7.3.1 Revingefältet

7 Beskrivning och analys
Några av de dryga 1000-talet nötdjur som strövar fritt på Revingefältet
7.3.1 Revingefältet
Naturförhållanden
Revingefältet består huvudsakligen av sandig, f.d.
åkermark som hålls öppen av stora beteshjordar med
nötkreatur i ranchdrift. Den nordöstra delen av övningsfältet, norr om Silvåkra by, ingår inte i betesdriften och enda hävden är det slitage som övningsverksamheten bidrar med. Terrängen är flack till svagt
kuperad med Krankesjön i den norra delen av området. Övningsområdet avgränsas av Kävlingeån i norr
och i öster följer Klingavälsån delar av östra gränsen. Totalt är fältet ca 7,5 kilometer från nord till syd
och ungefär lika långt i öst-västlig riktning.
År 1823 flyttades Södra Skånska infanterirege-mentets mötesplats från Veberöd till Tvedöra där övningsverksamhet sedan bedrevs fram till 1887 då verksamheten flyttades till nuvarande läge vid Revingehed. Det var ett ursprungligen ett 107 ha stort område som utökades till 860 ha på 1940-talet och till ca
4000 ha på 1960-talet till. Genom ytterligare markinköp omfattar övningsfältet nu närmare 4500 ha.
I området finns ett flertal kärr och småvatten. Söder
om Silvåkra by ligger f.d. Silvåkra sjö som idag är ett
kärrområde. Söder om kasernområdet i Revinge finns
172
f.d. Fönesjön som numera är nästan helt igenväxt.
Betesmarkerna på övningsfältet har artrika vegetationstyper där det funnits ängs- och betesmarker kontinuerligt men även på torra marker där det före 1960talet var åkermark har det utvecklats en mycket artrik flora och fauna. Skog förekommer främst söder
och norr om Krankesjön samt som dungar i landskapet t ex vid Ö. Tvet, Vaselund och Prästaskogen i
öster. Det mesta av skogsmarken är tallskog men
det finns även äldre lövskog vid Stensoffa, Silvåkragården och V. Tvet. Inom kasernområdet växer
många ekar varav flera är gamla och vidkroniga.
Delar av övningsfältet är undantaget från övningsverksamhet och används istället för t.ex. höproduktion åt ranchdriften.
Landskapsekologi
Tack vare att större delen av området betas skapas
unika möjligheter för betesfloran och faunan att sprida sig i området. Pansarfordonens erosion skapar
långa stråk av sandmiljöer där de specialiserade arterna kan sprida sig. Omfattningen av betestryck i
kombination med övningsslitage är viktigt för att
många av de sällsynta arterna skall kunna överleva.
7.3 Vombsänkan
Kulturmiljövärden
Innan den agrara revolutionen och skiftena vid 1800talets början, fanns bebyggelsen främst samlad i de
båda byarna Silvåkra och Revinge. Några ensamgårdar fanns vid t.ex. Abusa, Skrivaremöllan och V.
Tvet. Dessutom fanns ett mindre antal torp, t.ex. Risehus, Stigsåkrahus och Ekerödshus på Silvåkra bys
marker. Silvåkra by är utpekat som riksintresse för
kulturmiljövården med sin välbevarade bymiljö, byns
läge i landskapet och kringliggande (f.d. odlings- och)
betesmarker. Vid Revinge etablerades i början av
1900-talet egnahemsrörelse med mindre jordbruk som
dock har försvunnit till största delen. Banvallarna efter de nedlagda järnvägarna är viktiga spår efter järnvägsepoken. Den militära närvaron i området är gammal och den äldre övningsplatsen vid Tvedöra samt
de äldsta delarna av Revingehed har stora kulturhistoriska värden. Gårdsbebyggelsen har bevarats på
ett ålderdomligt sätt eftersom dess funktion upphörde då militären tog över området. Samtidigt har många
byggnader rivits för att ge plats åt övningsverksamhet. På övningsfältet finns närmare 100 fritidshus där
många är från tiden före 1960 och har ett kulturhistoriskt värde.
Delar av kasernområdet är förklarat som byggnadsminne för sitt höga kulturhistoriska värde. På fältet
förekommer också en hel del fornlämningar som i
flera fall är markerade för att inte skadas av pansarfordonen. Främst rör det sig om stenåldersboplatser.
Landskapsbild
Revingefältet har en mycket tilltalande landskapsbild
med de stora öppna betesmarkerna omväxlande med
trädridåer, dungar och skogspartier, boskapshjordarna som strövar fritt, utblickar över sjöar och kärrmarker, gamla gårdar och bymiljöer. Nya störande
inslag saknas nästan helt och hela landskapet ger ett
ålderdomligt intryck.
Friluftsliv
Revingefältet utgör ett viktigt regionalt frilufts- och
rekreationsområde. Många naturintresserade söker
sig hit för bl.a. fågelskådning och det finns två fågeltorn vid Krankesjön. Det öppna beteslandskapet utnyttjas för hästridning och några gånger per år anordnas större ridtävlingar, t.ex.fälttävlan. Området
utnyttjas även för MC- och rallytävlingar, modellflygning , Scoutverksamhet m.m. Dessa verksamheter
kräver dock tillstånd från regementschefen. Övningsfältet korsas av Skåneleden som följer den gamla
banvallen mellan Torna Hällestad och Harlösa. Vid
Krankesjön finns en iordningställd lägerplats.
Förutsättningar för värden i landskapet
I regeringsbeslutet från 1965 om verksamheten på
Revingefältet slås fast att den militära verksamheten
skall prioriteras men att rörligt friluftsliv och forskning skall beredas utrymme i den mån det är möjligt.
Övningsverksamheter skall dock ta hänsyn till t.ex.
fornminnen, fågelskyddsområden samt en allmän
hänsyn till landskapsbilden. Regementschefen äger
rätt att utfärda närmare föreskrifter för tillämpningen av regeringsbeslutet samt att även ge möjlighet till
verksamhet som strider mot allmänna bestämmelser
som t.ex. terrängkörning m.m., som är viktiga för
verksamheten. Skötseln av Revingefältet diskuteras
i Revingerådet där representanter från bl.a. länsstyrelse och kommun ingår. Rådet behandlar frågor som
rör natur-, fornminnes- och kulturminnesvård, jakt och
fiske samt allmänhetens tillträde till fältet.
Sedan 1968 ingår Ö.Tvets ängar i Klingavälsåns naturreservat, medan andra delar av fältet (bl.a. Krankesjön, Silvåkrakärret, Bökebjärsmossen och Norrevång) sedan 1974 ingår i det internationella våtmarksområdet (CW- eller Ramsarområde) ”KlingavälsånKrankesjön”. Större delen av Revingefältet anmäldes 1998 av regeringen till EU-kommissionen som
SCI-område (Natura 2000) enligt EU:s habitatdirektiv.
Utvecklingsmöjligheter
Det är mycket angeläget att Revingefältet snarast
får en ny, uppdaterad skötselplan som tydligare tar
hänsyn tas till naturvärden och friluftslivet. Man bör
också utreda hur markberedning efter övningar bäst
utförs för att gynna den artrika floran och faunan.
Betesdriften bör utvidgas på öppna marker, ffa i nordost.
Referenser
Berglund, B. 1976. Skånes sällsynta groddjur. Naturvårdsverket, PM 765/76.
Erlinge , S. m fl. Ekologisk forskning på Revingefältet
1965-1992 (3 rapporter). Ekologiska institutionen, Lunds
Universitet.
Fortifikationsverket/Försvarsmakten. 2003. Garnisonsplan Revingehed.
Försvarsmakten / Fortifikationsverket. 2003. Revingehed
övnings- och skjutfält. Övnings- och miljöanpassad
skötselplan (ÖMAS).
Försvarsmakten, P7/Fo 11. 1992. Skötselplan för Pansarövningsfältet Revingehed.
Huggert , L. 1989. Sammanställning av intressanta och
skyddsvärda insektsbiotoper inom Lunds kommun.
Stencil , Park och naturkontoret, Lund.
Larsson, A., Andersson ,J. 1979. (Ekokonsult AB) Revinge
- Vomb-området, vegetation och vegetationsutveckling
samt förslag till naturvårdsåtgärder, Naturvårdsnämnden,
Lund.
Richter S. 1964. Orientering om utvidgningen av P 7:s
övningsfält vid Revingehed. Skånes Natur 51:29-38.
173
7 Beskrivning och analys
Skånska rekognosceringskartan 1812-20
Trakten Revingefältet med beskrivna delområden
174
Häradsekonomiska kartan 1912
7.3 Vombsänkan
(7.3.1)
1 Krankesjön (1)
Area: 716 ha
Status: Riksintresse (NV, KMV), militärt övningsområde i norra delen. CW-område och Natura 2000
område, fågelskyddsområde
Fastighet: Revinge 1:12, Silvåkra 1:34, 45:1.
Naturtyp: Näringsrik slättsjö, sumpskog, strandängar, torra gräsmarker, dammar, barr- och lövskog.
Motiv: N, F, L, K
Beskrivning
Krankesjön är en grund slättsjö (maxdjup < 2 m) med
mycket rikt fågelliv. Redan på 1920-talet uppmärksammades sjöns rika fågelliv med bl.a. svarthalsad
dopping, rördrom, svarttärna och skrattmås. Sedan
dess har förutsättningarna för fågellivet varierat, beroende på vattenkvalitet, vegetationens sammansättning och födotillgången. Vid seklets början var sjön
omgiven av hävdade strandängar som då betet upphört eller minskat, har vuxit igen med främst bladvass, sälg, björk och klibbal. Åren 1997-2001 restaurerades dock ca 17 ha strandäng på sjöns västra
strand genom försvarsmaktens och kommunens försorg. Det grävdes även ett antal nya dammar för att
gynna strandpadda och lökgroda som förekommer i
området. Längs västra stranden, samt vid Silvåkrabäckens utlopp i sjön, finns omfattande områden med
torvjord. De östra och norra stränderna domineras
däremot av glaciala leror. Sjöbottnen är i huvudsak
fast med sand och lera. Tillflöden till sjön kommer
huvudsakligen från tre håll, via Länsmansbäcken från
Tvedöra i sydväst, Silvåkrabäcken som avvattnar hela
södra delen av Revingefältet samt via ett dike genom
Bökebjärsmossen i öster som avvattnar området kring
Vinterbo. Utloppet från sjön går i norr via Ålabäcken
till Kävlingeån strax öster om Revingeby.
Sjön har en mycket rik bottenvegetation med ett stort
antal kransalger och nateväxter varav flera är mycket sällsynta. Ute i sjön och längs stränderna finns
vassruggar med inslag av säv och ag som är viktiga
miljöer för doppingar, änder och gäss. Längre upp på
stranden innanför vassbältet växer videsnår och sumpskog av björk och klibbal. I övergången mellan dessa
miljöer finns en del högörtängar med stor betydelse
för fjärils- och småfågelfaunan. Mindre strandpartier med öppnare prägel hyser fortfarande sällsynta
växter och insekter som lever en tydande tillvaro då
igenväxningen fortgår. Vid västra stranden har strandängsvegetationen restaurerats och en mycket artrik
flora och fauna har återkoloniserat delar av området.
Motorbåtstrafik är förbjuden i sjön men skyltar saknas i tillräcklig omfattning. Vintertid när isen lägger
sig är sjön populär för skridskoåkning. Speciellt vår
och höst söker sig ett stort antal fågelskådare till sjön
och de två fågeltornen för att studera det rika fågellivet. En mindre badplats finns strax öster om Ålabäckens utlopp på norra stranden.
Sydväst om Krankesjön finns stora torvmarksområden med kärr, sumpskogar, torvgravar och fuktängar
som hyser en mycket rik flora och fauna. Backen vid
Stensoffa består av isälvssediment och på den västra sluttningen finns en äldre ädellövskog som kallas
Hägerdungen. Detta är ett av de få skogspartierna i
Vombsänkan som har kontinuitet sedan 1700-talet.
Tyvärr har många gamla träd avverkats och området
utsätts för ett mycket intensivt markslitage under
övningarna, vilket utarmat markflora och fauna. De
fuktiga markerna har fram till början av 1900-talet
utnyttjats som slåttermark, men har efterhand överförts till betesmark eller lämnats för igenväxning. Ett
litet rikkärr norr om Hägerdungen, vid Nygårds ängar, har förmodligen aldrig påverkats av uppodling eller dikning och hyser en mycket intressant flora. Bland
rariteterna kan nämnas svarttåg Juncus anceps som
här förekommer på en av sina tre svenska lokaler.
Lunds kommun röjde och stängslade området 19992000, i syfte att förbättra beteshävden.
De gamla torvgravarna norr om Stensoffa ekologiska forskningsstation har vuxit igen under de senaste
40 åren och består idag av tät sumpskog med klibbal,
björk och sälg, samt gläntor med högörtvegetation.
Högörtängarna hyser en hel del intressanta fjärilar
och skalbaggar. Samtidigt som igenväxningen gynnar en del arter t.ex. vattenväxter i torvgravarna, har
andra missgynnats, t.ex. trollsländor och kärlväxter.
Fortfarande förekommer här den mycket sällsynta
citronfläckiga kärrtrollsländan Leucorrhina pectoralis. I dammarna häckar bl.a. sångsvan och grågås,
och i dungarna kring dammarna finns det ett rikt småfågelliv med bland annat pungmes, mindre hackspett
och sommargylling. Inne bland torvgravarna finns
sandåsar med torrängsförhållanden. Fortfarande finns
en del hävdgynnade arter bland björnbärssnåren trots
många års ohävd.
Skymning vid Krankesjön från Silvåkratornet
175
7 Beskrivning och analys
(7.3.1)
2 Vaselund (1)
Area: ca 7 ha
Status: Riksintresse (NV), Natura 2000, militärt
övningsområde
Fastighet: Hällestad 35:2
Naturtyp: Fukthed
Motiv: N, K
Värden
Krankesjön har mycket stora biologiska värden och
även stor betydelse för friluftslivet. Det varierade
landskapet med utblickar från fågeltornen erbjuder
en attraktiv landskapsbild medan markanvändningen
har kulturhistoriska värden.
Förutsättningar för bevarande
Bibehållen vattenkvalitet i sjön, frånvaro av störningar under fåglarnas häckning och rastning. Betes- och
slåtterhävd av strandområden och fuktängar vid Stensoffa. Det mosaikartade området norr om Stensoffa
bör skötas för att bibehålla variationsrikedomen mellan gammal sumpskog, gläntor, dammar och kärrytor.
Utvecklingsmöjligheter
Restaurera ytterligare strandängar kring sjön. Inom
delar av sjön kan båttrafiken behöva regleras. Skyltning om förbud mot motorbåtstrafik bör utökas. Vattenståndet i sjön bör fastställas juridiskt så att de biologiska värdena inte påverkas negativt. Hägerdungen borde stängas av från övningsverksamhet och
lämnas för naturvårdsändamål med ökad förekomst
av död ved och återhämtande av markflora- och fauna. Ytterligare fågeltorn borde byggas på sjöns västra och/eller norra sida. En permanent strövstig bör
iordningställas runt sjön och gömslen för att kunna
komma närmare fågellivet bör uppföras i anslutning
till Silvåkratornet.
Referenser
Andersson, G., Blindow, I., Hargeby, A. & Johansson, S.
1990. Det våras för Krankesjön. Anser 29:53-62.
Andersson, G.. & Hargeby, A. 1995. Krankesjön. En
fågelsjös tillfrisknande. Limnologiska undersökningar
samt förslag till ett framtida kontrollprogram. Park- och
naturförvaltningen i Lund.
Karlsson, J. & Larsson, A. 1981. Krankesjön. En fågelsjös
utveckling under 50 år. Länsstyrelsen i Malmö-hus län,
naturvårdsenheten, meddelande nr 1981:4.
Lunds Botaniska Förening. 2003. Floran i Skåne vegetation och utflyktsmål.
Rudebeck, G. 1983. Fågelexkursioner kring Krankesjön
och Vomb för ett halvt sekel sedan. Skånes Natur 1983.
Swanberg, P.O. 1931. Krankesjön - ett fåglarnas paradis.
Natur & kultur, Stockholm.
176
Beskrivning
Det finaste partiet av Revingefältets fuktiga betesmarker ligger öster om gården Vaselund och utgörs
av en fukthed med mycket rik flora. Här finns bland
annat klockgentiana och den mycket sällsynta alkonblåvingen som är helt knuten till denna växt. Betestrycket är tyvärr svagt och björk och björnbärssnår
breder ut sig.
Värden
Stora botaniska och zoologiska värden.
Förutsättningar för bevarande
Fortsatt betesdrift med röjningar av busksnår och lövsly.
Utvecklingsmöjligheter
Området skulle kunna stängslas och hävdas med slåtter.
Referenser
Försvarsmakten, P7/Fo 11. 1992. Skötselplan för
Pansarövningsfältet Revingehed.
Larsson, A. & Andersson, J. (Ekokonsult AB) 1979.
Revinge - Vombområdet, vegetation och vegetationsutveckling samt förslag till naturvårdsåtgärder.
M. Svensson, muntl.
Fuktheden vid Vaselund
7.3 Vombsänkan
(7.3.1) 3
Revingehed – Fönesjön (2)
(7.3.1)
4 Generalsbacken (2)
Area: 56 ha
Status: Riksintresse (NV), militärt övningsområde, NATURA 2000
Fastighet: Revinge 1:12.
Naturtyp: Ljunghed, gräshed, sumpskog, tallskog
och lövskog
Motiv: N, K
Area: 14,9 ha
Status: Riksintresse (NV), militärt övningsområde, NATURA 2000-område
Fastighet: Revinge 1:12, Silvåkra 1:34.
Naturtyp: Torrängar och tallskog samt kärrmarker
Motiv: N,G, K
Beskrivning
I Regementsområdet finns ett fint bestånd av gamla
vidkroniga ekar. Fönesjön sänktes under 1940-talet
och idag finns här ett större vassområde där försvaret i slutet av 1980-talet öppnade upp några fria vattenytor genom sprängning. Fågellivet kring sjön är
intressant med arter som sommargylling, rördrom och
ibland svarttärna. Norr om sjön ligger det gamla exercisfältet Revingehed som är ett stort ljungdominerat område med intressant insektsfauna. Flera intressanta skalbaggar, steklar samt den enda kända förekomsten av en sällsynt myra finns i området. Heden
är avstängd för motortrafik. Mellan regementsområdet och skjutbanorna i östra delen av området finns
torra hedar med intressant flora och insektsfauna.
Värden
Stora biologiska och kulturhistoriska värden.
Förutsättningar för bevarande
Fortsatt naturvårdsinriktad skötsel av ljungheden.
Varsam utveckling av regementsområdet.
Utvecklingsmöjligheter
Gamla ekar och unga vidkroniga ekar på regementsområdet bör säkerställas för att trygga ett värdefullt
eklandskap för framtiden. Skötseln av ljungheden är
svår och kräver noggrann planering. Uppslag av talloch björkplantor måste förhindras.Utred möjligheterna
att höja vattennivån, alternativt öppna upp större vattenytor i Fönesjön.
Referenser
Beskrivning
Mellan regementsområdet och Bökebjärsmossen finns
flera imponerande sandåsar med omväxlande öppna
gräsmarker och tallskog. Kring Bökebjärs-mossen
finns en hel del sumpskog. I de öppna torra gräsmarkerna förekommer inslag av borsttåtelhed. Området betas inte utan övningsverksamheten är det enda
slitage som motverkar igenväxning. I delar av området är föryngringen med ek god.
Värden
Främst botaniska och zoologiska värden knutna till
de sandiga gräsmarkerna.
Förutsättningar för bevarande
Fortsatt militär verksamhet som håller gräshedarna
öppna.
Utvecklingsmöjligheter
Försiktigt återställande av områden med borsttåtelhed vid Generalsbacken. Urval och avsättning av
mindre ekar som evighetsträd med målsättning att på
lång sikt skapa ett större område med gles förekomst
av hagmarksekar.
Referenser
Fortifikationsverket/Försvarsmakten. 2003. Garnisonsplan Revingehed.
Försvarsmakten, P7/Fo 11. 1992. Skötselplan för Pansarövningsfältet Revingehed.
Försvarsmakten / Fortifikationsverket. 2003. Revingehed
övnings- och skjutfält. Övnings- och miljöanpassad
skötselplan (ÖMAS).
Fortifikationsverket/Försvarsmakten. 2003. Garnisonsplan Revingehed.
Försvarsmakten, P7/Fo 11. 1992. Skötselplan för Pansarövningsfältet Revingehed.
Försvarsmakten / Fortifikationsverket. 2003. Revingehed
övnings- och skjutfält. Övnings- och miljöanpassad
skötselplan (ÖMAS).
Larsson, A. & Andersson, J. (Ekokonsult AB) 1979.
Revinge - Vombområdet, vegetation och vegetationsutveckling samt förslag till naturvårdsåtgärder.
Ljungheden på gamla excersisfältet vid Revinghed
Hanström, B. 1945. Regleringen av Kävlingeån i Skåne
och dess konsekvenser ur naturskyddssynpunkter.
Sveriges Natur 35:9-17.
Larsson, A. & Andersson, J. (Ekokonsult AB) 1979.
Revinge - Vombområdet, vegetation och vegetationsutveckling samt förslag till naturvårdsåtgärder.
177
7 Beskrivning och analys
(7.3.1)
5 Svarta hål (2)
Area:
Status: Riksintresse (NV), militärt övningsområde, NATURA 2000
Fastighet: Revinge 1:12.
Naturtyp: Betesmark, sumpskog, kärr och småvatten.
Motiv: Z, B, K, L.
Beskrivning
Området kring Svarta hål består av öppna till halvöppna betesmarker med ett system av sandåsar med
mellanliggande svackor med torvjord. De stora kärrpartierna mellan sandåsarna är inhägnade och därmed skyddade från både betesdjur och övningsverksamhet vilket gör att de håller på att växa igen med
buskage och träd. Öppna kärrpartier finns fortfarande vid Svarta hål (enda lokalen i landet för en kärrlevande myrart) samt ute på de betade markerna. De
sandiga markerna har en mycket artrik flora, främst
på torrängspartier och några få områden med borsttåtelhed. I en damm norr om Svarta hål leker fortfarande den sällsynta lökgrodan som tidigare fanns i
fler vattensamlingar men försvunnit då kräftor och
fisk planterats in. Under 1999-2001 grävdes ett par
nya dammar av Lunds kommun. Det gamla sandtaget i södra delen är den enda kända lokalen i Sverige
för en parasitisk myrart och dessutom den plats där
den i Sverige akut hotade, jordlöparen Pterostichus
punctulatus senast hittades i mitten av 1970-talet.
Uppe på sandåsarna finns rester efter flera stenåldersboplatser. Runt Svarta hål löper en jordvall av
okänt ursprung, som är särskilt tydlig i öster. Området tillhör de mest utnyttjade delarna av övningsfältet
och markskadorna är omfattande.
Värden
Området har stora zoologiska och botaniska värden.
Förutsättningar för bevarande av värden
Fortsatt betesdrift och minskat markslitage på de värst
utsatta delarna.
Utvecklingsmöjligheter
Fler grunda dammar bör anläggas i området kring
den aktuella lökgrodelokalen. Den värdefulla miljön i
det gamla grustaget bör ges sådan skötsel att förutsättningarna bibehålls för de sällsynta insekterna.
Referenser
Fortifikationsverket/Försvarsmakten. 2003. Garnisonsplan Revingehed.
Försvarsmakten / Fortifikationsverket. 2003. Revingehed
övnings- och skjutfält. Övnings- och miljöanpassad
skötselplan (ÖMAS).
Larsson, A. & Andersson, J. (Ekokonsult AB) 1979.
Revinge - Vombområdet, vegetation och vegetationsutveckling samt förslag till naturvårdsåtgärder.
178
(7.3.1)
6 Tvedöra (2)
Area: 27,5 ha
Status: Riksintresse (NV), militärt övningsområde, NATURA 2000
Fastighet: Hällestad 35:2
Naturtyp: Betesmark, sjö och grustag.
Motiv: N, K, L, F, G
Beskrivning
Området består av isälvssediment som bildat höjdsträckningar som grävts ut genom grustäkten under
många år. Gällande täkttillstånd löper ut 2006 Brytningen går ned under grundvattennivån varför en sjö
har skapats i täkten. Sjön är populär som badplats
under sommaren och det har även planterats in regnbåge för fiske. De sandiga markerna i grustaget hyser en mycket rik och intressant insektsfauna och
här har åtminstone tidigare funnits både strandpadda
och lökgroda. Området utgjorde i början på 1800-talet militärt excercisfält som sedan flyttade till Revinge på 1860-talet. En minnessten är rest vid vägkorset i nordväst. Sydväst grustaget ligger en skogsdunge
med ädellövträd som kallas Dubbeldungarna. Här
finns en rik flora. Området mellan dungen och grustäkten betas och hyser intressanta torrängar.
Värden
Stora biologiska värden knutna till sandmiljöerna och
de äldre ädellövträden i dubbeldungarna. Området har
även rekreativa värden (strövande & bad) samt geologiska och kulturhistoriska värden.
Förutsättningar för bevarande
Fortsatt skötsel av sandmiljöerna i grustäkten samt
betning av kringliggande marker.
Utvecklingsmöjligheter
Skapa mindre vattensamlingar utan fisk där groddjuren åter kan etablera sig. Efter upphörd täktverksamhet kan åtgärder vidtas för att gynna naturvärden och
friluftsliv.
Referenser
Fortifikationsverket/Försvarsmakten. 2003. Garnisonsplan Revingehed.
Försvarsmakten / Fortifikationsverket. 2003. Revingehed
övnings- och skjutfält. Övnings- och miljöanpassad
skötselplan (ÖMAS).
7.3 Vombsänkan
(7.3.1)
7 Vaselund – V. Tvet (2)
Area: 140 Ha
Status: Riksintresse (NV), militärt övningsområde, NATURA 2000
Fastighet: Hällestad 35:2
Naturtyp: Betesmark och skogsdungar
Motiv: N, K, L, F
Beskrivning
Runt Vaselundsgården finns en varierad natur med
skogsdungar och halvöppna betesmarker. Markförhållandena är också varierade med både sandiga höjdryggar och torvjord i svackor. Ek och bok är de dominerande träden i området med inslag av alm, björk,
al, sälg och tall i den västra delen.
I öster finns stora öppna torr- och friskängar med en
artrika flora. Kring V. Tvets gamla bytomt och platsen för den rivna herrgården finns en bokdominerad
dunge som utnyttjas intensivt vid övningar och som
ofta uppvisar stora skador på mark och träd. Längst
i sydöst ligger en dunge med ädellövträd främst, bok,
ek, al och lind, där många träd är vidkroniga, gamla
och grova. Den södra delen betas inte och är därför
mer igenvuxen i buskskiktet med främst hassel. Vårfloran är rik och området har med stor sannolikhet
lång kontinuitet som trädbärande mark med ursprung
i stubbskottsäng. Norra delen betas och har mer karaktär av beteshage med gamla grova träd. Den rika
förekomsten av död ved, solexponerade grova träd
och bärande och blomrika buskar och träd ger förutsättningar för ett mycket rikt insektsliv.
Värden
Stora botaniska och zoologiska värden är främst knutna till de äldre träden i området. Området har även
kulturhistoriska, landskapsestetiska och rekreativa
värden.
Förutsättningar för bevarande
Fortsatt betesdrift.
Utvecklingsmöjligheter
De många ädla lövträden kring Vaselund bör gallras
och tillåtas få vida kronor för att utvecklas till värdefulla hagmarksträd med förutsättningar för en rik insektsfauna.
Bevara de gamla träddungarna i sydöstra delen, öka
andelen död ved och gynna de gamla vidkroniga träden genom röjningar. Granplanteringarna bör tas bort.
En inventering av insektsfaunan bör göras i de gamla
ädellövträden.
Referenser
Fortifikationsverket/Försvarsmakten. 2003. Garnisonsplan Revingehed.
Försvarsmakten / Fortifikationsverket. 2003. Revingehed
övnings- och skjutfält. Övnings- och miljöanpassad
skötselplan (ÖMAS).
Larsson, A. & Andersson, J. (Ekokonsult AB) 1979.
Revinge - Vombområdet, vegetation och vegetationsutveckling samt förslag till naturvårdsåtgärder.
Betesmark öster om V. Tvet
Hassellund söder om V. Tvet
Betesmark nordöst om Vaselund
179
7 Beskrivning och analys
(7.3.1)
8 Silvåkra by - Ö. Tvet (2)
Area: 459 ha
Status: Riksintresse (NV), militärt övningsområde, NATURA 2000, Silvåkrakärret är CW-område.
Fastighet: Silvåkra 1:34
Naturtyp: Betes- och slåttermarker, sumpskog,
kärrmarker
Motiv: N, K, L, F
Beskrivning
Sydväst om Silvåkra by ligger Silvåkrakärret som innan sänkningen kallades Bysjön eller Silvåkra sjö. Vid
sjösänkningen på 1890-talet odlades mycket av de
gamla sidvallsängarna kring sjön upp men, fortfarande finns ett mindre parti vid i söder med ursprunglig
slåttervegetation. De forna sjöstränderna blev fuktängar som slåttrades för höproduktion, men med allt
mindre intensitet fram till mitten av 1900-talet. Med
militärens övertagande på 1960-talet upphörde hävden vid Silvåkrakärret och de centrala delarna hägnades till skydd för fågelfaunan. Genom upphörd hävd
har kärret vuxit igen allt mer och domineras idag av
björksumpskog och videbuskage. I kärret finns ett
antal diken varav många är igenväxta. Även utanför
stängslet sker en fortgående igenväxning då betestrycket är lågt. Fortfarande finns dock en mycket intressant flora med rikkärrsarter som majnycklar,
darrgräs och slåtterblomma samt hävdgynnade arter
som höskallra och vänderot. Större delarna domineras idag av tuvtåtel med inslag av videbuskar. Fågelfaunan i Silvåkrakärret är fortfarande rik, men nu med
arter som rördrom, brun kärrhök, vassångare och
pungmes. Fågelfaunan har inventerats regelbundet
sedan 1970-talet. Kärrets kantområden hyser även
en rik fjärilsfauna och är dessutom ett favorittillhåll
för de allt talrikare vildsvinen.
Mellan Silvåkrakärret och Vombs ängar ligger Öbacken som är uppbyggd av sand, samt fuktigare marker
kring denna. På Öbacken finns fina torrängsmiljöer
med inslag av borsttåtelhed. Här finns en mycket rik
flora och insektsfauna. En stenåldersboplats är utmärkt på backen. I söder finns ett större skogsområde där delar har utvecklats till intressant sumpskog
med björk och al. Prästamossen har tidigare haft en
rik flora som delvis finns kvar men då de blötaste
delarna av området är hägnat och inte betas sker en
fortgående igenväxning.
Den södra delen utgörs av en stor svagt välvd höjdrygg med grovkornigt isälvssediment. Delar är planterade med tallskog och det finns en stort antal fritidshus vid Klingvalla och Ö.Tvet. De öppna torra
betesmarkerna hör till de biologiskt mest värdefulla
på hela fältet. Här finns ett mycket rikt insektsliv med
180
ett stort antal rödlistade skalbaggar och fjärilar samt
en speciell fågelfauna med t.ex. trädlärka och fältpiplärka(?). Övningsintensiteten är hög i området och
markskadorna kan vara omfattande. Området betas
av frigående nötboskap. Vattenledningen mellan
Vomb och Malmö passerar genom området. Flera av
de utskiftade gårdarna längs vägen är mycket välbevarade.
Värden
Stora biologiska värden knutna till de torra betesmarkerna och Silvåkrakärret med angränsande fuktängar. Området har också stora kulturhistoriska och
rekreativa värden.
Förutsättningar för bevarande
Fortsatt betes- och slåtterhävd.
Utvecklingsmöjligheter
Restaurering av Silvåkrakärret med hävdade fuktängar och öppna vattenspeglar. Övningsverksamhet
bör styras utanför de värdefulla fuktängarna kring
Silvåkrakärret. Undersökning av Prästamossen och
dess botaniska värden samt förslag till restaurering
av området. Markberedning bör undvikas på Öbacken då värdefull flora riskerar att påverkas negativt.
Referenser
Fortifikationsverket/Försvarsmakten. 2003. Garnisonsplan Revingehed.
Försvarsmakten, P7/Fo 11. 1992. Skötselplan för Pansarövningsfältet Revingehed.
Försvarsmakten / Fortifikationsverket. 2003. Revingehed
övnings- och skjutfält. Övnings- och miljöanpassad
skötselplan (ÖMAS).
Larsson, A. & Andersson, J. (Ekokonsult AB) 1979.
Revinge - Vombområdet, vegetation och vegetationsutveckling samt förslag till naturvårdsåtgärder.
Sandiga marker strax väster om gården Ö. Tvet
7.3 Vombsänkan
(7.3.1)
9 V Silvåkra by (2)
Area: 62 ha
Status: Riksintresse (NV), militärt övningsområde, NATURA 2000, naturminne, CW-område
Fastighet: Silvåkra 1:34
Naturtyp: Betesmarker med torrängar, lindallé
Motiv: N, K, L
Beskrivning
Mellan Silvåkra by och området söder om Silvåkraskogen går en ås som i de östra och västra delarna är
sandiga med inslag av lera i de mellersta delarna.
Vägen går uppe på åsen direkt norr om området och
kantas av en nyplanterad lindallé. Tidigare fanns här
en imponerande almallé som var naturminne, men den
avverkades tyvärr efter angrepp av almsjuka i slutet
av 1980-talet. Den sandiga åsen hyser värdefull torrängsflora med inslag av borsttåtelhed. De sydvända
brynen på sandig mark i väster är mycket viktiga för
insektsfaunan.
Värden
Stora biologiska värden kopplade till torrängarna. Allén har stort kulturhistoriskt värde.
Förutsättningar för bevarande
Fortsatt betesdrift med militär övningsverksamhet som
skapar blottor i gräsvegetationen.
Utvecklingsmöjligheter
Naturvårdsanpassad hamling av lindarna i allén.
Referenser
Fortifikationsverket/Försvarsmakten. 2003. Garnisonsplan Revingehed.
Försvarsmakten / Fortifikationsverket. 2003. Revingehed
övnings- och skjutfält. Övnings- och miljöanpassad
skötselplan (ÖMAS).
Larsson, A. & Andersson, J. (Ekokonsult AB) 1979.
Revinge - Vombområdet, vegetation och vegetationsutveckling samt förslag till naturvårdsåtgärder.
Vy mot öster från sandåsen väster om Silvåkra by
10 NÖ delen av Revingefältet (2)
(7.3.1)
Area: 426 ha
Status: Riksintresse (NV), militärt övningsområde, NATURA 2000, delvis CW-område
Fastighet: Silvåkra 1:34
Naturtyp: Tallskog, torräng, kärr
Motiv: N, K, L
Beskrivning
Östra delen av Revingefältet är mycket sandigt och
består av svagt kuperade isälvsavlagringar med spridda träddungar och skogspartier med främst tall.
Området betas inte utan övningsverksamheten är det
enda slitage som motverkar igenväxningen. Vid Rävlyeskogen, runt Norrevång och på nordsidan av Prästaskogen finns mindre områden med flygsand. Vid
Norrevångsmossen finns en kärrmark med igenväxande busk- och sumpskogsvegetation. Mot öster utgörs gränsen av övergången från högre liggande
sandområden och de flacka torvmarkerna kring
Klingavälsån. Större delen av området var tidigare
åkermark men har förhållandevis snabbt utvecklat en
mycket intressant torrängsflora med inslag av borsttåtelhed. De finaste partierna är norr om Prästa-skogen samt öster om Vinterbo i den östra delen av fältet kring skogdungarna. Då området inte hävdas sker
en långsam igenväxning av främst de friska och fuktiga markerna. De gårdar som tidigare fanns i området är rivna men tomtplatserna finns kvar och visar
var gårdarna legat. I området finns flera sten-åldersboplatser och lämningar från medeltiden. Området
utnyttjas flitigt för bl.a. hundträning.
Värden
Stora botaniska och zoologiska värden.
Förutsättningar för bevarande
Ett fortsatt slitage eller hävd av området är förutsättningen för att bevara den värdefulla floran och faunan. Sumpskogen bör lämnas utan åtgärder.
Utvecklingsmöjligheter
De sandiga markerna är utmärkta för strandpadda
men lekdammar saknas och bör grävas. Området bör
betas eller slåttras för att inte vara helt beroende av
en återkommande intensiv övningsverksamhet. Ett
urval av yngre ekar bör avsättas som evighetsträd.
Referenser
Fortifikationsverket/Försvarsmakten. 2003. Garnisonsplan Revingehed.
Försvarsmakten / Fortifikationsverket. 2003. Revingehed
övnings- och skjutfält. Övnings- och miljöanpassad
skötselplan (ÖMAS).
Larsson, A. & Andersson, J. (Ekokonsult AB) 1979.
Revinge - Vombområdet, vegetation och vegetationsutveckling samt förslag till naturvårdsåtgärder.
181
7 Beskrivning och analys
(7.3.1)
11 Sandby mosse (2)
Area: 52 ha
Status: Riksintresse (NV), militärt övningsområde, NATURA 2000
Fastighet: Revinge 1:2, Hällestad 35:2 m.fl.
Naturtyp: Kärr, fuktängar, sumpskog och småvatten
Motiv: N, K, G
Beskrivning
Området utgörs av torvjordar som till stora delar varit uppodlade, men då humuslagret brutits ned och
packats ihop, har marken har åter blivit fuktig och
den hävdas idag som vall eller betesmark, eller har
lämnats att växa igen med busk- och lövsly. Delar
av området har också använts för torvtäkt med vattenfyllda hål som minnen från denna verksamhet.
Kring torvgravarna har det vuxit upp tät buskvegetation där bl.a. pungmes brukar häcka. I några av vattenhålen förekommer den sällsynta lökgrodan, samt
omfattande lek av åkergroda.
Värden
Stora biologiska värden med sällsynta arter och naturtyper, kulturhistoriska värden knutna till markanvändning och torvtäkt samt geologiska värden.
Förutsättningar för bevarande
Förbättrad hävdstatus av fuktängarna.
Utvecklingsmöjligheter
Maskinell bekämpning av tuvtåtel och annan grov
växtlighet samt ökat betestryck eller slåtter. Restaurera och nyskapa dammar för groddjur och andra
vattenknutna arter. De buskomgärdade dammarna
bör sparas för pungmesen medan de mer öppna kan
åtgärdas.
Referenser
(7.3.1)
12 Gravaregården (2)
Area: 30 ha
Status: Militärt övningsområde, naturminne
Fastighet: Gravaregården 1:48.
Naturtyp: Betesmark, lövskogsdungar
Motiv: N, L, K, F
Beskrivning
I nordvästra hörnet av Revingefältet finns ett naturminne som består av fem gamla fristående ekar kring
Gravaregården. Träden är ca 150-200 år och den
grövsta har nått ca 4,5 meter i omkrets. Väster om
gården finns lövskogspartier och en sanddyn som är
skogsklädd. Markförhållandena är sandiga och torra
med omväxlande hed- och ängsvegetation.
Värden
Biologiska värden knutna till torrängsmiljöer, våtmarker och skogspartier. Kulturhistoriska, landskapsestetiska och rekreativa värden.
Förutsättningar för bevarande
Bevara de gamla träden och sanddynen. Naturvårdsanpassat skogsbruk i övriga delar.
Utvecklingsmöjligheter
Återskapa betesdrift i området med stängsling och
röjningar. Friställa fler ekar för att skapa vidkroniga
jätteträd.
Referenser
Fortifikationsverket/Försvarsmakten. 2003. Garnisonsplan Revingehed.
Försvarsmakten / Fortifikationsverket. 2003. Revingehed
övnings- och skjutfält. Övnings- och miljöanpassad
skötselplan (ÖMAS).
Larsson, A. & Andersson, J. (Ekokonsult AB) 1979.
Revinge - Vombområdet, vegetation och vegetationsutveckling samt förslag till naturvårdsåtgärder.
Försvarsmakten / Fortifikationsverket. 2003. Revingehed
övnings- och skjutfält. Övnings- och miljöanpassad
skötselplan (ÖMAS).
Larsson, A. & Andersson, J. (Ekokonsult AB) 1979.
Revinge - Vombområdet, vegetation och vegetationsutveckling samt förslag till naturvårdsåtgärder.
Nygrävd groddamm vid Svarta hål
182
De fridlysta ekarna vid Gravaregården
7.3 Vombsänkan
(7.3.1)
13 V Revingeby (2)
(7.3.1)
14 Fredrikslund (2)
Area: 28 ha
Status: Riksintresse (NV), militärt övningsområde, NATURA 2000
Fastighet: Revinge 1:12
Naturtyp: Betesmarker med torrängsflora
Motiv: N, K, L
Area: 63 ha
Status: Riksintresse (NV), militärt övningsområde, NATURA 2000
Fastighet: Revinge 1:12
Naturtyp: Betesmark, kärr och skogspartier
Motiv: N, K, L
Beskrivning
Mellan Revingevägen och Kävlingeån ligger ett område som tidigare huvudsakligen utnyttjats som åkermark men som idag är betesmark. På den sandiga
marken har det utvecklats en artrik torrängsflora med
betydande inslag av borsttåtelhed där tramp från betesdjur och grävande av kaniner skapat bara sandfläckar. De torra markerna hyser ett stort antal sällsynta skalbaggar, bl.a. flera som är knutna till spillning. Norr om Klinta finns några tallplanterade sanddyner. Ett flertal stora solitära träd står i området och
bidrar till en tilltalande landskapsbild. Vid Kävlingeån
i norr finns en stor rasbrant som utnyttjas som häckplats av backsvalor och ibland kungsfiskare.
Värden
Stora biologiska värden knutna till torrängarna och
borsttåtelheden.
Förutsättningar för bevarande av värden
Fortsatt intensivt betestryck utan gödsling. Måttligt
slitage från övningsverksamhet.
Utvecklingsmöjligheter
Plantera fler solitärträd.
Referenser
Beskrivning
Söder om gårdarna Haga och Fredrikslund och väster om Krankesjöområdet finns ett intressant landskapsavsnitt med stora ytor torräng i norr, öppna torvgravar i öster och väster, lövsumpskogar och högörtängar samt öppna ytor med frisk- och fuktängar som
betas. Det fuktiga området i södra delen kallas Blanks
mosse och genom att området är inhägnat har igenväxningen accelererat de senaste decennierna. Förutom kärrmarkerna med torvtäkt har större delen av
området varit uppodlat fram till militärens övertagande. Eftersom marken är sandig har det utvecklats
torrängar på de forna åkermarkerna.
Värden
Stora biologiska värden i de varierade naturtyperna
med många sällsynta arter.
Förutsättningar för bevarande
Fortsatt och utökad hävd av betesmarker och fuktängar.
Utvecklingsmöjligheter
Eventuellt kan staket flyttas så att större delar av de
fuktiga markerna betas. Detta gäller särskilt de västra och sydvästra delarna av Blanks mosse.
Referenser
Fortifikationsverket/Försvarsmakten. 2003. Garnisonsplan Revingehed.
Försvarsmakten / Fortifikationsverket. 2003. Revingehed
övnings- och skjutfält. Övnings- och miljöanpassad
skötselplan (ÖMAS).
Larsson, A. & Andersson, J. (Ekokonsult AB) 1979.
Revinge - Vombområdet, vegetation och vegetationsutveckling samt förslag till naturvårdsåtgärder.
Fortifikationsverket/Försvarsmakten. 2003. Garnisonsplan Revingehed.
Försvarsmakten / Fortifikationsverket. 2003. Revingehed
övnings- och skjutfält. Övnings- och miljöanpassad
skötselplan (ÖMAS).
Larsson, A. & Andersson, J. (Ekokonsult AB) 1979.
Revinge - Vombområdet, vegetation och vegetationsutveckling samt förslag till naturvårdsåtgärder.
Vy mot Fredrikslund från söder
183
7 Beskrivning och analys
15 Övriga delar av Revingefältet (3)
(7.3.1)
Area: 1814 ha
Status: Riksintresse (NV), militärt övningsområde, NATURA 2000, CW-område.
Fastighet: Revinge 1:12. Silvåkra 1:34, Hällestad
35:2, m.fl.
Naturtyp: Betesmark med inslag av skogsdungar
och kärr
Motiv: N, K, L, F
Beskrivning
Södra delen av Revingefältet är ett stort sammanhängande beteslandskap med spridda träddungar.
Topografin är svagt kuperad med högre sandåsar och
mellanliggande svackor med fuktigare marker. De
äldre odlingsmarkerna och gårdlägena är oftast placerade uppe på höjdryggarna med tidigare ängsmarker i svackorna. De sandigaste markerna har planterats med tall men inslaget av lövträd är också stort i
den västra delen.
Den norra delen av Revingefältet, mellan regementsområdet i nordost, Tvedöra i söder och Stångby mosse i nordväst, består främst av öppna betesmarker
på tidigare åkermark med inslag av träddungar och
norr om Krankesjön, skogsmark. De mest intressanta områdena beskrivs under egna rubriker på grund
av sina speciella värden. De stora betade områdena
skapar unika förutsättningar för ett rikt djur- och växtliv samt en mycket tilltalande landskapsbild. Området har stora kulturhistoriska värden och utgör ett
populärt strövområde för friluftslivet. Tillgängligheten är god när övningar inte pågår och ett stort antal
grusvägar leder runt i området. Flertalet vägar är dock
avstängda för motortrafik.
Värden
Stora biologiska värden knutna till betesvegetation och
trädmiljöer samt våtmarker. Området har även kulturhistoriska, landskapsestetiska och rekreativa värden.
Förutsättningar för bevarande
Fortsatt betesdrift.
Utvecklingsmöjligheter
Intensivare skötsel av fuktiga partier som håller på
att växa igen. Anläggande av fler småvatten.
Referenser
Fortifikationsverket/Försvarsmakten. 2003. Garnisonsplan Revingehed.
Försvarsmakten / Fortifikationsverket. 2003. Revingehed
övnings- och skjutfält. Övnings- och miljöanpassad
skötselplan (ÖMAS).
Larsson, A. & Andersson, J. (Ekokonsult AB) 1979.
Revinge - Vombområdet, vegetation och vegetationsutveckling samt förslag till naturvårdsåtgärder.
184
(7.3.1)
16 Kopparp (3)
Area: 24 ha
Status: Militärt övningsområde
Fastighet: Veberöd 50:1
Naturtyp: Betesmark, vall
Motiv: N, K
Beskrivning
I Revingefältets södra del finns en betesmark mellan
gårdarna Kopparp och Andrelund, intill vattenledningen mellan Vomb och Malmö. Betesmarken var 1988
klassad som klass 3-mark i ängs- och hagmarksinventeringen. Mellan betesmarken och övningsfältet
finns åkermark som används för vallodling.
Värden
Botaniska och zoologiska värden knutna till betesvegetationen.
Förutsättningar för bevarande
Beteshävd.
Utvecklingsmöjligheter
Återupptagen beteshävd av ohävdade delar.
Referenser
Fortifikationsverket/Försvarsmakten. 2003. Garnisonsplan Revingehed.
Försvarsmakten / Fortifikationsverket. 2003. Revingehed
övnings- och skjutfält. Övnings- och miljöanpassad
skötselplan (ÖMAS).
Larsson, A. & Andersson, J. (Ekokonsult AB) 1979.
Revinge - Vombområdet, vegetation och vegetationsutveckling samt förslag till naturvårdsåtgärder.
Länsstyrelsen i Skåne län. 2003. Ängs- och hagmarker i
Lunds kommun. Skåne i utveckling 2003:11.
Vy mot Kopparps gård och Romeleåsen i bakgrunden