkterna utgör 2 013 (2 276) en beräknad internhyra för stiftelsens egna lokaler. De räntekostnader på 1 485 (2 708) som redovisas i resultaträkningen avser lån mot säkerhet i stiftelsens fastigheter. Se även not 13 och 14. Not 4. Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument 2004 2003 Realisationsresultat obligationer Realisationsresultat aktier Återföring nedskrivning aktier Nedskrivning aktier Realisationsresultat hedgefonder Återföring nedskrivning hedgefonder 68 221 39 356 345 955 -165 115 4 658 − 56 313 -346 287 1 078 944 -345 955 2 745 75 Summa 293 075 445 835 Årsredovisning Not 5. Not 6. Not 7. Valutakursresultat m.m. 2004 2003 Ej utnyttjade anslag Valutakursresultat orealiserat Valutakursresultat valutateminer Återföring nedskrivning valutaterminer Nedskrivning valutaterminer Restitution av skatt Övrigt 995 -761 11 242 60 − -90 − 2 877 -5 986 11 534 − -60 408 1 Summa 11 446 8 774 2004 2003 Depåavgift Förvaltningsarvoden Övriga finansiella kostnader 552 − 1 532 355 328 1 255 Summa 2 084 1 938 Finansiella kostnader Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Löner och andra ersättningar Styrelse och verkställande direktör Övriga anställda Upplupna löner Summa Sociala kostnader − varav pensionskostnader 2004 2003 2 269 7 994 4 2 512 6 024 10 10 267 8 546 7 743 3 572 6 872 3 323 Av pensionskostnader avser 654 (658) styrelse och verkställande direktör. Not 8. Medelantal anställda 2004 2003 Kvinnor Män 6 8 6 7 Summa 14 13 153 154 Riksbankens Jubileumsfond Not 9. Sjukfrånvaro* 2004 KORTTIDSFRÅNVARO LÅNGTIDSFRÅNVARO Kvinnor Män 0,65% 0,00% 0,00% 0,00% Summa 0,29% 0,00% * I enlighet med Årsredovisningslagen skall uppdelning i åldersgrupper ej ske om dessa grupper omfattar färre än 10 anställda. Detta har medfört att ingen åldersuppdelning harar skett. Sjukfrånvaron anges i procent av gruppens totala arbetstid. Not 10. Ersättning till revisorer 2004 2003 Öhrlings PricewaterhouseCoopers (internrevision och rådgivning) Riksrevisionen (extern revision) 185 321 215 − Summa 506 215 2004 2003 FÖRÄNDRING 297 475 84 593 624 158 36 139 290 861 97 656 369 335 40 459 6 614 -13 063 254 823 -4 320 1 042 365 798 311 244 054 Not 11. Förändring av ej realiserade vinster Fastigheter Obligationer Aktier Hedgefonder Summa Not 12. Avsättning för bevarande av realvärden Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex år 2004 uppgår till 279,2. Motsvarande indexvärde för år 2003 är 278,1. Mellan år 2003 och år 2004 ökade således konsumentprisindex med 0,4%. Det uppindexerade reala stiftelsekapitalet (bundet eget kapital) skall därför ökas med 2 372 346 x 0,004 = 9 490 medan Kulturvetenskapliga donationen (fritt eget kapital) ökas med 1 715 539 x 0,004 = 6 862. Se vidare not 21 och 22. Årsredovisning Not 13. Fastigheter BOKFÖRT VÄRDE Styrpinnen 23, Stockholm Claus Mortensen 24, Malmö Brännaren 7, Stockholm Kampsången 4, Stockholm Sländan 2, Stockholm Trädlärkan 2, Stockholm Rekryten 6, Stockholm Snöklockan 1, Stockholm Jasminen 4, Stockholm Apelträdet 5, Stockholm Hjorten 17, Stockholm Sånglärkan 12, Stockholm Summa Fastigheterna ägs till 100%. MARKNADSVÄRDE 77 473 75 226 15 517 10 611 7 732 14 435 24 767 21 424 14 525 13 949 16 698 39 168 79 000 94 000 47 000 37 000 36 000 25 000 81 000 59 000 37 000 31 000 58 000 45 000 331 525 629 000 155 156 Riksbankens Jubileumsfond Not 14. Fastigheter 2004 2003 305 718 − 302 618 3 100 305 718 305 718 -59 307 -6 114 -53 224 -6 083 -65 421 -59 307 Ingående nedskrivningar Återföring nedskrivning Styrpinnen 23 -29 800 − -62 700 32 900 Utg. ackumulerade nedskrivningar -29 800 -29 800 Mark Ingående anskaffningsvärden 135 128 135 128 135 128 135 128 Ingående nedskrivningar Återföring nedskrivning Styrpinnen 23 -14 100 − -28 200 14 100 Utg. ackumulerade nedskrivningar -14 100 -14 100 Utg. restvärden enligt plan byggnader och mark 331 525 337 639 Taxeringsvärden, byggnader Taxeringsvärden, mark 224 379 235 755 312 520 174 775 Byggnader Ingående anskaffningsvärden Årets investeringar Utg. ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utg. ackumulerade avskrivningar Utg. ackumulerade anskaffningsvärden Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 13. Se även not 3. Årsredovisning Not 15. Inventarier 2004 2003 Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljningar och utrangeringar 3 539 605 -644 3 482 57 − Utg. ackumulerade anskaffningsvärden 3 500 3 539 Ingående avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar -3 167 557 -333 -2 803 − -364 Utg. ackumulerade avskrivningar -2 943 -3 167 557 372 Utg. restvärden enligt plan Not 16. Obligationer FÖRFALLOÅR NOMINELLT VÄRDE Svenska nominalränteobligationer 2005 100 000 2006 464 000 2007 240 000 2008 191 000 2009 232 000 2011 50 000 2015 122 000 2020 40 000 Summa Svenska realränteobligationer 2008 152 000 2015 75 000 2020 35 000 2028 36 000 Summa Summa obligationer BOKFÖRT VÄRDE MARKNADSVÄRDE 98 812 477 962 251 273 206 584 245 171 52 477 122 543 40 310 101 844 481 147 256 932 208 632 252 716 54 670 126 902 43 731 1 495 132 1 526 573 176 233 77 519 32 840 42 807 189 453 93 813 50 254 49 031 329 399 382 551 1 824 531 1 909 124 157 158 Riksbankens Jubileumsfond Not 17. Aktier SVENSKA AKTIER Ainax Alfa Laval Assa Abloy B AstraZeneca SDB Atlas Copco A Autoliv SDB Axfood Axis Ballingslöv Bergman & Beving B Biotage A Boliden Capio Cardo Electrolux B Elekta B Eniro Ericsson B FöreningsSparbanken A G&L Beijer Gambro B Getinge Industrier B Hennes & Mauritz B Holmen B Hufvudstaden A Industrivärden C Investor B Kinnevik B Lagercrantz Group B Medivir B Mekonomen B MTG B Nobia Nokia SDB Nordea Observer Sandvik SCA B Scania B SEB A Securitas B Skandia Skanska B ANTAL BOKFÖRT VÄRDE MARKNADSVÄRDE 29 032 150 000 450 000 350 000 210 000 6 619 16 125 51 075 84 525 36 983 7 722 16 125 51 075 84 525 63 000 50 000 120 000 415 000 80 000 640 000 207 800 375 000 140 000 50 000 350 000 52 000 94 445 12 100 000 550 000 200 000 400 000 500 000 775 000 70 000 400 000 200 000 1 100 000 12 838 18 762 5 387 5 120 24 959 2 026 10 650 10 077 9 139 49 065 5 206 5 794 242 242 64 441 13 420 25 798 33 117 143 801 15 838 11 268 17 595 92 950 15 900 27 000 7 470 7 840 48 640 2 026 10 650 11 060 9 525 53 200 9 958 6 422 256 520 91 025 26 600 37 300 41 375 179 412 16 100 19 040 30 700 92 950 210 000 650 000 70 000 60 000 75 200 175 000 70 000 2 800 000 361 520 175 000 330 000 300 000 650 000 350 000 1 100 000 400 000 11 082 14 170 6 405 3 328 12 123 10 493 7 315 119 947 12 653 37 342 82 950 56 547 55 904 34 156 36 410 27 887 14 858 14 170 6 405 11 820 13 611 19 250 7 315 187 600 12 653 46 900 93 555 78 900 83 525 39 900 36 410 31 900 Årsredovisning SVENSKA AKTIER SKF B SSAB B Svedbergs Svenska Handelsbanken A Tele 2 B Telelogic TeliaSonera Teligent Teligent BTA 20050120 Transcom Worldwide SDB B Trelleborg B WM-Data B Volvo B ANTAL BOKFÖRT VÄRDE MARKNADSVÄRDE 150 000 100 000 70 000 725 000 190 000 38 882 10 075 6 352 96 419 49 590 44 400 15 650 10 290 125 425 49 590 600 000 4 000 000 146 800 29 360 447 000 100 000 850 000 400 000 9 420 136 274 3 499 323 13 967 10 074 12 240 59 548 9 420 159 200 4 228 846 15 958 11 300 12 240 105 400 1 990 195 2 485 879 ANTAL BOKFÖRT VÄRDE MARKNADSVÄRDE 200 000 155 000 40 383 28 364 27 923 20 491 30 538 28 465 20 590 35 000 1 200 000 9 287 21 433 15 727 21 511 200 000 30 000 210 200 323 238 100 000 20 395 17 244 12 915 3 880 9 594 20 972 30 267 13 620 3 880 12 417 450 000 90 000 50 000 60 000 75 000 75 000 20 000 175 000 22 850 30 000 45 588 14 765 9 412 36 792 14 832 39 797 9 827 28 573 18 276 38 444 46 497 14 765 10 630 36 792 16 487 39 797 13 437 30 985 28 044 43 506 Summa svenska aktier UTLÄNDSKA AKTIER Belgien Dexia Fortis KBC Danmark DSV Group 4 Securicor Finland Nokia Nokian Renkaat Sponda Tecnomen Uponor Frankrike Alcatel Axa Cap Gemini Danone France Telecom Sanofi Aventis Société Générale Suez Technip Total 159 160 Riksbankens Jubileumsfond UTLÄNDSKA AKTIER ANTAL BOKFÖRT VÄRDE MARKNADSVÄRDE Veolia Environnement Grekland Coca-Cola Hellenic Bottling OPAP Holland 125 000 27 798 30 039 90 000 50 000 14 603 6 553 14 603 9 187 Equant ING Groep Royal Dutch VNU Italien Bulgari Enel ENI Saipem Unicredito Italiano Norge Norsk Hydro Prosafe Yara International Portugal Portugal Telecom Schweiz Adecco CS Group Novartis Richemont Roche Zurich Financial Spanien Acerinox BBVA Inditex Telefonica Telefonica Moviles Storbritannien AstraZeneca Boots Compass Group Dignity Hilton Lloyds TSB LogicaCMG 190 844 150 000 50 000 75 000 6 544 22 305 19 000 14 707 6 544 30 132 19 109 14 707 200 000 275 000 180 000 300 000 625 000 14 438 16 267 23 690 19 137 23 803 16 406 17 945 29 921 23 954 23 858 50 000 90 150 170 000 23 004 15 075 14 104 26 092 16 174 14 832 250 000 20 530 20 530 59 000 90 000 90 000 70 000 37 000 13 000 19 709 24 437 29 638 13 880 28 261 14 382 19 709 25 102 30 091 15 460 28 261 14 382 140 000 250 000 61 355 112 000 275 000 11 740 21 527 11 227 13 309 22 515 14 921 29 441 12 015 14 008 22 980 80 000 150 000 750 000 200 000 625 000 500 000 300 000 19 280 12 545 23 563 6 749 22 161 27 763 7 377 19 280 12 545 23 563 8 255 22 686 30 173 7 377 Årsredovisning UTLÄNDSKA AKTIER Not 18. ANTAL BOKFÖRT VÄRDE MARKNADSVÄRDE Morrison Supermarkets Punch Taverns Reckitt Benckiser Rexam Rio Tinto 550 000 200 000 75 000 361 758 50 000 14 525 13 223 14 368 20 251 9 625 14 525 17 619 15 061 21 208 9 779 Sage Serco Shire Pharmaceuticals Smith & Nephew Standard Chartered Vodafone Tyskland Depfa Bank E.ON Fresenius Medical Care Heidelberger Druckmaschinen Lufthansa Munich Re Rational RWE SAP Stada 200 000 400 000 140 790 400 000 125 000 500 000 5 161 12 248 9 825 25 676 15 446 8 261 5 161 12 248 9 825 27 201 15 446 9 011 125 000 50 000 25 000 46 000 75 000 17 500 10 000 50 000 15 000 84 000 13 160 22 877 12 803 10 378 6 808 14 284 4 464 16 477 17 787 11 474 13 931 30 258 13 358 10 378 7 140 14 284 6 178 18 364 17 787 15 077 Summa utländska aktier 1 318 574 1 447 048 Summa aktier totalt 3 308 769 3 932 927 ANTAL ANDELAR BOKFÖRT VÄRDE MARKNADSVÄRDE 382 41 416 57 222 38 312 797 52 471 50 000 94 731 50 000 28 586 68 107 53 474 105 557 55 009 29 780 275 788 311 927 Hedgefonder Eikos Helios Nektar Tanglin Zenit Summa hedgefonder 161 106 Politiskt ledarskap och hälsa – betydelsen av moraliserande, tvång och auktoritetstro för barns överlevnad 164 Riksbankens Jubileumsfond Not 19. Övriga kortfristiga fordringar Hyresfordringar m m Skattefordran Momsfordran Sålda ej betalda värdepapper Övrigt Summa Not 20. Not 21. 2004 2003 78 531 − 248 981 400 243 250 368 64 424 430 249 990 65 715 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2004 2003 Upplupna räntor Förutbetalda kostnader Upplupen intäkt 44 881 762 − 40 566 773 408 Summa 45 643 41 747 Eget kapital, bokfört värde BUNDET EGET KAPITAL * FRITT EGET KAPITAL KULTURVETENSKAPLIGA DON. Eget kapital 2003-12-31 Avsättning för bevarande av donationernas realvärde Årets resultat Beviljade forskningsmedel 2 372 346 Eget kapital 2004-12-31 2 381 836 * JUBILEUMSDONATIONEN OCH ERIK RÖNNBERGS DONATIONER 9 490 1 715 539 6 862 1 722 401 EGET KAPITAL BALANSERAT RESULTAT 2 077 679 6 165 564 -16 352 513 778 -252 981 513 778 -252 981 2 322 124 6 426 361 Årsredovisning Not 22. Eget kapital, marknadsvärde BUNDET EGET KAPITAL * FRITT EGET KAPITAL KULTURVETENSKAPLIGA DON. EGET KAPITAL BALANSERAT RESULTAT Eget kapital 2003-12-31 Avsättning för bevarande av donationernas realvärde Förändring av eget kapital till marknadsvärde Beviljade forskningsmedel 2 372 346 1 715 539 2 875 990 9 490 6 862 -16 352 Eget kapital 2004-12-31 2 381 836 1 722 401 6 963 875 757 832 -252 981 757 832 -252 981 3 364 489 7 468 726 * JUBILEUMSDONATIONEN OCH ERIK RÖNNBERGS DONATIONER Not 23. Valutaterminer KÖPT/SÅLD VALUTA NOMINELLT BELOPP MARKNADSVÄRDE SEK/CHF 17 832 100 126 43 106 13 281 313 864 1 066 151 41 516 188 064 88 621 5 491 582 -1 409 -319 19 32 358 188 637 11 634 14 248 167 -822 219 17 744 913 847 FÖRFALLOMÅNAD 2005-01 SEK/EUR SEK/GBP SEK/NOK FÖRFALLOMÅNAD 2005-02 SEK/CHF SEK/EUR SEK/GBP SEK/NOK FÖRFALLOMÅNAD 2005-03 SEK/CHF SEK/EUR SEK/GBP SEK/NOK Summa valutaterminer BOKFÖRT VÄRDE ENLIGT LÄGSTA VÄRDETS PRINCIP ÄR O. 165 166 Riksbankens Jubileumsfond Not 24. Övriga kortfristiga skulder Personalens källskatt Köpta ej betalda värdepapper Deposition av hyra Momsskuld Förvaltning av medel från Vetenskapsrådet Förvaltning av medel från riksdagen Förvaltning av medel från Sida Förvaltning av medel från Stiftelsen framtidens kultur Förvaltning av medel för stiftelseprojekt 2004 Summa Not 25. 2004 2003 658 267 056 − 6 25 28 106 65 − 942 16 896 24 − 448 135 − − 1 300 267 944 19 745 2004 2003 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Sociala avgifter Intjänade ej uttagna semesterdagar Särskild löneskatt på pensionsförsäkringspremier Upplupna löner Upplupna räntor Förutbetald hyresintäkt Övrigt, fastigheter Övriga upplupna kostnader 552 756 878 500 833 588 707 3 480 889 200 778 1 457 246 3 143 711 63 Summa 8 005 7 776 Den ekonomiska förvaltningen Not 26. Ställda säkerheter 2004 2003 För egna avsättningar och skulder Avseende skuld för inteckningslån och derivathandel Fastighetsinteckningar Pantsatt obligation för derivathandel nom värde 90 611 − 67 914 18 861 Summa 90 611 86 775 2004 2003 133 631 118 640 109 1490 169 920 540 540 170 170 252 981 279 779 Not 27. Beviljade medel till forskning Medel från Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric Svenssons fond Medel från Kulturvetenskapliga donationen Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren Summa För mer detaljerad information se avsnittet "Nya forskningsprojekt år 2004" (sid 81ff.) samt avsnittet "Statistiska uppgifter om beviljade medel till forskning" (sid 123ff). 167 168 Riksbankens Jubileumsfond stockholm den 7 februari 2005 Eva Österberg Ordförande Majléne Westerlund Panke Vice ordförande Per Bill Johan Bygge Christina Garsten Hans Hoff Lennart Kollmats Mats Larsson Lars Lilja Rutger Lindahl Kajsa Lindståhl Siw Wittgren-Ahl Dan Brändström Verkställande direktör riksrevisionens revisionsberättelse har avgivits den 15 februari 2005 Lennart Grufberg Kerstin Jönsson Årsredovisning Revisionsberättelse för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Riksrevisionen har granskat Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds årsredovisning, beslutad av styrelsen 2005-02-07, för räkenskapsåret 2004. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Det är Riksrevisionens ansvar att enligt god revisionssed granska stiftelsens årsredovisning i syfte att bedöma om redovisningen och underliggande redovisning är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande samt om ledningens förvaltning följer tillämpliga föreskrifter och särskilda beslut. Revisionen har utförts enligt god revisionssed. Detta innebär att revisionen har planerats och genomförts i syfte att erhålla rimlig grund för att bedöma huruvida årsredovisningen är rättvisande. Granskningen har sålunda avsett ett urval av väsentliga transaktioner och förvaltningsbeslut. Genomförd revision har gett en rimlig grund för nedanstående uttalande. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed. Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Riksrevisor Lennart Grufberg har beslutat i detta ärende. Revisionsdirektör Kerstin Jönsson har varit föredragande. Lennart Grufberg Kerstin Jönsson 169 170 Riksbankens Jubileumsfond Revisionsutlåtande Vi har i egenskap av internrevisorer granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond för år 2004. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om ledamoten på annat sätt handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. stockholm den 15 februari 2005 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Ulrika Granholm Dahl auktoriserad revisor 97 Orsaker till olikheter i beteende, personlighet och anpassning 172 Riksbankens Jubileumsfond donationernas marknadsvärde BELOPP I KSEK De medel som Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond förvaltar härrör från fem olika donationer. • Donation från Sveriges riksbank för att främja och understödja vetenskaplig forskning (Jubileumsdonationen) • Nils-Eric Svenssons fond • Kulturvetenskapliga donationen • Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar • Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren (För en mer utförlig beskrivning av ändamålen för de olika donationerna hänvisas till avsnittet ”Den forskningsstödjande verksamheten”). Samtliga medel som donerats till Riksbankens Jubileumsfond samförvaltas. Avkastningen från de olika donationerna skall emellertid gå till olika ändamål. Stiftelsens totala avkastning på förvaltade medel måste därför fördelas på de olika donationerna. Vid ingången av år 2004 var marknadsvärdet för de olika donationerna följande: 1. Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric Svenssons fond 2. Kulturvetenskapliga donationen 3. Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar 4. Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren totalt eget kapital till marknadsvärde 2003-12-31 4 722 410 (67,8130%) 2 221 034 (31,8937%) 15 611 (0,2241%) 4 820 (0,0692%) 6 963 875 Den ekonomiska förvaltningen Riksbankens Jubileumsfonds totala avkastning år 2004 (bokföringsmässigt resultat + förändring av ej realiserade vinster = 513 778 + 244 054 = 757 832) skall proportioneras ut på de olika donationerna. 1. Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric Svenssons fond Ingående värde Andel av årets totala avkastning Årets anslag 4 722 410 513 909 -133 631 marknadsvärde 2004-12-31 5 102 688 Anslagen från Nils-Eric Svenssons fond har inte någon direkt koppling till avkastningen på förvaltade medel. Styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond har förbundit sig att se till att anslagen per år kan uppgå till ett visst belopp, som för år 2003 är 300. Donationen skall anses vara förbrukad vid utgången av år 2015. I denna sammanställning har därför Nils-Eric Svenssons fond slagits ihop med Jubileumsdonationen. 2. Kulturvetenskapliga donationen Ingående värde Andel av årets totala avkastning Årets anslag 2 221 034 241 701 -118 640 marknadsvärde 2004-12-31 2 344 095 3. Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar Ingående värde Andel av årets totala avkastning Årets anslag 15 611 1 698 -540 marknadsvärde 2004-12-31 16 769 4. Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren Ingående värde Andel av årets totala avkastning Årets anslag 4 820 524 –170 marknadsvärde 2004-12-31 5 174 totalt eget kapital till marknadsvärde 2004-12-31 7 468 726 173 93 Mathias Spihler: Verksamheten som arkitekt 1670–1690 Riksbankens Jubileumsfond Stiftelsens publikationer Forskningsöversikter och dokumentation från symposier, konferenser m.m. anordnade av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond publiceras antingen i en skriftserie eller som fristående publikationer. Upplysningar om publikationernas innehåll liksom uppgift om beställningsadresser lämnas gärna av personalen vid stiftelsens kansli. I skriftserien har under åren 1977–1989 utkommit 36 volymer. Sedan 1990 har följande böcker publicerats: Forskning i ett föränderligt samhälle. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 1965–1990. Utg. av Kjell Härnqvist och Nils-Eric Svensson, Gidlunds Bokförlag (1990) Swedish Research in a Changing Society. The Bank of Sweden Tercentenary Foundation 1965–1990. Edited by Kjell Härnqvist and Nils-Eric Svensson, Gidlunds Bokförlag (1990) Riksdagen inifrån. Tolv riksdagsledamöters hågkomster, erfarenheter och lärdomar. Red. Nils Stjernquist, Gidlunds Bokförlag (1991) Att åldras. Rapport från ett symposium om forskning kring åldrande och åldrandets sjukdomar. Red. Bengt Pernow, Gidlunds Bokförlag (1992) Riksdagen genom tiderna. H. Schück, G. Rystad, M. F. Metcalf, S. Carlsson & N. Stjernquist, Andra upplagan (1992) Europa – historiens återkomst. Utg. Sven Tägil, Gidlunds Bokförlag (1992) Research Funding and Quality Assurance. A symposium in honorem Nils-Eric Svensson. Gidlunds Bokförlag (1993) Bengt Wieslander: The Parliamentary Ombudsman in Sweden. Gidlunds Bokförlag (1994) Bengt Wieslander: JO-ämbetet i Sverige. Gidlunds Bokförlag (1995) Parlamentarismen i de nordiska länderna. En egen modell? Red. Nils Stjernquist, Gidlunds Bokförlag (1995) Liv. Verk. Tid. Till biografiskrivandets renässans. Boken utgiven i samarbete med Kungl. Musikaliska Akademien (Skriftserie nr 82). Tabergs tryckeri AB (1995) In the Eye of the Beholder: Opinions on Welfare and Justice in a Comparative Perspective. Red. Stefan Svallfors, RJ i samarbete med Impello, Umeå (1995) Riksdagsutskotten inifrån. Tretton ledamöters hågkomster. Red. Lars Gustafsson. Gidlunds Bokförlag (1996) Björn von Sydow: Parlamentarismen i Sverige. Utveckling och utformning till 1945. Gidlunds förlag (1997) War Experience, Self-Image and National Identity. The Second World War as Myth and History. Utg. Stig Ekman, Gidlunds förlag (1997) Trying to Make Democracy Work. The Nordic Parliaments and the European Union. Utg. Matti Wiberg, Gidlunds förlag (1997) Forskningens roll i offensiv kulturarvsvård. Rapport från ett seminarium 14 november 1996. Gidlunds förlag (1997) Promoting Cultural Research for Human Development. Rapport från seminarier arrangerade av RJ inom ramen för The Intergovernmental Conference on Cultural Policies for Development “The Power of Culture” in Stockholm 30 March –2 April 1998. Red. CarlJohan Kleberg, Gidlunds förlag (1998) Arkitekturforskning med betydelse för konst och gestaltning – inventering och kommentarer. Björn Linn, Jan Ahlin och Gunilla Enhörning. Utgiven av Chalmers Tekniska Högskolan och RJ, Teknolog Tryck (1998) Kulturarvet, museerna och forskningen. Rapport från en konferens 13–14 november 1997. Red. Annika Alzén & Magdalena Hillström, Gidlunds förlag (1999) Konkursinstitutets betydelse i svensk ekonomi. Red. Karl Gratzer & Hans Sjögren, Gidlunds förlag (1999) Globalisering, ideologi och nationell politik. Red. Håkan Holmberg, Gidlunds förlag (1999) 175 176 Riksbankens Jubileumsfond Kultur och kreativitet i lärarutbildningen. Rapport från två seminarier. Red. Egon Hemlin, Gidlunds förlag (1999) Den vackra nyttan. Om hemslöjd i Sverige. Red. Gunilla Lundahl, Gidlunds förlag (1999) Vetenskapsbärarna. Naturvetenskapen i det svenska samhället 1880–1950. Red. Sven Widmalm, Gidlunds förlag (1999) Magnus Isberg: Riksdagsledamoten i sin partigrupp. 52 riksdagsveteraners erfarenheter av partigruppernas arbetssätt och inflytande. Gidlunds förlag (1999) Jan Johansson: Hur blir man riksdagsledamot? En undersökning av makt och inflytande i partiernas nomineringsprocesser. Gidlunds förlag (1999) Den representativa demokratins framtid. Seminarium vid Umeå universitet 18 oktober 1999. Gidlunds förlag (2000) Musik, Medier, Mångkultur – förändringar i svenska musiklandskap. Dan Lundberg, Krister Malm, Owe Ronström. Gidlunds förlag (2000) Ekonomisk brottslighet och nationalstatens kontrollmakt. Red. Leif Appelgren & Hans Sjögren, Gidlunds förlag (2001) Förståelse och inlevelse i lärandet. Rapport från ett seminarium om konstens och kulturens roll i skola och lärarutbildning. Red. Egon Hemlin, Gidlunds förlag (2001) Björn Hettne: Kultur – Säkerhet – Hållbar samhällsutveckling. Områdesgruppen för forskning om kultur, säkerhet, hållbar samhällsutveckling. Gidlunds förlag (2001) Staden, husen och tiden. Rapport från seminarieserien Staden – allas rum, samt reflektioner om stadens egenart. Red. Björn Linn, Gunilla Enhörning och Hans Fog (2001) Europe. The Return of History. Red. Sven Tägil, Nordic Academic Press (2001) Tage Erlander: Dagböcker 1945–1949. Utg. Sven Erlander, Gidlunds förlag (2001) Tage Erlander: Dagböcker 1950–1951. Utg. Sven Erlander, Gidlunds förlag (2001) Rösträtten 80 år. Forskarantologi. Red. Christer Jönsson, Svensk Information (2001) När Tage Erlander styrde landet. Rapport från ett seminarium i Riksdagshuset 19 september 2001. Red. Leif Andersson, Gidlunds förlag (2002) Tage Erlander: Dagböcker 1952. Utg. Sven Erlander, Gidlunds förlag (2002) Colin Mercer: Towards Cultural Citizenship. Tools for Cultural Policy and Development. Gidlunds förlag (2002) Creative Europe. On Governance and Management of Artistic Creativity in Europe. An ERICarts Report presented to the Network of European Foundations for Innovative Cooperation (NEF). Red. Danielle Cliche, Ritva Mitchell, Andreas Wiesand, European Research Institute for Comparative Cultural Policy and the Arts (ERICarts) (2002) Björn Hettne: Culture, security and sustainable social development. Sector Committee for Research on Culture, Security and Sustainable Social Development. Gidlunds förlag (2003) Tage Erlander: Dagböcker 1953. Utg. Sven Erlander, Gidlunds förlag (2003) Kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling efter 11 september. Red. Fredrik Lundmark, Gidlunds förlag (2003) Bertil Fiskesjö: Talmannen i den svenska riksdagen. Gidlunds förlag (2003) Culture, Security and Sustainable Social Development after September 11. Red. Fredrik Lundmark, Gidlunds förlag (2004) Forskning Reflektion Utveckling. Högskolans konstnärliga institutioner och vägvalet inför framtiden. Rapport från ett seminarium i Sigtuna 13–14 maj 2004. Red. Henrik Karlsson, Vetenskapsrådet (2004) Anna Lindh Programme on Conflict Prevention. Developing a Culture of Conflict Prevention. Red. Anders Mellbourn, Gidlunds förlag (2004) Tage Erlander: Dagböcker 1954. Utg. Sven Erlander, Gidlunds förlag (2004) Hinc robur et securitas? En forskningsstiftelses handel och vandel. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 1989–2003. Red. Margareta Bertilsson, Thorsten Nybom, Francis Sejersted, Bengt Stenlund, Gidlunds förlag (2004) Talmannens roll och förändring: Från Henry Allard till Birgitta Dahl. Red. Kerstin Stigmark, Gidlunds förlag (2004) Riksbankens Jubileumsfond Riksbankens Jubileumsfond styrelse finanskommitté 1 november 2004–31 oktober 2005 Direktör Johan Bygge (ordförande) Direktör Kajsa Lindståhl Direktör Hans Ola Meyer Ledamöter Professor Eva Österberg, ordförande Riksdagsledamot Majléne Westerlund Panke (s), vice ordförande Docent Christina Garsten Professor Mats Larsson Professor Rutger Lindahl Direktör Johan Bygge Direktör Kajsa Lindståhl Riksdagsledamot Per Bill (m) Riksdagsledamot Hans Hoff (s) Riksdagsledamot Lennart Kollmats (fp) Riksdagsledamot Lars Lilja (s) Riksdagsledamot Siw Wittgren-Ahl (s) Suppleanter Professor Eva Haettner Aurelius Riksdagsledamot Ronny Olander (s) Professor Erland Hjelmquist Professor Margareta Ihse Docent Kristina Ståhl Riksdagsledamot Anne-Marie Pålsson (m) Riksdagsledamot Agneta Gille (s) Riksdagsledamot Yvonne Ångström (fp) Riksdagsledamot Christina Nenes (s) Riksdagsledamot Börje Vestlund (s) arbetsutskott Professor Eva Österberg (ordförande) Riksdagsledamot Majléne Westerlund Panke Direktör Johan Bygge revisorer Riksrevisionen är stiftelsens externa revisorer enligt lagen (2003-07-01) då riksdagens revisorer ersattes av Riksrevisionen. Av styrelsen i enlighet med stiftelsens stadgar utsedda revisorer är Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Huvudansvarig: Auktoriserad revisor Ulrika Granholm Dahl. beredningsgrupper 2004–2005 Beredningsgrupp 1 Professor Mats Larsson, Ekonomisk historia, Uppsala universitet (ordförande) Professor Claes Göran Alvstam, Kulturgeografi, Göteborgs universitet Professor Anders Björklund, Nationalekonomi, Stockholms universitet Professor Riitta Hjerppe, Ekonomisk historia, Helsingfors universitet Professor Margareta Ihse, Ekologisk geografi, Stockholms universitet Professor Bengt Jacobsson, Företagsekonomi, Södertörns högskola Professor Anne Loft, Företagsekonomi, Lunds universitet Professor Juni Palmgren, Matematisk statistik och försäkringsmatematik, Stockholms universitet Riksdagsledamot Hans Hoff Riksdagsledamot Anne-Marie Pålsson Riksdagsledamot Yvonne Ångström 177 178 Riksbankens Jubileumsfond Beredningsgrupp 2 Docent Christina Garsten, Socialantropologi, Stockholms universitet (ordförande) Professor Mats Ekholm, Pedagogik, Karlstads universitet Professor Erland Hjelmquist, Psykologi, Göteborgs universitet Professor Olli Kangas, Socialpolitik, Socialforskningsinstituttet i Köpenhamn Professor Michael Tåhlin, Sociologi, Stockholms universitet Professor Stig Wall, Epidemiologi och folkhälsovetenskap, Umeå universitet Riksdagsledamot Per Bill Riksdagsledamot Christina Nenes Riksdagsledamot Siw Wittgren-Ahl Beredningsgrupp 3 Professor Rutger Lindahl, Statsvetenskap, Göteborgs universitet (ordförande) Professor Björn Hettne, Freds- och utvecklingsforskning, Göteborgs universitet Professor Stig Arne Nohrstedt, Medie- och kommunikationsvetenskap, Örebro universitet Professor Eivind Smith, Offentlig rätt, Universitetet i Oslo Docent Kristina Ståhl, Finansrätt, Uppsala universitet Riksdagsledamot Lars Lilja Riksdagsledamot Börje Vestlund Beredningsgrupp 4 Professor Eva Hættner Aurelius, Litteraturvetenskap, Lunds universitet (ordförande) Professor Östen Dahl, Lingvistik, Stockholms universitet Professor Lars-Erik Edlund, Nordiska språk, Umeå universitet Professor Tomas Hall, Konstvetenskap, Stockholms universitet Professor Annegret Heitmann, Skandinavistik, Ludwig-Maximilians-Universität, München Professor Brynja Svane, Franska, Uppsala universitet Professor Gunnar Ternhag, Musikvetenskap, Högskolan Dalarna Riksdagsledamot Agneta Gille Riksdagsledamot Ronny Olander Beredningsgrupp 5 Professor Eva Österberg, Historia, Lunds universitet (ordförande) Professor Anders Andrén, Arkeologi, Stockholms universitet Professor Ella Johansson, Etnologi, HumboldtUniversität zu Berlin Professor Sven-Eric Liedman, Idé- och lärdomshistoria, Göteborgs universitet Professor Wlodek Rabinowicz, Filosofi, Lunds universitet Professor Turid Karlsen Seim, Nya testamentets exegetik, Universitetet i Oslo Professor David Westerlund, Religionshistoria, Södertörns högskola Riksdagsledamot Lennart Kollmats Riksdagsledamot Majléne Westerlund Panke Beredningsgrupp 6 (program och infrastrukturellt stöd) Professor Eva Österberg, Historia, Lunds universitet (ordförande) Docent Christina Garsten, Socialantropologi, Stockholms universitet Professor Eva Hættner Aurelius, Litteraturvetenskap, Lunds universitet Professor Annegret Heitmann, Skandinavistik, Ludwig-Maximilians-Universität Professor Mats Larsson, Ekonomisk historia, Uppsala universitet Professor Rutger Lindahl, Statsvetenskap, Göteborgs universitet Professor Turid Karlsen Seim, Nya testamentets exegetik, Universitetet i Oslo Professor Eivind Smith, Offentlig rätt, Universitetet i Oslo Riksdagsledamot Lennart Kollmats Riksdagsledamot Majléne Westerlund Panke Riksbankens Jubileumsfond områdesgrupper Områdesgruppen för forskning om kunskapssamhället Områdesgruppen för forskning om civilsamhället VD professor Dan Brändström (ordförande) Riksdagsledamot Beatrice Ask Professor Boel Berner Professor Lars Engwall Professor Peter Gärdenfors Professor Thorsten Nybom Rektor professor Ingegerd Palmér Professor Ulla Riis Professor Bo Rothstein Direktör Roger Svensson Professor Sverker Sörlin Riksdagsledamot Majléne Westerlund Panke Teologie doktor Kjell Blückert (sekreterare) Forskningsdirektör docent Mats Rolén (ordförande) Docent Erik Amnå Docent Christina Garsten F. kulturministern Bengt Göransson F. generalsekreteraren Marianne af Malmborg Riksdagsledamot Birgitta Ohlsson Vice riksbankschef Kristina Persson Professor Lars Svedberg Docent Håkan Thörn Docent Hans Westlund Docent Filip Wijkström Malin Gawell, BSc (sekreterare) Områdesgruppen för forskning om kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling Områdesgruppen för forskning om offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap VD professor Dan Brändström (ordförande) Rektor professor Göran Bexell Riksdagsledamot Berndt Ekholm Professor Björn Hettne Professor Alf Hornborg Professor Magnus Jerneck Enhetschef Lena Johansson Riksdagsledamot Göran Lennmarker Direktör Anders Mellbourn Professor Thorleif Pettersson Professor Birgitta Skarin Frykman Professor Peter Wallensteen Professor Mats Widgren Professor Lars-Olof Åhlberg Filosofie doktor Fredrik Lundmark (sekreterare) VD professor Dan Brändström (ordförande) Docent Shirin Ahlbäck Öberg Kommunalråd Acko Ankarberg Johansson Professor Gunnel Gustafsson Docent Ingalill Holmberg Professor Bengt Jacobsson Riksdagsledamot Sonia Karlsson Professor Inga Persson Professor Lennart Schön Landshövding Mats Svegfors Professor Daniel Tarschys Samhällspolitisk chef Gunnar Wetterberg Forskningssekreterare Kerstin Stigmark (sekreterare) 179 180 Riksbankens Jubileumsfond forskarskolor Forskarskola i moderna språk Professor Inge Jonsson (ordförande) Professor Lars Gunnar Andersson Professor Lennart Elmevik Professor Gunnel Engwall Professor Moira Linnarud Professor Inger Rosengren Professor Astrid Stedje Forskningsdirektör Mats Rolén (kontaktperson) Forskarskolan i matematik med ämnesdidaktisk inriktning Professor Hans Wallin (ordförande) Professor Mats Andersson Universitetsadjunkt Maria Bjerneby Häll Universitetslektor Gerd Brandell Universitetsadjunkt Ulla Dellien Universitetslektor Barbro Grevholm Universitetslektor Bengt Johansson Professor Mikael Passare Mellanstadielärare Karin Wallby Forskningssekreterare Anna-Lena Winberg (kontaktperson) The Swedish School of Advanced Asia Pacific Studies (SSAAPS) Professor Olof Ruin (ordförande) Professor Hans Blomqvist Dr Ida Nicolaisen Professor Thommy Svensson (koordinator) Professor Stein Tønnesson Professor Peter Wallensteen Forskningssekreterare Kjell Blückert (adjungerad) Direktör Roger Svensson (adjungerad) Malin Flobrink, STINT (sekreterare) Nordiska museets forskarskola för museianställda Docent Sten Rentzhog (ordförande) Styresman Christina Mattsson Professor Janken Myrdal Docent Mats Rolén Professor Birgitta Svensson Professor Eva Österberg Fil. dr Ulrich Lange (sekreterare och koordinator) Riksbankens Jubileumsfond kansli Telefon (växel): 08-50 62 64 00 Fax (växel): 08-50 62 64 31 Fax finansavdelning: 08-50 62 64 32 E-post: [email protected] Administration Håkan Lundmark Chefsförvaltare europeiska aktier 08-50 62 64 18 [email protected] Forskningavdelning Dan Brändström Verkställande direktör 08-50 62 64 02 [email protected] Mats Rolén Forskningsdirektör 08-50 62 64 17 [email protected] Christina Alm Controller 08-50 62 64 14 [email protected] Kjell Blückert Forskningssekreterare Beredningsgrupp 5 Infrastrukturellt stöd 08-50 62 64 22 [email protected] Margareta Bulér VD-sekreterare 08-50 62 64 01 [email protected] Elisabeth Hong Administrativ direktör 08-50 62 64 05 [email protected] Annsofi Lövgren Receptionist 08-50 62 64 09 [email protected] Finans- och ekonomiavdelning Björn Olsson Finansdirektör 08-50 62 64 03 [email protected] Fredrik Ahlin Finansanalytiker 08-50 62 64 06 [email protected] Patrik Hellgren Portföljförvaltare 08-50 62 64 16 [email protected] Fredrik Lundmark Forskningssekreterare Beredningsgrupp 3 Forskningsinitiering 08-50 62 64 21 [email protected] Kerstin Stigmark Forskningssekreterare Beredningsgrupp 1 Webbansvarig 08-50 62 64 07 [email protected] Maria Wikse Forskningssekreterare Beredningsgrupp 4 08-50 62 64 10 [email protected] Anna-Lena Winberg Forskningssekreterare Beredningsgrupp 2 Sekreterare i styrelsen 08-50 62 64 08 [email protected] 181 Riksbankens Jubileumsfond XL 1965 2oo5 40 skrivs med romerska siffror xl. Idag går associationerna i andra banor. Med rötterna bakåt och blicken framåt kommer Riksbankens Jubileumsfond att arrangera ett framtidsseminarium på Kulturhuset i Stockholm 7 oktober. 183 Bildtexter sid 6 Foto: Getty Images sid 10 Provkök, Hemmens Forskningsinstitut. Foto: Nordiska museet sid 23 Foto: Jens Lucking/Getty Images sid 35 Katun-ceremoni från muralmålning i Santa Rita, Belize sid 47 Notön. Foto: Sven-Gunnar Broström sid 56 Från Riksbankens Jubileumsfonds lokaler. Foto: Jonas Berggren sid 61 Den ammande skäggiga damen, 1631 (olja på duk) Jusepe de Ribera (lo Spagnoletto) 1590–1652, Hospital de Tavera, Toledo, Spanien, Bridgeman Art Library sid 68 Gärdesfest, tidigt 1970-tal. Foto Peter Gullers/Nordiska museet. sid 80 Foto: Alan Thornton/Getty Images sid 96 Margit Abenius. Foto: Berndt Klyvare/Bonniers Förlagsarkiv sid 108 Kung Oscar II sammankallar en urtima riksdag med anledning av unionskrisen mellan Sverige och Norge. Foto: Axel Malmström. Pressens bild sid 114 Foto: Marco Cristofori, Corbis sid 122 Julius Nyerere och Barbro Johansson. Svenska kyrkans missions arkiv. Foto: Lars Johansson (1962?) sid 126 Originalbrev på pergament (Riksarkivet), utfärdat i Rom den 5 augusti 1449 av den påvlige (under)penitentiarien Johannes Colp, som meddelade syndaförlåtelse till klerken (munken) Nanne Torbjörnsson Kärling i Skara stift. Foto: Svenskt Diplomatarium. sid 134 Dervischdans i Stockholms Stadshus. Foto: Martin Skoog sid 150 Dansande estlandssvenskar i traditionella dräkter. Litografi av H. Schlichting. Foto: Nordiska museet. sid 162 Matsalen i Maria folkskola, 1897. Foto: Stockholms Stadsmuseum sid 171 Foto: L. Clarke, Corbis sid 174 Ritning i Kungl. Bibliotekets sueciasamling som sannolikt har utförts av arkitekten Mathias Sphiler under 1670talet. Ericsberg i Stora Malms socken, Södermanland Grafisk form och bildredaktion Sandler Mergel, www.sandler.se · Tryck och repro I & N Grafisk kommunikation